Åbo stad | § | Sammanträdets datum | Ärende nr | 1 |
Svenska sektionen vid nämnden för fostran och undervisning | 8 | 10.02.2022 | 5 |
1392-2022 (10 03 02)
Utlåtande om behovsutredningen för S:t Olofsskolan
Sammandrag: -
Ssnfu § 8
Lokalchef Kirsi Eronen och lokalcontroller Saku Lehtiö 2.2.2022:
S:t Olofsskolan är den enda skolan som erbjuder undervisning på svenska för årskurs 7–9 i Åbo. Byggnaden byggdes ursprungligen för Åbo Svenska Flicklyceum i mitten av 1960-talet. Under årens lopp har man närmast genomfört tekniska reparationer och nya anordningar som behövts bl.a. för uppvärmningen och luftkonditioneringen i byggnaden. I objektet har inte tidigare gjorts några egentliga saneringar och ganska få ändringar eller renoveringar har gjorts på insidan. Byggnaden har på alla sätt nu nått slutet på sin livscykel och är i väldigt dåligt skick.
Under årens lopp har skolans elevantal ökat från lite över 300 till nu ca 450 elever. Elevantalet kommer att växa allt mer och redan under hösten kommer elevantalet att vara nästan 500. Skolan har i bristen på lokaler flitigt använt det närliggande arbetarinstitutets klassrum. Det knappa antalet specialklassrum och bl.a. att matsalen och gymnastiksalen är så trånga kan denna lösning dock inte avhjälpa och den har ansetts vara endast ett tillfälligt nödarrangemang.
Då man på basis av det ökade elevantalet började undersöka behovet av tilläggslokaler, konstaterades att byggnaden borde höjas med två våningar. Tomtens storlek och övriga rådande förhållanden möjliggör inte tillbyggnad på andra sätt. Höjandet av byggnaden bedömdes dock bli väldigt dyrt och riskfyllt, så man utforskade istället alternativ för ett annat läge där en nybyggnad skulle kunna genomföras. Med denna lösning skulle det också vara möjligt att undvika behovet av ersättande lokaler.
Flera alternativ för skolans nya läge utforskades, bl.a. Eskilsgatan 4 och Österlånggatan 45. Eftersom eleverna till största delen är bosatta jämnt utspritt i centrumområdet runt skolan, har man i alternativen för skolans nya läge hållit sig till centrumområdet.
Sommaren 2021 konstaterades utgående från kartläggningen av asbest och skadliga ämnen och undersökningen av inomhusluften och konstruktionerna att byggnaden är i sämre skick än väntat. Verksamheten måste flytta till ersättande lokaler redan under hösten 2022.
På basis av rapporterna för de olika undersökningar som gjorts i byggnaden, är saneringsbehovet så omfattande och utmanande, att det inte kan anses vara ett ekonomiskt lönsamt alternativ. På grund av detta har man i första hand utforskat alternativet att den gamla skolbyggnaden rivs och en ny byggnad byggs i dess ställe.
S:t Olofsskolans tomt är till sin våningsyta 4477 m2. I den omedelbara närheten ligger Samppalinnas parkområde och idrottsplan som skolan smidigt kan använda. Planen är naturligtvis redan lämplig för en skolbyggnad. För byggrättens del kräver nybyggandet dock både att planen ändras och att byggnaden höjs. Planen är gammal och i den hänvisas till bl.a. byggordningen från 1950. För tillfället har byggrätt genomförts enligt ca exploateringstal 1, dvs. i en omfattning som motsvarar tomtens våningsyta. Med tanke på nybyggandet är behovet ca dubbelt, vilket inte alls är avvikande på tomter i centrumområdet.
Utgående från de samtal som fördes med planläggningens och museicentralens representanter bad man om ett utlåtande av museicentralen beträffande byggnadens skyddsvärden.
I sitt utlåtande konstaterar Åbo museicentral bl.a. följande:
”S:t Olofsskolans byggnad är representativ och ett för stadsbilden högklassigt exempel på skolplanering från 1960-talet och byggnadens värde har erkänts i listan på värdefulla objekt i den byggda stadsmiljön i Åbos generalplan 2029, som för tillfället bereds.
Under de senaste åren har rivningsbeslut getts för flera skolor i Åbo som är byggda på 1960–1970-talet. Detta ger bevarandet av de existerande skolbyggnaderna från den tidsperioden allt större betydelse, för att den byggda miljön ska förbli historiskt representativ och nyanserad.
Museicentralens åsikt är att en sanering av S:t Olofsskolans skolbyggnad och vid behov tillbyggande, ska vara det första alternativet. Genom att i första hand välja en sanering värnar man inte bara om kulturmiljön, utan minskar också på byggavfallet och behovet av nya byggmaterial. Detta har också en gynnsam effekt på omgivningen. Beträffande lokalbehoven anser museet att dispositionen av skolan skulle möjliggöra att delen som ligger mot Samppalinnaberget kan höjas, utan att de för byggnaden typiska stadsbildliga dragen lider.
Vid en sanering borde byggnaden uppskattningsvis höjas med två hela våningar (ca 1800 m2). Den sida av skolbyggnaden som ligger vid Samppalinnaberget och som nämndes i museets utlåtande är dock bara 900 br-m2. Detta skulle innebära att byggnaden skulle höjas med åtminstone fyra våningar och t.ex. gymnastiklokalerna skulle inte längre som en egen helhet rymmas på samma våning. Dessutom behöver betydande delar i den nuvarande byggnaden rivas till så omfattande grad, att det är motiverat att överväga om det av den ursprungliga byggnaden blir kvar tillräckligt mycket för att det skulle vara motiverat att bevara den nuvarande byggnaden.
I utlåtandet konstateras att byggnaden hör till en värdefull helhet, områdesbegränsning 1/35 ”Klostergatans skolmiljö”. Ifall byggnaden rivs ska i dess ställe byggas en ny skolbyggnad som passar in i omgivningen. Ifall man borde hitta en ny ägare eller användare för den nuvarande byggnaden i dess nuvarande skick, skulle denna själv knappast börja genomföra en sanering på över 100 % utan tilläggsvåningar. I detta fall skulle också den värdefulla skolmiljöns egentliga skolverksamhet upphöra för denna skolas del, trots att själva byggnaden delvis skulle bevaras.
På grund av den krävande omgivningen ska man satsa på och fästa särskild uppmärksamhet vid byggnadens planering och arkitektur, oavsett om det är frågan om tunga saneringsarbeten med höjningar eller nybyggande. För byggrättens del kräver nybyggandet dock både att planen ändras och att byggnaden höjs.
Bedömningen av kostnaderna för saneringen och höjandet av byggnaden är särskilt utmanande i början av projektet. I bedömningen har den nuvarande byggnadens totala sanering beräknats i kvadratmetrar, de reparationer som grundar sig på rapporter från undersökningarna samt de extra lokaler som uppstår i och med höjandet av byggnaden. Byggkostnaderna med projektreserveringar uppgår till ca 26,0 milj. € (moms 0%).
Nybyggnadens omfattning har uppskattats med ett preliminärt rumsprogram. Dimensioneringen har uppskattats enligt ca 500 elever och 60-70 lärare. I de normala undervisningslokalerna har uppskattats byggas ca 22 klassrum för grundläggande undervisning, 6 klassrum för småklasser och 9 rum för smågrupper. Därtill har man uppskattat att dessa delas in i 6 olika delar, i vilka varje del har sin egen entréhall med bl.a. klädförvaring och skåp. Delarnas entréhallar har inte inkluderats i beräkningen av undervisningslokalernas kapacitet.
I ämnesundervisningens lokaler ingår 3 undervisningslokaler för naturvetenskaper, konst- och färdighetsämnen, huslig ekonomi samt det s.k. medioteket, alltså skolbiblioteket och ett rum för grupparbete. I gymnastiklokalerna ingår bl.a. en 760 m² sal och en lokal på 100 m² för ett gym. Elevvårdens lokaler utgör en helhet med två mottagningsrum och arbetsrum för kuratorn, psykologen och socialarbetarna som arbetar på fältet. Det egentliga rumsprogrammets rumsarea är 6144 hum². Därtill byggs bl.a. servicelokaler och tekniska lokaler, entréhallar, allmänna lokaler för genomgång samt skyddsrum i byggnaden. Bruttoytan uppskattas vara ca 8500 m².
Kostnaden för den nya byggnaden har uppskattats utifrån det tidigare nämnda lokalprogrammet. Byggkostnader med projektreserveringar uppgår till ca 22,5 miljoner euro (moms 0%), därtill är kostnaderna för att riva den nuvarande byggnaden ca 600 000–800 000 euro.
Rivningstillståndet, planändringen och projektplaneringen bedöms ta ca två år från det att behovsutredningen godkänts. För själva byggandet ska reserveras ca 1,5–2 år.
Lokalitetstjänsterna föreslår i första hand att S:t Olofsskolans nuvarande byggnad rivs och att en ny byggnad byggs i dess ställe. I samband med beslutsfattandet gällande behovsutredningen, borde processen med planändringen inför nybyggandet eller saneringen och tillbyggnaden inledas. Som en del av processen med planändringen ska samtidigt rivningen av den nuvarande byggnaden granskas.
Bilaga 1 Konditionsbedömning (på finska)
Bilaga 2 Undersökning av inomhusluft och konstruktioner (på finska)
Bilaga 3 Kartläggning av asbest och skadliga ämnen (på finska)
Bilaga 4 Utlåtande av Museicentralen (på finska)
Bilaga 5 Behovsutredningen
Tilläggsmaterial 1 Presentation
Lokalitetstjänsterna ber nämnden för fostran och undervisningen och dess svenska sektion, stadsmiljönämnden, idrottsnämnden, social- och hälsovårdsnämnden samt kultur- och ungdomsnämnden om utlåtande gällande behovsutredningen för S:t Olofsskolan.
Direktör för svenskspråkig fostran och undervisning Liliane Kjellman 3.2.2022:
Svenska sektionen vid servicehelheten för fostran och undervisning förenar sig huvudsakligen med innehållet och slutsatserna i behovsutredningen och betonar därtill följande aspekter.
Svenska sektionen förenar sig dock inte med Museicentralens uppfattning om att skolbyggnaden i första hand borde bevaras och renoveras. Detta alternativ skulle innebära att byggnaden skulle höjas med åtminstone fyra våningar och att gymnastiksalen inte skulle rymmas på samma plan. Därför är ett nybygge det alternativ som bäst möter de krav som en modern inlärningsmiljö kräver.
Eftersom elevtillströmningen till S:t Olofskolan kommer från olika stadsdelar samt från kranskommunerna och framför allt från S:t Karins så är tillgängligheten med kollektivtrafik av yttersta vikt. Eftersom flest antal elever kan nå skolan med kollektivtrafiken inom en kort tid till Klostergatan förenar sig svenska sektionen med förslaget om ett nybygge på nuvarande tomt på Klostergatan som första alternativ. Svenska sektionen understryker att särskild uppmärksamhet bör fästas vid byggnadens planering och arkitektur, också ur pedagogisk och specialpedagogisk synvinkel.
Svenska sektionen kan också förena sig med alternativet om ett nybygge på Österlånggatan 45 på tomten för Samppalinnas skola och bollhall. Detta alternativ skulle kräva nybyggande av både skolbyggnaden och bollhallen. Svenska sektionen påtalar att i detta alternativ borde S:t Olofsskolan kunna garanteras tillräckligt utrymme för gymnastikundervisningen dagtid och även kunna erbjuda Arbis gymnastiksalstider kvällstid. Svenska sektionen förespråkar detta alternativ enbart om det inte äventyrar den planerade tidtabellen eller de funktioner som beskrivs i behovsutredningen.
Svenska sektionen understryker att det är av yttersta vikt att de nya/sanerade lokalerna planeras väl för de elever som har olika utmaningar och behov. Dessa elever saknar för tillfället ändamålsenliga lokaler.
Därtill understryker svenska sektionen att byggnaden ska erbjuda goda möjligheter till att olika aktörer kan använda lokalerna under kvällar och veckoslut, med beaktande av servicehelheten för fritid, Arbis/Työväenopisto och den tredje sektorns föreningar. Arbis samanvänder kvällstid S:t Olofsskolans slöjdsal, textilsal och sal för huslig ekonomi. Därtill finns behov av gymnastiksalsutrymmen, utrymmen för konst och keramik och en ordentlig musiksal. I planeringen är det viktigt att Arbis behov av tillräckliga förvaringsutrymmen i samband med specialutrymmena kan tillgodoses.
Avslutningsvis understryker svenska sektionen nödvändigheten av att processen med planändringen inför nybygget inleds omgående.
Direktör för svenskspråkig fostran och undervisning Liliane Kjellman:
Förslag Svenska sektionen vid nämnden för fostran och undervisning förenar sig med innehållet i behovsutredningen och skickar följande utlåtande till lokalitetstjänsterna och till nämnden för fostran och undervisning. Protokollet för detta ärende justeras omedelbart under mötet.
BeslutFörslaget godkändes.
Sändlista
utlKasvatus- ja opetuslautakunta
utlKonsernihallinto, tilapalvelut
åtgJalonen Timo
Bilagor:
Ssnfu § 8
Bilaga 1:Kuntoarvio
Bilaga 2:Sisäilma- ja rakennetutkimus
Bilaga 3:Asbesti ja haitta-ainekartoitus
Bilaga 4:Museokeskuksen lausunto
Bilaga 5:Behovsutredning