Borgmästare Minna Arve och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 31.10.2024:

Framtiden för ett hållbart Åbo avgörs nu

​Åbo och Åboregionen har överskridit många tillväxtprognoser under de senaste åren. Enligt den nya befolkningsprognosen kommer befolkningen i Åbo att öka med 40 000–59 000 personer under åren 2024–2040. Samtidigt koncentreras befolkningstillväxten i hela landet i allt högre grad till spetsarna på den tillväxttriangel som huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo utgör. De stora städerna bär ju ett allt större ansvar för Finlands ekonomiska bärkraft och investeringsförmåga i framtiden. Till exempel görs nästan 70 procent av Finlands FUI-investeringar i området för tillväxttriangeln.

​Åbos dragningskraft visar att staden har slagit in på en positiv tillväxtväg. Tillväxten är till stor del ett resultat av tidigare beslut och strategiska kursändringar, vars positiva effekter nu börjar synas. Samtidigt medför tillväxten också ekonomiska och strukturella utmaningar som det är viktigt att ha beredskap för både med tanke på stadens verksamhet och ekonomi.

​Den snabbt föränderliga omvärlden kräver alltså exceptionell uthållighet och visioner av vår stads beslutsfattare. Framtiden för vår stad som snart fyller 800 år skapas genom dagens hållbara val. I grund och botten handlar det om att staden inte bara passivt förändras, utan att vi ändrar den aktivt.

​Instabiliteten i den kommunala ekonomin fortsätter – det behövs fortfarande kursändringar

​I Finland ser det ut som om den ekonomiska botten har nåtts och det finns försiktiga tecken på återhämtning i ekonomin i och med att inflationen avtar och räntorna börjar sjunka. Situationen för den kommunala ekonomin är dock fortfarande svår, och utmaningarna är särskilt konkreta i de växande storstäderna som står inför ett ökat investeringstryck i och med att de lagstadgade uppgifterna ökar samtidigt som statens finansiering minskar. Samtidigt som kommunernas uppgifter förändras, fortsätter också differentieringen av kommunerna.

​En utmaning för den långsiktiga utvecklingen av den kommunala ekonomin är bland annat att konjunkturkänsligheten för den kommunala ekonomin har ökat till följd av social- och hälsovårdsreformen. Även de statsandelar som skurits ned till följd av social- och hälsovårdsreformen innebär en utmaning för planering av ekonomin. På grund av de tillfälliga stöden under coronatiden, den osäkerhet som Rysslands anfallskrig orsakat och många administrativa reformer har framtidsutsikterna för den kommunala ekonomin varit ganska oklara. De allmänna ekonomiska utsikterna på grund av osäkerheten under de senaste åren har också sänkt tillväxtprognoserna för skatteinkomsterna. Vi kan också räkna med att obalansen mellan inkomsterna och utgifterna kommer att fördjupas ytterligare under de närmaste åren.

En annan betydande orsak till kostnadsökningarna har varit den senaste löneuppgörelsen inom kommunsektorn som har ökat personalkostnaderna med cirka 26 miljoner euro under de senaste åren. Samtidigt har användningen av personalen ökat kraftigare än planerat, vilket har ökat den strukturella obalansen.

​Enligt budgetförslaget uppgår underskottet för 2025 till -17,7 miljoner euro. Ekonomiplanen för 2025–2027 uppvisar ett stort underskott men målet är att vi får ekonomin i balans vid utgången av 2027.

​På grund av det utmanande ekonomiska läget har man också varit tvungen att avvika från de ekonomiska och skattemässiga riktlinjerna i borgmästarprogrammet, enligt vilka man i regel ska avstå från skattehöjningar och nedskärningar i tjänsterna och deras kvalitet. I budgetförslaget har man strävat efter att balansera ekonomin genom både skattehöjningar och utgiftsanpassningar.

​I budgetförslaget föreslås att kommunalskatten höjs med 0,2 procentenheter från 6,9 till 7,1 procent. Höjningen på 0,2 procentenheter uppskattas öka skatteinkomsterna med ca 8,8 miljoner euro.

​Åbo stad finansierar sina investeringar som stöder tillväxten med lån, vilket också ökar finansieringskostnaderna. Genom åtgärder som stärker den ekonomiska ställningen stärker man investeringsförmågan i en kraftigt växande stad. Genomtänkta och långtgående investeringar stärker också stadens skattebas på lång sikt.

​De totala investeringsutgifterna i stadens egen balansräkning för ekonomiplaneperioden 2025–2027 uppgår till 1 062 miljoner euro. Infrastrukturens andel av investeringsutgifterna utgör 516,7 miljoner euro och lokalernas andel är 364,7 miljoner euro.

​I förhållande till kanslichefens budgetförslag har man identifierat andra anpassnings- och inkomstobjekt så att de oriktade personalbesparingar som föreslagits i kanslichefens budgetförslag kunde minskas med 2,5 miljoner euro. Det oriktade anpassningsmålet för personalen var ursprungligen 5 miljoner euro. Dessutom kan personalen få den sjukvård som nu ingår i företagshälsovården även i fortsättningen.

​Ändringar i förhållande till kanslichefens budgetutkast har föranletts av bl.a. en noggrannare uppskattning av de ökade statsandelarna till följd av befolkningstillväxten, minskningen av ränteutgifterna och dividenderna.

​Åbo skapar sin egen framtid genom att investera klokt

​Utvecklingen av den nästan 800 år gamla staden kräver uthållighet och mod, eftersom genomtänkta och långtgående investeringar lägger grunden för framtidens välfärd. Under det senaste årtiondet har Åbos investeringsnivå varit klart lägre än i referensstäderna, och därför har investeringsnivån ökat betydligt under de senaste åren.

​Det är Åbos och andra stora städers ansvar att planera för framtiden på ett långsiktigt sätt. När det gäller hållbara investeringar utgår man från konsekvenser för årtionden och beslut fattas inte enbart på kort sikt. Varje investering måste övervägas noggrant, men utan dem kommer stadens tillväxt att avta och inkomstbasen försvagas.

​Borgmästarprogrammet för 2021 drog upp riktlinjer för flera strategiska stadsutvecklingsinvesteringar som syftar till att stärka Åbos livskraft och ställning i den allt hårdare konkurrensen mellan stadsregionerna. En konsekvent och långsiktig investeringsspolitik och en långtgående stadsutveckling skapar stabila investeringsförutsättningar i Åbo också med tanke på etableringen av den privata sektorn. Därför bör man inte missa målet även mitt under oklara ekonomiska tider.

​Utgångspunkten för beredningen av budgeten för 2025 har varit att satsa på barns och ungas framtid, på att utveckla en attraktiv stadsmiljö och att skapa en hållbar tillväxt som helhet. På så sätt förblir Åbo en levande och attraktiv stad även när staden går in i det nya århundradet.

​Eftersom Finlands befolkning åldras i rask takt är det särskilt glädjande att antalet barnfamiljer har ökat också i Åbo. Den positiva utvecklingen av antalet barn och den omfattande reparationsskulden för daghems- och skolfastigheter sätter dock ett betydande investeringstryck på servicenätet för fostran och undervisning.

​Det är talande att det till exempel från slutet av 1980-talet till 2010 inte byggdes några nya daghem i staden, och till och med skolorna renoverades helt otillräckligt i förhållande till deras skick. Det har varit ett tydligt värdeval från stadens beslutsfattare att de under den gångna mandatperioden har velat satsa på barns och ungas lärande och välbefinnande också i fråga om hälsosamma och trygga lokaler. Investeringarna i skol- och daghemsprojekt under ekonomiplaneperioden stiger ju till 454 miljoner euro.

​Renoveringsobjekten under ekonomiplaneperioden är till exempel skolorna Teräsrautelan koulu, Nummen koulu, Raunistulan koulu och Internationella skolan samt daghemmet Kaskenmäen päiväkoti. Till nybyggnadsobjekten hör skolan och daghemmet i Jäkärlä, enhetsskolan Karhunaukion yhtenäiskoulu och S:t Olofskolan samt daghemmet Skanssinkadun päiväkoti och daghemmet på Oxvägen.

​Under ekonomiplaneperioden kommer vi också att göra en historiskt stor satsning på yrkesutbildningen när byggandet av Taito-campuset, som kommer att ligga på det framväxande området för Vetenskapsparken inleds i början av 2025. Närundervisning möjliggör också personlig handledning och stöd för personer som utexamineras från yrken som kräver praktiska färdigheter. Att satsa på yrkesutbildningens dragningskraft är också en långtgående satsning från stadens sida på tillgången till kompetent arbetskraft i Åboregionen.

​Även i svåra tider satsar vi mycket på kultur, eftersom vi tror att kultur inte bara är en lyx för goda tider, utan en skapare av goda tider. Vi satsar på kultur eftersom vi tror på dess potential att skapa mer omfattande aktivitet, livskraft och välfärd för Åboborna och hela regionen.

​Den största av de strategiska kulturinvesteringarna är musikhuset Fug som ska stå klart vid Aura ås strand år 2026. Fuga som till arkitektur och akustik är på toppnivå kompletterar kedjan av kulturbyggnader längs Aura å och lockar allt fler internationella artister och besökare till Åbo. De kulturevenemang som ordnas där skapar en betydande ekonomisk aktivitet runt omkring det.

​I den växande staden satsar vi också mycket på att utveckla kollektivtrafiken. I början av nästa år tas ett omfattande stomlinjenät i bruk för att förbättra smidigheten i resandet. Stombussarna går så ofta att du praktiskt taget kan ta dig till hållplatsen utan att titta på tidtabellen.

​Åbo satsar särskilt på barn och unga

​Välbefinnandet hos barn och unga är en viktig förutsättning en stark och hållbar stad i framtiden. Att satsa på barn och unga är stadens viktigaste investering. Förutom betydande investeringar i daghem och skolor vill vi trygga barns och ungas välbefinnande på många olika sätt.

​Resurserna för den grundläggande utbildningen stärks nästa år med en tillläggsfinansiering på 1,5 miljoner euro och stödet till eleverna ökas. Ungdomsarbetets roll i skolornas vardag ska utvidgas i syfte att stöda välbefinnandet i hela skolgemenskapen.

​Nattcaféet för unga som öppnade våren 2024 i anslutning till De ungas konst- och aktivitetshus Vimma och som drivs av ungdomstjänsterna och tre organisationer har visat sig vara en fungerande mötesplats för unga, och dess finansiering kommer att tryggas även i framtiden.

​Från och med början av 2025 är Åbo också en föregångare när det gäller att ta i bruk ett hobbykort för barn och unga och förnya systemet för idrottsbidrag. Målet är att minska orörligheten och förebygga marginaliseringen genom att uppmuntra barn och unga att regelbundet röra på sig i klubbar och föreningar. I och med reformen stävjas också ökningen av kostnaderna för hobbyverksamhet så att staden årligen erbjuder Åboborna i åldern 7–19 år ekonomiskt stöd. Stödet kan användas för avgifter för ledd idrottsverksamhet som ordnas av en klubb eller en förening i Åbo. Åren 2025–2026 uppgår det årliga stödbeloppet till cirka 160 euro för 7–11-åringar och cirka 260 euro för 12–19-åringar.

​Staden satsar också på motionsmöjligheter i vardagen, till exempel genom att förlänga verksamhetssäsongen för utomhusisbanorna som är populära bland stadsborna.

​Övergripande stadsutveckling genom spetsprojekt

​I borgmästarprogrammet som utarbetades 2021 tillsattes framtidens spetsprojekt för stadsutvecklingen som för den gemensamma visionen vidare och bidrar till att aktivt och systematiskt förutse förändringar i världen. Åbo stad har fem spetsprojekt som tas upp i stadsstrategin och borgmästarprogrammet: Spetsprojektet för utvecklandet av centrumområdet, spetsprojektet för Vetenskapsparken, spetsprojektet för kultur, spetsprojektet för kompetens samt spetsprojektet för gemenskap, välfärd och en balanserad utveckling av bostadsområden.

​Varje spetsprojekt har ambitiösa mål och vi arbetar tillsammans med interna och externa partner för att uppnå dem. I omfattande helheter som kombinerar många aktörer och åtgärder är bland annat Kulturstranden innehållande till exempel Musikhuset, Konstens hus och konststadsdelen Slottsudden samt campussamarbetet som omfattas av Teknologicampuset, Hälsocampuset och Kulturcampuset.

​Inom spetsprojektet för centrum förstärker vi dess livskraft och utvecklar det kommersiella centrumet, Kulturstranden längs Aura å och Gamla staden. För detta utvecklingsarbete har utarbetats Centrumvisionen 2050 och flera objektspecifika planer. I och med att Salutorget så gott som är färdigt flyttas spetsprojektets fokus på bland annat utvecklandet av Åbo bangård. I området planeras bl.a. ett arena- och upplevelsecentrum, vars avsikt är att skapa ett nytt internationellt attraktivt evenemangscentrum i Åbo.

Åbo Vetenskapspark är det viktigaste stadsutvecklingsobjektet som stöder tillväxt i stadsregionen. Syftet med spetsprojektet är att utveckla området till ett internationellt intressant och mångsidigt innovations- och kompetenskluster som utmärker sig genom djärva försök och god tillgänglighet. Den potential som uppstår på grund av det utmärkta läget och det kraftiga kompetensklustret stärker områdets konkurrenskraft och attraktionksraft. Därtill lockar den även internationellt betydande affärsverksamhet och investeringar till detta pionjärfält.

Målet med spetsprojektet är att lyfta fram Åbobornas utbildnings- och kompetensnivå samt stärka Åboregionens kompetens- och innovationsförmåga. Med hjälp av projektet svarar vi mot arbetslivets behov av experter genom att utveckla möjligheterna till kontinuerligt lärande. Vi satsar dessutom på att locka internationella experter genom att utveckla den engelskspråkiga utbildningsstigen och genom att stöda sysselsättningstjänsterna samt verksamheten i International House Turku.

​Spetsprojektet för gemenskap stöder på ett omfattande sätt stadens och invånarnas välbefinnande genom olika åtgärder som stärker delaktighet. Till exempel har man som en del av spetsprojektet för gemenskap skapat 12 lokala vardagsrum som stärker stadens områdesvisa aktörskap och samarbete med olika intressentgrupper. Spetsprojektet förebygger utslagning, vänder på segregationsutvecklingen mellan områden och satsar på delaktighet och särskilt ungas välbefinnande i Åbo. Det grundarbete som gjorts inom spetsprojektet stöder via områdesutredningen och förortsvisionen etableringen av en verksamhetsmodell på stadsnivå för förebyggandet av segregation från hösten 2024 och framåt. Genomförandet av åtgärderna pågår och fortsätter med delvis extern finansiering även under de kommande åren.

​Åbo har en europeisk kulturstads hjärta. Spetsprojektet för kultur stöder stadsbornas välfärd och områdets livskraft. Det förstärker och främjar konst- och kulturförutsättningarna i Åbo i samarbete med branschaktörer inom såväl det fria konstfältet som institutioner.

​Verksamhetsplanerna och verksamhetsmodellerna för spetsprojekten har skapats parallellt och enligt principer för samverkan, för att verksamheten ska stöda målen i borgmästarprogrammet så gott och effektivt som möjligt. Projekten har framskridit enligt planerna och största delen av målen har redan uppnåtts.

​Det sista året av fullmäktigeperioden är avgörande för spetsprojekten. Efter hektiska år och aktiv verksamhet är målet att slutföra alla planer, förberedelser och försök. Hösten 2024 och vintern 2025 bedöms spetsprojektens verksamhet, verksamhetsmodell och genomslagskraft. År 2025 stöder spetsprojekten även beredningen under följande fullmäktigeperiod samt sträver efter att föregripande anskaffa så mycket extern finansiering som möjligt för att stöda målen för stadens nya strategiska fokusområden.

Staden förbereder sig åter inför en reform

​Raden av reformer som historiskt sett kommer att förändra kommunsektorn fortsätter då ansvaret för att ordna offentliga arbetskraftstjänster överförs från staten till kommunerna vid ingången av 2025. I reformen förenas de lagstadgade arbetskraftstjänsterna med kommunens andra sysselsättnings- och företagstjänster, vilket ger möjligheter till ett nytt sätt att samarbeta. Från början av året fungerar Åbo som ansvarskommun för det tredje största sysselsättningsområdet i Finland och ordnar tjänster tillsammans med 22 andra kommuner i Egentliga Finland. I och med totalreformen av lagen om främjande av integration som genomförs samtidigt överförs ansvaret till kommunerna för att främja integrationen av invandrare som är arbetssökande och invandrare som är utanför arbetskraften.

​Målet med reformen är att på ett bättre sätt föra samman arbetssökande och arbetsgivare samt effektivisera samspelet mellan sysselsättnings-, utbildnings- och företagstjänster. Åbo har strävat efter att bygga upp en struktur för sysselsättningstjänster som stöder sysselsättningen av stadsborna och svarar på företagens behov av arbetskraft och på så sätt stärker stadens livskraft på bred front.

​Utgångspunkten för reformen av sysselsättningstjänsterna har varit kostnadsneutralitet för både de tjänster som överförs och kommunernas växande andel av arbetslöshetsskyddet. Det ser inte ut som att vi kommer att uppnå detta mål. Finansieringen som överförs tillsammans med de uppgifter som överförs från staten räcker inte till för att täcka de kostnader som överförs. Statens finansiering uppskattas täcka ca 98 % av kostnaderna. På sysselsättningsområdets nivå överförs uppgifterna från staten till kommunerna med en underfinansiering på ca 4,2 miljoner euro. Den kommunala ekonomin belastas också av att ansvaret för att betala utkomstskyddet för arbetslösa utvidgas till att omfatta inte bara arbetsmarknadsstödet utan också grunddelarna av inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning.

​Beroende på konjunkturerna och sysselsättningssituationen, förväntas avgifterna för arbetslöshetsskyddet öka med till och med 11,5 miljoner euro jämfört med år 2023. Den kompensation som fås i form av statsandelar för ökningen är bunden till 2023 års nivå, och på grund av förändringarna i arbetsmarknadsläget finns det en risk för att en kompensation på 8,2 miljoner euro inte räcker till för att täcka den egentliga kostnadsökningen.

​Ett särskilt bekymmer är serviceskulden som verkar övergå till staden utan tilläggsfinansiering. Utöver ordnandet av tjänsterna deltar kommunerna i större utsträckning i finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa, vilket å ena sidan sporrar till ett effektivt ordnande av tjänsterna, men å andra sidan ökar konjunkturkänsligheten för den kommunala ekonomin som ytterligare ett nytt element.

​Oavsett utmaningarna erbjuder reformen Åbo en möjlighet att bygga en starkare och mer livskraftig stad, där sysselsättningstjänster, företag och utbildningstjänster fungerar bättre tillsammans och skapar en grund för tillväxt och välbefinnande. Ändringen är en möjlighet att föra Åbos utveckling framåt och stärka staden så att den kan svara på arbetslivets behov i framtiden.

​Åbo är ett hem för alla som väljer Åbo som sitt hem

​Åbo är en öppen, flitig och internationell stad, där nytt har skapats under flera hundra års tid då människor, idéer och ideologier mötts. Så vill vi att det ska fortsätta.

​Utöver sysselsättningstjänsterna överförs även integrationstjänsterna till kommunernas ansvar från början av år 2025. I en växande stad är det särskilt viktigt att integrationen av invandrare lyckas. Vi vill att Åbo är ett äkta hem för oss alla, som vill kalla det vårt hem.

​Det är också värt att notera att största delen av invandringen till Åbo består av de åldersgrupper som är viktigast med tanke på arbetsmarknaden, vilket innebär att en lyckad integration i det finländska samhället och arbetslivet är en förutsättning för tillväxt även för företag som lider av brist på arbetskraft.

​Nästa år inleder Åbo ett integrationsförsök där föräldrar med svaga kunskaper i finska eller svenska uppmuntras att delta i daghemmens och skolornas vardag och i tillämpliga delar i undervisningen tillsammans med sina barn. Särskild uppmärksamhet fästs även vid att stöda språkinlärningen hos mammor i invandrarfamiljer.

​Av alla barn i Åbo är drygt vart fjärde barn flerspråkigt. Det är viktigt att barnens lärstigar är så mångsidiga som möjligt oberoende av deras språkliga bakgrund eller övriga bakgrund. Barn som talar ett annat språk än finska eller svenska är för tillfället underrepresenterade i bl.a. stadens gymnasier. Som stad ställer vi upp målet att unga som talar ett annat språk än finska eller svenska även ska kunna söka till gymnasieutbildningen. Målet kommer även att följas upp som en del av integrationsprogrammet.

​Åbo på väg mot hållbar tillväxt

​Åbo riktar blicken mot en framtid, där den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten smälter samman och skapar grunden för stadens utveckling. Dessa delområden för hållbarhet är inte separata mål utan de stöder varandra och skapar en helhet som ger invånarna välbefinnande och trygghet. Utöver att vara ett mål är den hållbara ekonomin även ett verktyg genom vilket vi kan främja socialt välbefinnande och svara på de utmaningar som tillväxten för med sig – även detta via budgeten.

​Efter att social- och hälsovårdstjänsterna överförts till välfärdsområdet har vi kunnat bedöma hurdant Åbo ska vara för att på bästa möjliga sätt kunna tackla de nya utmaningarna. I anknytning till detta har vi skapat den människocentrerade verksamhetsmodellen för ”Nya Åbo”: en verksamhetskultur som svarar på både kommuninvånarnas och företagens behov och skapar en hållbar livsmiljö. Vi strävar efter ett samverkande ledarskap, där varje åtgärd stöder Åbos utveckling som helhet – allt från individernas vardag till företagens verksamhetsförutsättningar.

​Verksamhetsmodellen har i början fokuserat särskilt på barn och unga. Tjänsterna för barn och unga upptar ca 75 % av stadens budget. För att skapa ett enhetligt och täckande stödnät är det viktigt att alla tjänster för barn och unga fungerar i sömlöst samarbete med varandra.

​Stadskoncernens verksamhet och investeringar ska även vara i linje med stadens klimat- och miljömål. Åbo har som mål att vara en klimatneutral stad år 2029. För att uppnå ett så ambitiöst mål krävs långsiktig förbindelse till arbetet och åtgärder som grundar sig på forskning. Växthusgasutsläppen i Åbo stadsområde 2023 hade redan minskat med 63 procent från 1990 års nivå och med 16 procent från året innan. Våra utsläpp per invånare var även de lägsta av alla stora städer i Finland.

Åbo har varit en föregångare vad gäller klimatbudgetering där klimat- och miljömål ansluts till ekonomiska beslut – så säkerställer man effektiv användning av resurserna. Klimatbudgeten som utnyttjar taxonomiklassificeringen av EU:s hållbara finansiering möjliggör användningen av grön finansiering samt en dynamisk granskning av hållbar utveckling.

​I beredningen av klimatbudgeten 2025 har vi fördjupat granskningen av koncernbolagens investeringar: alla över en miljon euros investeringar bedöms nu utifrån taxonomidugliheten och överensstämmelsen med de tekniska bedömningskriterierna under budgetperioden 2025–2028. Så säkerställer vi att varje investering i stadskoncernen stöder övergripande hållbar tillväxt. Under denna ekonomiplaneperiod uppgick Åbo stads och koncernbolagens klimat- och miljöinvesteringar till totalt 1,7 miljarder euro.

​Mot ett Åbo som växer och tror på framtiden

​Den amerikanska sociologen Richard Sennett har beskrivit städer på ett träffande sätt. Enligt Richard är ”städerna ställen där främlingar möter varandra”. Definitionen granskar inte städer via deras storlek, invånartal eller infrastrukturen utan betonar att städerna i första hand är ställen där betydelsefulla möten sker – kontakter mellan människor som formar både staden och dess invånares liv.

​Hållbart välbefinnande uppstår då vi satsar på en fungerande vardag och förbättrar dess förutsättningar även via denna budget.

​Framtiden är resultatet av huruvida vi vågar blicka framåt mot morgondagen och agera i linje med den här och nu. Med vårt mod och långsiktiga beslut bestämmer vi hur framtiden ser ut för Åbos del.

​BUDGET 2025 OCH EKONOMIPLAN 2025-2027

​Från och med 2025 kommer man att fokusera allt mer på externa poster vid styrning och uppföljning av stadens ekonomi. I praktiken innebär detta en förändring av hur internt producerade tjänster hanteras.

​Tidigare har de centraliserade interna posterna debiterats organen enligt tjänst på basis av tjänsteleverantörens interna prissättning. I framtiden kommer vi att övergå till en modell där kostnaderna överförs till tjänsterna genom övervältring. De kostnader som ska övervältras motsvarar nuvarande prissättning och beräknas enligt tidigare godkända principer. De slutliga kostnaderna som övervältras kommer aldrig att överstiga de faktiska kostnaderna som tjänsteproduktionen medför.

​Till exempel beräknas den interna hyran med ingående hyreskomponenter i euro enligt de principer för intern uthyrning som godkänts för varje lokal. På så sätt bevaras de viktigaste målen för det interna uthyrningssystemet. Euron omvandlas till proportionella andelar och kostnaderna för lokaltjänster inklusive avskrivningar övervältras i den interna redovisningen som proportionella andelar till serviceområdena. Genom att tillämpa samma princip övervältras också kostnaderna för IT- och telefontjänster. Utjämningsavgifterna och kostnaderna för ekonomitjänsterna övervältras utifrån löneutgifterna.

​De kostnader som ska övervältras planeras och organens centraliserade interna poster syns i den interna redovisningen i budget-, prognos- och resultatrapporter inom ramen för verksamhetsbidraget. Vid rapporteringen avskiljs externa och interna poster till sina egna helheter. Ändringen påverkar inte rapporteringen till statsförvaltningen. Den bindande nivån gentemot fullmäktige är ett verksamhetsbidrag för externa poster.

​RESULTATRÄKNING

​Omvärlden har förändrats kraftigare än förväntat sedan målen i borgmästarprogrammet antecknades. De viktigaste faktorerna har varit löneuppgörelsen samt de nedskärningar som gjorts och kommer att göras i stadens inkomstfinansiering under de följande åren till följd av social- och hälsovårdsreformen. Staden har vuxit kraftigt under de senaste åren och det har ökat servicebehovet.

Löneuppgörelse, inflation och stigande räntor har ökat kostnaderna under de senaste åren. Dessa faktorer kommer också att påverka de kommande åren. De första faktorerna som förstärkte inflationen berodde på obalansen mellan utbud och efterfrågan. De stigande energipriserna påskyndade inflationen i en mycket stor utsträckning och hade en genomgående inverkan på alla sektorer. Till följd av prisstegringen minskade befolkningens köpkraft, vilket delvis återspeglades i löneuppgörelsen.

​Under innevarande år har energipristrycket lättat och till och med sänkt inflationen. De inflationsfaktorer som hänför sig till efterfrågan och konjunkturerna förändras, men nivån på den lönebaserade inflationen förändras inte utan förändringar i användningen av personalen. Som helhet uppskattas inflationen etablera sig på en allt högre nivå och det avspeglas även i utvecklingen av stadens utgifter.

​När det gäller den allmänna konjunkturen så finns det tecken på att konjunkturen håller på att vända mot tillväxt under 2024 men tills vidare förväntas tillväxten ligga kvar på en måttlig nivå.

​Året 2023 var ett historiskt år både inom den offentliga förvaltningen i Finland och inom den kommunala ekonomin, eftersom vårdreformen som beretts redan under en längre tid trädde i kraft vid årsskiftet. I praktiken innebar detta att social- och hälsovårdens och räddningstjänstens uppgifter överförs till välfärdsområdena och att staten ansvarar för finansieringen av dessa tjänster. I reformen så gott som halveras kommunernas intäkter och utgifter.

​Statens mål har varit att genomföra hela reformen kostnadsneutralt i hela landet, men reformen har haft varierande följder för landets kommuner. Situationen ser mycket utmanande ut med tanke på de växande centralstäderna. Som en följd av förändringarna som gäller kommunernas finansieringssystem och statsandelarna för basservice har ett anpassningsbehov uppstått i Åbo stad.

​Alla stödtjänster är inte helt skalbara och detta ökar enhetskostnaderna för den återstående verksamheten. Arbetet med att anpassa kostnaderna är kontinuerligt, men för vissa tjänster sker förändringen först när avtalsperioden ändras.

​Reformen har haft en betydlig inverkan på stadens inkomster och utgifter. De slutliga verkningarna för Åbo stad är ännu inte kända. De slutliga överföringskalkylerna gjordes under 2023, när beskattningen för 2022 slutfördes i november. En extra nedskärning riktades till statsandelarna till kommunerna, vilket kommunerna kraftigt motsatte sig och som en följd av detta riktades denna verkning inte ännu mot kommunerna under 2024. Från och med 2027 kommer den bestående effekten av social- och hälsovårdsposterna i Åbo innebära en minskning av statsandelarna med -22,3 miljoner euro.

​I finansministeriet pågår som bäst en beredning med målet att förnya kommunernas finansieringssystem. Reformen torde behandlas av de nationella beslutsfattande organen under 2025 och det nya systemet borde träda i kraft i början av 2027.

​Åbos ekonomiplan präglas av osäkerhet på grund av nationella förändringar och det globala läget. Det primära målet med budgeten är att sträva efter att säkerställa att stadens olika funktioner har tillräckligt med resurser för att ordna tjänsterna.

​Åbo vill trygga sina invånares välfärd med hjälp av högklassiga tjänster och förstärka områdets livskraft. Åbo tillhandahåller många tjänster på landskapsnivå och förstärker hela regionens livskraftsförmån särskilt med hjälp av investeringar som påskyndar utvecklingen.

​Den allt svagare ekonomin upptäcktes redan under år 2022 och av denna orsak bereddes under 2023 flera åtgärder för att balansera ekonomin. Dessa åtgärder verkställdes utan dröjsmål efter stadsfullmäktiges beslut om budgeten. Åtgärderna har förts framåt under det gångna året, men de är inte tillräckligt kraftiga för att balansera stadens ekonomi.

​Under våren startades beredningen av nya anpassningsåtgärder. Samtidigt konstaterades att det sannolikt kommer att bli nödvändigt att avvika från målen i borgmästarprogrammet. För staden ger den ekonomiska ställningen inte möjlighet till att förbättra kvaliteten på serviceproduktionen eller utöka antalet tjänster som finansieras av staden. Uppnåendet av de mål som skrivits in i ekonomiplanen förutsätter såväl en åtstramad ekonomi som strukturella och produktivitetsfrämjande ändringar.

Skatteinkomster

​Uppskattningarna av skatteinkomsternas utveckling grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga i oktober. I praktiken var dessa prognoser som finansministeriet och Kommunförbundet publicerade. Som en följd av vårdreformen har staden blivit allt mer konjunkturkänslig, vilket är en följd av att samfundsskatteinkomsternas relativa andel har ökat.

​Under ekonomiplaneperioden beräknas de skattepliktiga förvärvsinkomsterna utvecklas med i genomsnitt 3,6 procent per år. När det gäller samfundsskatterna beräknas de skattepliktiga intäkterna öka med +4,9 procent 2025, men ökningen förklaras av en svagare utveckling än väntat under 2024. Det bör dock beaktas att försvagningen av konjunkturen, om den påskyndas, kan ge en mer negativ effekt än väntat och därmed försvaga förväntningarna på skatteintäkterna.

​Från och med 2024 kan kommunalskattesatsen ändras med en decimals noggrannhet. Det föreslås att kommunalskattesatsen höjs med 0,2 procentenheter, vilket innebär att stadens inkomstskattesats är 7,1 år 2025. Förändringarna uppskattas öka skatteinkomsterna med ca 8,8 miljoner euro.

​Det föreslås inga ändringar i de övriga skattesatserna. Därigenom vill staden för sin del trygga invånarnas ekonomiska ställning i det rådande läget. Därtill vill man bevara stadens dragningskraft också ur skattefinansieringens synvinkel.

​Åbos skattesatser 2025

​​Statsandelar

​Social- och hälsovårdsreformen har en betydande inverkan på stadens ekonomi. Vid ingången av 2023 överfördes social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets uppgifter till välfärdsområden och motsvarande finansiering överfördes till staten. Kostnadsutvecklingen för de funktioner som överförs har varit stark under de senaste åren. Förutom behovet av tjänster och den egna verksamheten påverkades detta också av coronapandemin. Kostnaderna för de överförda funktionerna utgjorde en betydande del av stadens totala kostnader, vilket innebär att målen i borgmästarprogrammet för åren 2021–2022 har överskridits.

​Kostnadsnivån för social- och hälsovården var högre än väntat även på nationell nivå. De direkta verksamhetsintäkterna och kostnaderna för de funktioner som överförs har nu granskats i efterhand. På nationell nivå försvagades överföringskalkylen ytterligare med 102 miljoner euro jämfört med vårens uppskattning. Ur kommunernas synvinkel är detta en negativ avvikelse som kommer att riktas till kommunernas statsandelar som en extra nedskärning.

​Efter att beskattningen blev färdig i november 2023 granskades överföringskalkylerna i samband med överföringen av inkomster. Posterna för internt tillförda medel nådde inte de värden som tidigare använts och av denna orsak bildades inte tillräckligt med överförbara inkomster. Av denna orsak beslutade staten att rikta en tilläggsnedskärning till kommunerna. Enligt de första uppgifterna skulle nedskärningen ha riktats till kommunerna omedelbart från och med 2024 men på grund av den sena tidpunkten då saken meddelades skulle kommunerna inte alls ha fått tid att reagera och fatta beslut om balanserande åtgärder. Staten beslutade om balanserande stödåtgärder varmed nedskärningen för 2024 korrigerades.

​Verkningarna av vårdposterna på Åbo stads statsandelar är totalt -29,9 miljoner euro år 2025 och från 2027 och framåt -22,3 miljoner euro.

​Syftet med statsandelssystemet är att i hela landet trygga en jämn tillgång till den offentliga service som kommunerna ansvarar för så att medborgarna oberoende av var de bor kan få basservice på en viss nivå mot en rimlig skattebörda. Detta görs genom att utjämna skillnaderna mellan kommunerna i de kostnader som orsakas av ordnandet av tjänster och genom att utjämna inkomstbasen.

​För att säkerställa den kommunala självstyrelsen följer man den så kallade finansieringsprincipen, dvs. staten garanterar kommunerna tillräckligt med resurser för att de ska kunna klara av de uppgifter som staten ålägger dem. I regeringens propositioner som gäller kommunernas uppgifter ska man granska hur finansieringsprincipen uppfylls. Enligt kommunallagen ska ärendet också bedömas i programmet för kommunernas ekonomi.

​De senaste statsandelskalkylerna garanterar inte tillräckliga resurser särskilt för växande centralstäder såsom Åbo och Tammerfors. Det nuvarande statsandelssystemet tar inte hänsyn till kommunernas olika och förändrade uppgifter. Kommunerna står inför olika behov och det är hög tid att erkänna detta även när det gäller statsandelssystemet. Det finns ett stort behov av att reformera statsandelssystemet och ändringar borde göras snabbt för att trygga städernas funktionsförmåga på ett hållbart sätt.

Statsandelarna i stadens ekonomiplan baserar sig på en preliminär kalkyl som publicerades i september och en uppskattning av dess utveckling under ekonomiplaneåren. I kalkylen ingår effekterna av både vårdreformens slutliga kalkyl och en preliminär kalkyl som gäller AN-reformen.

​De slutliga uppgifterna om basservicens statsandelar samt statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet fås mot slutet av året.

​Finansieringsposter

​Nettobeloppet av ränteintäkter och räntekostnader samt finansiella intäkter och finansiella kostnader år 2025 beräknas uppgå till 28,3 miljoner euro. Nettotalet för finansieringsposter försvagas kraftigt under 2025–2027 beroende på den kraftiga ökningen av räntebelagda lån och höjningen av den allmänna räntenivån. Som utgångspunkt för uppskattningen av finansieringskostnader användes en ränta på i genomsnitt 2,7 procent, vilket i nuläget motsvarar stadens anskaffningspris i både kort och lång maturitet, inklusive stadens kapitalanskaffningsmarginal.

​Ränteinkomster och ränteutgifter

​I budgeten för 2025 beräknas dotterbolagens utlåningar och övriga ränteinkomster uppgå till 24,6 miljoner euro beroende på om lånen lyfts i enlighet med lånereserveringarna och hur stora ränteinkomsterna från stadens kassamedel är. De största ränteinkomsterna härrör från TVT Asunnot Oy, Åbo Energi Ab, Åbo Vattenförsörjning Ab och Åbo Hamn Ab.​ Räntevillkoren för vissa av dotterbolagens lån orsakar osäkerhet, eftersom dotterbolagens låneräntor påverkas av dotterbolagens resultatutveckling bl.a. för Åbo Hamns del. Under ekonomiplaneperioden 2026–2027 stiger ränteinkomsterna från lån främst på grund av de kontolimiter som beviljades Turun Monitoimitilat och Taitocampuset i Kuppis. På motsvarande sätt höjer detta det finansieringsvederlag som lokalitetstjänsterna betalar till bolaget. Det är alltså frågan om en helt intern finansieringspost vars nettoinverkan på stadens resultat är noll. Beloppet av lån som lyfts och räntevillkoren påverkar betydligt ränteinkomsterna från utlåningar. Ränteinkomsterna från skadefonden har beräknats uppgå till cirka 2,4 miljoner euro.

​Enligt budgeten 2025 beräknas de externa ränteutgifterna uppgå till 24,7 miljoner euro. Detta belopp innehåller kostnaderna för inlåning och ränteskydd. År 2025 är ränteutgifterna ännu måttliga, men ökar under 2026–2027, eftersom stadens finansieringsbehov kraftigt ökar under denna period och räntenivån för nya lån kommer att vara cirka 2,7 procent (kalkylantagande). De korta referensräntorna har sjunkit under 2024 till cirka 2,6–3,1 procent och förväntas fortsätta sjunka. De långa referensräntorna ligger på ca 2,4 %. Det här påverkar räntenivån på lånen allt eftersom gamla ränteskydd förfaller och nya lån måste lyftas med ränta som motsvarar marknadsräntan.

​Övriga finansiella inkomster och utgifter

​Enligt uppskattningar uppgår de övriga finansiella inkomsterna 2025 till cirka 29,3 miljoner euro. Största delen av detta belopp, dvs. 20 miljoner euro, beräknas härröra från vinstutdelningen som Åbo Energi Ab betalat. Övriga utdelningsinkomster förknippas med en stor osäkerhet, och för dessa har därför budgeterats endast 9,3 milj. euro år 2025. Dessutom kan inkomster fås från utdelningar till fonderna och vinster från försäljning av värdepapper och andra extraordinära intäkter. Under 2026–2027 förväntas de övriga finansiella inkomsterna uppgå till 25,1 miljoner euro och Åbo Energis utdelning uppskattas stanna kvar på 20 milj. euro. Stadens övriga utdelningsinkomster är relativt små och osäkra. Skadefondens värdeutveckling och avkastning förväntas vara måttlig, cirka 2,4 miljoner euro om året och följa de riktlinjer som stakats ut i placeringsprinciperna. Andra finansiella kostnader under ekonomiplaneperioden 2025–2027 uppskattas uppgå till cirka 0,9 miljoner euro per år. I siffran ingår närmast kostnader som anknyter till bank, koncernkonto, betalningsrörelse och kontantkassa. För skadefondens del har man inte beaktat skador som eventuellt ersätts med fondens medel.

​Årsbidrag

​Årsbidraget för 2025 är 38,8 miljoner euro. Detta motsvarar det eurobelopp som blir kvar av inkomstfinansieringen för att täcka investeringar, amorteringar och andra utgifter med lång verkningstid. Stadens årsbidrag är svagt under de första åren av ekonomiplaneperioden. Årsbidraget förbättras mot slutet av planperioden. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna, men denna nivå underskrids betydligt under ekonomiplaneperioden. Med hjälp av anpassningsprogrammet eftersträvas balans.

​Extraordinära poster

​I ekonomiplanen ingår inte extraordinära poster år 2025–2027.

​Räkenskapsperiodens överskott/underskott

​Underskottet för räkenskapsperioden 2025 uppgår till -17,7 miljoner euro. Ekonomiplanen för 2025–2026 uppvisar ett kraftigt underskott. Målet är att uppnå ekonomisk balans före slutet av ekonomiplaneperioden.

​INVESTERINGAR

​Under ekonomiplaneperioden 2025–2027 föreslås anslagen för stadens investeringsutgifter bli sammanlagt 1​ 061,8 miljoner euro, vilket är i linje med Åbo stads verksamhetsplan. Målet för investeringsutgifternas finansieringsandelar under planperioden är sammanlagt 25,4 miljoner euro. Självfinansieringsandelen för investeringar är skillnaden på 1​ 036,4 miljoner euro.

​Förslagen för anslagen för finansieringsandelarna för investeringsutgifter är sammanlagt 331,6 miljoner euro under budgetåret 2025. Andelen anslag för byggande i lokal- och infrainvesteringsprogrammen är sammanlagt 293,2 milj. euro,varav infrainvesteringarnas andel är 202,5 milj. euro och lokalinvesteringarna uppgår till 90,7 milj. euro.

​Den resterande andelen anslag för investeringar 38,4 miljoner euro fördelas på aktier och andelar 22,3 milj. euro, utveckling av informationssystem och verksamhet 6,8 milj. euro, maskiner och materiel samt andra materiella tillgångar 5,8 milj. euro och anskaffning av mark- och vattenområden 3,5 milj. euro.

FINANSIERING

​Stadens räntebelagda skuld beräknas i början av 2025 uppgå till cirka 950 miljoner euro varav 800 miljoner euro är långfristiga lån, högst 50 miljoner euro kortfristiga lån (kommuncertifikat) och cirka 100 miljoner euro bolagens depositioner. År 2025 beräknas staden ta upp högst 265 miljoner euro långfristigt lån och använda 76 miljoner euro av kontolimiten. Kortfristiga lån dvs. kommuncertifikat används aktivt som medel för kassahantering och enligt den låne- och placeringsplan som stadsstyrelsen godkänt. Av de långfristiga lånen förfaller 46,6 miljoner euro till betalning under 2025.

​Bolagens depositioner förväntas vara i genomsnitt ca 120 milj. euro, men osäkerheten är stor gällande depositionernas summa. Sålunda skulle den räntebelagda skulden (lånestocken) öka ca 274 miljoner euro i netto år 2025. Den sammanlagda långfristiga skulden beräknas öka kraftigt under 2025–2027. Den räntebelagda skulden beräknas uppgå till 2,2 miljarder euro i slutet av 2027. Ökningen av den totala skulden medför betydlig osäkerhet, eftersom stora osäkerheter förknippas med det tidsmässiga framskridandet av stadskoncernens stora investeringsprojekt. Därtill omfattar den nämnda skuldsumman inte de stora banprojekten såsom kapitaliseringen av Länsirata Oy eller finansieringen av Turun Raitiotie Oy, eftersom inga slutliga beslut om genomförande fattats för de ovannämnda projekten.

Bilaga 1​Åbo stads verksamhetsplan, budget för 2025 och ekonomiplan för 2025–2027

Bilaga 2​​Kompletteringar i borgmästarens budgetförslag gällande stadsstyrelsens mål för verksamheten 2025

Tilläggsmaterial 1Lokalinvesteringsprogrammet (på finska)

Tilläggsmaterial 2Investeringsprogrammet för infrastrukturen (på finska)

Tilläggsmaterial 3Koncernsammanslutningarnas resultatkort (på finska)

Tilläggsmaterial 4Bestämmelserna om iakttagande av budgeten (på finska)

Tilläggsmaterial 5Presentationsmaterial för spetsprojekten (på finska)

Tilläggsmaterial 6Verksamhetsplaner för spetsprojekten (på finska)

Borgmästare Minna Arve:

Förslag​Stadsstyrelsen beslutar godkänna målen som antecknats i bilaga 2 så att de inkluderas i bilaga 1.

Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige beslutar att fastställa följande skattesatser för Åbo stad för 2025

• inkomstskattesats 7,1 %
• allmän fastighetsskattesats 1,30 %
• fastighetsskattesats för markbotten 1,30 %
• fastighetsskattesats för permanenta bostadsbyggnader 0,45 %
• fastighetsskattesats för andra bostadsbyggnader 1,10 %
• fastighetsskattesats för en obebyggd byggplats 4,00 %.

Därtill föreslår stadsstyrelsen för stadsfullmäktige att organens budget för 2025 och målen för verksamheten och ekonomin i ekonomiplanen för 2024–2027 fastställs enligt den justerade bilagan 1.

BeslutFörslaget godkändes.

Bilaga 1​Åbo stads verksamhetsplan, budget för 2025 och ekonomiplan för 2025–2027

Tilläggsmaterial 1Lokalinvesteringsprogrammet (på finska)

Tilläggsmaterial 2Investeringsprogrammet för infrastrukturen (på finska)

Tilläggsmaterial 3Koncernsammanslutningarnas resultatkort (på finska)

Tilläggsmaterial 4Bestämmelserna om iakttagande av budgeten (på finska)

Tilläggsmaterial 5Presentationsmaterial för spetsprojekten (på finska)

Tilläggsmaterial 6Verksamhetsplaner för spetsprojekten (på finska)​

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar att fastställa följande skattesatser för Åbo stad för 2025

• inkomstskattesats 7,1 %
• allmän fastighetsskattesats 1,30 %
• fastighetsskattesats för markbotten 1,30 %
• fastighetsskattesats för permanenta bostadsbyggnader 0,45 %
• fastighetsskattesats för andra bostadsbyggnader 1,10 %
• fastighetsskattesats för en obebyggd byggplats 4,00 %.

Därtill föreslår stadsstyrelsen för stadsfullmäktige att organens budget för 2025 och målen för verksamheten och ekonomin i ekonomiplanen för 2024–2027 fastställs enligt den justerade bilagan 1.

BeslutFörslaget godkändes med den ändringen att första stycket i budgetbilagan (bilaga till fullmäktigegruppernas budget / Segregation och integration) ändrades på följande sätt:

”Vi inleder beredningen av ett integrationsförsök för att förebygga segregation genom att erbjuda särskilt föräldrar med svaga kunskaper i finska eller svenska möjlighet att delta i småbarnspedagogik och skolarbete för sina barn i småbarnspedagogikåldern och i grundskoleåldern. Syftet med försöket är att stödja inlärningen av föräldrarnas språk- och kommunikationsfärdigheter, grundläggande matematiska färdigheter och färdigheter som behövs i det finländska samhället med sikte på integration. Som en del av försöket kan man med familjer ingå s.k. lärandeavtal för barn i syfte att säkerställa att hela familjen förbinder sig till de årliga målen för lärande i skolan. Målen för lärande följs upp tillsammans med lärare, barn och föräldrar. Försöket genomförs i en eller två skolor och det söks extern finansiering för det.”

Bilaga 2​Omröstningsförteckningar

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Mika Maaskola att det första anförandet i ärendet hålls av borgmästare Minna Arve (anförandets längd högst 10 minuter). Därefter hålls anförandena av de biträdande borgmästarna Piia Elo, Elina Rantanen och Mirka Muukkonen i ovannämnda odning för sina servicehelheters del (anförandenas längd högst 5 minuter). Efter detta hålls gruppanföranden i gruppernas storleksordning och därefter övriga anföranden. Med stöd av 163 § i förvaltningsstadgan meddelade ordföranden att han begränsar gruppanförandena och de övriga anförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 5 minuter.

Framlagt förslag till återremiss och dess behandling

Girs lämnade understödd av Kesäläinen följande förslag till återremiss:

"Stadens budgetförslag var skrämmande läsning. Korrigeringarna var mestadels kosmetiska och hade ingen egentlig inverkan på stadens katastrofala finanser.

Det är otroligt att sannfinländarna under hela fullmäktigeperioden har klandrats för att tänja på gränserna för borgmästaravtalet och till och med antytts att vi skulle ha brutit avtalet om vi inte har varit av samma åsikt med de andra partierna. Nu har dock större delen av dem som sitter här i salen "glömt" den paragraf i borgmästaravtalet som tydligt anger att staden under denna fullmäktigeperiod ”i regel” avstår från skattehöjningar", dvs. skattehöjningar är i regel den sista utvägen för att balansera ekonomin, om några andra medel står till buds.

​

Och Åbo stad har gott om dem. Vi har många onödiga nöjesprojekt och hobbyprojekt för beslutsfattare – till exempel spårvägen – vars planering skulle kunna läggas på is eller ställas in helt och hållet. Ekonomin skulle också kunna balanseras genom att effektivisera stadens verksamhet, till exempel genom att gallra den onödigt uppsvällda ledningen på mellannivå. Ni vet ju, mer personer som utför ett riktigt arbete och mindre förvaltning som är ekonomiskt belastande för staden. Den konkursfrämjande ekonomiska politik som hamnat i klorna på Åbosjukan med stigande beskattning lockar inte nettobetalare som invånare. Det finns också utrymme för förbättring när det gäller resursslöseriet inom småbarnspedagogiken som uppstår när barnens föräldrar inte meddelar om barnet inte kommer för vård. Ett stadscykelexperiment som visade sig vara bedrövligt, och så vidare.

Det finns en uppsjö av anpassningsmål i denna stad, sekundära projekt som kan överges helt eller skjutas upp för att köpa åtminstone tid att förbättra stadens ekonomiska situation. Att vi ständigt lever över våra tillgångar måste sluta. Jag är övertygad om att med så stora skatteinkomster kommer de som står för beredningen att hitta en bättre lösning än skattehöjningar. Och om de inte gör det, är det skäl att ställa frågan, vart exakt har de skatter som redan samlats in tagit vägen?

Av dessa skäl föreslår jag att budgetförslaget återremitteras för ny beredning.”

Då diskussionen avbrutits framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" vinner, har Girs förslag till återremiss blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 64 fullmäktigeledamöter en fortsatt behandling av ärendet och 3 fullmäktigeledamöter understödde Girs förslag till återremiss, och således fortsatte behandlingen av ärendet.​

Framlagda ändringsförslag (5 st.) och deras behandling

Under diskussionen lämnades fem understödda ändringsförslag.

​Gällande ändringsförslagen konstaterade ordförande Maaskola att ändringsförslagen 1 och 2 gäller samma punkt i budgeten och att han tolkar ändringsförslag 2 som ett förslag till förkastande. Först ställs stadsstyrelsens förslag mot ändringsförslag 1 och därefter ställs det vinnande förslaget mot ändringsförslag 2.​

Ordförande Maaskola konstaterade att ändringsförslagen 3–5 gäller olika punkter i budgetförslaget så att de ska ställas mot stadsstyrelsens förslag.​

Behandlingsordningen för ändringsförslagen godkändes.​

Ändringsförslag 1​

Arve lämnade understödd av Ruohonen följande ändringsförslag:

”Stadsfullmäktige beslutar att första stycket i budgetbilagan (Fullmäktigegruppernas bilaga till budgeten / Segregation och integration) ändras på följande sätt:

”Vi inleder beredningen av ett integrationsförsök för att förebygga segregation genom att erbjuda särskilt föräldrar med svaga kunskaper i finska eller svenska möjlighet att delta i småbarnspedagogik och skolarbete för sina barn i småbarnspedagogikåldern och i grundskoleåldern. Syftet med försöket är att stödja inlärningen av föräldrarnas språk- och kommunikationsfärdigheter, grundläggande matematiska färdigheter och färdigheter som behövs i det finländska samhället med sikte på integration. Som en del av försöket kan man med familjer ingå s.k. lärandeavtal för barn i syfte att säkerställa att hela familjen förbinder sig till de årliga målen för lärande i skolan. Målen för lärande följs upp tillsammans med lärare, barn och föräldrar. Försöket genomförs i en eller två skolor och det söks extern finansiering för det.”

Ordförande Maaskola frågade om ändringsförslag 1 kunde godkännas enhälligt i det här skedet då det ställs mot stadsstyrelsens förslag.

Ordförande Maaskola konstaterade att ändringsförslag 1 godkänns enhälligt i det här skedet.

Ändringsförslag 2

​Kesäläinen lämnade understödd av Girs följande ändringsförslag:

”Stadsfullmäktige beslutar att första stycket i budgetbilagan (Fullmäktigegruppernas bilaga till budgeten / Segregation och integration) stryks.

Bakgrund:

Föräldrarna spelar en avgörande roll i sina barns utbildning och de ger stöd och vägledning under skolgången.

Att låta föräldrar vara närvarande under småbarnspedagogiktid och skoltid innebär dock en rad utmaningar som påverkar både barnens lärmiljö och lärarnas arbetsmiljö.

En utmaning när det gäller föräldrars närvaro under skoltid är eventuella störningar i klassrummet.

Föräldrar kan oavsiktligt störa lektionen genom att ställa frågor, kommentera eller ha sidosamtal med sitt barn eller andra som talar deras eget språk.

Dessa avbrott kan störa andra elever och hindra en redan hårt arbetande lärare från att hålla en lektion på ett effektivt sätt.

Lärarnas resurser belastas redan nu av stora klasser och olika störande beteenden i alla elevgrupper.

Dessutom kan föräldrarnas närvaro i klassrummet sudda ut auktoritetsgränserna mellan lärare och elever.

Elever kan känna sig mindre benägna att respektera och lyssna på sin lärare om en förälder från deras egen kultur är närvarande, vilket kan orsaka störningar i beteende och ledarskap i klassrummet.

Skolan är också en plats för barn och ungdomar att bli självständiga från sina föräldrar.

Raster, lediga stunder och skolresor utan föräldrarnas närvaro är en möjlighet att skapa kompisrelationer med den infödda befolkningen.

Det är inte lätt för många barn eller tonåringar att prata med ett invandrarbarn som ständigt hänger med sina föräldrar om det finns andra alternativ.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att även om det är viktigt att föräldrarna är delaktiga i sina barns utbildning, innebär föräldrarnas närvaro under barnens småbarnspedagogiktid eller skoltid outhärdliga utmaningar för lärmiljön.

På dessa grunder lägger jag fram ett ändringsförslag där det föreslås att punkten "integrationsförsök" ska strykas ur budgeten, där det föreslås att det ska vara möjligt att placera invandrarföräldrar med sina barn i småbarnspedagogik och grundskola."

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder Arves ändringsförslag understödd av Ruohonen, röstar "ja", om "nej" vinner har Kesäläinens ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.​

I den maskinella omröstningen understödde 60 fullmäktigeledamöter Arves ändringsförslag och 3 fullmäktigeledamöter understödde Kesäläinens ändringsförslag, 3 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev Arves ändringsförslag stadsfullmäktiges beslut.

Ändringsförslag 3​

Yrttiaho lämnade understödd av Sandelin följande ändringsförslag:

”Stadsfullmäktige beslutar att nedskärningarna inom småbarnspedagogiken och utbildningen förhindras. Gruppstorlekarna utökas inte, det säkerställs att undervisnings- och personalresurserna och närundervisningen inom yrkesutbildningen är tillräckliga. Tilläggsanslag på 4,88 miljoner euro."

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 62 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 3 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

​Ändringsförslag 4

​Yrttiaho lämnade understödd av Sandelin följande ändringsförslag:

”TVT Asunnot Oy:

Stadsfullmäktige beslutar att TVT Asunnot Oy:s hyreshöjningar slopas och att hyresnivån görs måttfullare. Vid behov minskas inkomstföringen av de lån som beviljats bolaget.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 62 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 2 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, 2 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

​Ändringsförslag 5

​Yrttiaho lämnade understödd av Sandelin följande ändringsförslag:

”Stadsfullmäktige beslutar att verksamheten i ungdomslokalerna i Patis-S:t Marie-Jäkärlä-området tryggas och att nedläggningsplanerna avbryts."

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.​

I den maskinella omröstningen understödde 61 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 2 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, 3 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.​

Ändringsförslag som förfallit

​Kossilas ändringsförslag med följande innehåll förföll i brist på understöd:

”Jag föreslår att Åbo avstår från skattehöjningen och behåller skatteprocenten oförändrad.

Jag föreslår att Åbo avstår från att främja och finansiera spårvägsprojektet och att Åbo och dess koncernbolag avstår från målet om koldioxidneutralitet och all finansiering av klimatprojekt.

Jag föreslår att budgetutgifterna minskas med motsvarande besparingar från de ovan nämnda åtgärderna.”