Målet är att antalet förtroendevalda inte ökar. Stadsfullmäktige föreslås bestå av 67 ledamöter. Då uppgifterna i huvudsak motsvarar den nuvarande verksamhetsmodellen och ansvaret för nämnderna gäller nämnden för barn och unga, nämnderna för idrott och kultur samt stadsmiljönämnden, föreslås att staden har tre biträdande borgmästare. Huvudlinjerna för de biträdande borgmästarnas uppgifter kommer att beskrivas i förvaltningsstadgan. För de andra organen i strukturen väljs ordförande separat.

Följande organ föreslås bildas enligt följande: 13 ledamöter i stadsstyrelsen, 13 ledamöter var i nämnden för barn och unga samt stadsmiljönämnden, 9 ledamöter i de övriga nämnderna, 7 medlemmar i sektionerna och 5 politiskt valda medlemmar i de samverkande ledningsgrupperna (kommittéerna). I organen för påverkan föreslås att enbart ordförande väljs som en politiskt valbar förtroendeperson och de övriga medlemmarna föreslås vara övriga företrädare som organisationerna utsett.

Som ett nytt element i beredningen och beslutsfattandet vad gäller särskilt komplicerade ärenden föreslås samverkande ledningsgrupper bildas som en struktur som för de beslutsfattande organen närmare varandra. Till de samverkande ledningsgrupperna hör förutom politiskt utsedda medlemmar även tjänsteinnehavare och sakkunniga. Den centrala uppgiften för de samverkande ledningsgrupperna är att skapa en gemensam lägesbild och uppfattning om de ärendehelheter som ligger på ledningsgruppens ansvar. Ledningsgrupperna bereder och tar ställning till vittomfattande ärenden som bereds för beslutsfattandet och sköter om ledningen av samverkande ärenden.

De samverkande ledningsgrupperna följer upp genomförandet av de politiskt bestämda tyngdpunkterna i borgmästarprogrammet samt ansvarar för uppföljning och bedömning av de strategiska program som ställts upp för dem samt följer upp hur de verkställs. Temana för ledningsgrupperna för samverkande ledarskap bestäms i borgmästarprogrammet dock så att arbetet med att främja välbefinnande och hälsa och samarbetet mellan välfärdsområden leds av en och samma ledningsgrupp.

Samverkande ledningsgrupper tillsätts som kommittéer på det sätt som avses i kommunallagen så att deras verksamhetsperiod är 2 år. Tillsättandet av en kommitté görs så att kommittéerna vid behov kan delegeras befogenheter att fatta beslut i t.ex. ärenden som gäller bidrag. I samband med tillsättandet av ledningsgrupperna utnämns 5 beslutsfattande ledamöter. Kommittéernas beslutsföra medlemmar är förtroendevalda. De övriga medlemmarna i styrgruppen kommer från stadens tjänstemannaledning så att sammansättningen blir bred och tväradministrativ.

Bedömningen av de samverkande ledningsgruppernas funktion och ett beslut om fortsättningen tas i mitten av fullmäktigeperioden år 2027.

Beskrivning av verksamhetssätt

I förvaltningsstadgan beskrivs strukturen och befogenheterna för den politiska ledningen och tjänsteledningen. Därtill utarbetas en beskrivning av Åbo stads verksamhetssätt. I denna beskrivs verksamhetssätten för samverkan, årsplanering och övriga verksamhetsmodeller i den mån som de inte beskrivs i förvaltningsstadgan. Som en del av beskrivningen av verksamhetssätt beskrivs det politiska systemets funktion och de olika forumens roller till den del som de inte behandlas i förvaltningsstadgan.

I den politiska beskrivningen av verksamhetssätt ska beskrivas åtminstone syftet med stadsfullmäktiges seminarier, infotillfällen och frågestunder, ordförandekommitténs uppgifter och roll, syftet med stadsstyrelsens seminarier och morgonskola, borgmästarens uppgifter och verksamhetssätt, nämndernas verksamhetssätt, de samverkande ledningsgruppernas uppgifter, kommunikation om beslutsfattandet samt de principer som organen ska följa i beslutsfattandet. Listan på ärenden som beskrivs noggrannare specificeras i och med att processen framskrider.

Helheten för styrdokument

Åbo stads mångfacetterade verksamhet styrs av den helhet av olika styrdokument som skapats upp årens lopp. Stadsstrategin skapar riktlinjer mot framtiden och borgmästarprogrammet konkretiserar huvudmålen för arbetet under fullmäktigeperioden. Borgmästarprogrammets mål konkretiseras i servicehelheternas verksamhetsplaner som årligt arbete där man även bestämmer de resurser som är tillgängliga för arbetet.

Utöver stadsstrategin, borgmästarprogrammet och veksamhetsplanerna som stadsfullmäktige beslutar om finns det en stort antal styrdokument på olika nivåer, av vilka en del styr de fenomen som överskrider mer omfattande serviceområden och servicehelheter (t.ex. SUMP, planen för hållbar stadsmobilitet) och en del har ett noggrannare avgränsat objekt för styrning (t.ex. dagvattenprogram). I nuläget är det svårt att greppa och leda helheten för styrdokumenten. Helheten för styrdokument och styrningsstrategin kommer att förbättras under ledning av den grundade strategifunktionen. Det är viktigt att det går att tydligt urskilja hur olika styrdokument är beroende av varandra och på det viset undvika motstridiga verkningar. Processen för bedömningen av uppdateringsbehovet av styrdokumenten samt behovet av nya styrdokument beskrivs som ett mål för att skapa färre, enklare och till sina verkningar bättre dokument med beaktande av styrbarhetens nivå, dvs. om det är frågan om styrning på en strategisk, taktisk eller operativ nivå och huruvida målet är en samverkande verkan eller en riktad verkan. Nivån av styrning och samverkan bestämmer i fortsättningen för sin del även beslutsfattandets nivå.

Tjänsteorganisation

Tjänsteorganisationen föreslås bestå av sju servicehelheter enligt följande: koncernförvaltningen, servicehelheten för barn och unga, servicehelheten för stadsmiljö, servicehelheten för byggande och lokaler, servicehelheten för kultur, servicehelheten för idrott och servicehelheten för livskraft och sysselsättning.

Under våren 2025 kommer följande helheter som anknyter till ledning och organisation att redas ut separat:

• Yrkesutbildningens organisatoriska ställning
• Mobilitetens och nåbarhetens roll och ställning
• Ledning av bostadspolitiken
• Den finsk- och svenskspråkiga allmänbildande vuxenutbildningens organisatoriska ställning.

Därtill utarbetas ett program vars mål är att bestämma de centrala kraven för ledningen av organisationen samt en plan för utvecklingen av ledarskapet. Syftet är att förbättra ledningen på stadsnivån samt beskriva kraven som ställs på Åbo stads direktörer och de egenskaper som de kan förväntas ha.

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar godkänna de ovan föreslagna principiella riktlinjerna för Åbo för fullmäktigeperioden 2025–2029 och att förvaltningsstadgan som utarbetats utifrån dessa principiella riktlinjer behandlas av stadsfullmäktige i januari 2025.

BeslutFörslaget godkändes.

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar godkänna de ovan föreslagna principiella riktlinjerna för Åbo för fullmäktigeperioden 2025–2029 och att förvaltningsstadgan som utarbetats utifrån dessa principiella riktlinjer behandlas av stadsfullmäktige i januari 2025.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

​Framlagt ändringsförslag och dess behandling

Sandelin lämnade understödd av Yrttiaho följande ändringsförslag:

​”Stadsfullmäktige beslutar att de ovannämnda principiella riktlinjerna för Nya Åbo för fullmäktigeperioden 2025–2029 godkänns med en ändring som gäller att antalet medlemmar i alla nämnder och sektioner förblir på den nuvarande nivån och att politiska företrädare för de samverkande ledningsgrupperna inte utses. Förvaltningsstadgan som utarbetats utifrån dessa principiella riktlinjer behandlas av stadsfullmäktige i januari 2025.

​Motivering:

Platserna i nämnderna fördelas till partierna enligt kommunalvalets resultat. Om antalet medlemmar i nämnderna och sektionerna skulle minskas skulle det försvaga den representativa demokratin. Nämnder med 13 medlemmar representerar på ett mer omfattande och mångsidigare sätt kommunens invånare än organ med nio medlemmar.

Enligt förslaget skulle fem s.k. nyckelbeslutare utses för de samverkande ledningsgrupperna. Modellen fördunklar gränsen mellan politiskt beslutsfattande och tjänsteberedningen som görs på tjänsteansvar, koncentrerar makten till en liten grupp beslutsfattare samt hotar att försvaga nämndernas och fullmäktiges roll. Den modell som nu föreslås möjliggör att makten fördelas på ett sätt som inte överensstämmer med kommunalvalets resultat.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Sandelins ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.​

I den maskinella omröstningen understödde 59 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 3 fullmäktigeledamöter understödde Sandelins ändringsförslag, 5 fullmäktigeledamöter röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Bilaga 1​Omröstningsförteckning ​