Direktör för svenskspråkig fostran och undervisning Liliane Kjellman 27.8.2015:

Utbildningsanordnaren bör utvärdera den erbjudna utbildningen och dess inverkan och även delta i utvärdering av verksamheten som görs av utomstående. Undervisningsministeriet har utarbetat guiden Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen, och utifrån denna har kommunerna utvecklat sina kvalitetsutvärderingssystem. Kvalitetskriterierna inom den grundläggande utbildningen har i Åbo delats in i tre frågehelheter:

•Elevens vardag

•Ledning, personal och ekonomi

•Miljö och säkerhet

I enkäten har deltagit elever, vårdnadshavare, skolans undervisningspersonal, rektorer, ledande tjänsteinnehavare och förtroendevalda (sektioner och nämnden).

Kvalitetsenkät våren 2015

Kvalitetsenkäten genomfördes andra gången våren 2015. Enkätens tema var Elevens vardag. I enkäten hade gjorts en del ändringar jämfört med föregående år beträffande delen om elevvård. Ändringarna gjordes eftersom lagen och läroplanen ändrades på hösten 2014. Med enkäten ville man utreda hur ändringen har påverkat skolarbetet.

Förra läsårets skolspecifika rapporter om kvalitetsenkäten har skickats till skolorna.  Rapporterna har skickats:

•för vårdnadshavarnas del, ifall svarsprocenten bland vårdnadshavarna överstiger 5 %

•för lärarnas del, ifall svarsprocenten bland lärarna överstiger 30 %

Resultat har publicerats i en sammanställning för alla skolor (svensk- och finskspråkiga)

Resultat för de svenskspråkiga skolornas del

Resultaten finns enligt svarsgrupp på turku.fi-sidan

Skolorna bearbetar resultaten och utarbetar läsårets utvecklingsmål utgående från dessa. I samband med detta utvärderar skolorna hur den föregående periodens mål uppnåtts. Som gemensamma mål för hela grundläggande utbildningen fastställdes 2014 bl.a. elevernas och vårdnadshavarnas ökade delaktighet och ökad användning av IKT i undervisningen. Ifall antalet skolvisa svar som man fått in varit så litet att man inte kunnat använda resultatet, behandlar man tillämpat de gemensamma resultaten inom det svenskspråkiga området. I dessa fall är det skäl att utreda varför svarsprocenten i den egna skolan blev så låg. För alla skolors del var svarsprocenten 37 % och variationsbredden 1–96 %.

Resultaten från hela den grundläggande undervisningen

De huvudsakliga resultaten för hela den grundläggande undervisningen (både finsk- och svenskspråkiga) från enkäten som utfördes på våren 2015:

•Antalet svar var lägre än förra året förutom bland elever. Förra deltog sammanlagt 5952 personer i enkäten. Detta år deltog sammanlagt 4436 personer.

•Beträffande skolornas svarsprocent var variationen stor.

•Vårdnadshavarna har i huvudsak varit nöjda med skolans verksamhet. Inga stora förändringar har observerats sedan det föregående året. Skolorna borde dock dela mera information med vårdnadshavarna eftersom andelen vårdnadshavare som inte kunde ta ställning till frågorna i enkäten är stor.

•Vårdnadshavarna var av åsikten att eleverna vid behov har god tillgång till hälsovårdarens, kuratorens och psykologens mottagning. På basis av resultaten borde skolan ge ut mera information gällande den gemensamma elevvårdsgruppens verksamhet och behandlingen av enskilda elevers ärenden i skolan.

•Vårdnadshavarna har i huvudsak varit nöjda med morgon- och eftermiddagsverksamheten

•Lärarna uppskattar läroplanens styrande funktion

•Enligt lärarna räcker de existerande resurserna inte helt till för högklassig undervisning

•Eleverna i årskurserna 1–4 är i huvudsak positivt inställda till skolan och upplever skolan som trygg. Eleverna upplever att de får mycket rikligt med positiv respons och att deras synpunkter ofta tas i beaktande. Upplevelsen av delaktighet har tydligt ökat sedan den förra enkäten genomfördes. Användningen av IKT har ökat aningen.

•Eleverna i årskurserna 5–9 förhåller sig också ganska positivt till skolan, om än lite mera kritiskt än eleverna i de lägre årskurserna. Bland enkätens deltagare delade sig åsikterna bl.a. gällande det om läraren om uttrycker vad eleverna är bra. För många elever upplever fortfarande att man inte från skolans håll ingriper i mobbning genast. Beträffande användningen av IKT i undervisningen, verkar åsikterna dela sig så att hälften av eleverna tycker att IKT används i stor utsträckning och hälften att man använder IKT i liten utsträckning.

•Deltagarna har en positiv uppfattning om elevkårens verksamhet, men alla är inte medvetna om sina egna möjligheter att påverka.

•Bland eleverna upplever en klar majoritet att det går att få tillgång till hälsovårdare, kurator och psykolog, men gemensamma elevvårdsgruppens verksamhet är inte ännu bekant i någon utsträckt mån.

•Skolgångsbiträdena anser att elevernas individuella behov och undervisningsgruppens sammanssättning påverkar undervisningsarrangemangen, handledning och stöd till stor grad och mer än tidigare. De tycker att trestegsstödet för fostran och lärande fungerar på ett lyckat sätt.

•Skolgångsbiträdenas IKT-kunskaper har enligt enkäten förbättras lite sedan förra året.

•Skolgångbiträdena upplever att samarbetet med lärarna, vårdnadshavarna och morgon- och eftermiddagsverksamheten i huvudsak varit lyckat.

•Rektorernas synpunkter om skolans verksamhet är väldigt positiva. De är tydligt mera nöjda med skolans resurser än lärarna. Beträffande storleken på undervisningsgrupperna är lärarna och rektorerna i stor grad inne på samma linje. Över hälften anser att högklassig undervisning går att högklassig undervisning går att genomföra i grupper som är av den nuvarande storleken.

•Både lärarna och rektorerna var inne på samma positiva linje gällande nivån på användningen av IKT i undervisningen och apparaturen, men rektorerna uppskattade att antalet lärare med IKT-utbildning var högre. Elevernas åsikter om användningen av IKT i undervisningen var dock delade.

•Rektorerna uppskattar att elevvårdspersonalens (skolläkare, kurator, psykolog, hälsovårdare) och de andra anställdas arbetsuppgifter och ansvar beträffande elevvården inte tydliggjorts. Den nya elevvårdslagen ändrade praxisen avsevärt och det har upplevts uppenbarligen besvärligt.

Mål 2015 – 2016

Den grundläggande undervisningens gemensamma utvecklingsmål under läsåret 2015–2016 som fastställts utgående från enkäten:

1 Eleverna och vårdnadshavarna görs delaktiga i planeringen och utvecklingen av verksamheten i enlighet med den nya läroplanen

2 Tydliggörande av betydelsen av kvalitetsarbetet

Man vill göra kvalitetsutvärderingen ett ännu mer centralt, i skolans vardag integrerat verktyg för utveckling. Utvärderingen har en desto större betydelse, ju fler som deltar i enkäten. Som mål för den följande frågerundan har man i styrgruppen för kvalitetsarbetet ställt upp att minst 70 % av personalen och eleverna deltar.

Verksamhet i skolorna i början av höstterminen 2015

1 Utvärdera hur det föregående årets mål har uppnåtts, med andra ord varför och var vi lyckades eller inte lyckades och vad som borde göras på ett annat sätt.

2 Utarbeta en beskrivning om vilka åtgärder man tänker vidta utgående från analysen av tidigare nämnda resultat och för att uppnå de i årsplanen (punkt 5.2) fastställda gemensamma utvecklingsmålen för grundläggande undervisning.

3 Utse ansvarsgrupper och tidtabell för genomförandet av åtgärder.

4 Ovannämnda punkter antecknas i årsplanen som bör vara klar 15.9.2015.

Observera att resultaten utöver personalen också bör behandlas med vårdnadshavarna och eleverna.

För den egna skolans del ansvarar rektorn för informationen. Resultaten publiceras i Wilma och är tillgängliga för alla.

Kvalitetsarbetet är en aktiv del av skolornas verksamhet under det kommande läsåret. Verksamhetskulturen behandlas djupgående i läroplansarbetet och utvecklas utöver det genom i ett separat projekt. Enkäten Elevens vardag uppdateras under läsåret 2015–2016 i de kommunala läroplansarbetsgrupperna i enlighet med den nya läroplanen. På samma sätt agerar man i kvalitetsenkäten Säkerhet och miljö till de delar som de har samband med den nya läroplanen. En uppdaterad frågehelhet gällande Elevens vardag förverkligas på våren 2017.

Förslag          Svenska sektionen vid nämnden för fostran och undervisning beslutar att anteckna rapporten för kännedom.