Koncernförvaltningen, miljöjurist Nina Mattila 13.1.2025:

Beredning av ärendet

Stadsfullmäktige har 22.01.2024 § 9 godkänt Åbo stads byggnadsordning. Bygglagen som trädde i kraft vid ingången av 2025 förutsätter att byggnadsordningen uppdateras. När det gäller bygglagen har miljöministeriet berett en rad ändringar (RP 101/2024 Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av bygglagen och vissa lagar som har samband med den), som också godkändes och trädde i kraft vid ingången av 2025. Inom servicehelheten för stadsmiljö har man berett ett förslag till byggnadsordning som har ändrats på det sätt som bygglagen förutsätter. Samtidigt föreslås att andra nödvändiga ändringar görs i byggnadsordningen.

Enligt 17 § i bygglagen ”kan byggnadsordningen innehålla bestämmelser som beror på lokala förhållanden och som gäller byggande, beaktande av kultur- och naturvärden samt genomförande och bevarande av en god livsmiljö, vilka inte ändrar vad som föreskrivs i 42 § 1 mom. om tillståndsplikt för ett nytt byggnadsobjekt. Föreskrifterna i byggnadsordningen får inte vara oskäliga för markägare och andra rättsinnehavare. I fråga om byggnads-, reparations- och ändringsarbeten kan bestämmelserna i byggbestämmelsen avse 1) byggplatsen för ett byggnadsobjekt och andra områden som kräver bygglov enligt 42 § 1 mom.; 2) storleken och placeringen av en byggnad som kräver bygglov enligt 42 § 1 mom.; 3) byggande av en sidobostad på byggplatsen; 4) anpassning av en byggnad som kräver bygglov enligt 42 § 1 mom. till omgivningen; 5) byggsätt, planteringar, staket och andra byggnadsobjekt än de som nämns i 42 § 1 mom. enligt 42 § 2 mom.; 6) avstånd till grannens gräns gällande brandsäkerheten i byggnadsobjekt; 7) skötsel av den byggda miljön och ordnande av vattenförsörjning; samt 8) andra lokala byggnadsfrågor som är jämförbara med de som avses i punkterna 5—7.

Anhängiggörandet av revidering av byggnadsordningen kungjordes 15.6.2024. Parterna gavs möjlighet att lämna in sin åsikt om revidering av byggnadsordningen före 12.8.2024. Inte en enda åsikt lämnades in inom den angivna tidsfristen.

Byggnadsordningen behandlades av stadsstyrelsen 4.11.2024 § 353 och efter det lades förslaget fram och skickades på remissrunda 25.11.2024 - 2.1.2025.

Förslag till en ny byggnadsordning som varit framlagt

De viktigaste ändringarna i det förslag till ny byggnadsordning som varit framlagt jämfört med den gällande byggnadsordningen var

• Ändringar i regleringen gällande tillståndsplikt.
• Regleringen gällande den blågröna koefficienten ändras så att den blir bindande.
• Gränsvärdet för koldioxidfotavtryck och dess beräkningssätt.
• Kraven för dimensionering av bil- och cykelplatser ändras.

Ändringar i regleringen gällande tillståndsplikt samt styrningen av byggande (3 §)

Enligt markanvändnings- och bygglagen kunde byggnadsordningen undanta mindre projekt från kravet på åtgärdstillstånd. I bygglagen har tillståndströskeln i sin helhet höjts avsevärt. Fastän genomförandet av åtgärden inte kräver tillstånd ska man vid byggandet ändå följa bestämmelserna i den gällande detaljplanen och föreskrifter som gäller byggandet i fråga. Även om projektet inte kräver bygglov kan genomförandet av projektet ändå kräva ett beslut om att avvika från detaljplanen eller byggbestämmelserna.

Ändringar som gäller den blågröna koefficienten och avledning av dagvatten (11 § och 12 §)

Paragraf 12 gällande tomtens gröneffektivitet har ändrats så att den är obligatorisk och en beräkningstabell har bifogats till byggnadsordningen. Byggnadstillsynen har konstaterat att målnivåerna för tomtens gröneffektivitet inte är tillräckliga. Byggarna når målnivåerna i varierande grad. Styrningsmöjligheterna inom byggnadstilsynen motsvarar framför allt en aktiv och positiv informationsstyrning. Om det uppstår oenighet med tillståndssökanden om genomförandet av gröneffektiviteten, har det dock inte funnits några juridiska tvångsmöjligheter. Att enbart definiera målnivåer i byggnadsordningen tenderar att göra regleringen otydlig, eftersom det i byggnadsplaneringen blir oklart om bestämmelsen ska följas eller inte. Detta skapar i sin tur onödigt utrymme för tolkning under handläggningen av tillståndet. Att ändra målet till en skyldighet främjar smidigheten i bygglovsprocessen, eftersom det är tydligt att en entydig bestämmelse är bindande, till skillnad från målets bindande karaktär.

Syftet med kraven på gröneffektivitet är att fastställa minimikraven för grönska på gårdar på ett konsekvent och transparent sätt i hela staden. Metoden för blågröna koefficienten visar ungefärligt hur stor del av fördröjningsbehovet av dagvatten på tomten som kan uppfyllas med hjälp av vegetation. Ordalydelsen i paragrafen om dagvattenhantering har också förtydligats i förslaget.

Gränsvärdet för koldioxidavtryck och dess beräkningssätt (13 §)

I förslaget till byggnadsordning har inkluderats en ny paragraf gällande gränsvärdet för koldioxidfotavtryck och dess beräkningssätt vid byggandet av nya flervåningshus. Enligt korrigeringsserien i bygglagen ska en klimatdeklaration som också visar att en byggnad uppfyller kravet på koldioxidsnålhet, lämnas in till byggnadstillsynsmyndigheten före slutbesiktningen. Enligt 38 a § i korrigeringsserien får koldioxidfotavtrycket för en ny byggnad inte överstiga det gränsvärde som fastställts enligt användningskategori. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om gränsvärdet för koldioxidfotavtrycket för en ny byggnad. Enligt förslaget i korrigeringsserien i bygglagen tillämpas paragraferna om byggnadernas koldioxidsnålhet och gränsvärdet för deras koldioxidfotavtryck först 1.1.2026. Åbo har som mål att vara koldioxidneutralt år 2029, och därför föreslås det att paragrafen om gränsvärdet för koldioxidfotavtrycket ska inkluderas i byggnadsordningen redan nu.

Enligt 13 § i förslaget till byggnadsordning ”ska man vid nybyggande av flervåningshus följa gränsvärdet för koldioxidfotavtryck på 16,0 kg CO2e/m2/a som Åbo stad fastställt, om inte annat föreskrivs i en förordning som utfärdats med stöd av bygglagen. Underskridandet av gränsvärdet ska påvisas senast vid slutsynen.” Beräkningstabellen för gränsvärdet och beräkningsanvisningarna finns som bilaga till byggnadsordningen. Enligt förslaget kommer gränsvärdet för koldioxidfotavtryck att gälla endast nybyggande och endast flervåningshus. Gränsvärdet gäller alltså inte till exempel stadens egna projekt.

Byggnadsordningen kan inte avvika från lagstiftningen och därför kan bestämmelsen i byggnadsordningen inte längre tillämpas när förordningen om koldioxidfotavtryck träder i kraft. I bygglagen eller dess korrigeringsserie nämns det inte om det är möjligt att fastställa ett gränsvärde för byggandets koldioxidfotavtryck i byggnadsordningen.

Ändringar i kraven för bil- och cykelparkeringsplatser (31 § och tillhörande tabeller)

Stadsstyrelsen har 8.2.2021 § 71 godkänt anvisningen för dimensionering av parkeringen för användning som utgångspunkt för kraven på parkeringsplatser i detaljplaneringen. I den gällande byggnadsordningen har man inkluderat de viktigaste tabellerna över antalet bil- och cykelplatser i anvisningen för dimensionering av parkeringen. Trafikplaneringen har konstaterat att anvisningen för dimensionering av parkeringen och tabellerna i byggnadsordningen ska uppdateras eftersom tillämpningen av anvisningen har lett till problem i vissa fall. Stadsstyrelsen ska separat godkänna de ändringar som görs i anvisningen för dimensionering av parkeringen så att de kommer att föreläggas separat stadsfullmäktige för beslut i början av vären 2025. Till skillnad från byggnadsordningen styr dimensioneringsanvisningen detaljplaneringen, vilket innebär att det inte räcker med att enbart uppdatera byggnadsordningen.

I tabellerna i byggnadsordningen har följande ändringar föreslagits:

• Förutom de befintliga kraven på våningsyta i den effektiva kollektivtrafikzonen (III) och andra områden (IV) införs ett minimikrav på bilparkeringsplatser per bostad, motsvarande kraven i innerstadens gångzon (I) och den effektiva kollektivtrafikzonen mer än 3 kilometer från centrum (II). Detta syftar till att styra byggandet så att man inte hamnar i en besvärlig parkeringssituation för mycket små lägenheter. I den tredje zonen krävs framöver 1 bilplats per 100 v-m2, minst 1 bilplats per 2 bostäder, och i den fjärde zonen 1 bilplats per 85 v-m2, minst 1 bilplats per 1,3 bostäder.
• Dimensioneringen för cykelparkering kommer att inkludera högskolor, yrkesinstitut och gymnasier enligt Helsingfors dimensioneringsanvisning (1 cykelplats/4 elever).
• Det föreslås också ändringar för cykelparkeringsplatser, specialcykelplatser och cykelplatser utomhus. I flervåningshus ska man i förråd för fritidsutrustning eller i cykelförråd reservera en specialplats/1000 v-m2 för specialcyklar, såsom lådcyklar och cykelvagnar. Minst 75 % av cykelplatserna ska i flervånings- och radhus och i småhus i bolagsform vara placerade i ett låsbart och väderskyddat samt lättillgängligt cykelförråd på marknivå. Resten av platserna placeras utomhus i närheten av förbindelsevägar och huvudingångar. Cykelställen både inomhus och utomhus ska vara ramlåsbara.

Respons som lämnats in under den tid som ordningen varit framlagd och ändringar som gjorts på grund av detta

Enligt 19 § i bygglagen ska de som lämnat in anmärkningar och meddelat sin adress, av kommunen få ett motiverat svar på sin åsikt. Om kommunen gjort väsentliga förändringar i byggnadsordningen efter att den varit offentligt framlagd, ska den läggas fram på nytt. Förslaget till byggnadsordning behöver dock inte läggas fram på nytt, om ändringarna är ringa, endast gäller enskilt intresse och kommunen separat hör de parter som berörs av ändringarna. I markanvändnings- och bygglagen finns en motsvarande bestämmelse. Följande aktörer lämnade in ett utlåtande eller en anmärkning gällande förslaget:

Responsen som tagits emot och svaren på den är bifogade som tilläggsmaterial (tilläggsmaterial 1–3). Följande aktörer lämnade in ett utlåtande, annan respons eller en anmärkning gällande förslaget:

• Museicentralen
• Åbo Hamn Ab
• Turkuseura Åbosamfundet ry
• Åbo stads miljöskyddsmyndighet
• Egentliga Finlands räddningsverk
• NTM-centralen i Egentliga Finland
• Kiinteistöliitto Varsinais-Suomi ry
• Miljöministeriet
• TVT Asunnot Oy
• Turun Ylioppilaskyläsäätiö - Studentbystiftelsen i Åbo
• Egentliga Finlands Bostadsrätter AB
• Talonrakennusteollisuus ry, Husbyggnadsindustrin rf
• Ratsutalli Friskala Oy

Följande instanser meddelade att de inte har någonting att anmärka på i byggnadsordningen:

• Egentliga Finlands förbund
• Virmo kommun
• Reso stad

I förslaget till byggnadsordning föreslås göras följande små ändringar som inte förutsätter att förslaget läggs fram på nytt, dessa utifrån den respons som mottagits efter att förslaget varit offentligt framlagt:

• Kartbilaga 2 har ändrats så att från den har slopats de tomter för vilkas del detaljplanen redan har uppdaterats.
• I 3 § görs ett tillägg om att den som påbörjar ett byggprojekt har en skyldighet att ta reda på frågor som väsentligt påverkar bevarandet av värdefulla egenskaper hos byggnader som ska bevaras enligt detaljplanen och generalplanen på områden utan detaljplan. Stöd av sakkunniga vad gäller tolkningen av planerna och igenkännandet av särdragen fås av byggnadsinspektionen, planläggningen och museimyndigheterna.
• Kartbilaga 3 uppdateras så att den motsvarar den nuvarande avgränsningen av landskapsområden. I byggnadsordningen läggs till en nytt bilaga, kartbilaga 12, i vilken arkeologiska områden av riksintresse märkts ut.
• Ur 17 § slopas begränsningen som gäller det maximala antalet ekonomibyggnader, eftersom generalplanen eller delgeneralplanen inte begränsar antalet ekonomibyggnader. Detta antal kan då inte heller i byggnadsordningen begränsas för sådana byggnaders del som inte kräver bygglov.
• Ur 18 § slopas bestämmelsen som gäller avståndskravet för en bastu på 30 m². Inga bestämmelser som gäller avstånd kan ges för bastubyggnader vars yta underskrider 30 m². För byggnader som kräver bygglov (yta minst 30 m² eller mer) är kravet att de ska ligga på minst 50 meters avstånd från strandlinjen.
• I paragrafen som gäller beaktandet av farliga ämnen (27 §) gjordes ändringar med anledning av responsen. Bilagekartans zon är 500 meter och paragrafen omformulerades enligt följande: ”Inom området enligt bilagekarta 500 (Storheikkilä) ska kontakt tas med det regionala räddningsverket för att säkerställa en tillräcklig beredskapsnivå vid nybyggande och ändringar i ventilationssystemen. Eftersom det inte finns närmare uppgifter om bangårdens specifika genomförande eller säkerhetsarrangemang, är det inte möjligt att ge en mer detaljerad bestämmelse i detta skede.
• I 52 § som gäller skötsel av trädbeståndet läggs följande tillägg till som gäller häckningsron för fåglar: ”Om fridlysning av fåglar föreskrivs i naturvårdslagen. Enligt naturvårdslagen är NTM-centralen i Egentliga Finland tillsynsmyndighet. Om det är nödvändigt att fälla träd under häckningstiden för fåglar (1.4–31.7) ska naturvårdslagens bestämmelser följas.”
• Därtill föreslås små ändringar göras i formuleringarna av vissa enskilda paragrafer, dessa presenteras i tilläggsmaterial 3.

Vad gäller kravet på familjebostäder, föreslås inga ändringar utan bestämmelsen bevaras i den form som den är i byggnadsordningen som godkändes 2024. Byggnadsindustrin uttryckte även i början av 2024 då byggnadsordningen senast uppdaterades, sin oro över hurudana verkningar kravet på familjebostäder skulle ha på byggandet. Oron togs i beaktande och då beslutades att paragrafen som gäller familjebostäder träder i kraft först 1.1.2025. I Åbo väcktes oron särskilt av att bostadsbeståndet blir ensidigare och särskilt att en väldigt stora andel av hela bostadsproduktionen är små bostäder och att de koncentrerats till planlagda områden. Målet med kravet på familjebostäder är att hålla bostadsbeståndet mångsidigt på hela stadens område. Stadsborna behöver även andra slags bostäder än små ettor och för att staden ska kunna utvecklas på ett balanserat sätt krävs även bostäder som är tillräckligt stora för familjer. Målet med kravet på familjebostäder är att förebygga segregation samt främja mångsidiga bostadsområden och ett mångsidigt bostadsutbud i områden. Enligt vår erfarenhet vill byggarna bygga små bostäder om ett sådant krav inte finns. Bestämmelsen styr byggandet mot familjebostäder oavsett om objekten genomförs med fri finasiering eller t.ex. som ARA-produktion.

Åbo stad bad miljöministeriet om ett utlåtande gällande fastställandet av ett gränsvärde för koldioxidavtryck i byggnadsordningen. Miljöministeriet gav inget officiellt utlåtande men konstaterade som en kommentar på Åbos förfrågan att miljöministeriets förordning om klimatdeklaration för byggnader och förteckning över byggprodukter planerats godkännas inom den närmaste framtiden. I förordningen regleras en riksomfattande metod för bedömning av en byggnads kolsnålhet. På motsvarande sätt har ändringen av bygglagen precis godkänts. Den ifrågavarande ändringen ändrade aningen även styrningen av kolsnålhet i 38 §. Gränsvärdena skiljdes samtidigt åt till en egen paragraf 38 a §. I och med lagändringen uppgörs klimaturedningen först inför slutsynen, då man påvisar att gränsvärdet underskrids. Tillämpandet av regleringen som gäller byggnaders kolsnålhet träder i kraft 1.1.2026. Ändringar gjordes även i paragraf 17 som gäller byggnadsordningen. Gränsvärdena nämndes inte i den ifrågavarande paragrafen. På grund av detta, kan gränsvärdena i byggnadsordningen inte göras striktare efter att gränsvärdena träder i kraft som byggnadsbestämmelser 1.1.2026. Därför är det fint att Åbo gjort följande tillägg i byggnadsordningen: ”Vid nybyggande av flervåningshus ska man följa gränsvärdet för koldioxidavtryck på 16,0 kg CO2e/m2/a som Åbo stad fastställt, om inte annat föreskrivs i en förordning som utfärdats med stöd av bygglagen. Underskridandet av gränsvärdet ska påvisas senast vid slutsynen.”

Åtgärder som genomförs efter godkännandet av byggnadsordningen

Gällande delgivningen av ett beslut som gäller godkännande av byggnadsordningen kan enligt 26 § i bygglagen på kommunens medlemmars och andra parters rätt söka ändring, tillämpas det som bestäms i 140 § i kommunallagen.

Byggnadsordningen skickas för kännedom till lantmäteriverket, landskapsförbundet, kommunens byggnadstillsynsmyndigheter, grannkommunerna och vid behov till andra myndigheter. NTM-centralen i Egentliga Finland ska meddelas om ikraftträdandet av byggnadsordningen.

I ett beslut som gäller godkännande av byggnadsordningen kan enligt 24 § i bygglagen bestämmas att beslutet ska verkställas innan det har vunnit laga kraft. I markanvändnings- och bygglagen finns en motsvarande bestämmelse. Enligt 23.2 § i bygglagen ska information om ikraftträdandet ges i enlighet med 108 § i kommunallagen.

Bilaga 1Åbo stads förslag till ny byggnadsordning med bilagor

Tilläggsmaterial 1Utlåtanden, kommentarer och anmärkningar som lämnats in

Tilläggsmaterial 2Svar på utlåtanden, kommentarer och anmärkningar

Tilläggsmaterial 3Ändringar som gjorts i byggnadsordningens stadgor efter att byggnadsordningen varit offentligt framlagd (ändringarna märkta)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige godkänner den nya byggnadsordningen i bilaga 1.

Samtidigt beslutar stadsfullmäktige att den nya byggnadsordningen träder i kraft 1.3.2025 trots eventuellt sökande av ändring.​

BeslutFörslaget godkändes med följande ändringar i 28 § och 52 § i byggnadsordningen:

- I § 28 ”Allmänt om byggande av gårdsplaner” lades följande nya stycke till:

”De delar av gårdsplanen på tomten som inte används för byggande, gångvägar eller parkering ska planteras med växtarter som är lämpliga för växtförhållandena på platsen eller bevaras i sitt naturliga tillstånd.”

- I § 52 ‘Skötsel av trädbeståndet’ ändrades 2 mom. enligt nedanstående och följande nya 3 mom. infördes, medan övriga moment förblev oförändrade enligt förslaget:

2 mom.

”Om träd fälls på ett sådant sätt att effekterna av avverkningen är större än små, ska ett nödvändigt antal träd planteras på tomten. Byggnadstillsynsmyndigheten bestämmer vid behov om plantering av träd.”

3 mom.

”Man ska sträva efter att bevara trädbeståndet i detaljplaneområdet. På tomterna riktas byggandet så att träd inte behöver fällas i onödan och att skadorna på trädbeståndet blir så små som möjligt. Livsvillkoren för träden får inte ändras i onödan och skadeverkningar på rotsystemet ska undvikas. Vid ändringsarbeten i närheten av träd (till exempel grävningsarbeten) ska träden skyddas i tillräcklig utsträckning. Skyddsåtgärderna ska omfatta hela trädet (rotsystemet, stammen och kronan).”

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Beslut om ändringen av § 28 fattades enhälligt på förslag av Rantanen som understöddes av Muukkonen.

Beslut om ändringen av § 52 fattades med rösterna 6-8.

I omröstning med namnupprop röstade Helin, Anttila, Aaltonen, Ruohonen, Euro och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Rantanens förslag som understöddes av Muukkonen röstade förutom dessa personer även Elo, Koivusalo, Rosenlöf, Sultan, Lampi och Weber.​​

Bilaga 2Åbo stads förslag till ny byggnadsordning med bilagor (Ssn 20.1.2025 § 18)

Tilläggsmaterial 4Ändringar som gjorts i byggnadsordningens paragrafer efter att byggnadsordningen varit offentligt framlagd (ändringarna märkta) (Ssn 20.1.2025 § 18) (på finska)​

Bilaga 1Åbo stads förslag till ny byggnadsordning med bilagor

Tilläggsmaterial 1Utlåtanden, kommentarer och anmärkningar som lämnats in

Tilläggsmaterial 2Svar på utlåtanden, kommentarer och anmärkningar

Tilläggsmaterial 3Ändringar som gjorts i byggnadsordningens stadgor efter att byggnadsordningen varit offentligt framlagd (ändringarna märkta)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige godkänner den nya byggnadsordningen i bilaga 1.

Samtidigt beslutar stadsfullmäktige att den nya byggnadsordningen träder i kraft 1.3.2025 trots eventuellt sökande av ändring.​

BeslutFörslaget godkändes.

Dessutom beslutade man underrätta stadsstyrelsen i enlighet med 171 § i förvaltningsstadgan om den kläm som Rantanen understödd av Koiranen lämnade under diskussionen.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

​Framlagda ändringsförslag och deras behandling

Ändringsförslag 1

​Perho lämnade understödd av Anttila följande ändringsförslag:

​”Paragraf 52 i byggnadsordningen i enlighet med beslutsförslaget ändras till den form som den har varit i tjänsteförslaget som framlagts till stadsstyrelsen:”

§ 52 Skötsel av trädbeståndet

Fastighetsinnehavaren ska övervaka att träden på fastigheten är i skick och vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att avlägsna träd som är farliga för omgivningen. Redan fällning av ett enstaka träd inom detaljplaneområdet kan kräva tillstånd för miljöåtgärder. Trädfällning som inte är ringa förutsätter tillstånd för miljöåtgärder i situationer som är angivna i bygglagen. Trädfällning kan också anges i huvudritningarna till bygglovet, och då behövs inget separat tillstånd för miljöåtgärder. För fällning av nyttoträd i en köksträdgård krävs ansökan om tillstånd för miljöåtgärder endast för sådana åtgärder som anges i bygglagen.

Inom detaljplaneområdet ska man i första hand sträva efter att bevara trädbeståndet. På tomterna riktas byggandet så att olägenheterna för trädbeståndet förblir så ringa som möjligt. Livsvillkoren för träden får inte ändras i onödan och skadeverkningar på rotsystemet ska undvikas. Vid ändringsarbeten i närheten av träd (till exempel grävningsarbeten) ska träden skyddas i tillräcklig utsträckning. Skyddsåtgärderna ska omfatta hela trädet (rotsystemet, stammen och kronan).

På detaljplaneområdena och områden där en generalplanebestämmelse eller åtgärdsbegränsning förutsätter ansökan om tillstånd för miljöåtgärder ska särskild vikt fästas vid skötseln av trädbeståndet, och vid beskärningsåtgärder av träd (struktur-, vård- och specialbeskärning) ska strävan vara att anlita yrkespersoner inom trädvården.

Trädbeståndet på detaljplaneområdet får inte stympas, alltså beskäras kraftigt. Förbudet att stympa träd gäller inte nyttoträd i köksträdgårdar. Om fridlysning av fåglar föreskrivs i naturvårdslagen. Enligt naturvårdslagen är NTM-centralen i Egentliga Finland tillsynsmyndighet. Om det är nödvändigt att fälla träd under häckningstiden för fåglar (1.4–31.7) ska naturvårdslagens bestämmelser följas.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Perhos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 38 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 28 fullmäktigeledamöter understödde Perhos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

​Ändringsförslag 2

​Kossilas ändringsförslag med följande innehåll förföll i brist på understöd:

​”Annars enligt förslaget, men målen för koldioxidneutralitet stryks ur byggnadsordningen och punkten Gränsvärdet för koldioxidfotavtryck och dess beräkningssätt.”

​Framlagd kläm

​Rantanen understödd av Koiranen framställde följande kläm:

​”Åbo stads byggnadstillsyn utarbetar anvisningar för fågelsäkert byggande samtidigt som den uppdaterar anvisningarna för byggnadstillsynen så att de överensstämmer med bygglagen.”

Bilaga 2​Omröstningsförteckning ​