Direktör för svenskspråkig fostran och undervisning Liliane Kjellman 16.4.2021:

Bakgrund

Ärendet har tidigare behandlats i svenska sektionen 18.2.2021 § 12 där ärendet bordlades och behandlades på nytt 23.3. § 21 och återremitterades då för ny beredning. Den nya beredningen skulle ta fasta på ett möjligt allaktivitetshus som ett komplement till det nuvarande svenskspråkiga skolnätet och att S:t Olofsskolans behovsutredning behöver gå vidare som planerat med utrymme för åk 7-9 och lämnas utanför utredning om ett möjligt allaktivitetshus.

Servicebehov inom svenskspråkig småbarnspedagogik

Den nya befolkningsprognosen (granskningstidpunkt oktober 2020) visar att antalet svenskspråkiga barn i åldern 0–6 år kommer att vara ca 170 fler år 2030.

Den ökning på 100 dagvårdsplatser som nämnden för fostran och undervis-ning fastställt kommer delvis att förverkligas för den svenskspråkiga små-barnspedagogiken. Daghemmet Port Arthur skapar 42 nya platser. Projektplanen för Oxvägens daghemgodkändes i stadsfullmäktige 14.12.2020 och före det i stadsstyrelsen 7.12.2020. Oxvägens daghem ger 50 tilläggsplatser och kan tidigast färdigställas år 2023. Förutom att tillgodose servicebehovet inom småbarnspedagogiken behövs också utrymmeslösningar för Cygnaeus förskola som befinner sig i tillfälliga utrymmen i Aningais skolhus. Sirkkala förskola får utrymmen i Sirkkala skolas nybygge först år 2023. Tillfälliga utrymmen används i servicehuset Hemmets vindsvåning i anslutning till Sirkkala dagvårdsenhet.

Prognostiseringen för småbarnspedagogikens servicebehov påverkas även av hur stor del av åldersgruppen som deltar i småbarnspedagogiken. Under åren 2014 − 2020 har antalet barn i svenskspråkig småbarnspedagogik ökat med över 100. Prognostiseringen påverkas ytterligare av hur många finsksp-råkigt registrerade barn som finns inom svenskspråkig verksamhet. För tillfäl-let finns det 16 finskspråkigt registrerade barn i förskolan. Dessa barn syns in-te i de svenskspråkiga prognoserna. Det finns också svenskspråkigt regist-rerade barn i finskspråkig småbarnspedagogik (31 barn i kommunala daghem och 29 barn i privata enheter). På kartan kan man se var de svenskspråkigt registrerade Åbobarnen bor. Ju mörkare färg, destu flera svenskspråkiga barn i åldern 0-6 år.

Servicebehovet inom grundläggande utbildning

Åbo har kontrakt med flera kringliggande kranskommuner kring svenskspråkig undervisning. Eleverna som bor i kranskommunerna inleder sin skolgång i Cygnaeus skola, eftersom de gränsar till Cygnaeus skolas upptagningsområde och kollektivtrafiken fungerar bättre från kranskommunerna till Cygnaeus skola.

Baserat på historiska fakta kan vi säga att en del av kranskommunernas svensksregistrera-de barn väljer en finskspråkig skolstig och det verkliga elevantalet som kommer från kranskommunerna varierar mellan årskullarna. Under de senaste åren har det rört sig mellan 10-15 elever per års-kurs. Varje år dyker det upp flera barn än de som är registrerade som svenskspråkiga inför skolstarten. Det kan till en del förklaras av inflyttning, men förklaras i hög grad av att det under de senaste åren finns ett betydligt antal elever som är tvåspråkiga, men registrerade med finska som modersmål som valt en svenskspråkig skolstig.

För Cygnaeus skolas del betyder detta att det behövs klassrum till redan från hösten 2021. Behovet de närmaste åren är flera klassrum och utrymme för slöjdundervisning. Gymnastiksalsutrymmena i Cygnaeus är inte dimensionerade för denna mängd elever. Därtill behöver beaktas behov av grupputrymmen och eventuella smågruppsutrymmen beroende på hur specialundervisningen ordnas i framtiden på det svenska området. En be-hovsutredning för ett nybygge på Mariegatan 7 är planerad att inledas 2021. Nybygget skulle inrymma såväl finskspråkiga som svenskspråkiga elever och ge plats för de förskoleelever som nu finns utlokaliserade i Aningaisskolhus. I grafen syns elevökningen till Cygnaeus skola under de senaste åren.

För Sirkkala skolas del tyder prognoserna på att barnantalet på nuvarande elevupptagningsområde kommer att minska, fastän elevantalet inom svenskspråkig fostran och undervisning som helhet ökar. Sirkkala och Sirkkalabackens nybygge är dimensionerat för tre parallella årskurser med 350 elever inom allmänundervisningen och 40 elever inom särskilt stöd. I utrymmena finns planerat också utrymmen för ettårig förskola, men inte för möjlig tvåårig förskola i framtiden. Det är befogat att ändra på elevupptagningsgränserna för att i framtiden kunna styra in ett större antal elever till Sirkkala skola.

Till S:t Olofsskolan kommer även elever från S:t Karins till undervisningen i åk 7-9. Eftersom S:t Karins har sin egen grundskola för de lägre klasserna så väljer så gott som alla svenskspråkigt registrerade barn svenskspråkig lärostig i S:t Karins. Följande bild visar det förväntade elevantalet i S:t Olofsskolan under de närmaste åren.

Detta medför att ersättande utrymmen behövs till S:t Olofsskolan redan inkommande läsår 2021-2022. Därefter ökar elevantalet snabbt. En behovsutredning är igång gällande S:t Olofsskolans utrymmen och en fortsatt projektplanering är planerad till 2021. Svenska sektionen beslöt vid sitt möte 23.3.2021 att S:t Olofsskolan inte involveras i en utredning om ett framtida allaktivitetshus.

Sammanfattning

I både Cygnaeus skola och i S:t Olofsskolan behövs ersättande utrymmen för flera grupper redan från hösten 2021. Inom småbarnspedagogiken väntas barnantalet öka under de närmaste åren.

Det är viktigt att det svenska området ses som en sammanhängande helhet när utrymmesbehoven planeras så att lärostigarna kan hållas tydliga och sammanhållna. Vid prognostiseringen av tillströmningen till de svenskspråkiga skolorna så behövs mera ingående analyser än befolkningsregistret som inte ger en tydlig bild av behovet av service. I princip är servicebehovet på en hel klass varje år osynligt ifall enbart statistik används utgående från befolkningsregistret. Därför är en jämförelse baserad på verklig tillströmning och tidigare tillströmning nödvändig när det gäller att prognostisera servicebehovet till svenskspråkig fostran och undervisning.

Fortsatt planering utgående från ett svenskspråkigt allaktivitetshus

I investeringsprogrammet för skolbyggnader i Åbo sägs att nya skolor bör planeras så att utrymmen bjuder flexibla lösningar och så att de betjänar invånarna på ett mångsidigt sätt s.k. allaktivitetshus där det i själva skolbyggnaden finns både småbarnspedagogik, ungdomstjänster, bibliotek, idrott, rådgivningstjänster och övriga hälsovårdstjänster.

I nuläget finns det flera allaktivitetshus inom det finskspråkiga skolnätet. Syvälahti och Ypsilon är båda enhetsskolor åk 1-9 där det också finns daghem, ungdomstjänster, idrott och rådgivning. I Pansio-Perno området finns en skola för årskurserna 1-6 med daghem, bibliotek, ungdomstjänster och idrott.

Vid planeringen av framtida skolmiljöer är det viktigt att se brett på de miljöer som skapas. De framtida verksamhetsmiljöerna bör stärka både språk och kultur samt stöda välmående ur ett helhetsperspektiv. En skolmiljö i anslutning till ett svenskspråkigt servicehus kunde exempelvis fungera som en generationsbrygga mellan unga och äldre som delvis utnyttjar samma utrymmen och har gemensamma måltider. Dylika generationsbryggor i skolmiljö kunde förebygga ensamhet både bland unga och äldre.

Den s.k. Finlandsmodellen där varje barn skall ha rätt att avgiftsfritt delta i hobbyberksamhet är också en viktig aspekt att ta hänsyn till i planeringen av framtida skolmiljöer.

Svenskspråkig fostran och undervisning är som bäst med i det s.k. DigiPave-projektet där strävan är att med hjälp av digitala lösningar bidra med mera ”människonära” service och som en del av detta kan ses nätverket av skolor och daghem. Inom projektet poängteras tillgängligheten och tydliga lärostigar för elevernas del. Till tillgängligheten kan räknas hur bra man tar sig till respektive enhet med ex. kollektivtrafik. I nuläget har vi de svenskspråkiga enheterna placerade i centrumområdet just för att detta behov skall tillgodoses.

I diskussioner tillsammans med de svenskspråkiga rektorerna och enhetscheferna inom småbarnspedagogiken har det växt fram en tanke om att fundera på ett svenskspråkigt allaktivitetshus för att möte framtida servicebehov och kunna stärka de svenskspråkiga funktionerna.

En förberedande behovsutredning om ett framtida svenskspråkigt allaktivitetshus skulle åtminstone omfatta årskurserna 1-6 samt förskola och småbarnspedagogik. Tillgänglighetsaspekterna utreds i samband med den egentliga behovsutredningen.

För att kunna gå vidare med en förberedande behovsutredning behövs ett ställningstagande av svenska sektionen i frågan. Det är befogat att begära in utlåtanden från övriga sektorer gällande deras behov av utrymmen för svenskspråkig service i en dylik behovsutredning.

Förslag:          Svenska sektionen beslutar att göra en förberedande behovsutredning för ett svenskspråkigt allaktivitetshus som omfattar åtminstone årskurserna 1-6, samt småbarnspedagogik och förskoleverksamhet.