Nmdhälvälf § 25

Specialsakkunnig Minna Lainio-Peltola:​

Bakgrund​

I och med social- och hälsovårdsreformen är främjandet av befolkningens hälsa och välfärd (HYTE) en gemensam uppgift för välfärdsområdena och kommunerna (lagen om ordnande av social- och hälsovård 612/2021: (6 och 7 §). Arbetet ska utgå från både välfärdsområdets och kommunens strategi, som skapar en ram för det gemensamma arbetet för att främja hälsa och välfärd (hyte-arbete).​

Enligt lagen ska kommunen i sin strategiska planering ställa upp mål för främjande av välfärd och hälsa, fastställa åtgärder som stöder målen och i sitt beslutsfattande beakta de uppskattade konsekvenserna av sina beslut för människors välfärd och hälsa per befolkningsgrupp. Kommunens olika sektorer ska samarbeta för att främja välfärd och hälsa och kommunen ska utse en aktör som ansvarar för främjandet av välfärd och hälsa.

Enligt lagen ska kommunen följa kommuninvånarnas levnadsförhållanden, hälsa och välfärd och de faktorer som påverkar dessa i varje område och inom varje befolkningsgrupp. Dessutom ska kommunen årligen rapportera till fullmäktige om invånarnas välfärd och hälsa, de faktorer som påverkar dem och de åtgärder som vidtagits samt för varje fullmäktigeperiod utarbeta en välfärdsberättelse och en välfärdsplan för fullmäktige om ovan nämnda ärenden. Kommunen ska också lämna in en välfärdsberättelse och en välfärdsplan till välfärdsområdet och publicera den i det offentliga datanätet. ​

Sedan 2010 har Åbo deltagit i undersökningar på nationell nivå som genomförts under ledning av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och som mäter den vuxna befolkningens välfärd och hälsa samt tjänster och förändringar i dem. Undersökningarna har genomförts under olika namn och nu senast, sedan 2022, under namnet Hälsosamma Finland. Undersökningen som fokuserar på invandrarbefolkningen kallas MoniSuomi. I samband med dessa undersökningar har man ytterligare genomfört områdesvis datainsamling i Åbo, så att det också har varit möjligt att göra analyser av resultaten efter storområde utöver att granska den långsiktiga utvecklingen. ​

Innehållet i välfärdsberättelsen​

Åbo stads omfattande välfärdsberättelse 2021–2024 innehåller en översikt av kommuninvånarnas välfärd och hälsa, där man särskilt granskar de förändringar som skett under fullmäktigeperioden utifrån undersökningarna Hälsosamma Finland och MoniSuomi, men beroende på indikatorns utveckling har man också kunnat granska en längre tidsperiod för att dra slutsatser av utvecklingsgången på längre sikt. Åbos resultat för 2023 jämförs med hela Finland samt med resultaten från Helsingfors, Esbo och Uleåborg, eftersom ytterligare datainsamlingar har genomförts i dessa städer, precis som i Åbo. ​

I välfärdsberättelsen presenteras också kortfattat Åbos övergripande välfärdsarbete, hur kommunernas välfärdsarbete "belönas" med hjälp av hyte-koefficienten (koefficient för främjande av hälsa och välfärd) och de viktigaste åtgärderna för att främja välfärden i serviceområdena i syfte att påverka situationen. ​

Som ett pilotprojekt för Åbos nya verksamhetsmodell och samverkande ledarskap har gemensamma mål och indikatorer fastställts genom förändringsprojektet för barn och unga 2023–2025 tillsammans med alla serviceområden som arbetar med barn och unga. För att främja barns och ungas välbefinnande har det utarbetats en slutrapport om Åbo stads välfärdsplan för barn och unga för 2020–2023, en separat sammanfattning av barns, ungas och familjers välfärd och hälsa samt en separat plan för främjande av välfärd som grundar sig på den. Därför fokuserar denna välfärdsberättelse särskilt på vuxnas välbefinnande.​

Arbetet med att främja välfärd​

I enlighet med lagen främjas välfärd och hälsa på ett omfattande sätt i alla servicehelheter och tjänster i Åbo, i samarbete med olika organisationer, välfärdsområdet Varha och andra partner (t.ex. forskningsinstitutioner och läroanstalter, företag). Det övergripande främjandet av välfärden i Åbo är ett utvecklingsarbete som ständigt utvecklas över tid och som fokuserar på olika befolkningsgrupper enligt det uppskattade behovet som en del av den normala utvecklingen av tjänsterna inom serviceområdena. ​

Nämnden för främjande av hälsa och välfärd svarar för styrningen av främjandet av hälsa och välfärd och samarbetet på kommunnivå och anvisningar för främjande av hälsa och välfärd samt styrningen av kommuninvånarinflytande. Den är också ett kollegialt kommunalt organ som svarar för förebyggande missbrukararbete. Under fullmäktigeperioden har samarbetet mellan olika sektorer för att främja välfärden samordnats av hälso- och välfärdsteamet inom ramen för koncernförvaltningens integrationsfunktion (samverkande styrning från och med 1.3.2025) och ledningsgruppen för välfärd har fungerat som en sektorsövergripande samarbetsgrupp. ​

Kommunernas hytearbete har sedan början av 2023 utvärderats med hjälp av HYTE-koefficienten. Storleken på en tilläggsdel till kommunernas allmänna statsandelsfinansiering bestäms utifrån det hyte-arbete som utförs inom serviceområdena genom användning av processindikatorer som kalkylmässigt beskriver verksamheten och resultatindikatorer som beskriver resultaten. Åbos kalkylmässiga hyte-koefficient ligger fortfrande på samma nivå som riksgenomsnittet. På nuvarande nivå av hyte-arbete kommer Åbos hyte-arbete att generera cirka 3,94 miljoner euro i statsandelar år 2024. ​

Sammanfattning av välfärdssituationen

Enligt undersökningen Hälsosamma Finland återspeglar Åbobornas välfärd den nationella situationen. Det går bra för många Åbobor. De är nöjda med sitt liv och sitt bostadsområde, har arbets- och funktionsförmåga samt är handlingskraftiga och aktiva deltagare och utövare på många sätt. Till exempel är 4/5 arbetsförmögna och upplever ingen psykisk belastning, ca 2/3 upplever att deras hälsa är god, 85% känner sig inte ensamma och nästan hälften känner sig lyckliga och har en god livskvalitet och motionerar enligt rekommendationerna för hälsofrämjande fysisk aktivitet. ​

Under fullmäktigeperioden har dock de olika indikatorer som beskriver psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande, särskilt bland den vuxna befolkningen, utvecklats i en sämre riktning i Åbo liksom i hela landet. Ensamhet, psykisk belastning och en svag känsla av delaktighet är utmaningar i synnerhet för personer i arbetsför ålder. De mentala utmaningarna har ökat hela tiden sedan 2010, då dessa fenomen började mätas i Åbo. Efter den föregående omfattande undersökningen som genomfördes 2018 före coronapandemin kan man se en betydande försämring av indikatorerna som beskriver psykisk ohälsa både i hela Åboområdet och i olika storområden. Livskvaliteten har också försämrats och ligger under den nationella nivån. Upplevelsen av lycka bland vuxna i Åbo har också minskat något, och något under hälften uppgav att de upplever att deras livskvalitet är god eller att de känner sig lyckliga. ​

De vuxnas livskvalitet och lycka utmanas av den upplevelse av ensamhet som är vanligare än i resten av landet samt av mångas ekonomiska utmaningar. När man granskar välfärdsläget efter bostadshushåll är det män som bor ensamma som har de största utmaningarna. Till exempel är det cirka tjugo procentenheter färre ensamboende män som är lyckliga och upplever att deras livskvalitet är god. I fortsättningen kommer man att analysera välfärdssituationen efter bostadshushåll ytterligare för att kunna rikta åtgärderna mer exakt. ​

Å andra sidan har det inte skett någon större förändring i den upplevda hälsosituationen när man granskar hela Åbos befolkning på lång sikt. Det har inte heller skett någon väsentlig förändring i levnadsförhållandena för Åbobor, mätt i form av att avstå från mat, mediciner eller läkarbesök, på en allmän nivå sedan 2010. Det bör dock noteras att det redan länge bott fler människor i en sådan situation i Åbo än i andra stora städer eller jämfört med den nationella situationen.​

Ur områdesvis synvinkel finns det dock betydande områdesvisa skillnader i till exempel bristen på pengar för grundläggande levnadsbehov, upplevd hälsa, ensamhet och psykisk belastning, och dessutom har det skett en ännu större ökning i vissa områden. Till exempel har den psykiska belastningen ökat med så mycket som tio procentenheter i vissa områden sedan 2018. Det finns också stora områdesvisa skillnader i hur nöjd man är med sitt bostadsområde, och den områdesvisa utvecklingen har gått starkt i olika riktningar i Åbo. ​

Det finns också stora områdesvisa skillnader mellan personer med invandrarbakgrund när det gäller välfärd. Sammantaget är ökningen av antalet personer med ett främmande språk som modersmål i Åbo en betydande faktor för att främja välbefinnandet hos Åboborna, eftersom tillväxten av befolkningen med ett främmande språk som modersmål i Åbo under åren 2020–2024 har stått för 91 procent av den totala befolkningstillväxten. Åbo har ett gällande program för främjande av integration och övergripande välfärd för invandrare, där man separat redogör för genomförandet av de förvaltningsöverskridande åtgärderna och välfärdsläget för invandrarbefolkningen. ​

Vid granskning av Åbobornas välfärd och dess uttrycksformer är det också bra att beakta situationen för de variabler som beskriver så kallad livskraft som en faktor som påverkar välfärden. Till exempel är antalet personer under 15 år det minsta jämfört med de sex städerna och andelen äldre är högst. Andelen enföräldersfamiljer och enpersonshushåll samt andelen låginkomsttagare är också störst jämfört med de sex största städerna. Antalet arbetslösa ökar särskilt bland unga. Även bostadslösheten har ökat. ​

Lärdomar från fullmäktigeperioden​

Den ganska utmanande situationen för Åbobornas välfärd har identifierats väl redan innan fullmäktigeperioden inleddes utifrån tidigare undersökningar. Under fullmäktigeperioden har många olika åtgärder och projekt genomförts för att förbättra invånarnas hälsa och välfärd, med stöd av olika serviceområden och spetsprojektutvecklingar samt många externa finansieringar, i enlighet med både Åbo stadsstrategi Åbo på 2030-talet och Åbo borgmästarprogram 2021–2025. Man har strävat efter att integrera de goda resultaten av de nya projekten under fullmäktigeperioden i den normala verksamheten inom serviceområdena så att de förblir en del av verksamheten även efter projekten. Dessa åtgärder för att främja välfärden under fullmäktigeperioden presenteras i bilaga 1 till välfärdsberättelsen. ​

Satsningar på tidigare identifierade utmaningar för välfärden visar att tillväxttakten för vissa indikatorer (t.ex. ensamhet) har avtagit betydligt under fullmäktigeperioden. Enligt indikatorerna verkar den målmedvetna satsningen på att stödja de äldres funktionsförmåga redan ha gett resultat på så sätt att livskvaliteten för Åbobor över 75 år har förbättrats och att det finns klart färre vårdperioder med anknytning till att ha ramlat omkull eller fallit än i övriga Finland. ​

För att man ska kunna ingripa i välfärdssituationen och rikta åtgärderna bättre än tidigare ska man på basis av forskningsdata identifiera stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper och olika områden. Dessutom ska man målmedvetet och långsiktigt sträva efter att rikta åtgärderna så att de stöder dem som är sårbara, också i enlighet med riktlinjerna Åbo tillhör alla i Åbos program för likabehandling och jämställdhet. På det hela taget är det viktigt att fortsätta utveckla tillgängliga välfärdstjänster med låg tröskel. ​

För att möta många slags välfärdsutmaningar bör man fortsätta enligt Nya Åbo-modellen med en övergripande och ännu starkare samverkande ledning och samarbete över servicehelheternas gränser, och inte fokusera endast på en utmaning eller en servicehelhets verksamhet.​

Utmaningar som kräver åtgärder​

I välfärdsberättelsen lyfts fram de ökade utmaningar som hotar Åbobornas välfärd samt den ökade ojämlikheten och konsekvenser som eventuellt försvagar samhällets säkerhet.

För att främja Åbobornas arbets- och funktionsförmåga samt deras välbefinnande och livskvalitet har man därför i samarbete med experter från olika serviceområden identifierat de utmaningar som man borde satsa på och beakta i de kommande planerna för stadsnivå och servicehelheterna. Välfärdsberättelsen lyfter också fram möjliga sätt att möta dessa utmaningar.

1. Ensamhet svag delaktighet Ensamhet är en stor utmaning i alla åldersgrupper. Många invånare har också en svag känsla av delaktighet, vilket försvagar känslan av gemenskap och har en negativ inverkan på välbefinnandet.

2. Fysisk inaktivitet och levnadsvanor: fysisk inaktivitet och ohälsosamma levnadsvanor är vanliga problem som påverkar arbets- och funktionsförmågan, liksom orken i arbetet och vardagen samt välbefinnandet.

3. Psykisk belastning och utslagning Psykisk belastning och upplevelser av socialt utslagning är betydande faktorer som försämrar välbefinnandet och kan påverka både psykisk och fysisk hälsa, sociala relationer och ekonomisk situation.

4. Segregationsutveckling Segregation av olika områden försvagar välbefinnandet och har en negativ inverkan på upplevelsen av gemenskap och delaktighet.

5. Främjande av goda befolkningsförhållanden Goda relationer mellan befolkningsgrupper stärker den positiva växelverkan, respekten och trygghetskänslan mellan olika befolkningsgrupper och ökar förtroendet för samhället bland annat genom att främja samhällsfred, integration och jämlikhet.​

Dessutom har man identifierat åldersspecifika betoningar hos vuxna som har utmaningar med välbefinnandet: ​

• Unga vuxna/Personer i arbetsför ålder: Stödjande av föräldraskapet, främjande av arbetsförmågan, förebyggande av ensamheten och ökning av motionen.
• Äldre personer: Stärkande av känslan av gemenskap, förebyggande missbrukararbete, förebyggande av fysisk inaktivitet och fallolyckor samt uppmuntran till att använda kulturtjänster.​

På basis av stadens program och planer för den kommande fullmäktigeperioden samt Varhas välfärdsplan för olika åldrar, som blir färdig på hösten, fastställs mer detaljerade åtgärder och ansvariga aktörer för att främja stadens övergripande välfärd för nästa fullmäktigeperiod. Lägesbilden i denna välfärdsberättelse kommer att beaktas som grund för välfärdsplaneringen.​

Bilaga 1​Omfattande välfärdsberättelse för Åbo stad 2021–2024

Integrationsdirektör Minna Sartes:

Förslag​​Nämnden för främjande av hälsa och välfärd antecknar Åbo stads omfattande välfärdsberättelse 2021–2024 för kännedom och sänder den till stadsstyrelsen och vidare till stadsfullmäktige.​

Beslut Förslaget godkändes.

Som sekreterare fungerade Jolita Murto.​

Tilläggsmaterial 1Omfattande välfärdsberättelse för Åbo stad 2021–2024 (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige antecknar omfattande välfärdsberättelse för Åbo stad 2021–2024 för kännedom.

BeslutFörslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1Omfattande välfärdsberättelse för Åbo stad 2021–2024 (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige antecknar omfattande välfärdsberättelse för Åbo stad 2021–2024 för kännedom.

BeslutFörslaget godkändes.