Servicechef inom den grundläggande utbildningen Krista Lahtinen 1.8.2024:

Introduktion till ärendet

Fullmäktigeledamot Riitta Karjalainen m.fl. har väckt motion gällande undervisning av psykisk hälsa i grundskolorna i Åbo stad. I motionen föreslås att i varje grundskola i Åbo genomförs en förstahjälpen-utbildning i psykisk hälsa under två skoldagar under hösten 2024 och våren 2025 i samarbete med välfärdsområdet. Utbildningen riktas till både elever och lärare. Utbildningen skulle innehålla grunderna för stärkandet av individens psykiska hälsa och välbefinnande, anvisningar för att känna igen risksituationer och hjälpa andra, lärmaterial för hur man klarar av livskriser och känner igen olika psykiska störningar.

Den väckta motionen är ett tecken på att vi alla är oroliga för den generation som växt upp i denna speciella tid och som behöver nya typer av åtgärder för att trygga psykisk hälsa och resiliens.

Skolan är en plats där man kan nå så gott som alla barn och unga. Av denna orsak kan man förhålla sig till skolan som en plats där man kan främja psykisk hälsa och de faktorer som skyddar psykiskt välbefinnande.

Definition av begreppet psykisk hälsa

Begreppet psykisk hälsa har många olika definitioner och dessa anses vara beroende av olika historiska, sociala, kulturella, politiska och ekonomiska kontexter. World Health Organization definierar psykisk hälsa som ett tillstånd där individen förstår sin egen förmåga, klarar av den stress som livet normalt orsakar och klarar av att arbeta produktiv (World Health Organization, 2004).

Ungas välbefinnande behandlas ofta ur en synvinkel för psykisk hälsa. Det är alltså viktigt att erkänna att psykisk hälsa och välbefinnande skapas i alla vardagliga möten och aktiviteter. Främjande av psykisk hälsa är all verksamhet som stärker psykisk hälsa eller minimerar sådant som skadar psykisk hälsa.

Färdigheter i psykisk hälsa kan betraktas som ett överordnat begrepp för dessa teman i skolvärlden, såsom emotionella färdigheter, mobbning och förebyggande av mobbning, elevvårdens verksamhet, den gemensamma verksamhetskulturen samt innehållen i läroämnena omgivningslära och hälsokunskap.

Läroplanen för den grundläggande utbildningen

Skolans verksamhet styrs av läroplansgrunderna och den lokala läroplanen, som drar riktlinjerna för hur undervisning och skolarbete ordnas.

I läroplanen behandlas de olika delområdena för färdigheter i psykisk hälsa mångsidigt. Även planen för småbarnspedagogik 2018 omfattar innehåll som behandlar stödande av barns psykiska hälsa (Utbildningsstyrelsen 2018).

Som helhet kan vi konstatera att inom ramen för de nuvarande läroplanerna och planerna för småbarnspedagogik, ska varje vuxen som arbetar i en fostringsmiljö ha kompetens i att i vardagen främja barns och ungas välbefinnande, och således deras psykiska hälsa.

I läroplanen behandlas färdigheter i psykisk hälsa på följande sätt:

• Förmåga att ta hand om sig själv och hantera vardagen är ett av sju kompetensområden för mångsidig kompetens. I kompetensområdet integreras olika läroämnen och i det lär sig barnen att agera på ett sätt som stöder både det egna och gemensamma välbefinnandet och säkerheten. I innehållet för årskurs 3–6 ingår bl.a. emotionella färdigheter, sociala färdigheter samt ansvar för lärmiljöns trivsamhet, renlighet och atmosfär. Betydelsen av att skydda integritet och gränser diskuteras och barnen och de unga lär sig förfaringssätt i anknytning till dessa. Eleverna bekantar sig med hållbar konsumtion och vad det innebär att vara sparsam.
• I högstadierna undervisas färdigheter i psykiska hälsa i läroämnet hälsokunskap och i lågstadiet i läroämnet omgivningslära. Eleverna i årskurs 3–6 uppmuntras att agera på sätt som främjar välbefinnande och säkerhet och skydda sig själva i vardagen. Eleverna övar att fungera i grupp i olika gemenskaper och reflekterar över olika kommunikationssituationers och gemenskapers betydelse för välbefinnande. Eleven uppmuntras att uttrycka sig själv och lyssna på andra. Därtill stärks elevens färdigheter att känna igen, uttrycka och reglera sina känslor. Eleven övar sig att känna igen kroppens och psykets signaler samt bli medveten om sina tankar, behov, attityder och värderingar. Säkerhetsfärdigheter övas inom t.ex. följande delområden: rusmedel, förebyggande av mobbning och våld, fysisk och psykisk integritet.
• Därtill undervisas färdigheter som stöder psykisk hälsa i flera läroämnen, såsom religion, livsåskådning, modersmål och litteratur samt gymnastik och andra konst- och färdighetsämnen.

Elevvården

Elevvården genomförs i första hand som förebyggande, gemensam elevvård som stöder hela studiegemenskapen. Med elevvård avses främjande och upprätthållande av grundskoleelevers studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande och stöd för verksamhet som ökar dessa förutsättningar inom skolgemenskaperna.

Elevvården genomförs som ett samarbete mellan alla anställda som arbetar vid läroanstalter och de arbetstagare på välfärdsområdet som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Kärnan är att vi främjar elevens holistiska hälsa och välbefinnande, delaktighet och lärande samt förebygger problem och erbjuder tidigt stöd.

Man kan konstatera att elevvården på många sätt omfattar arbete som främjar mental hälsa.

Stöd för mentalt välbefinnande i Åbo stads grundläggande utbildning

1.​​ Läroplanen och kompletterande bilagor

Som ovan konstaterades, förpliktar läroplanen de vuxna som arbetar i skolgemenskapen att undervisa innehåll i anknytning till psykisk hälsa.

I den grundläggande utbildningen finns flera åtgärdsprogram och anvisningar som kompletterar läroplanen, t.ex. följande i vilka psykisk hälsa behandlas:

• plan för rusmedels- och lagfostran
• plan för skydda eleverna från mobbning, trakasserier, diskriminering och våld
• jämställdhets- och likabehandlingsplan
• elevvårdsplan

Under läsåret ordnas en välbefinnandevecka med mångvetenskapliga lärområden för eleverna i åk 1–9 i Åbo. Under veckan behandlas t.ex. temana emotionella färdigheter, självkännedom, kamratfärdigheter, säkerhetsfärdigheter och färdigheter att klara av svårigheter samt en god vardag.

2.​ Satsningsområden under läsåret 2024–2025

Utöver läsning och motion valdes välbefinnande till ett av läsårets satsningsområden. I läsårsplanerna preciserar skolorna de åtgärder och program som tillämpats för att främja elevernas och hela skolgemenskapens välbefinnande.

3.​​ Fortbildning

För lärare och rektorer erbjuds varje läsår mångsidig fortbildning för att stöda psykisk hälsa hos barn och unga i olika åldrar, genomföra den gemensamma elevvården, skapa värdesättande och positiva möten och delaktiggöra eleverna. Till skolorna skickas varje månad ett infobrev om utbildningar. I brevet finns info om alla utbildningar som ordnas under läsåret, både i regionen och på riksnivå och de är kategoriserade enligt satsningsområde.

Under de senaste två läsåren har man i den grundläggande utbildningen i Åbo satsat på personalens MAPA-utbildning. MAPA erbjuder redskap för att förebygga och hantera utmanande beteende samt bygga en verksamhetskultur för växelverkan i skolan. Målet är att 20 % av skolans personal har gått en MAPA-utbildning vid slutet av detta läsår.

Antalet flerspråkiga elever ökar i Åbo och för tillfället är ca en femtedel av eleverna flerspråkiga. I den kompletterande utbildningen som ordnas för personalen i den grundläggande utbildningen beaktades särskilt att det fanns olika material och stödtjänster. Skolorna har i bruk t.ex. stödmaterialet Mielenterveystaitoja maahanmuuttajaoppilaille som skapats av Mieli ry. Materialet riktar sig till yrkespersoner inom den grundläggande utbildningen och består av infoinslag och övningar för att stärka psykisk hälsa. Övningarna görs tillsammans med eleverna.

4.​​ Välbefinnandedata

I den grundläggande utbildningen samlas information om barns och ungas psykiska hälsa genom olika enkäter. På de flesta enkäter svarar eleverna, vårdnadshavarna och lärarna.

Enkäterna är: riksomfattande skolhälsoenkäter och mätningar av fysisk funktionsförmåga, stadens kvalitetsenkät för den grundläggande utbildningen samt jämställdhets- och likabehandlingsenkäten. Utöver dessa följer skolan upp elevernas välbefinnande med sina egna mätare. Annan data som samlas om elevernas välbefinnande gäller skolfrånvaro och stöd för eleverna.

Utifrån den information som samlats, planeras varje läsår satsningsområden, projekt och åtgärder på både stadsnivå och skolnivå så att de främjar mångsidigt välbefinnande hos eleverna.

Som stöd för åtgärderna ansöks årligen extern projektfinansiering. Av de projekt som pågår inom den grundläggande utbildningen för tillfället, kan största delen (tio projekt) anses direkt eller indirekt främja eller utveckla elevers färdigheter att upprätthålla psykisk hälsa och välbefinnande. Sådana är till exempel projekten Yhteisöllisyydellä hyvinvointia, Sairaalaopetuksen kehittäminen, Alueellinen täydennyskoulutushanke, Jengiytymisen ehkäiseminen, Monikielisten oppilaiden tukeminen ja koulupolun sujuvoittaminen och projekten som gäller säkerhet.

Under läsåret 2022–2023 genomförde den grundläggande utbildningen i samarbete med den Turun yliopistos forskningsinstitut Oppimisanalytiikan tutkimusinstituutti projektet Yhdessä. Inom projektet togs fram ett program för att utveckla emotionella färdigheter och psykisk flexibilitet för elever i årskurs 5.

Under det aktuella läsåret deltar den grundläggande utbildningen i Turun yliopistos och forskningscentret INVEST:s forskningsprojekt RefSupport. I projektet testar pilotskolorna ett elektroniskt verktyg som kan användas för att bedöma och stöda sociala färdigheter, kognitiva funktioner och psykisk hälsa för barn som kommer från olika bakgrunder. I augusti 2024 höll forskningsprojektets direktör, biträdande professor Kirsi Peltonen, tillsammans med sina arbetsgrupper en utbildning i vilken deltog alla anställda (lärare och skolgångshandledare) som undervisar inom den grundläggande utbildningens undervisning som förbereder för examen. Utbildningens tema var ”Mielenterveys, kognitiviinen kehitys ja sosiaalinen kompetenssi – yhteiset ja erilliset vaikutukset lapsen koulusuoriutumiseen”.

Det starka forskningssamarbetet fortsätter i och med flaggskeppsprojektet EDUCA – Koulutuksen tulevaisuus. Åbo stad deltar som stadspartner i projektet.

Avslutningsvis

Färdigheter i psykisk hälsa behandlas i nuläget på ett omfattande sätt i de nuvarande läroplanerna för Åbo stads grundläggande utbildning. Dessa färdigheter stöds i många olika läroämnen, i elevvården samt genom fortbildning och universitetssamarbeten. Därmed finns det inte behov av separata lektioner eller utbildning i detta syfte.

De nuvarande åtgärderna, som omfattar både emotionella färdigheter och kommunikationsförmåga såväl som ett mer omfattande innehåll om psykisk hälsa, säkerställer att eleverna får de nödvändiga beredskaperna för att upprätthålla sin psykiska hälsa.

I Åbo uppdateras för tillfället välfärdsplanen för barn och unga, vars mål är att skapa ett systematiskt och forskningsbaserat sätt att närma sig arbetet som görs för att främja barns och ungas välbefinnande. Med denna process strävar vi efter att utveckla en gemensam och ändamålsenlig stig som stöder barns och ungas välbefinnande systematiskt i olika livsfaser.​

Tilläggsmaterial 1Fullm. Riitta Karjalainens m.fl. motion gällande undervisning av färdigheter i psykisk hälsa i Åbo stads grundskolor (Sfm)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

BeslutFörslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1Fullm. Riitta Karjalainens m.fl. motion gällande undervisning av färdigheter i psykisk hälsa i Åbo stads grundskolor (Sfm)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.