Lokalchef Pauliina Karjalainen och arkitekt Mari Virtanen 1.2.2024:

Inledning

Behovsutredningen för S:t Olofsskolan godkändes i stadsstyrelsen 4.4.2022 § 162 I projektet föreslogs att projektet skulle genomföras på S:t Olofsskolans nuvarande tomt och att en ändring av detaljplanen inleds på adressen Klostergatan 11.

Projektplaneringsfasen inleddes hösten 2022. Utgångspunkterna för arbetet fastställdes i den behovsutredning som godkändes 4.4.2022. Syftet med projektplaneringsfasen var att fastställa målen för projektets omfattning, kvalitet, kostnader och tidtabell. I projektplanen presenteras projektets mål, lokalprogram, byggplats, kostnader och tidtabell. I projektplanen har också tagits upp de faktorer som påverkar kostnader, tidtabell och mål. I fortsättningen används projektplanen som ett dokument som ska följas vid planeringen och genomförandet av projektet.

S:t Olofsskolan är en svenskspråkig högstadieskola som tar emot elever från hela Egentliga Finland. Skolan verkar för närvarande i ersättande lokaler på Smedsgatan 1. Hyresperioden för skolans ersättande lokaler går ut sommaren 2027.

För närvarande har skolan cirka 520 elever (en skola med 8 parallellklasser). De uppdaterade lokalprogrammen har utarbetats för både 520 och 600 elever. Två scenarier har beaktats i elevprognosen. I prognosen ingår också elever i specialundervisning i Sirckalabackens skola, elever i svenskspråkiga skolor i Åbo och S:t Karins samt enskilda elever i närliggande kommuner och elever som börjar på den finskspråkiga sidan och elever som eventuellt flyttar från utlandet. Antalet anställda som består av personalen inom förvaltning, undervisning, elevvård, tillredningskök och institutionsvård, reviderades till cirka 100.

Lokalprogram och pedagogiska mål

Skolan är den enda svenskspråkiga högstadieskolan i Åbo stad och den nya verksamhetsmiljön betonar dess betydelse som en central genomförare av svenskspråkig undervisning. Den nya miljön erbjuder funktionella, högklassiga, tillräckligt rymliga, trygga och hälsosamma lokaler för elever, personal och andra användare.

Förutom skolundervisning ska byggnaden erbjuda goda möjligheter att använda byggnaden på kvällar och veckoslut med olika aktörer. Arbetarinstitutet, idrottstjänsterna och föreningarna använder alla skolans lokaler i sin verksamhet och på sina kurser, särskilt lokaler för konst- och färdighetsämnen, hantverk, bildkonst, huslig ekonomi, musik, idrott. I lokalprogrammet beaktas bl.a. arbetarinstitutets arbetslokaler och separata lagerlokaler för konst- och färdighetsämnen.

Alla lokaler är gemensamma för alla aktörer så att målet om skolöshet samtidigt uppnås. Byggnaden kommer att utformas så att den är tillgänglig (inklusive sensorisk tillgänglighet), med tydliga förbindelser och en enkel åtkomst till olika funktioner. Lokalerna och gårdsområdet bör uppmuntra elever till rörelse och funktionellt lärande.

Antalet nyttokvadratmeter ändrades inte jämfört med behovsutredningsfasen, men lokalernas storlek och mängd ändrades enligt det undervisningskoncept som är under beredning. Skolans omfattning är cirka 5 670–5 950 nyttokvadratmeter och cirka 9 000–10 500 bruttokvadratmeter beroende på den lösning som eftersträvas. Målet är att lokalernas användnigsgrad är så anpassningsbar och hög som möjligt, en säker och hälsosam inlärningsmiljö och trivsamma arbetslokaler för elever och personal.

I S:t Olofsskolans nybyggnad har man som mål att bygga en 760 m2 stor idrottssal som ska komplettera idrottsplatsnätet i centrum. Det finns för närvarande inga inomhusidrottsplatser på över 400 m2 i området, med undantag för Samppalinna bollhall. Den medelstora idrottssalen med en area på 760 m2 tillgodoser behoven hos skolans ökade antal elever och övrig användning dag- och kvällstid.

Granskningen av verksamhetslokalernas läge i fråga om tillredningsköken och nödvändiga riktlinjer görs i regel via utredningen av servicenätet. En utredning om kökstypen kommer att genomföras ännu i slutet av 2023 för att säkerställa den mest funktionella lösningen för tillredningsköksnätet. För skolans del skulle en ändring av tillredningsköket till ett servicekök minska kökets storlek och energiförbrukning samt antalet anställda, men logistiskt har det ingen inverkan.

Byggnadstekniska mål

De byggnadstekniska målen har ställts upp i enlighet med Åbo stads anvisningar och riktlinjer. Servicehelheten för fostran och undervisning samt lokaltjänsterna har inlett konceptualiseringen av lokalerna vars riktlinjer har utnyttjats redan i projektplaneringsfasen och även i framtiden t.ex. i utrustningen av lokalerna. Konceptualisering av idrottssalen som utarbetats av idrottstjänsterna har beaktats i projektplaneringen, till exempel när det gäller utrustningen. För planering och genomförande av byggande och husteknik har man utarbetat tekniska anvisningar som garanterar en jämlik och likvärdig kvalitetsnivå för alla renoverings- och nybyggnadsprojekt som färdigställs i Åbo stad. Vid sidan av motverkandet av klimatförändringen beaktas även åtgärderna för förberedelser inför klimatförändringen i all planering och byggande, med särskild fokus på dagvatten.

Planeringen och genomförandet av byggnaden sker i enlighet med kraven och kriterierna i RTS-miljöklassificeringen (fyra stjärnor). I projektplaneringsfasen har man ställt upp preliminära kriterier för projektet, utifrån vilka den fortsatta planeringen styrs och utvecklas. RTS-klassificeringen är avsedd för dem som beställer byggnadsprojekt och som vill bygga på ett miljöansvarsfullt sätt. Miljöklassificeringssystemet har utvecklats för att lämpa sig för finländska förhållanden och beaktar förhållandena, lagstiftningen och fastighetsbeståndets mångsidighet i Finland.

Byggplats och tomtanvändningsstudier

I projektplaneringsfasen gjordes flera grova tomtanvändningsskisser för nybyggnaden (5 st.) för att utreda placeringen av den byggnadsmassa som den expanderande skolan kräver på tomten och placeringen av verksamheten i byggnaden, elevernas rastmöjligheter och till exempel underhållsförbindelser och parkeringslösningar på en trång tomt.

Sammanfattningsvis konstateras att utrymmeskraven i enlighet med lokalprogrammet har kunnat placerats på tomten så att den nuvarande våningshöjden ökas och tomtytan används nästan helt för byggande. Rastgårdens storlek för 520–600 elever (5 m2/elev) förutsätter användning av takgårdar och att utrymmet avgränsas från parksidan till de delar som saknas.

Underhållsförbindelsen med daghemmet Kaskenmäen päiväkoti ska beaktas tillsammans vid planering och ändring av detaljplanen. Parkering på båda tomterna eller på skolans tomtsida och utrymningsvägar ska planeras i samverkan. Effekterna av hämtnings- och lämningstrafiken på Klostergatan ska vidareutvecklas tillsammans med stadens trafikplanering. Det är viktigt att beakta förnyelsen av trapporna som leder till Samppalinnaberget som en del av att förbättra trafikförbindelserna på skoltomten med tanke på höjdskillnader, säkerhet och tillgänglighet. Underhållsförbindelserna till tomten och till exempel takgårdar ska beaktas särskilt i planeringen.

Dimensioneringen av parkeringsplatserna grundar sig på Åbo stads riktlinjer om att parkeringsplatser endast erbjuds för personer som måste förflytta sig till andra verksamhetsställen under arbetsdagen. De nödvändiga bilplatserna ska anvisas på tomten där det också byggs det antal laddningsstationer för elbilar som krävs enligt bestämmelserna. Dessutom anvisas endast de nödvändiga handikapp- och serviceparkeringsplatserna till tomterna.

Cykelparkeringsplatserna ska placeras så att de betjänar de elever som kommer från olika delar av tomten. Vid dimensioneringen ska åtminstone Åbo stads byggnadsordning om antalet cykelplatser och deras omfattning beaktas. Av cykelställen ska 50 procent vara ramlåsbara. Goda cykelförvaringsutrymmen främjar användningen av cyklar.

Fjärrvärmeledningarna under den nuvarande byggnaden, nedmonteringen av dem och installationen av nya stamledningar samt deras inverkan på grannfastigheterna utreddes med anledning av rivningen av byggnaden. Anslutningen till stamnätet för fjärrvärme och fjärrkyla samt till el- och dagvattensystemet kräver inledning i faser och schemaläggning även för andra fastigheter i området. Värmeförsörjningen ska tryggas för alla fastigheter som är beroende av den befintliga fjärrvärmeledningen vid nedmontering och förnyelse av fjärrvärmeledningen.

Ändring av detaljplanen

Ändringen av detaljplanen grundar sig på stadsstyrelsens beslut 4.4.2022 § 162 där stadsstyrelsen beslutade att godkänna behovsutredningen gällande S:t Olofsskolan, att projektet genomförs på S:t Olofsskolans nuvarande tomt och att en ändring av detaljplanen inleds på adressen Klostergatan 11.

Detaljplaneändringen möjliggör en ny skolbyggnad i enlighet med projektplanen. I planen fastställs kvalitetsfaktorer och de särdrag i den gamla miljön som ska bevaras så att den gamla skolmiljön på Klostergatan ska kunna respekteras.

Alternativen 1–5 i en tomtanvändningsstudie som gjorts i projektplanen har fungerat som utgångspunkt för planeringen av planändringen. Som grund för styrning av disponering av massorna föreslås alternativ 5 i en tomtanvändningsstudie.

Kostnader

Projektet genomförs i balansräkningen för stadens dotterbolag (Kiinteistö Oy Turun Monitoimitilat).

​Kalkylerna för uppskattning av målpriset har gjorts på basis av det uppdaterade lokalprogrammet och alternativa studier som utarbetats för tomten. I kalkylerna beaktades objektets speciella krav bland annat byggandet av takgårdar som används som rastgård samt schaktningsbehoven. Kostnaderna preciseras i utvecklingsfasen i takt med att projektet framskrider och de granskas i slutet av utvecklingsfasen. Kostnaderna för projektet kommer att föreläggas för beslut på nytt om intervallet för beräkningen av byggkostnaderna inte upprätthålls med beaktande av förändringar i en eventuell indexjustering.

Projektet genomförs som samverkansprojekt.

Genomförandet av projektet undersöktes med hjälp av två olika lösningsmodeller. Enligt lokalprogrammet som omfattar lokaler för 600 elever, och lokalprogrammet som omfattar lokaler för 520 elever. Storleksskillnaden mellan lokalprogrammen är ca 450 brm². Uppskattningen av kostnadseffekterna mellan alternativen är max. 1,3 miljoner euro. Intervallet för kostnadsberäkningen är

I ett alternativ för 520 elever, 33-35 miljoner euro (moms 0%).

I ett alternativ för 600 elever, 34-36 miljoner euro (moms 0%).

Även om jämförelsen mellan alternativen sparar i kvadratmeter, ändras i ett nytt byggprojekt som byggs på en krävande plats inga obligatoriska kostnadsskapande faktorer mellan lösningsförslagen, såsom kostnaderna för en krävande byggarbetsplats; bland annat grundläggning och schaktning, hustekniska lösningar/tekniska lokaler och anläggningar och utmaningarna med att anpassa gårdsområden och funktioner till den värdefulla gamla miljön, specialanläggningar och obligatoriska tjänster som krävs av verksamheten, såsom köksutrymmen. Och detta leder inte till kostnadsbesparingar.

Målpriskalkylerna har gjorts enligt Haahtela-indexet 104,6, oktober 2023.

I kostnadsberäkningen ingår inte tomten, finansieringskostnader under byggtiden, planändringsarbeten, utrustning av lokalerna t.ex. lösa möbler och markområden utanför tomten och därtill hörande kostnader som är möjliga till exempel i samband med en planändring, t.ex. vid anvisning av rastgården utanför den aktuella detaljplanelagda tomten.

Rivningskostnaderna för den nuvarande byggnaden beräknas uppgå till cirka 1,5 miljoner euro (moms 0 %).

Uppskattningarna av hyreskostnaderna baserade på målpriskalkylerna är följande:

I underhållshyran ingår uppvärmning, bruk och underhåll av objektet samt skötsel av utomhusområden och avfallshanteringen.

Infrastrukturkostnader definieras som en separat kostnad från lokalprojektet.

Konstanskaffningen genomförs i enlighet med Programmet för anskaffning av offentlig konst i samarbete med Museitjänsterna. Det konstnärliga elementet genomförs antingen under byggtiden eller i efterhand. Av priset för en nybyggnad reserveras 200.000 euro för det konstnärliga elementet.

Lokaltjänsterna föreslår att man godkänner en byggnadskostnadskalkyl på 34 M€ - 36 M€ för 600 elever. S:t Olofsskolan ligger centralt i ett mycket lättillgängligt läge mitt i staden. Även om befolknings- och elevprognoserna inte fullt ut visar behovet av en skolbyggnad med 600 elever. Det bör beaktas i projektet att skolans livslängd har fastställts till minst 50 år. Därför är det svårt att göra långsiktiga befolkningsprognoser med säkerhet i detta skede. Eftersom skolan ligger i centrum kan man föreslå att skollokalerna används för andra småbarnspedagogiska och skolbehov i centrum då de inte används fullt ut. Kostnadseffekten på hela projektet är nu som en del av nybyggnadsprojektet tämligen liten jämfört med att klasslokaler med stödlokaler kommer att behövas i framtiden. I så fall är det omöjligt att genomföra projektet eller kostnaderna är mångfaldiga.

Tidtabell

Tidtabellen för projektet preciseras i takt med att projektet framskrider. Om projektplanen godkänns hösten 2023 är målet att slutföra rivningen av byggnaden på den nuvarande tomten under 2024. Detta förutsätter att planutkastet först godkänns, att rivningslov söks och att det vinner laga kraft samt att ändringsarbetena på stamledningarna för fjärrvärme och fjärrkyla slutförs. Tidigast beräknas projektet vara klart i slutet av 2027. Konkurrensutsättnings-, planerings- och genomförandefasen tar cirka 3–3,5 år för projektet. Hyrestiden för de ersättande lokalerna i förhållande till färdigställandet och ibruktagandet av objektet ska beaktas och vid behov ska förlängningen av hyrestiden granskas.

Förslag

• I enlighet med förslaget i projektplanen föreslår Lokaltjänsterna att den nuvarande byggnaden rivs och att man övergår till projektets genomförandefas där den mer detaljerade utvecklingen och planeringen av nybyggnaden som ska uppföras på platsen fortsätter.
• Projektplanen för S:t Olofsskolan godkänns i enlighet med lokalprogrammet för 600 elever.
• Byggandet av den nya skolhelheten inleds dock först efter att detaljplanen godkänts.

I den fortsatta beredningen av ärendet begärde stadsstyrelsen 6.11.2023 att säkerställa att byggnadens användningsgrad ska bli hög och att alla lokaler ska ha rätt dimensionerade funktioner. Nämnden för fostran och undervisning bör alltså föreslå vilka funktioner som ska placeras i skolan, med beaktande av att byggnaden och dess dimensioner kommer att göras större än det beräknade antalet svenskspråkiga elever. Innan projektplanen godkänns ska man också förhandla med Egentliga Finlands välfärdsområde om huruvida elevvårdens lokaler kan placeras i den framtida svenskspråkiga social- och hälsocentralen i närheten av Åbolands sjukhus gamla byggnad. Kaskisbackens blivande social- och hälsocentral kommer att ligga i den omedelbara närheten av skolan och erbjuda svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster.

Utlåtande av nämnden för fostran och undervisning (21.11.2023 § 136)

Direktör för fostran och undervisning​ Timo Jalonen 7.11.2023:

Föreslås för nämnden för fostran och undervisning att den ger stadsstyrelsen följande utlåtande:

”Representanter för servicehelheten för fostran och undervisning har aktivt deltagit i beredningen av projektplanen. Det är nödvändigt att höra personalen och elevkåren i och med att planerings- och byggarbetet framskrider.

Projektplanen är dimensionerad för S:t Olofsskolans behov och Arbetarinstitutets (Åbo svenska arbetarinstituts) behov kvällstid. Eftersom arbetarinstitutet också kan använda lokalerna i andra skolbyggnader, behöver arbetarinstitutet i princip bara två kontorsrum som vid behov också kan användas tillsammans med grundskolan.

Projektplanen är dimensionerad för 600 elever. I projektplanen anges dock att antalet elever i skolan under 2023-2031 varierar mellan 470-520.

S:t Olofsskolan har för tillfället 517 elever Största delen har uppgett svenska som modersmål, men det finns också ett betydande antal finskspråkiga elever (40). Det finns bara ett fåtal personer med ett främmande språk som modersmål, eftersom integrationen i Åbo i praktiken sker endast på finska. Det har inte skett någon betydande förändring av denna situation åtminstone under de senaste 20 åren.

Av skolans elever är 70 procent Åbobor och den näst största gruppen kommer från S:t Karins (21,3 %). Resten av eleverna kommer från olika delar av Egentliga Finland eller så är de ofta placerade barn från andra delar av landet. Största delen av kommunerna i Egentliga Finland har så få svenskspråkiga invånare att de inte har några förutsättningar att ordna svenskspråkig undervisning. Endast Kimitoöns kommun och Pargas stad kan ordna svenskspråkig grundläggande utbildning på högstadienivå. S:t Karins stad ordnar grundläggande utbildning på lågstadienivå för sina invånare, men har meddelat Åbo stad att de vill fortsätta ett skolsamarbete med Åbo som pågått i årtionden. Detta har bekräftats i samband med behandlingen av behovsutredningen.

Stadsstyrelsen behandlade senast avtalet om ordnande av svenskspråkig undervisning 11.4.2023. Man har i stort sett kommit överens om fördelningen av kostnaderna så att Åbo får en hemkommunsersättning för en elev som kommer från en annan kommun, och dessutom ansvarar den sändande kommunen för elevens eventuella resekostnader som oundvikligen uppstår i kranskommunerna, och för eventuella kostnader för personliga assistenter. Gällande investeringar, t.ex. i skolbyggnaderna har man inte kommit överens om något, eftersom investeringskostnaderna för interna uthyrningar överförs till de interna hyrorna. Det nuvarande avtalsarrangemanget innehåller inget administrativt arbete, eftersom finansministeriet sköter faktureringen av hemkommunsersättningen och en enskild kommun inte kan vägra att ta emot den.

Den hemkommunsersättning som Åbo får för varje elev i S:t Olofsskolan och andra högskoleelever från andra kommuner är 11 898 euro. De faktiska utgifterna för S:t Olofsskolan år 2022 uppgick till 8 664 euro. Skillnaden är sammanlagt +3 234 euro. Man antar att höjningen av lokalhyrorna i en nybyggnad ökar elevens enhetskostnader, men de blir ändå mindre än över 10 000 euro, eftersom användningen av lokalerna samtidigt blir effektivare. I vilket fall som helst kommer Åbo stad även i fortsättningen att dra nytta av ovan nämnda arrangemang operativt och ekonomiskt.

Åbo har alltså dragit ekonomisk nytta av arrangemanget i fråga. Dessutom bör det konstateras att ett större antal elever än det egna elevunderlaget i regel också innebär ett bättre urval av valbara ämnen, fler behöriga lärare, bättre inlärningsresultat och lägre enhetskostnader.

Vid genomförandet av skolbyggnaden är det också nödvändigt att fästa uppmärksamhet vid dess mångsidighet. Användningen av idrottslokalerna har tryggats i ett så centralt läge sannolikt med en mycket hög användningsgrad. Eftersom staden inte har plats för en svenskspråkig ungdomsgård, skulle det vara nödvändigt att överväga om ungdomstjänsterna kunde använda åtminstone en del av skolans lokaler utanför skoltid. Eftersom Egentliga Finlands välfärdsområde också planerar att centralisera den svenskspråkiga servicen i anslutning till Åbolands sjukhus, bör man ta reda på vart Egentliga Finlands välfärdsområde vill koncentrera S:t Olofsskolans elevvårdstjänster. S:t Olofsskolan ligger 300 meter från Åbolands sjukhus och på 4 minuters gångavstånd längs en säker rutt för högstadieelever.

Såsom tidigare konstaterats är det motiverat att åtminstone det svenskspråkiga arbetarinstitutet skulle kunna utnyttja lokalerna i den skola som byggs i sin verksamhet. Dessutom är det nödvändigt att erbjuda skollokaler även till andra aktörer. Eftersom renoveringen och utbyggnaden av daghemmet också inleds på Kaskisgatan, på granntomten till S:t Olofsskolan, är det nödvändigt att överväga funktionella samarbetsmöjligheter såsom också med skolan Luostarivuoren koulu, gymnasiet Luostarivuoren lyseon lukio och Kaskisgatans daghem som redan är verksamma.

På grund av tomtens begränsade kapacitet är det i detta fall nödvändigt att tänka positivt på hur taket och det omgivande parkrummet kan utnyttjas för utomhusaktiviteter. De planer som gjorts upp är motiverade och bör främjas i den fortsatta planeringen.

Med tanke på barnkonsekvensbedömningen kommer högstadieskolan att ligga på samma plats som skolan låg före de ersättande lokalerna Platsen är trafikmässigt centralt belägen och är ganska lättillgänglig för både Åbobor och dem som bor i närliggande kommuner. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet att delta i planeringen av skolans lokaler, särskilt friluftsområden, och att de hörs under beredningens gång.

Sammanfattningsvis kan konstateras att

• det faktiska antalet elever i skolan kommer sannolikt att vara som högst i samband med att skolbyggnaden färdigställs och kommer därefter i regel att minska och
• tillräcklig uppmärksamhet ska fästas vid skolbyggnadens multifunktionalitet.”​

Dessutom konstaterade nämnden för fostran och undervisning att särskild uppmärksamhet bör fästas vid sensorisk tillgänglighet vid planeringen av skolor.​

Idrottsnämndens utlåtande (21.11.2023 § 117):

Idrottsplatschef Oskari Nummi och idrottsplanerare Janina Mäkinen:

Stadsstyrelsen har begärt ett utlåtande om projektplanen för S:t Olofsskolan av nämnden för fostran och undervisning och idrottsnämnden 6.11.2023 (528-2023). Av utlåtandet ska framgå om nämnden för sin del godkänner den projektutredning som utarbetats.

Projektplan

Behovsutredningen för S:t Olofsskolan godkändes i stadsstyrelsen 4.4.2022 § 162 Behovsutredningen har legat till grund för den projektplanering som inleddes hösten 2022. Projektplanen har utarbetats i samarbete med lokaltjänster, byggherreverksamhet för lokaler, experter inom byggherreverksamheten, planläggning, stadens experter och representanter för dem som använder lokalerna.

​Den nya skolbyggnaden ska förutom undervisning även erbjuda goda lokaler för kvälls- och veckoslutsanvändning. I lokalerna kommer det bland annat att finnas fritidsverksamhet, Arbetarinstitutet och föreningar inom tredje sektorn. Utgångspunkten är att lokalerna planeras så att de kan användas gemensamt av alla som arbetar i lokalerna. Dessutom ska man uppfylla målet om skolöshet i byggnaden.

I S:t Olofsskolans nybyggnad har man som mål att bygga en 760 m2 stor idrottssal som ska komplettera idrottsplatsnätet i centrum. Den medelstora idrottssalen med en area på 760 m2 tillgodoser behoven hos skolans ökade antal elever och övrig användning dag- och kvällstid. Salen föreslås ha ett parkettgolv som bland annat lämpar sig för basketboll. På så sätt gör salens storlek och golvmaterial det också möjligt att spela basketturneringar på högre nivå. I dagsläget har syntetiskt golvmaterial främst föreslagits för nya idrottssalar så att S:t Olofsskolans sal för sin del skulle bidra till mångsidigheten i idrottsplatsnätverket. På grund av dess storlek föreslås det att två ljudisolerande gardiner monteras i idrottssalen, vilket gör det möjligt för flera användargrupper att verka samtidigt i lokalen. Det finns planer på att bygga 75 m2 lagerlokaler i salen som är tillgängliga från alla delar av fältet. Salens fria höjd är åtta meter, vilket möjliggör förutom mångsidiga bollsporter även dans, gymnastik och cheerleading. I projektplanen föreslås att omklädningsrummen och förråden byggs på samma våning som idrottssalen så att de betjänar användarna på ett ändamålsenligt sätt.

I projektplanen föreslås också att det ska genomföras ett gym såsom skolan önskat. Det föreslås att gymmet placeras nära idrottssalen så att de gemensamt skapar en bra synergifördel för kompletterande träningsverksamhet dag- och kvällstid. Med tanke på idrottslokalernas tillgänglighet ska beaktas att skolans lokaler också används av utomstående aktörer under dagar, kvällar och veckoslut. En separat ingång ska planeras för idrottssalens användare eller så ska skolbyggnadens lokaler planeras så att den fungerar på något annat sätt. Det har också föreslagits att idrottssalen ska utrustas med audiovisuell teknik som lämpar sig för evenemang och en servicedörr genom vilken stora idrottsredskap, såsom gymnastikmattor och målburar, kan transporteras till salen.

Utöver inomhusidrottsplatser föreslår man att S:t Olofsskolan ska ha ett gårdsområde som aktiverar högstadieelever i enlighet med riktlinjerna för utveckling av idrottsplatsnätverket. Området ska innehålla aktiviteter som utvecklar barns och ungas motorik på ett mångsidigt sätt och inspirerar till fysisk aktivitet. Aktiviteter på gårdsområdet kan till exempel vara ett parkourområde, en liten 3x3-basketplan, en allaktivitetsplan eller utomhusmotionsredskap. På kvällar och veckoslut ska gårdsområdet fungera som ett näridrottsområde som är öppet för alla invånare i området.

Utöver själva idrottslokalerna och gårdsområdet kan man i mån av möjlighet placera olika aktiverande och sporrande element i skolbyggnaden såsom pingisbord eller klättergrepp.

Slutsatser

Idrottsnämnden godkänner för sin del projektplanen för S:t Olofsskolan med beaktande av ovanstående. Dessutom ska man vid genomförandet av de aktiverande förhållandena beakta riktlinjerna för utveckling av idrottsplatsnätet. Idrottstjänsterna ska även i fortsättningen vara delaktiga i skolprojektets planerings- och byggnadsfas. Utöver en tillräcklig investeringsbudget förutsätter de idrottsförhållanden som föreslagits i projektplanen dessutom resurser för underhåll i idrottstjänsternas budget så att förhållandena kan upprätthållas och erbjudas kommuninvånarna med hög användningsgrad året runt.

​Idrottsnämnden godkänner projektplanen för S:t Olofsskolan och beslutar ge stadsstyrelsen ovan nämnda utlåtande.

Dessutom beslutade nämnden enhälligt att gymmet och de extra träningslokalerna ska planeras så att det tekniskt sett finns möjlighet att använda dem på egen hand om behovet uppstår i framtiden.

Utlåtande av Egentliga Finlands välfärdsområde

Utlåtande om frågan om elevvårdens lokaler kan placeras i den framtida svenskspråkiga social- och hälsocentralen i närheten av Åbolands sjukhus gamla byggnad.

Varha har en projektplan som godkänts av välfärdsområdets fullmäktige för Kaskisbackens social- och hälsocentral, och den omfattar inte S:t Olofsskolans elevvårdslokaler. Därför ska elevvårdens lokaler ingå i skolans lokalprogram.​

Bilaga 1Projektplan för S:t Olofsskolan 20.10.2023​

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar att

• rivningslov ansöks för S:t Olofsskolans nuvarande byggnad,
• man övergår till genomförandefasen i projektet,
• projektplanen för S:t Olofsskolan i bilaga 1 godkänns i enlighet med lokalprogrammet för 600 elever,
• ett kostnadsförslag på 34-36 miljoner euro godkänns för projektet,
• byggandet av den nya skolhelheten inleds först efter att detaljplanen har godkänts och
• att man i utvecklings- och genomförandefasen beaktar möjligheterna till mångsidig användning av byggnaden funktionellt och tekniskt även utanför tjänstetid för alla användargrupper, såsom klubbar, föreningar och motionärer.

BeslutFörslaget godkändes.

Bilaga 1Projektplan för S:t Olofsskolan 20.10.2023​

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar att

• rivningslov ansöks för S:t Olofsskolans nuvarande byggnad,
• man övergår till genomförandefasen i projektet,
• projektplanen för S:t Olofsskolan i bilaga 1 godkänns i enlighet med lokalprogrammet för 600 elever,
• ett kostnadsförslag på 34-36 miljoner euro godkänns för projektet,
• byggandet av den nya skolhelheten inleds först efter att detaljplanen har godkänts och
• att man i utvecklings- och genomförandefasen beaktar möjligheterna till mångsidig användning av byggnaden funktionellt och tekniskt även utanför tjänstetid för alla användargrupper, såsom klubbar, föreningar och motionärer.

BeslutFörslaget godkändes.