Direktör för juridiska tjänster Pauliina Ahlas och stadssekreterare Antti Perälä och miljöjurist Jenna Härkönen 3.12.2024:

Bakgrund och tidigare beslut​

Förvaltningsstadgan är ett obligatoriskt regelverk som styr kommunens verksamhet och vars minimiinnehåll har bestämts i 90 § i kommunallagen (410/2015). Genom förvaltningsstadgan delegerar fullmäktige sina befogenheter till kommunens andra myndigheter och fullmäktige beslutar om ändringen av förvaltningsstadgan.​

Åbo stadsfullmäktige godkände 21.10.2024 § 151 den nya förvaltningsstadgan som ska iakttas från 1.12.2024. I förvaltningsstadgan gjordes de ändringar som reformen av AN-tjänsterna 2024 kräver. I och med AN24-reformen överförs ansvaret för arbetskraftstjänster som erbjuds arbetssökande, företag och andra arbetskraftstjänster som erbjuds arbetsgivare från staten till kommunerna 1.1.2025. Samtidigt uppdaterades förvaltningsstadgan gällande reformen av organisationsstrukturen i Åbo och andra nödvändiga ändringar.​ ​

Det är åter nödvändigt att ändra förvaltningsstadgan på grund av att den nya bygglagen träder i kraft 1.1.2025. Inom servicehelheten för kultur har man förberett en organisationsreform som ska träda i kraft 1.1.2025. Reformen kräver också ändringar i förvaltningsstadgan.​

Av dessa ändringar beskrivs de mest centrala i denna föredragningstext.​

De ändringar som reformen av bygglagen kräver​

Bygglagen (751/2023) träder i kraft 1.1.2025. Samtidigt upphävs bestämmelserna om byggande i markanvändnings- och bygglagen (895/1999) och namnet på lagen ändras till lagen om områdesanvändning. På grund av ovan nämnda ändringar i lagstiftningen är det nödvändigt att ändra den gällande förvaltningsstadgan för Åbo stad. Jämfört med markanvändnings- och bygglagen föreskrivs i bygglagen mer befogenheter för kommunen, vilket innebär att den behöriga myndigheten ska fastställas i förvaltningsstadgan. I och med att namnet på lagen ändrats ska också laghänvisningarna i förvaltningsstadgan ändras.​ ​

Det har föreslagits ändringar, den så kallade korrigeringsserien, i bygglagen som träder i kraft 1.1.2025 och propositionen med förslag till bygglag har överlämnats till riksdagen i september 2024 (RP 101/2024 rd). Avsikten är att riksdagen ska godkänna ändringarna i december 2024 och den korrigerade bygglagen ska träda i kraft på motsvarande sätt 1.1.2025. Vid beredningen av ändringarna i förvaltningsstadgan har man beaktat effekterna av korrigeringsserien även om man inte helt säkert känner till innehållet i den nya lagen.​ ​

I bygglagen har skillnaden mellan bygglov och åtgärdstillstånd slopats och tillståndets namn är bygglov. I bygglagen och lagen om områdesanvändning föreskrivs inte längre om ett byggplatsspecifikt avgörande som gäller planeringsbehov. Liksom tidigare innehåller lagen tillstånd för miljöåtgärder, rivningslov och undantagslov. Till skillnad från tidigare har en helt ny tillståndsform, placeringstillstånd, lagts till i bygglagen. I korrigeringsserien av bygglagen har det föreslagits att ett nytt placeringstillstånd för omställning till ren energi läggs till i lagen. På grund av bygglagen ska den behöriga myndigheten fastställas i förvaltningsstadgan i fråga om nya tillståndsformer.​ ​

De största ändringarna riktar sig till kapitel 8 i förvaltningsstadgan som gäller särskilda befogenheter inom servicehelheten för stadsmiljö. Trots att bygglagen ger kommunerna större befogenheter än tidigare, syftar ändringarna i förvaltningsordningen till att behålla de behöriga myndigheterna praktiskt taget oförändrade. Servicedirektören för servicehelheten för stadsmiljö ska även i fortsättningen fatta beslut om undantagslov och delegera dem vidare till stadsmiljönämnden för beslut. På motsvarande sätt ska servicedirektören för stadsmiljön och stadsmiljönämnden fatta beslut om placeringstillstånd för ett område med planeringsbehov samt omställning till ren energi Byggnads- och tillståndsnämnden ska även i fortsättningen vara kommunal byggnadstillsynsmyndighet enligt bygglagen och byggnadstillsynschefen ska vara byggnadsinspektör enligt bygglagen. Befogenhetsfördelningen mellan byggnads- och tillståndsnämnden och byggnadstillsynschefen förblir oförändrad. Vad gäller behandlingen av begäran om omprövning enligt bygglagen föreslås det att behörigheten förblir oförändrad, vilket innebär att begäran om omprövning av ett beslut som fattats av en tjänsteinnehavare avgörs av ett kollegialt organ.​ ​

På grund av de ökade befogenheter som tilldelats kommunen, delegerar förvaltningsstadgan mer befogenheter direkt till det kollegiala organet som fungerar som byggnadstillsynsmyndighet samt till byggnadstillsynschefen som fungerar som byggnadsinspektör. I fråga om det senare föreslås en strukturell ändring i 57 § i förvaltningsstadgan så att befogenheterna för de ledande tjänsteinnehavarna inom servicehelheten för stadsmiljön ändras till förteckningsform, vilket för sin del förbättrar läsbarheten i paragrafen i fråga.​ ​

Enligt 194 § i bygglagen slutförs behandlingen av ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Efter att bygglagen har trätt i kraft har kommunen fortfarande anhängiga ärenden enligt markanvändnings- och bygglagen. Därför är det motiverat att förvaltningsstadgan också innehåller särskilda bestämmelser om befogenheter då det gäller att besluta om ärenden enligt markanvändnings- och bygglagen. Övergångsbestämmelserna har beaktats i paragraferna 52, 53, 56 och 57 i förvaltningsstadgan.​ ​

Bygglagen innehåller också förfarandebestämmelser där befogenheten har tilldelats kommunen. Som ett exempel på detta kan nämnas 76 § i bygglagen enligt vilken kommunen kan ge bestämmelser i tillståndsbeslutet. I bygglagen har befogenheten att bevilja bygglov dock tilldelats direkt kommunens byggnadstillsynsmyndighet. I praktiken är det också den behöriga parten i tillståndsbeslutet som utfärdar de nödvändiga bestämmelserna i tillståndsbeslutet. Således har man inte beaktat sådana förfarandebestämmelser i förvaltningsstadgan.​ ​ ​

Organisationsförändringar inom servicehelheten för kultur

Servicehelheten för kultur har bestått av tre serviceområden:​

serviceområdet för bibliotekstjänster, serviceområdet för museitjänster och Åbo stadsorkester (Åbo filharmoniska orkester). Inom servicehelheten har man berett en organisationsreform som innebär att serviceområdet för museitjänster delas upp i två serviceområden och således består servicehelheten av fyra serviceområden.

Serviceområdet för bibliotekstjänster förblir oförändrat och Åbo stadsorkester förblir i övrigt oförändrad, men serviceområdet heter Åbo filharmoniska orkester i framtiden.

I och med organisationsreformen delas serviceområdet för museitjänster upp i två olika serviceområden: Åbo stadsmuseum och Åbo stads konstmuseum WAM.

Åbo stadsmuseum ansvarar för att samla in, bevara, sprida och forska i kultur- och naturarvet och den kunskap som hänför sig till dessa områden. Serviceområdet verkar som regionalt ansvarsmuseum i Egentliga Finland inom det område som fastställts av undervisnings- och kulturministeriet med uppgift att främja museiverksamheten och bedriva kulturmiljöarbetet samt vårdar, dokumenterar, bevarar och lyfter fram Egentliga Finlands kulturarv. Serviceområdet leds av museidirektören.

Åbo stads konstmuseum WAM ansvarar för insamling, bevarande, förmedling och forskning av information med anknytning till bildkonst och konstarv. Serviceområdet verkar som regionalt ansvarsmuseum i Egentliga Finland inom det område som fastställts av undervisnings- och kulturministeriet i rollen som regionalt konstmuseum samt vårda, dokumentera, bevara och lyfta fram konsten och konstarvet i Egentliga Finland samt främja bildkonstverksamheten i regionen. Serviceområdet leds av direktören för konstmuseet.

I och med organisationsreformen överförs Barnkulturcentret Äventyrsparken från servicehelten för barn och unga till servicehelheten för kultur.

Övriga ändringar

I förvaltningsstadgan har man också korrigerat ett skrivfel (strykning av 27 § och korrigering av). 32 §) samt strukit överlappande befogenheter i fråga om avskrivningar av lös egendom och upphandlingsbefogenheter (48 §, 82 §

Det föreslås också en ändring i 142 § i förvaltningsstadgan enligt vilken ett separat beslutsprotokoll över tjänsteinnehavarbeslut i allmänhet inte behöver uppgöras om ett beslut gäller beviljande av en förmån som grundar sig på en lag eller tjänste- eller arbetskollektivavtalet. Enligt den nuvarande ordalydelsen behöver ett beslutsprotokoll inte uppgöras om beslutet gäller beviljande av andra förmåner än sådana som gäller lönesättningen och baserar sig på en lag eller tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Utkast till förvaltningsstadga och tidigare behandling av ärendet

Utkastet till en ny förvaltningsstadga finns i bilaga 1 och ändringsmarkeringarna har presenterats i tilläggsmaterial 1.

Samarbetskommittén har behandlat ändringen av förvaltningsstadgan angående servicehelheten för kultur vid sitt möte 17.9.2024. Till övriga delar behandlas ändringarna i förvaltningsstadgan vid samarbetskommitténs möte 9.12.2024.

Bilaga 1Förvaltningsstadgan

Tilläggsmaterial 1Förvaltningsstadgan i vilken ändringarna har märkts ut (på finska)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar godkänna förvaltningsstadgan i bilaga 1 och beslutar att förvaltningsstadgan träder i kraft 1.1.2025. Samtidigt upphävs förvaltningsstadgan som stadsfullmäktige godkänt 21.10.2024 § 151.

BeslutFörslaget godkändes.

Bilaga 1Förvaltningsstadgan

Tilläggsmaterial 1Förvaltningsstadgan i vilken ändringarna har märkts ut (på finska)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar godkänna förvaltningsstadgan i bilaga 1 och beslutar att förvaltningsstadgan träder i kraft 1.1.2025. Samtidigt upphävs förvaltningsstadgan som stadsfullmäktige godkänt 21.10.2024 § 151.

BeslutFörslaget godkändes.