Stadsmiljön, trafikservicechef Risto Peltonen och logistikexpert Pirkka Pajumäki 3.12.2024:

​Bakgrund

​Åbo stad har som mål att vara koldioxidneutral före 2029 och efter det klimatpositiv, det vill säga att atmosfären kyls ner. De mellanliggande målen för klimatneutralitet har hittills uppnåtts genom åtgärder som genomförts av andra sektorer, men för att målet ska uppnås krävs också att trafikutsläppen minskar. Staden har under de senaste åren utarbetat flera program, riktlinjer och strategier för trafik och mobilitet, men resultaten har ännu varit magra bland annat när det gäller färdsättsfördelningen och växthusgasutsläppen från vägtrafiken. Därför beslutade man i samband med uppdateringen av Åbos klimatplan (sfm 16.5.2022 § 103) att en av åtgärderna ska vara att utarbeta planer för både person- och godstrafiken, som för sin del genomför koldioxidneutralitetsmålen i klimatplanen.

Också det faktum att staden växer kräver att den hållbara mobiliteten utvecklas. Åbo stad växer snabbare än någonsin, vilket kommer att innebära utmaningar för trafiken och mobiliteten i framtiden, om inga åtgärder vidtas. Enligt den senaste persontrafikundersökningen står bilresorna för 42 procent av alla resor inom Åbo, och om denna andel inte ändras finns det en risk för att trafikens smidighet försämras. Problem kan också uppstå på grund av trafikstockningar, buller, trafikolyckor och lokala utsläpp. Som hållbara färdsätt anses gångtrafik (andel av resorna inom Åbo 35 procent), cykeltrafik (11 procent) och kollektivtrafik (9 procent). Under det innevarande årtusendet har andelen hållbara färdsätt av alla resor inom Åbo sjunkit.

Ett viktigt sätt att förebygga olägenheter i trafiken är att göra stadsstrukturen tätare. Till exempel i borgmästarprogrammet, det uppdaterade MBT-avtalet och SUMP-planen finns en åtgärd enligt vilken minst 85 procent av markanvändningen ska koncentreras till förtätningszonen för hållbar stadsstruktur. Åtgärden återspeglar stadens roll som en plattform för hållbar mobilitet, eftersom man mer sannolikt väljer ett hållbart färdsätt om tjänster och kollektivtrafikförbindelser finns nära och är lättillgängliga. Utöver en allt tätare stadsstruktur krävs det även andra åtgärder för trygg, hälsosam och smidig mobilitet.

Främjandet av hållbar mobilitet ökar användningen av stadsrummet, minskar förbrukningen av icke-förnybara naturresurser och skapar trivsel och livskraft. Hållbar mobilitet främjar jämlikhet och hälsa samt förbättrar trafiksäkerheten och trygghetskänslan. Eftersom de utmaningar som städerna står inför är likartade har Europeiska kommissionen tagit fram en verksamhetsmodell för hållbar stadstrafik (SUMP) för EU:s medlemsstaternas städer. TEN-T är ett transeuropeiskt transportnät som syftar till att främja en smidig mobilitet för personer och varor. I TEN-T-förordningen fastställs Åbo som en stadsknutpunkt som ska utarbeta en plan för hållbar stadstrafik (SUMP) före utgången av 2027. Kravet i förordningen gäller Åbo stadsregion, och därför kompletterar Åbos SUMP-plan det regionala trafiksystemplanen (s.k. region-SUMP) och ger input för den. Beredningen av Åbos SUMP-plan har till stor del följt EU:s verksamhetsmodell, även om det huvudsakliga målet har varit att sammanföra alla tidigare beslut och riktlinjer som gäller trafik och mobilitet, som sammanlagt uppgår till över 500 stycken. I SUMP-planen beaktas dessutom Åbo stads utredningsplan för laddning av elbilar och utredningsplanen för cykelparkering i Åbo samt utvecklingsplanen för infartsparkering och visionen om en knutpunkt för kollektivtrafiken, som redan har utarbetats av Egentliga Finlands förbund och som gäller hela regionen.

Utmaningen med tidigare beslut har varit att den övergripande ledningen och uppföljningen av åtgärdshelheten har varit utmanande, att åtgärderna i de olika programmen inte har prioriterats sinsemellan och att vissa av åtgärderna har överlappat varandra. Dessutom saknade vissa åtgärder samordning, ansvarspart, tidsplan och mätare.

Planeringsfaser, därmed förknippade beslut och växelverkan

Åbo stadsstyrelse fattade 20.3.2023 § 102 beslut om de preliminära målen och verksamhetsmodellen i planen för hållbar stadstrafik. Enligt beslutet är syftet med planen för hållbar stadstrafik (SUMP) att sammanföra beslut och riktlinjer kring hållbar mobilitet och säkerställa att de inte strider mot varandra. Dessutom var uppgiften att förtydliga målen och omvandla dem till mätbara och resurserade åtgärder. Avsikten var att arbetet bereds i ett omfattande samarbete med intressentgrupper för att få en så bra helhetsbild som möjligt och att resultatet är ett konkret åtgärdsprogram för 2024–2029 inklusive effektivitetsbedömningar och mätare. SUMP-planen bör uppdateras med jämna mellanrum.

På motsvarande sätt beslutade Åbo stadsstyrelse 7.5.2024 § 158 om utarbetandet av en plan för hållbar stadslogistik (SULP). Enligt beslutet var syftet med planen för stadslogistik att sammanföra alla viktiga utvecklingsbehov, riktlinjer och beslut kring hållbar stadslogistik och säkerställa att de inte strider med varandra. Dessutom syftade planen till att tydligt lyfta fram målen och omvandla dem till mätbara och resurserade åtgärder som ger resultat. Också planen för hållbar stadslogistik skulle utarbetas genom ett omfattande samarbete med intressentgrupper för att få ett åtgärdsprogram med mätare och effektivitetsbedömningar för 2024–2029. SULP-planen bör uppdateras med jämna mellanrum.

Planerna för hållbar stadstrafik och stadslogistik har utarbetats i samarbete med intressentgrupper. I arbetet utnyttjades också material som samlats in från enkäter och interaktionsevenemang som tidigare ordnats i Åbo. Våren 2024 genomfördes en omfattande webbenkät som besvarades av över 1 000 stadsbor och tiotals företagare och beslutsfattare. Svaren användes för att definiera och prioritera åtgärder. Dessutom deltog cirka 20 företagare i en verkstad om hållbar mobilitet, stadslogistik och trafiken i centrum. En verkstad ordnades för anställda inom stadens servicehelheter, där man utarbetade och identifierade prioriteringar och förutsättningar för genomförandet av åtgärder samt kom med idéer om åtgärder som saknades. Cirka 40 personer deltog i verkstaden.

Åbo stadsstyrelse beslutade 7.10.2024 § 317 att skicka planen för hållbar stadstrafik (SUMP) och planen för hållbar stadslogistik (SULP) på remiss. Utlåtanden begärdes av de parter som stadsstyrelsen godkänt.

Respons och ändringar i planerna

Gällande planen för hållbar stadstrafik inlämnades 31 utlåtanden och gällande planen för hållbar stadslogistik 12 utlåtanden. Sammanfattningar av utlåtandena presenteras som tilläggsmaterial (på finska).

Utlåtandena är i huvudsak positiva, planens mål har konstaterats vara sådana som kan understödas och åtgärderna mångsidiga. Som helhet har planen konstaterats vara lyckad, även om den är lite tungläst på grund av sin längd. Mest kritik riktades mot beaktandet av privatbilism och delaktiggörandet av intressentgrupper under planeringsprocessen. I flera utlåtanden önskades att den egna gruppen skulle få en representant med i den eventuella framtida styrgruppen för uppföljning av planen.

I ställningstagandena och utlåtandena togs mest ställning till följande teman:

• Centrumområdets livskraft
• Vikten av att utveckla cykel- och gångvägar
• Kollektivtrafikens servicenivåer, tidtabeller och stomlinjer
• Kollektivtrafiknäten i hela Åboregionen
• Reglering av elsparkcyklar
• Beaktande av det regionala trafiksystemet
• Betydelsen av trafiksäkerheten i planeringen
• Skicket och vinterunderhållet av gång- och cykelvägar
• Begränsningar av fordonstrafiken och förbud mot genomfartstrafik i centrum

Följande frågor lyftes fram i utlåtandena om planen för hållbar stadslogistik:

• Målen för att utveckla en effektiv användning av stads- och gaturummet går i rätt riktning och är viktiga för främjandet av hållbar stadslogistik.
• Utveckling av trafikinfrastrukturen och övergripande förbättring av trafiksäkerheten.
• Utmaningar med distributionstrafiken och lösning av dessa.
• I utlåtandena gavs ingen direkt kritik gavs mot planen. Däremot framlades önskemål om att planen ska ge mer konkreta förslag till regional samordning av logistiken.

På basis av responsen har man gjort mindre ändringar i själva planen, såsom korrigerat fel, lagt till källuppgifter och framhävt olika intressentgruppers betydelse. Responsen som lämnats om frågor som inte direkt anknyter till planen har vidarebefordrats till rätt instans inom stadens organisation. Exempel på detta är feedback till Föli om tidtabeller eller servicenivån inom kollektivtrafiken. Den största kritiken, som gällde beaktandet av privatbilism, riktades mot utkasten till åtgärder, vars främjande man föreslog ska övervägas på allvar i planens genomförandefas först om åtgärderna i den första fasen inte är tillräckliga för att uppnå målen i planen. Denna kritik och dessa utlåtanden beaktas om man är tvungen att överväga utkasten till åtgärder i planens genomförandefas.

Planen för hållbar stadslogistik har preciserats på basis av de utlåtanden som lämnats in. Preciseringarna gäller iakttagelserna som lyfts fram i utlåtandena och responsen om kopplingen mellan planen för hållbar stadslogistik och planen för hållbar stadstrafik, övervägandet av framtida logistikformer och uppdateringen av planen vid behov under 2025.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att de ändringar som gjorts i planerna är ringa och att det inte finns något behov av att framlägga planerna på nytt.

Det centrala innehållet i planen för hållbar stadstrafik (SUMP) och bedömning av dess effektivitet

Visionen i Åbos plan för hållbar stadstrafik 2030 är att "Åbo trafikmiljö och servicenät lockar alla att färdas på ett tryggt, hälsosamt och hållbart sätt”. För att stödja visionen presenterar man i planen mål för ett tryggt, hälsosamt, jämlikt och koldioxidneutralt Åbo.

Åtgärdsprogrammet består av fyra åtgärdshelheter:

A. Staden som en plattform för hållbar mobilitet

B. Användning av stads- och gaturummet

C. Resekedjor och mobilitetshubbar och

D. Användarcentrerade tjänster

Åtgärdshelheterna omfattar totalt 22 åtgärder med totalt 66 mer specifika åtgärder. Ett åtgärdskort har lagts fram för varje åtgärd med en beskrivning av åtgärden, de åtgärder som genomför den och deras beräknade effektivitet i förhållande till målen i SUMP-planen. Effektiviteten har också bedömts genom att beskriva effekten av en motsvarande åtgärd i städer som kan jämföras med Åbo och antalet invånare och arbetsplatser i det område som påverkas av åtgärden.

Åtgärderna som presenteras i SUMP-planen har prioriterats enligt en kvalitetsbedömning som genomfördes av konsulten Ramboll Finland Oy, en verkstad som ordnades för stadens experter och en webbenkät som genomfördes för invånare, företag och beslutsfattare. Dessutom har man föreslagit ansvarsparter för de prioriterade åtgärderna och lagt fram en uppskattning av kostnadsnivån samt möjliga externa finansieringskällor som en del av SUMP-planen.

I planen lyfts fram 11 spetsåtgärder utifrån deras effektivitet och godtagbarhet. Åtgärderna är omfattande och delvis parallella, varför de i många avseenden bör främjas samtidigt.

• ​Kontinuerliga, högklassiga huvudcykelleder som avskiljts från gångtrafiken byggs för de mest använda förbindelserna (B2/26)
• De mest betydande avbrotten, cirkulerande förbindelserna eller sådana ställen som är otydliga med tanke på trafiken åtgärdas särskilt i centrumområdet (B2/27)
• Gaturummet i centrum och områdescentrumen indelas hierarkiskt så att gång-, cykel- och kollektivtrafiken får betydligt mer utrymme än för tillfället (B1/23)
• Åtgärder för att främja trafiksäkerheten och tillgängligheten fastställs för olika gatutyper, bland annat när det gäller säkerheten vid övergångsställen eller belysningen (B1/25)
• Bristerna i gång- och cykelvägar, såsom ojämnheter och gropar, kartläggs och repareras (B5/38)
• 85 procent av den nya markanvändningen placeras så att den inte försvagar trafikens hållbarhet eller säkerhet i jämförelse med den nuvarande situationen (A2/6)
• Synligheten, framkomligheten och belysningen ökas på övergångsställena i de mest använda platserna och antalet övergångsställen över två eller flera parallella körfält utan trafikljusreglering minskas (B3/32)
• Underhållet på de gång- och cykelvägar som används mest effektiviseras genom att bl.a. bestämma de mest lämpliga underhållsmetoderna för de olika rutterna och genom att ta i bruk ruttspecifikt underhåll (B5/39)
• Trottoarers, parkvägars och öppna platsers attraktionskraft, säkerhet och tillgänglighet främjas (B3/29)
• Infartsparkering för cyklar och bilar ökas vid de viktigaste hållplatserna och stationerna för kollektivtrafiken. Vid placeringen av infartsparkering för bilar fästs hänsyn till det tillgängliga utrymmet (C3/51)
• Elever uppmuntras att göra sina skolresor till fots eller med cykel genom kommunikation med föräldrarna samt kampanjer eller jippon (D3/63).

En del av de ovan beskrivna spetsåtgärderna är sådana att man måste fatta separata beslut om genomförandet av dem (t.ex. gatu- och trafikplaner, trafikplanen för centrum och förbättringar av kvaliteten på underhållet) och gällande en del kan beslut fattas årligen i samband med budgeten, om de inte kräver separata genomförandebeslut.

I uppföljningen av planen används tre huvudmätare och EU:s SUMI-indikatorer (Sustainable Urban Mobility Indicators) som hänför sig till TEN-T-förordningen, och som även Åbo stadsregion ska börja följa upp och rapportera om från och med 2026. Uppföljningen ska göras i samarbete med det regionala trafiksystemarbetet (s.k. region-SUMP).

Genomförandet av planen följs upp med hjälp av tre huvudmätare:

1. Andelen hållbara färdsätt av resorna inom Åbo har ökat till 66 procent före år 2030

2. För väg- och gatutrafikens del har utsläppen av växthusgaser halverats från 2015 års nivå före 2029

3. Antalet allvarliga personskadeolyckor har minskat med 50 procent från 2017–2021 års nivå före år 2030.

Uppdatering av SUMP-planen och behov av fortsatta utredningar

​Avsikten är att planen för hållbar stadstrafik uppdateras varje fullmäktigeperiod.

​Enligt den senaste klimatrapporten har vägtrafikens relativa andel av växthusgasutsläppen ökat (32 procent, Åbo klimatrapport 2023) och fördelningen av färdsätt i Åbo har inte förändrats i en mer hållbar riktning trots bl.a. sänkta hastighetsbegränsningar i centrum, den delvis genomförda parkeringsavgiftsreformen, de nya cykelvägarna eller Fölis ökade passagerarantal. Av denna anledning föreslår man i SUMP-planen också nya åtgärder för det fortsatta arbetet, och man föreslår att dessa utreds före nästa uppdatering av SUMP-planen år 2028.

Åtgärderna omfattar bland annat införande av trängselavgift, begränsningar av genomfartstrafiken och en hastighetsbegränsning på 30 km/h i tätorter. Beslut om genomförandet av dessa åtgärder fattas dock inte i samband med denna SUMP-plan, men det föreslås att grundliga utredningar inklusive effektivitetsbedömningar görs av dem före 2028. Efter att utredningarna har slutförts kommer införandet av varje eventuella åtgärd som beskrivs ovan ännu att kräva ett separat beslut.

Det centrala innehållet i planen för hållbar stadslogistik (SULP)

Stadslogistiken är en viktig del av den övergripande utvecklingen av stadstrafiken. Förutom att minska utsläpp och trafikstockningar har en smidig och hållbart genomförd logistik en stor inverkan på trivseln i centrumområdet, trafiksäkerheten och stadens näringsliv.

Syftet med planen för hållbar stadslogistik (SULP – Sustainable Urban Logistics Plan) är att sammanställa och lyfta fram stadens mål för utveckling av logistiken och omvandla dem till tydligt mätbara och resurssatta åtgärder som ger synliga resultat. Vid utarbetandet av planen och åtgärdsförteckningen har dess mål preciserats bland annat genom personliga intervjuer och enkäter, genom att bekanta sig med internationella jämförelsestäder och genom en litteraturöversikt. Syftet med bakgrundsarbetet har varit att identifiera behovet av förändringar och att ta reda på bästa internationella praxis. SULP-planen är en del av planen för hållbar stadstrafik (SUMP - Sustainable Urban Mobility Plan).

I planeringsarbetet har man strävat efter att i så stor utsträckning som möjligt beakta det nuvarande läget för stadslogistiken särskilt i centrumområdet samt de brister som intressentgrupperna inom stadslogistiken har lyft fram i intervjuer och enkäter. I arbetet har man också strävat efter att tillräckligt förbereda sig för framtida logistiska utmaningar, såsom kraven som den uppdaterade TEN-T-förordningen ställer på stadens knutpunkter, omställningen av nyttofordonens drivkrafter, distributionen av alternativa bränslen och intelligenta trafiknät.

Åtgärderna som vidtas under den första perioden har valts ut så att man med hjälp av dem kan inleda ett systematiskt arbete för att främja en hållbar stadslogistik i Åbo, inleda arbetet med att främja en så effektiv och trivsam användning av gaturummet som möjligt med beaktande av logistiken, utreda stadslogistikens och distributionstrafikens effekter på trivseln och trafiksäkerheten särskilt i centrumområdet samt förbereda sig för hur logistiken som befinner sig i omvärldens förändringsfas påverkar staden. Som en del av arbetet har man utarbetat ett åtgärdsprogram som uppdelats i fyra separata åtgärdshelheter för planen för hållbar stadslogistik. Detta åtgärdsprogram genomförs under planperioden åren 2024–2029. Åtgärdshelheterna är:

A.​ Utveckling av en effektiv användning av stads- och gaturummet

B.​​ Digitalisering av logistiken och informationstjänster

C. Intressentgrupper inom stadslogistiken

D. Främjande av en hållbar utveckling av stadslogistiken

Planen har utarbetats som en del av det EU-finansierade projektet SCALE-UP (1.6.2021–31.5.2025), vars åtgärder ska för de överenskomna resultatens del vara slutförda före utgången av 2024. På grund av projektfinansiärens krav har nu en lättare SULP-plan förelagts för beslut. Åtgärdsprogrammet för hållbar stadslogistik uppdateras vid behov under hösten 2025.

Enligt 35 § i förvaltningsstadgan ansvarar stadsfullmäktige för att godkänna stadens strategier och program på den högsta nivån, och planen för hållbar stadstrafik i Åbo räknas som en sådan handling. Därför föreslår man för stadsfullmäktige att den ska godkännas. Godkännandet av planen för hållbar stadslogistik ligger inom stadsstyrelsens behörighet.

Bilaga 1Plan för hållbar stadstrafik SUMP

Bilaga 2Plan för hållbar stadslogistik SULP

Tilläggsmaterial 1Sammanfattningar av utlåtanden och kommentarer i Säg din åsikt SUMP (på finska)

Tilläggsmaterial 2Sammanfattningar av utlåtanden och kommentarer i Säg din åsikt SULP (på finska)

​Kanslichef Tuomas Heikkinen:

Förslag​Stadsstyrelsen beslutar

• att godkänna Åbos plan för hållbar stadslogistik (SULP) och
• att man årligen i samband med budgeten beslutar om genomförandet av åtgärderna som ingår i planen till den del åtgärderna inte kräver separata genomförandebeslut.

Dessutom beslutar stadsstyrelsen att föreslå för stadsfullmäktige att den beslutar att

• godkänna Åbos plan för hållbar stadsmobilitet (SUMP),
• att man årligen i samband med budgeten beslutar om genomförandet av spetsåtgärderna som ingår i planen (11 st.) till den del åtgärderna inte kräver separata genomförandebeslut och
• att noggranna utredningar och effektivitetsbedömningar görs av de fortsatta åtgärder som ingår i planen innan ett separat beslut fattas och åtgärderna eventuellt tas i bruk i ett senare skede.

BeslutFörslaget godkändes.

Bilaga 1Plan för hållbar stadstrafik SUMP

Tilläggsmaterial 1Sammanfattningar av utlåtanden och kommentarer i Säg din åsikt SUMP (på finska)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar att

• godkänna Åbos plan för hållbar stadsmobilitet (SUMP),
• att man årligen i samband med budgeten beslutar om genomförandet av spetsåtgärderna som ingår i planen (11 st.) till den del åtgärderna inte kräver separata genomförandebeslut och
• att noggranna utredningar och effektivitetsbedömningar görs av de fortsatta åtgärder som ingår i planen innan ett separat beslut fattas och åtgärderna eventuellt tas i bruk i ett senare skede.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

​Förslag till återremiss som förfallit

​Kossilas förslag till återremiss med följande innehåll förföll i brist på understöd:

​”Jag föreslår att ärendet remitteras för nya behandling så att vi slopar målet för kolneutralitet och tydligt beaktar privatbilismens stora betydelse i trafikplaneringen.”

​Kläm som förfallit

​Laivorantas kläm med följande innehåll förföll i brist på understöd:

”​Centerpartiets fullmäktigegrupp föreslår i form av en hemställningskläm att företagarna i Åbo och Åbo ekonomiska område delaktiggörs i beredningen av åtgärder som gäller genomförandet av hållbar stadsmobilitet och logistik. Företagarna i centrumområdet ska höras särskilt noggrant.”