Direktör för svenskspråkig fostran och undervisning Liliane Kjellman 12.2.2021:

Servicebehov inom svenskspråkig småbarnspedagogik

Den nya befolkningsprognosen (granskningstidpunkt oktober 2020) visar att antalet svenskspråkiga barn i åldern 0–6 år kommer att vara ca 170 fler år 2030.

Den ökning på 100 dagvårdsplatser som nämnden för fostran och undervis-ning fastställt kommer delvis att förverkligas för den svenskspråkiga små-barnspedagogiken. Daghemmet Port Arthur skapar 42 nya platser. Projektplanen för Oxvägens daghemgodkändes i stadsfullmäktige 14.12.2020 och före det i stadsstyrelsen 7.12.2020. Oxvägens daghem ger 50 tilläggsplatser och kan tidigast färdigställas år 2023. Förutom att tillgodose servicebehovet inom småbarnspedagogiken behövs också utrymmeslösningar för Cygnaeus förskola som befinner sig i tillfälliga utrymmen i Aningais skolhus. Sirkkala förskola får utrymmen i Sirkkala skolas nybygge först år 2023. Tillfälliga utrymmen används i servicehuset Hemmets vindsvåning i anslutning till Sirkkala dagvårdsenhet.

Prognostiseringen för småbarnspedagogikens servicebehov påverkas även av hur stor del av åldersgruppen som deltar i småbarnspedagogiken. Under åren 2014 − 2020 har antalet barn i svenskspråkig småbarnspedagogik ökat med över 100. Prognostiseringen påverkas ytterligare av hur många finsksp-råkigt registrerade barn som finns inom svenskspråkig verksamhet. För tillfäl-let finns det 16 finskspråkigt registrerade barn i förskolan. Dessa barn syns in-te i de svenskspråkiga prognoserna. Det finns också svenskspråkigt regist-rerade barn i finskspråkig småbarnspedagogik (31 barn i kommunala daghem och 29 barn i privata enheter). På kartan kan man se var de svenskspråkigt registrerade Åbobarnen bor. Ju mörkare färg, destu flera svenskspråkiga barn i åldern 0-6 år.

Servicebehovet inom grundläggande utbildning

Åbo har kontrakt med flera kringliggande kranskommuner kring svenskspråkig undervisning. Eleverna som bor i kranskommunerna inleder sin skolgång i Cygnaeus skola, eftersom de gränsar till Cygnaeus skolas upptagningsområde och kollektivtrafiken fungerar bättre från kranskommunerna till Cygnaeus skola.

Baserat på historiska fakta kan vi säga att en del av kranskommunernas svensksregistrera-de barn väljer en finskspråkig skolstig och det verkliga elevantalet som kommer från kranskommunerna varierar mellan årskullarna. Under de senaste åren har det rört sig mellan 10-15 elever per års-kurs. Varje år dyker det upp flera barn än de som är registrerade som svenskspråkiga inför skolstarten. Det kan till en del förklaras av inflyttning, men förklaras i hög grad av att det under de senaste åren finns ett betydligt antal elever som är tvåspråkiga, men registrerade med finska som modersmål som valt en svenskspråkig skolstig.

För Cygnaeus skolas del betyder detta att det behövs klassrum till redan från hösten 2021. Behovet de närmaste åren är flera klassrum och utrymme för slöjdundervisning. Gymnastiksalsutrymmena i Cygnaeus är inte dimensionerade för denna mängd elever. Därtill behöver beaktas behov av grupputrymmen och eventuella smågruppsutrymmen beroende på hur specialundervisningen ordnas i framtiden på det svenska området. En be-hovsutredning för ett nybygge på Mariegatan 7 är planerad att inledas 2021. Nybygget skulle inrymma såväl finskspråkiga som svenskspråkiga elever och ge plats för de förskoleelever som nu finns utlokaliserade i Aningaisskolhus. I grafen syns elevökningen till Cygnaeus skola under de senaste åren.

För Sirkkala skolas del tyder prognoserna på att barnantalet på nuvarande elevupptagningsområde kommer att minska, fastän elevantalet inom svenskspråkig fostran och undervisning som helhet ökar. Sirkkala och Sirkkalabackens nybygge är dimensionerat för tre parallella årskurser med 350 elever inom allmänundervisningen och 40 elever inom särskilt stöd. I utrymmena finns planerat också utrymmen för ettårig förskola, men inte för möjlig tvåårig förskola i framtiden. Det är befogat att ändra på elevupptagningsgränserna för att i framtiden kunna styra in ett större antal elever till Sirkkala skola.

Till S:t Olofsskolan kommer även elever från S:t Karins till undervisningen i åk 7-9. Eftersom S:t Karins har sin egen grundskola för de lägre klasserna så väljer så gott som alla svenskspråkigt registrerade barn svenskspråkig lärostig i S:t Karins. Följande bild visar det förväntade elevantalet i S:t Olofsskolan under de närmaste åren.

Detta medför att ersättande utrymmen behövs till S:t Olofsskolan redan inkommande läsår 2021-2022. Därefter ökar elevantalet snabbt. En behovsutredning är igång gällande S:t Olofsskolans utrymmen och en fortsatt projektplanering är planerad till 2021.

Sammanfattning

I både Cygnaeus skola och i S:t Olofsskolan behövs ersättande utrymmen för flera grupper redan från hösten 2021. Inom småbarnspedagogiken väntas barnantalet öka under de närmaste åren.

Det är viktigt att det svenska området ses som en sammanhängande helhet när utrymmesbehoven planeras så att lärostigarna kan hållas tydliga och sammanhållna. Vid prognostiseringen av tillströmningen till de svenskspråkiga skolorna så behövs mera ingående analyser än befolkningsregistret som inte ger en tydlig bild av behovet av service. I princip är servicebehovet på en hel klass varje år osynligt ifall enbart statistik an-vänds utgående från befolkningsregistret. Därför är en jämförelse baserad på verklig tillströmning och tidigare tillströmning nödvändig när det gäller att prognostisera servicebehovet till svenskspråkig fostran och undervisning.

Fortsatt planering utgående från ett svenskspråkigt allaktivitetshus

I investeringsprogrammet för skolbyggnader i Åbo sägs att nya skolor bör planeras så att utrymmen bjuder flexibla lösningar och så att de betjänar invånarna på ett mångsidigt sätt s.k. allaktivitetshus där det i själva skolbyggnaden finns både småbarnspedagogik, ungdomstjänster, bibliotek, idrott, rådgivnings-tjänster och övriga hälsovårdstjänster.

Svenskspråkig fostran och undervisning är som bäst med i det s.k. DigiPave-projektet där strävan är att med hjälp av digitala lösningar bidra med mera ”människonära” service och som en del av detta kan ses nätverket av skolor och daghem. Inom projektet poängteras tillgängligheten och tydliga lärostigar för elevernas del. Till tillgängligheten kan räknas hur bra man tar sig till respektive enhet med ex. kollektivtrafik. I nuläget har vi de svenskspråkiga enheterna placerade i centrumområdet just för att detta behov skall tillgodoses.

I diskussioner tillsammans med de svenskspråkiga rektorerna och enhetscheferna inom småbarnspedagogiken har det växt fram en tanke om att fundera på ett svenskspråkigt allaktivitetshus för att möte framtida servicebehov och kunna stärka de svenskspråkiga funktionerna.

I nuläget är det tveksamt om ens de planerade projekten kommer att på sikt kunna lösa de svenskspråkiga utrymmesbehoven. I nuläget letas som bäst ef-ter alternativa placeringar för S:t Olofsskolans del i den pågående behovsutredningen. Därför skulle det vara av största vikt att omgående gå in för en planering av ett allaktivitetshus i detta skede. Ett dylikt allaktivitetshus skulle in-rymma både Cygnaeus skolas och S:t Olofsskolans elever, vilket skulle komma att påverka den fortsatta planeringen för både Cygnaeus och S:t Olofsskolans del. Viktigt är således att trygga pågående utredningar och planer, men att parallellt gå vidare med planering av ett s.k. allaktivitetshus som ett möjligt alternativ.

För att kunna gå vidare med en förberedande behovsutredning behövs ett ställningstagande av svenska sektionen i frågan. Det är befogat att begära in utlåtanden från övriga sektorer gällande deras behov av utrymmen för svenskspråkig service i en dylik behovsutredning.

Direktör för svenskspråkig fostran och undervisning Liliane Kjellman

Förslag:          Svenska sektionen beslutar att parallellt med nuvarande behovsutredningar görs en förberedande behovsutredning för ett svenskspråkigt allaktivitetshus.