Föredragningslistor/protokoll

Föreslås att stadsfullmäktige fastställer budgeten för 2024 och de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen i ekonomiplanen för 2024-2027. I borgmästarens budgetförslag uppgår verksamhetens nettoutgifter till -547,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens underskott år 2024 till -24,2 miljoner euro. Ingen ändring föreslås i stadens kommunalskattesats och efter en teknisk avrundning är kommunalskatteprocenten 6,9. Det föreslås en måttlig höjning av den allmänna fastighetsskattesatsen, av vilken en del genomförs till följd av lagändringen. Annars föreslås skattesatserna bli oförändrade.

Borgmästare Minna Arve och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 2.11.2023:

Borgmästarens slutliga budgetförslag och ändringar i kanslichefens budgetutkast

Borgmästarens budgetberedning har utgått från kanslichefens budgetutkast som publicerades i oktober och som kraftigt grundade sig på organens förslag. Budgetförhandlingarna pågår.

Borgmästarens slutliga budgetförslag läggs fram vid stadsstyrelsens sammanträde 6.11 och då föreslås kompletteringar och preciseringar i den bifogade verksamhetsplanen.

Utgångspunkter och ändringar i omvärlden

Spetsprojekten utvecklar staden i stor skala

I Åbos borgmästarprogram som utarbetades 2021 fastställdes framtida spetsprojekt för stadsutvecklingen. Spetsprojekten är ett sätt att framföra en samsyn i stor utsträckning och att reagera med framförhållning på globala förändringar. Åbo stad har fem spetsprojekt som tas upp i stadsstrategin och borgmästarprogrammet: Spetsprojektet för utvecklandet av centrumområdet, spetsprojektet för Vetenskapsparken, spetsprojektet för kultur, spetsprojektet för kompetens samt spetsprojektet för gemenskap, välfärd och en balanserad utveckling av bostadsområden.

Ambitiösa mål har uppställts för samtliga spetsprojekt, och dessa genomförs såväl med interna som med externa partner. Omfattande helheter som sammanslår flera aktörer och åtgärder är bl.a. Kulturstranden (bl.a. Musikhuset, Konstens hus, konststadsdelen Slottsudden) och campussamarbetet (Teknologicampus, Hälsocampus och Kulturcampus).

Inom spetsprojektet för centrum förstärker vi dess livskraft och utvecklar det kommersiella centrumet, kulturstranden längs Aura å och Gamla staden. För detta utvecklingsarbete har utarbetats Centrumvisionen 2050 och flera objektspecifika planer. I och med att salutorget så gott som är färdigt flyttas spetsprojektets fokus på bland annat utvecklandet av Åbo bangård. I området planeras ett arena- och upplevelsecentrum, vars avsikt är att skapa ett nytt internationellt attraktivt evenemangscentrum i Åbo.

På Aura ås östra strand byggs det moderna Musikhuset som ingår i det mer omfattande Kulturstrandkonceptet. Under 2025 öppnas också en internationell arkitekttävling gällande Museet för historia och framtid som byggs i Slottsuddens område för att hedra stadens 800-års jubileum år 2029.

Insatsområdena för utvecklingen skapar en grund för förstärkande av områdets konkurrens- och dragningskraft både som en mångsidig utbildnings- och forskningskoncentration och som ett internationellt viktigt centrum för kompetensintensiv företagsverksamhet och en attraktiv boendemiljö.

Målet med spetsprojektet är att lyfta fram åbobornas utbildningsnivå samt stärka Åboregionens kompetens- och innovationsförmåga. Med hjälp av projektet svarar vi mot arbetslivets behov av experter genom att utveckla möjligheterna till kontinuerligt lärande. Vi satsar dessutom på att locka internationella experter genom att utveckla den engelskspråkiga utbildningsstigen och genom att stöda verksamheten i International House Turku.

Spetsprojektet för gemenskap, välfärd och en balanserad utveckling av bostadsområden förebygger utslagning, vänder på segregationsutvecklingen mellan områden och satsar på delaktighet och särskilt ungas välbefinnande i Åbo. De ungas allt sämre mående och störande beteende som ökat under coronapandemin förebyggs genom omfattande och mångprofessionellt samarbete. Dessutom är målet att locka Åbobor i alla åldrar att röra på sig genom att förbättra möjligheterna till näridrott och genom att förnya bidragssystemet för idrottsföreningar (1.1.2025-) så att det blir jämlikare och uppmuntrar till investeringar.

Åbo har en europeisk kulturstads hjärta. Spetsprojektet för kultur stöder stadsbornas välfärd och områdets livskraft. Det förstärker och främjar konst- och kulturförutsättningarna i Åbo i samarbete med branschaktörer inom såväl det fria konstfältet som institutioner.

Verksamhets- och ledningsmodellen för Nya Åbo

Det ”Nya Åbo” som uppstod som en följd av vårdreformen och det nya välfärdsområdet i början av 2023 förutsatte också en ny bedömning av ledningssystemet och organisationen. Kärnan för verksamhetsmodellen för nya Åbo utgår från människan: människornas och företagens behov samt en levnads- och verksamhetsmiljö som stöder dessa behov.

Åbo övergår stegvis till en allt mer samverkande ledning och verksamhetskultur, vars kärna utgörs av det resurskloka värde som produceras för kommuninvånare och företag. Målet är att förbättra förmågan att genomföra Åbos strategiska mål. Samtidigt förtydligas ledningsförhållandena och förtätas ledningen på stadsnivå. Syftet med ändringarna är att förbereda sig för en ny politisk ledningsmodell efter följande kommunalval (2025).

Integrationsledning

Integrationsledningen samordnar aspekterna av välfärden, livskraften och den byggda miljön på stadsnivå. Integrationen stöder servicehelheterna så att de utöver den egna serviceproduktionen även beaktar betydelsen av stadens utomstående serviceproducenter (föreningar och andra aktörer i den tredje sektorn samt företag) för invånarna.

Integrationsledningen innebär en samverkande och horisontell ledning där man vid sidan av linjeorganisationen kan leda och styra sektorsövergripande företeelser och helheter såsom helheter enligt ålderscykel eller tema.

Under 2023 grundades också servicehelheten för livskraft och servicehelheten för barn och unga för att stärka den samverkande och sektorsövergripande verksamheten. Därtill organiserades servicehelheten för fritid som servicehelheterna för kultur och idrott (sfm 17.4.2023 §7) för att genomföra den nya verksamhetsmodellen.

Samverkande pilotförsök

Verksamhets- och ledningshelheterna för Nya Åbo har byggts via pilotförsök som genomför samverkande och tvärsektoriellt arbete: Dessa är:

Barns och ungas störande beteende, varav utformades servicehelheten för barn och unga och ändringsprojektet som pågår fram till 31.7.2025
Minskande av segregation och dess effekter, förutsätter långsiktigt arbete.
Reformen av sysselsättningstjänsterna främjas som en del av servicehelheten för livskraft och ändrar på ett betydande sätt stadens uppgifter och ansvar.
Under 2023 kom också temat för att utveckla skolgårdarna med. Utvecklandet av skolgårdarna utvärderas i mer omfattande grad som en sak som möjliggör lek och motion för barn i olika åldrar.

Under 2024 breddas den samverkande planeringen, utvecklingen och ledningen så att den omfattar andra åldersstadier och fenomen. För den årliga planeringen av målen för verksamheten skapas ett förfaringssätt, där de gemensamma, sektorsövergripande målen görs synliga, då de är lättare att genomföra, leda och följa upp.

Ett klimatneutralt, klimathållbart, mångsidigt och resurssmart Åbo

Åbo stads uppdaterade Klimatplan 2029 godkändes enhälligt i fullmäktige 16.5.2022 § 103. Processen för att utvärdera och uppdatera klimatplanen som genomförs under varje fullmäktigeperiod inleddes med beslut av stadsstyrelsens stadsutvecklingssektion 22.3.2021 och genomfördes enligt borgmästarprogrammet och förnyades med beaktande av stadsstrategin. Klimatplanen följer Europeiska kommissionens gemensamma arbetsmodell (EU Covenant of Mayors for Climate and Energy) och Åbo genomför aktivt också missionen för Europas 100 kolneutrala städer. Kärnan för de klimatmål som antecknats i stadsstrategin är utöver dämpningen av klimatförändringen och klimathållbarheten dessutom naturens mångfald och övergången till cirkulär ekonomi. Målen är i linje med en mer omfattande helhet av olika förvaltningsnivåer.

Åbos mål är ett klimatneutralt stadsområde år 2029 och ett klimatpositivt område från 2029 framåt - dvs. nettoeffekten i området förändras så att klimatet kyls ned istället för att värmas upp. De risker, sårbarheter och effekter som klimatförändringen medför analyseras. Därtill planeras och genomförs effektiva anpassningsåtgärder. Ett av målen i stadsstrategin är därtill att Åbo är 2030 är en av de ledande klimat- och naturstäderna i världen och att naturens mångfald i staden ökat. Mål för dämpande av klimatförändringen, anpassning och naturens mångfald kan främjas med metoder för resursklokhet. I Åbo togs i bruk en Färdplan för cirkulär ekonomi - mot ett resursklokt samhälle 2029, som godkändes av stadsfullmäktige (ssn 22.11.2021 § 518). Med färdplanen strävar man efter hållbar användning av naturresurser och resursklok ekonomi.

Ekonomiplan

Budgetresultat

En viktig styrningsfaktor i stadens ekonomiska planering är borgmästarprogrammet där en av delområdena är Åbo stads ekonomiska ramvillkor 2021–2025 – Stark mot 2030-talet.

I borgmästarprogrammet har antecknats fyra centrala mål för ekonomin:

- Ett hållbart basscenario för ekonomin

ökning av verksamhetsbidraget med högst 2,4 procent 2024–2025

- Förfaringssätt vid ett oväntat och negativt undantagstillstånd

årsbidraget blir negativt
ackumulerade överskott underskrider 80 miljoner euro

- Skuldtak

vid utgången av 2025 får lånestocken, justerad med Moderstadens lån, uppgå till högst 3 390 euro per invånare

- Riktlinjer för beskattning

i regel avhåller sig staden från att ändra den kommunala skatten och fastighetsskatten

Borgmästarprogrammet innehåller också mål som gäller stadens investeringar och stadsutveckling. Målen har beaktats vid beredningen av budgeten och ekonomiplanen.

Verksamhetens nettoutgifter = verksamhetsbidraget

Omvärlden har förändrats kraftigare än förväntat sedan målen i borgmästarprogrammet antecknades. De viktigaste faktorerna har varit löneuppgörelsen samt de nedskärningar som gjorts och kommer att göras i stadens inkomstfinansiering under de följande åren till följd av social- och hälsovårdsreformen.

Enbart löneuppgörelsen har ökat stadens personalkostnader med cirka 24 miljoner euro. Dessutom har den ökade användningen av personalen naturligtvis ökat kostnaderna.

Utöver dessa har inflationen och räntorna varit högre än väntat under de senaste åren. Dessa faktorer kommer också att påverka de kommande åren. De första faktorerna som förstärkte inflationen berodde på obalansen mellan utbud och efterfrågan. De stigande energipriserna påskyndade inflationen i en mycket stor utsträckning och hade en genomgående inverkan på alla sektorer. Till följd av prisstegringen minskade befolkningens köpkraft, vilket delvis återspeglades i löneuppgörelsen.

Under innevarande år har energipristrycket lättat och till och med sänkt inflationen. De inflationsfaktorer som hänför sig till efterfrågan och konjunkturerna förändras, men nivån på den lönebaserade inflationen förändras inte utan förändringar i användningen av personalen.

Enligt årets tredje ekonomiprognos överskrids verksamhetsbidraget som beskriver nettodriftsutgifterna särskilt inom servicehelheten för fostran och undervisning, där både personalutgifterna och köp av tjänster har ökat kraftigare än väntat. I bakgrunden ligger såväl det ökade servicebehovet som löneluppgörelsen som återspeglas också inom andra servicehelheter.

Enligt prognosen har situationen förbättrats inom servicehelheten för stadsmiljön där utvecklingen av intäkterna från kolletivtrafiken har varit lovande. Användningen av tjänsterna har återhämtat sig rätt bra från de störningar i stadens tjänster som coronaviruset orsakat, vilket återspeglas i inkomstförväntningarna.

Försvagningen av konjunkturen återspeglas i utvecklingen av inkomstförväntningarna i anslutning till byggandet av staden. Läget och utvecklingen av konjunkturen följs aktivt upp. Byggandet har en betydande inverkan på sysselsättningen, och man får hoppas att försvagningen av konjunkturen förblir mild och kortvarig.

Under de senaste åren har det varit mycket svårt att förutspå ekonomin och möjligheten att jämföra åren sinsemellan är beklagligt svag.

Det pågående året är ett historiskt år både inom den offentliga förvaltningen i Finland och inom den kommunala ekonomin, eftersom vårdreformen som beretts redan under en längre tid trädde i kraft vid årsskiftet. I praktiken innebär det att social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets uppgifter överförs till välfärdsområden och motsvarande finansiering till staten. I reformen så gott som halveras kommunernas intäkter och utgifter.

Statens mål är att genomföra hela reformen kostnadsneutralt på hela landets nivå, men kommunvisa skillnader kommer att uppstå. I det här skedet står det dock klart att staden har haft ett tryck på sig att anpassa sig till följd av reformen.

Alla stödtjänster är inte helt skalbara och detta ökar enhetskostnaderna för den återstående verksamheten. Arbetet med att anpassa kostnaderna är kontinuerligt, men för vissa tjänster sker förändringen först när avtalsperioden ändras.

Reformen har haft en betydlig inverkan på stadens inkomster och utgifter. De slutliga verkningarna för Åbo stad är ännu inte kända. De slutliga överföringskalkylerna görs under innevarande år när beskattningen för 2022 slutförs i november.

Åbos ekonomiplan präglas av osäkerhet på grund av nationella förändringar och det globala läget. Ledtråden i budgeten är att sträva efter att säkerställa att stadens olika funktioner har tillräckligt med resurser för att ordna tjänsterna.

Åbo vill trygga sina invånares välfärd med hjälp av högklassiga tjänster och förstärka områdets livskraft. Åbo tillhandahåller många tjänster på landskapsnivå och förstärker hela regionens livskraftsförmån särskilt med hjälp av investeringar som påskyndar utvecklingen.

I den kommunala ekonomin ser år 2024 tudelat ut på basis av de ekonomiska nyckeltalen. De förändringar som gjorts till följd av social- och hälsovårdsreformen verkar ha påverkat kommunerna på mycket olika sätt. Situationen ser mycket utmanande ut med tanke på de växande centralstäderna.

Det försämrade ekonomiska läget observerades redan i fjol, och därför inleddes arbetet med anpassningsprogrammet redan i slutet av 2022. Det officiella beslutet om inledandet av anpassningsprogrammet fattades i januari och fram till början av september bereddes åtgärder som har en positiv inverkan på ekonomin.

Stadsstyrelsen ställde upp ett mål att fastställa åtgärder för att varaktigt förbättra den ekonomiska ställningen så att verksamhetsbidraget förbättras med 30 miljoner euro före utgången av 2026. Arbetet inleddes med intervjurundor med ledning och experter. Därefter tillsattes temagrupper för beredningen där åtgärderna planerades på ett övergripande sätt.

Genomförandet av anpassningsåtgärderna inleds utan dröjsmål efter stadsfullmäktiges budgetbeslut.

Uppnåendet av de mål som skrivits in i ekonomiplanen förutsätter såväl en åtstramad ekonomi som strukturella och produktivitetsfrämjande ändringar.

För staden ger den ekonomiska ställningen inte möjlighet till att förbättra kvaliteten på serviceproduktionen eller utöka antalet tjänster som finansieras av staden.

Skatteinkomster

Ändringarna i skattegrunderna som landets regering fastställt sänker kommunalskatteintäkten med knappt 40 miljoner euro år 2024. Av detta beror nästan 30 miljoner euro på justeringarna av inkomstnivåindexet i enlighet med regeringsprogrammet. Dessutom gjordes några mindre ändringar i skattegrunderna, bland annat i resekostnadsavdraget och arbetsinkomstavdraget. Alla uppskattade förlorade skatteinkomster beaktas till nettobelopp i samband med statsandelsbetalningar.

Den uppskattade utvecklingen av förvärvsinkomsterna har försvagats under innevarande år. Utvecklingen av lönesumman under åren 2022–2023 minskar med omkring 0,5 procentenheter till följd av de svagare sysselsättningsutsikterna och de löneinkomstuppgifter som fås från inkomstregistret. Utvecklingen av lönesumman för nästa år sänktes också jämfört med uppskattningen i augusti. Regeringen har föreslagit massiva nedskärningar i sociala förmåner. Således minskar arbetslöshetsförmånerna klart, nästa år med nästan 17 procent. Ovanstående beräkningar minskar kommunernas skatteintäkter.

Från och med nästa år har man föreslagit klart sänkta arbetslöshetsförsäkringsavgifter och dagpenningavgifter. Dessa avgifter är avdragsgilla och förbättrar därför intäkterna från kommunalskatten. Den försvagade utvecklingen av förvärvsinkomsterna återspeglas också i utvecklingen av kommunalskatten under skatteåren 2025–2027.

Till följd av ovan nämnda ändringar i skattebasen minskar de uppskattade kommunalskatteredovisningarna måttligt 2023–2024, men något kraftigare mot slutet av ekonomiplaneperioden.

Den svaga utvecklingen av förskottsskatterna på samfundsskatten för skatteåret 2023, som började i juni, har fortsatt fram till slutet av september. Utvecklingen mot slutet av året visar för närvarande inga betydande tecken på återhämtning. Som en följd av detta har debiterings- och redovisningsprognoserna för innevarande år försvagats.

En sänkning av arbetslöshetsförsäkringsavgifter och dagpenningsavgifter ökar också samfundsskatteintäkterna måttligt. Uppskattningen av utfallet av kommunal samfundsskatt för nästa år har förbättrats något jämfört med året innan.

Under planperioden beräknas de skattepliktiga förvärvsinkomsterna och samfundsskatteintäkterna utvecklas med i genomsnitt 3,4–3,6 procent per år. Det bör dock beaktas att försvagningen av konjunkturen, om den påskyndas, kan ge en mer negativ effekt än väntat och därmed försvaga förväntningarna på skatteintäkterna.

Från och med 2024 kan kommunalskattesatsen ändras med en decimals noggrannhet. De inkomstskattesatser som fastställs till följd av social- och hälsovårdsreformen avrundas i regel till närmaste decimal.

Regeringen har beslutat att stärka den kommunala ekonomin genom att åtskilja sakttesatsen på mark från den allmänna fastighetsskattesatsen och fastställa att den lagstadgade nedre gränsen för fastighetsskatten på mark är 1,30 procent. I och med lagändringen höjs stadens fastighetsskattesatser med 2,5 miljoner euro till följd av höjningen av skattesatsen på mark.

Statsandelar

Social- och hälsovårdsreformen har en betydande inverkan på stadens ekonomi. Vid ingången av 2023 överfördes social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets uppgifter till välfärdsområden och motsvarande finansiering överfördes till staten. Kostnadsutvecklingen för de funktioner som överförs har varit stark under de senaste åren. Förutom behovet av tjänster och den egna verksamheten påverkades detta också av coronapandemin. Kostnaderna för de överförda funktionerna utgjorde en betydande del av stadens totala kostnader, vilket innebär att målen i borgmästarprogrammet för åren 2021–2022 har överskridits.

Kostnadsnivån för social- och hälsovården var högre än väntat även på nationell nivå. De direkta verksamhetsintäkterna och kostnaderna för de funktioner som överförs har nu granskats i efterhand. På nationell nivå försvagades överföringskalkylen ytterligare med 102 miljoner euro jämfört med vårens uppskattning. Ur kommunernas synvinkel är detta en negativ avvikelse som kommer att riktas till kommunernas statsandelar som en extra nedskärning. Situationen kan fortfarande förändras, eftersom revideringen av inkomstgrunderna görs först i november efter att beskattningen har slutförts. De slutliga överföringskalkylerna kommer således att finnas tillgängliga under slutet av året.

Som helhet kan man dock räkna med en nedskärning och till följd av de kraftigt ökade social- och hälsovårdsutgifterna minskar Åbo stads statsandelar med 13,2 miljoner euro jämfört med innevarande års nivå.

Syftet med statsandelssystemet är att i hela landet trygga en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för så att medborgarna oberoende av var de bor kan få basservice på en viss nivå mot en rimlig skattebörda. Detta görs genom att utjämna skillnaderna mellan kommunerna i de kostnader som orsakas av ordnandet av tjänster och genom att utjämna inkomstbasen.

För att säkerställa den kommunala självstyrelsen följer man den så kallade finansieringsprincipen, dvs. staten garanterar kommunerna tillräckligt med resurser för att de ska kunna klara av de uppgifter som staten ålägger dem. I regeringens propositioner som gäller kommunernas uppgifter ska man granska hur finansieringsprincipen uppfylls. Enligt kommunallagen ska ärendet också bedömas i programmet för kommunernas ekonomi.

I det senaste programmet för kommunernas ekonomi som publicerades i höstas konstateras att kassaflödet från verksamheten och investeringarna försvagas 2024 i kommunstorleksklasser då skattesvansarna från social- och hälsovårdsreformen slopas och avdraget från statsandelen som justeringen av överföringskalkylen för social- och hälsovårdsreformen förutsätter görs retroaktivt för 2023. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde för 2025–2027 försvagas fortfarande. Dessutom konstateras att det finns ett tryck på att höja kommunalskattesatsen i alla kommunstorleksklasser 2024–2027.

När man granskar kassaflödet från verksamheten och investeringarna bör man beakta att kommunernas förmåga att finansiera sina lagstadgade uppgifter grundar sig på det långsiktiga målet att balansera intäkter och utgifter. På kortare sikt kan dock kommunernas nettoinvesteringsbehov finansieras med nettoupplåning, vilket innebär att ett negativt kassaflöde från verksamheten och investeringarna inte nödvändigtvis direkt indikerar att finansieringsprincipen inte skulle realiseras. Kommunernas ekonomiska bärkraft och betalningsförmåga är dock hotade på längre sikt om kassaflödet från verksamheten och investeringarna varaktigt är negativt.

De senaste statsandelskalkylerna garanterar inte tillräckliga resurser särskilt för växande centralstäder såsom Åbo och Tammerfors. Det nuvarande statsandelssystemet tar inte hänsyn till kommunernas olika och förändrade uppgifter. Kommunerna står inför olika behov och det är hög tid att erkänna detta även när det gäller statsandelssystemet. Det finns ett stort behov av att reformera statsandelssystemet och ändringar borde göras snabbt för att trygga städernas funktionsförmåga på ett hållbart sätt.

Statsandelarna i stadens ekonomiplan baserar sig på en preliminär kalkyl som publicerades i oktober och en uppskattning av dess utveckling för ekonomiplaneåren. Kalkylen innehåller också element som jämnar ut de ekonomiska verkningarna av vårdreformen, dessa grundar sig på kommunernas kalkyler över finansieringen av social- och hälsovård som uppdaterades i oktober 2023. Den slutliga statsandelen för basservice fås när kalkylerna för social- och hälsovårdsreformen blir klara i slutet av året.

Slutliga enhetspriser som påverkar undervisnings- och kulturministeriets slutliga statsandel är ännu inte tillgängliga.

Personalen

Personalstrategin förnyades utifrån den förnyade stadsstrategin. Utgångspunkten är att Åbo, såsom den offentliga sektorn i övrigt, står inför stora utmaningar i och med att välfärdsområdena inleder sin verksamhet 2023. För att förändringen ska ske på ett kontrollerat sätt bör ledarskap och kompetens uppdateras kontinuerligt så att de motsvarar de behov som miljön, organisationen, mångfalden och personalen förutsätter.

Åbo som den stora arbetsgivaren bär ansvar för att dess verksamhet är ansvarsfull och att den stöder målen för hållbar utveckling vare sig det handlar om socialt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar utveckling. För att uppnå dessa mål ska Åbo ta fram arbetsmodeller som beaktar individuella behov och utnyttja smidigt de möjligheter som teknologin medför för att förbättra arbetsförhållandena. Den mänskliga arbetsgivaren beaktar individernas behov och gör det möjligt att flexibelt sammanjämka det egna livet och arbetet. Detta är en möjlighet för den offentliga sektorn när värderingar håller på att förändras. Vi granskar och utvecklar vårt belönings- och incitamentssystem för att det ska kunna anpassa sig till förändringar och avtal.

Åbo som arbetsgivare försöker vara lyhört för förändringar och stödbehov och för att säkerställa detta utvecklar och utnyttjar man aktivt vid sidan av årliga stora enkäter febertermoterliknande små enkäter som ingår i främjandet av välbefinnandet på arbetsplatsen genom kunskap.

Åbo är en stad som har både attraktionskraft och kvarhållningskraft och där alla anställda kan nå sin fulla potential och upplever att de är uppskattade.

Personalstrategin har tre tyngdpunkter som vi främjar med centraliserade åtgärder som riktats till servicehelheterna:

Arbetet ökar välbefinnandet
Kompetens och förnyelse
Bättre ledarskap

Rapporteringen av personalstrategin sker centraliserat som en del av personalrapporten på stadsnivå.

Verksamhetsplanering – beredning av verksamhets- och serviceplaner

Enligt budgeten som stadsfullmäktige fattar beslut om och eventuella preciseringar som stadsstyrelsen gjort görs nödvändiga ändringar i verksamhetsplanerna. Därefter finslipas serviceplanerna. Organen ska godkänna de eventuella preciseringarna i verksamhetsplanerna och serviceplanerna före 15.12.2023.

Kanslichefen ger sektorerna närmare anvisningar om beredningen av verksamhetsplanen (budget och ekonomiplan).

Publicerat material om budgetförslaget kan läsas på adressen www.turku.fi/sv/budget

Borgmästare Minna Arve och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 6.11.2023:

Stadens tillväxt behöver en hållbar grund

De senaste årens samtidiga och komplexa kriser har lett till snabba förändringar i omvärlden. Förändringar som tidigare långsamt framskred i bakgrunden har nu tagit plötsliga språng. Detta har också utmanat städerna att fundera över sin egen omvärld. Städernas betydelse för Finlands tillväxt har dock inte försvunnit, tvärtom. Därför ser Åbo med tillförsikt på framtiden även i utmanande tider och strävar efter en hållbar tillväxt genom noggrant genomtänkta investeringar.

Städernas investeringsförmåga ska tryggas mitt i konjunkturcyklerna

Efter social- och hälsovårdsreformen är stadens ekonomi i allt högre grad beroende av kommunal- och samfundsskatteintäkter. Den ökade konjunkturkänsligheten i kommunekonomin återspeglas i snabba fluktuationer i inkomstfinansieringen, och konjunkturförändringarna återspeglas också i statsandelarna.

Att stadens ekonomi i allt högre grad är kopplad till den allmänna konjunkturutvecklingen är en utmaning för den långsiktiga ekonomiska planeringen. Det förutspås en måttlig tillväxt för Finlands ekonomi nästa år, men till exempel situationen inom byggbranschen ökar osäkerheten. Arbetslösheten var senast så låg i början av 1990-talet och sysselsättningsgraden är nu rekordhög. Även i Åbo har både arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa fortsatt att sjunka jämfört med året innan. En fortsatt positiv ekonomisk utveckling och en återgång till tillväxt är också en absolut förutsättning för att uppnå en balanserad kommunekonomi. Förutom den allmänna ekonomiska situationen utgör underskottet i den offentliga sektorn och vårdreformens långsiktiga effekter på kommunekonomin ett orosmoment.

Investerande och växande stadsregioner kommer att vara ryggraden i Finlands tillväxt även under de kommande åren. Över 55 procent av Finlands bruttonationalprodukt genereras i de sex största städerna och deras stadsregioner och därför har de stora städernas investeringsförmåga inverkan på hela Finlands livskraft. Det finns en risk att större städer som blir allt mer konjunkturkänsliga måste spara på sina investeringar, vilket ytterligare urholkar förutsättningarna för framtida tillväxt. Att ta hand om städernas investeringsförmåga är därför oerhört viktigt.

En olycklig trend under de senaste åren har varit att kommunernas uppgifter ökar, men den statliga finansieringen minskar. Detta är inte en hållbar riktning med tanke på Finlands helhetsintresse. Granskning av kommunernas uppgifter och skyldigheter, ökning av den avtalsenliga stadspolitiken och ändringar i systemen för skatteinkomster och statsandelar som ingår i statsminister Petteri Orpos regeringsprogram har en central roll när det gäller att trygga städernas investeringsförmåga.

De stora verksamhetsförändringarna inom kommunsektorn är inte heller över ännu. Ansvaret för att ordna offentlig arbetskraftsservice överförs från arbets- och näringsbyråerna till kommunerna från och med 1.1.2025. I fortsättningen är det samma anordnare som ansvarar för sysselsättnings-, utbildnings- och näringstjänsterna, vilket stöder målen om snabbare sysselsättning och mer övergripande livskraftspolitik. Avsikten är att kommunerna ska kompenseras för överföringen av tjänster genom statsandelssystemet, men det är fortfarande mycket osäkert hur finansieringsmodellen kommer att se ut. Den finansieringsmodell som nu föreslås kommer också att öka konjunkturrisken ytterligare.

Åbo fortsätter att investera i framtiden

Åbo och andra stora städer har skyldighet att blicka tillräckligt långt in i framtiden. Hållbara investeringar görs under en period av några årtionden, inte under en period av några år. Varje investering måste övervägas noggrant, men utan investeringar kommer städernas tillväxt att stanna av och inkomstbasen kommer att urholkas. Därför är hållbara tillväxtinvesteringar nödvändiga även när det gäller att stärka stadens skattebas på lång sikt.

Även i tider av försvagade tillväxtutsikter har stadens hållbara investeringar en stabiliserande effekt på ekonomin även i större utsträckning. Ränteuppgången och inflationen har redan bromsat upp bostadsbyggandet i hela landet, och tecken på avmattning kan också ses i Åboregionen, även om den fortfarande är ganska måttlig. Osäkerheten inom byggbranschen ökar också osäkerheten inom den kommunala ekonomin, men å andra sidan har stadens betydande investeringsprogram också en utjämnande effekt.

Även i utmanande tider fullföljer Åbo sin långsiktiga stadsutveckligsvision som linjerats upp i borgmästarprogrammet. Jämfört med den relativt måttliga investeringsnivån under de senaste 10 åren kommer stadens investeringar att vara exceptionellt stora under de närmaste åren. Under ekonomiplaneperioden 2024–2027 uppgår stadens investeringskostnader till sammanlagt 1413 miljoner euro. Största delen av infrastrukturinvesteringarna riktas till strategiska spetsprojekt, fastighetsutvecklingsobjekt och objekt med reparationsskuld. Lokalprojekten däremot består i huvudsak av ett servicenätverk för fostran och undervisning samt en investering i ett nytt musikhus.

Spetsprojekten utvecklar staden i stor skala

På Aura ås östra strand byggs det moderna Musikhuset som ingår i det mer omfattande Kulturstrandkonceptet. Under 2024 avgörs också en internationell arkitekttävling gällande Museet för historia och framtid som byggs i Slottsuddens område för att hedra stadens 800-årsjubileum. Därefter, år 2024–202 ordnas en landskapsarkitekttävling om planering av den utvidgande Slottsparken.

Åbo Vetenskapspark är det viktigaste tillväxtstödjande stadsutvecklingsobjektet i stadsregionen. Syftet med spetsprojektet är att skapa ett internationellt attraktivt och djärvt innovativt kompetenskluster med mångsidiga funktioner och logistisk dragningskraft. Utvecklingsarbetet i enlighet med spetsprojektet för Vetenskapsparken syftar framför allt till att de exceptionella utgångspunkterna för Vetenskapsparkens läge och den potential som det mångsidiga kompetensklustret skapar ska gynna den heltäckande utvecklingen så fullt ut som möjligt.Insatsområdena för utvecklingen skapar en grund för förstärkande av områdets konkurrens- och dragningskraft både som en mångsidig utbildnings- och forskningskoncentration och som ett internationellt viktigt centrum för kompetensintensiv företagsverksamhet och en attraktiv boendemiljö.

Målet med spetsprojektet är att lyfta fram Åbobornas utbildningsnivå samt stärka Åboregionens kompetens- och innovationsförmåga. Med hjälp av projektet svarar vi mot arbetslivets behov av experter genom att utveckla möjligheterna till kontinuerligt lärande. Vi satsar dessutom på att locka internationella experter genom att utveckla den engelskspråkiga utbildningsstigen och genom att stöda verksamheten i International House Turku.

Åboborna är nu fler än någonsin förr

Förra sommaren överskred Åbos invånarantal första gången någonsin gränsen på 200 000 invånare. Enligt de nyaste befolkningsprognoserna är inte den starka tillväxten under de senaste åren en avvikelse, utan Åbos befolkning kommer att öka med till och med 40 000–60 000 invånare före år 2040. Under de kommande åren ska vi fästa särskilt uppmärksamhet vid att den växande staden byggs upp på ett hållbart sätt på alla fronter.

Åboregionen är i skrivande stund det tredje största invånar-, arbetsplats-, företags- och kompetensklustret i Finland. Mätt med många mätare för intensiv attraktionskraft går det bra för vår region men tävlingen mellan olika stadsområden kommer att bli allt hårdare under de kommande åren.

I och med att tävlingen blir allt hårdare betonas också vikten av så kallade mjuka attraktionsfaktorer. Därför kommer Åbo att göra betydliga investeringar i kultur under de kommande åren. Livskraftiga kulturanstalter och intressanta kulturevenemang ger upphov till betydande ekonomisk aktivitet. Därför speglas ett levande kulturfält direkt som tillväxt i områdets turism- och restaurangbranscher. Kulturinvesteringarna, av vilka musikhuset Fuuga är den största, är framför allt strategiska tillväxtinvesteringar för Åbo.

De stora stadsregionernas tillväxt grundar sig i framtiden på snabba spårförbindelser. Inledningen av projektet för entimmeståget som bestäms i regeringsprogrammet och Åbo spårväg som övergår till genomförandeplanering kommer båda att vara centrala projekt för en hållbar stadsutveckling i Åbo.

Barn och unga står kärnan för det Nya Åbo

Efter reformen av social- och hälsovårdstjänsterna står barn och unga allt starkare i centrum för städernas arbete och verksamhet. Efter ändringen står kostnaderna för tjänsterna för barn och unga för cirka 75 procent av stadens budget. Under sommaren inledde vi ett tvåårigt ändringsprojekt med målet att skapa en verksamhets- och ledningsmodell med vilken vi kan sköta om barns och ungas välbefinnande och tjänster på ett så effektivt och heltäckande sätt som möjligt.

Barn och unga i Åbo kan inte heller förvänta sig bättre tider för ekonomins del och därför satsar staden nu på med stora investeringar att beta av den betydande reparationsskuld som uppstått under årens lopp i nätverket av daghem och skolor. Vårt mål är att bygga landets bästa lärstig och detta mål kräver också att daghems- och skollokalerna är moderna och hälsosäkra.

Inkomstökningar lättar på anpassningsbehovet nästa år

Vid borgmästarens budgetförhandlingar gjordes en del ändringar i kanslichefens budgetutkast. På lite längre sikt förväntas stadens ekonomi att avhjälpas av de minskade arbetsgivaravgifterna som under 2024 enligt prognosen blir ca 3,7 miljoner euro. Därtill kommer den personliga sysselsättningsprocessen att utvecklas vidare på ett sätt som möjliggör en besparing på ytterligare en miljon euro i sysselsättningskostnaderna.

Staden har inte hittills förutsatt inkomstföring av alla sina bolag men nu kommer staden att skaffa avkastning av de bolag som har möjlighet att betala ut dividender. Staden kommer att reda ut TVT:s möjlighet att betala dividend till staden, dock med en sådan förutsättning att inkomstföringen inte påverkar bostädernas hyror. Med ändringen eftersträvas ca 600 000 euro dividender per år och samtidigt får TVT lösa in sina hyrestomter till ett värde på ca 500 000 euro under nästa år.

Staden fortsätter utveckla sin praxis för informationsledning och fortsätter arbetet för att anpassa ekonomin. Det oriktade anpassningsbehovet minskas och nästa år kommer servicehelheterna att anvisas betydligt färre oriktade anpassningsåtgärder än det som anvisats i kanslichefens budgetutkast.

Vi satsar på barns och ungas välbefinnande och ökar finansieringen för servicehelheten för fostran och undervisning med 2 miljoner euro. Tillägget till servicehelheten för kultur och ungdom är 500 000 euro. Tilläggsjusteringar riktas inte heller till servicehelheten för idrott utan i budgeten görs ett tillägg på 300 000 euro, som ännu i kanslichefens ändring var märkts som ett behov av tilläggsjustering. Dessa ändringar i riktandet av medel gjords i och med den inkomstökning som möjliggjordes under processen för beredningen av budgeten under borgmästarens ledning.

Principer i anknytning till budgeten som beslutats vid förhandlingarna

Under budgetförhandlingsprocessen har man också tillsammans med förhandlingsgrupperna kommit överens om principer i anknytning till behandling av budgeten som ska följas i fortsättningen. Vid förhandlingarna kom man överens om att budgetens verkställighetsbeslut i fortsättningen kommer att behandlas av ordförandekommittén före nämndernas beslutsfattande. Därtill kom man överens om att de interna höjningarna av hyrorna som uppstått som följd av slutförda projekt beaktas i fortsättningen som ökningar av anslag till organen.

Staden fortsätter utveckla informationsledningen och arbetet för anpassningen av ekonomin under 2024. Ordförandekommittén kommer även i fortsättningen att styra arbetet på stadsnivå, såväl anpassningsarbetet som informationsledningen. Utfallet av ekonomin och verksamheten granskas regelbundet under årets lopp i samband med delårsöversikterna.

Vid förhandlingarna beslutades också att intressebevakningen ska intensifieras inom några för staden särskilt aktuella teman, av vilka det viktigaste är reformen av systemet med statsandelar. Vid förhandlingarna uttryckte beslutsfattarna sin oro över hur täckande systemet med statsandelar är särskilt då det gäller utvecklandet av servicestruktur för främmandespråkiga kunder samt de utmaningar som gäller ohälsa som hopar sig. Vid förhandlingarna bestämdes att de centrala tyngdpunkterna för intressebevakningen är inverkan på ARA-finansieringens tillräcklighet och fortsättning för momsavdraget som gäller kollektivtrafiken. Båda temana upplevdes vara särskilt centrala särskilt ur synvinkeln för växande stadsregioner.

Åbo stad lider som många andra organisationer och företag av en tilltagande brist på experter. Särskilt dyster är situationen då det gäller att hitta behörig personal till småbarnspedagogiken. Förhandlingsgrupperna ansåg att det är av största vikt att staten ökar sina satsningar på den examensinriktade fortbildningen inom både finskspråkig och svenskspråkig småbarnspedagogik.

För Egentliga Finlands välfärdsområde valdes tryggandet av tillgången till studerandevårdstjänster till en spets för arbetet för att påverka. Andra spetsar som valdes var förbättringen av smidigt samarbete och samarbetet med den tredje sektorn i arbetet med att koordinera bidrag.

En övergripande hållbar stad

Städerna har genom historian haft en central roll som lokomotiv för ändringar i samhället. Vi som arbetar i kontaktytan till stadsbornas vardag vet att ändringarna alltid ska göras på såväl ekonomiska och ekologiska, som socialt hållbara grunder.

Trots att ordnandet av social- och hälsovårdstjänster för åboborna i årsskiftet överfördes på Egentliga Finlands välfärdsområdes ansvar, är det övergripande främjandet av åbobornas välbefinnande fortfarande vår gemensamma uppgift. En socialt hållbar stad botar utslagning över generationsgränserna, satsar på att vända den negativa utveckling av ökad ojämlikhet i olika områden och möjliggör ett betydelsefullt och gott liv för alla åbobor. Vi söker också hela tiden efter nya metoder att stöda invånarnas delaktighet och gemenskapskänsla genom bl.a. spetsprojektet för delaktighet, invånarbudgeteringen samt genom utvecklandet av mångsidiga fritidstjänster. Vårt centrala mål, och till och med vår plikt, är att bygga en stad som ökar alla åbobors men särskilt barns och ungas framtidstro.

Åbo är nationellt och internationellt känt för sitt ambitiösa och lyckade klimatarbete. Genom att systematiskt verkställa klimatplanen har vi lyckats minska växthusutsläppen i Åboregionen med över 56 procent från 1990 års nivå före 2022. Även vår utsläppsnivå per invånare har minskat snabbast och är den lägsta bland de stora städerna i Finland. För att vi ska uppnå vårt mål om ett kolneutralt stadsområde före 2029 krävs att vi fortsätter vårt starka, gemensamma utvecklingsarbete och förnyar våra förfaringssätt både i stadens basarbete och i stadskoncernens bolag. Åbos klimatbudgetering har vidautvecklats under denna budgetperiod. Enligt koncernbolagens uppskattningar kommer de att göra investeringar som stöder målen för klimatet, naturen och den cirkulära ekonomin med totalt 973 miljoner euro under budgetperioden 2024–2027. För stadens del tillämpades taxonomin för Europeiska unionens gröna finansiering i allt större omfattning och nogrannare i utvärderingen av investeringarna. Målet är att säkerställa att projekten starkt främjar åtminstone ett huvudmål för miljön och inte samtidigt skadar arbetet för att uppnå de andra miljömålen. Av investeringarna under ekonomiplaneperioden utvärderades enligt taxonomin 188 miljoner euro av investeringarna i lokalprojekt och 137 miljoner euro av investeringarna i infrastrukturprojekt.

Framtiden är ett oskrivet blad och vi bygger framtiden genom våra handlingar och val. Därför är det viktigt att våga blicka tillräckligt långt framåt också i svåra tider. Det är det enda sättet att skapa hållbart välbefinnande för åboborna.

Ekonomiplan

Budgetresultat

Driftsekonomi

Utgångspunkten för stadens ekonomiplanering är den kontinuerliga serviceproduktionens behov och ändringar i dessa under ekonomiplaneperioden. I planeringen strävar man efter att beakta de behov som identifierats till sitt fulla belopp men i den rådande situationen är man också tvungen att ställa upp mål för anpassning som balanserar ekonomin.

I borgmästarens budgetförslag ingår de justeringar och kompletteringar som organen gett i september, dessa är specificerade i bilaga 2. De ändringar som stadsstyrelsen godkänt uppdateras i budgetboken som grundar sig på knaslichefens budgetutkast (bilaga 1).

I borgmästarens budgetförslag är verksamhetsbidrag för 2024 547,7 miljoner euro.

Skattefinansiering

Borgmästarens budgetförslag innehåller också en måttlig höjning av den allmänna fastighetsskatten.

Det föreslås inga ändringar i de övriga skattesatserna. Därigenom vill staden för sin del trygga invånarnas ekonomiska ställning i det rådande läget. Därtill vill man bevara stadens dragningskraft också ur skattefinansieringens synvinkel.

Åbos skattesatser 2024

	2023	2024
Inkomstskattesats:	6,86	6,9
Fastighetsskattesats:
Allmän skattesats	1,15	1,30
Skattesats på mark (ny)		1,30
Permanent bostadsbyggnad	0,45	0,45
Obebyggd byggnadsplats	4,00	4,00
Annan än permanent bostadsbyggnad	1,10	1,10
Allmännyttigt samfund

Finansieringsposter

Nettobeloppet av ränteintäkter och räntekostnader samt finansieringsintäkter och finansieringskostnader år 2024 beräknas uppgå till 19,1 miljoner euro. Nettoantalet finansieringsposter försvagas kraftigt under 2024–2027 beroende på den kraftiga ökningen av räntebelagda lån och höjningen av den allmänna räntenivån. Som utgångspunkt för uppskattningen av finansieringskostnaderna har man använt marknadens euriborprognos på sex månader (6) för de kommande åren plus stadens kapitalanskaffningsmarginal, dvs. 0,30 procent.

Ränteinkomster och ränteutgifter

I budgeten för 2024 beräknas dotterbolagens utlåningar och övriga ränteinkomster uppgå till 21,6 miljoner euro beroende på om lånen lyfts i enlighet med lånereserveringarna. De största ränteinkomsterna härrör från TVT Asunnot Oy, Åbo Energi Ab, Åbo Vattenförsörjning Ab och Åbo Hamn Ab. Räntevillkoren för vissa av dotterbolagens lån orsakar osäkerhet, eftersom dotterbolagens låneräntor påverkas av dotterbolagens resultatutveckling bl.a. för Åbo Hamns del. Ränteinkomsterna från skadefonden har beräknats uppgå till cirka 2 miljoner euro. Under ekonomiplaneperioden 2025–2027 ökar ränteinkomsterna från utlåningar något, eftersom en betydlig del av bolagens investeringar finansieras internt inom koncernen. Beloppet av lån som lyfts och räntevillkoren påverkar betydligt ränteinkomsterna från utlåningar.

Enligt budgeten 2024 beräknas de externa ränteutgifterna uppgå till 27,3 miljoner euro. Detta belopp innehåller kostnaderna för inlåning och ränteskydd. I och med att räntorna har stigit kraftigt är kassaflödet från ränteskydden positivt och de beräknas uppgå till cirka 9,3 miljoner euro år 2024. År 2024 är ränteutgifterna ännu måttliga, men ökar under 2025–2027, eftersom stadens finansieringsbehov kraftigt ökar under denna period och räntenivån för nya lån väsentligt höjts. De korta referensräntorna har höjts under hösten 2023 till cirka fyra (4) procent och de långa referensräntorna upp till cirka 3,5 procent. Detta påverkar räntenivån på lånet när gamla ränteskydd förfaller och nya lån måste lyftas till en högre ränta.

Övriga finansiella inkomster och utgifter

Enligt uppskattningar uppgår de övriga finansiella inkomsterna 2024 till cirka 22,6 miljoner euro. Största delen av detta belopp, dvs. 20 miljoner euro, beräknas härröra från vinstutdelningen som Åbo Energi betalat. Övriga dividendinkomster förknippas med en stor osäkerhet, och för dessa har därför budgeterats endast 2,6 milj. euro år 2024. Dessutom kan inkomster fås från utdelningar till fonderna och vinster från försäljning av värdepapper och andra extraordinära intäkter. Under 2024–2026 förväntas de övriga finansieringsinkomsterna öka endast något, eftersom den största enskilda inkomstposten, dvs. Åbo Energis utdelning, uppskattas stanna kvar på 20 milj. euro. Stadens övriga utdelningsinkomster är relativt små och osäkra. Skadefondens värdeutveckling och resultat förväntas vara måttlig, cirka två (2) miljoner euro om året och följa de riktlinjer som stakats ut i placeringsprinciperna. Andra finansiella kostnader 2023–2026 uppskattas uppgå till cirka 0,7 miljoner euro per år. I siffran ingår närmast kostnader som anknyter till bank, koncernkonto, betalningsrörelse och kontantkassa. För skadefondens del har man inte beaktat skador som eventuellt ersätts med fondens medel.

Årsbidrag

Årsbidraget för 2024 är 31,8 miljoner euro. Detta motsvarar det eurobelopp som blir kvar av inkomstfinansieringen för att täcka investeringar, amorteringar och andra utgifter med lång verkningstid. Stadens årsbidrag är särskilt svagt under de första åren av ekonomiplaneperioden. Årsbidraget förbättras mot slutet av planperioden. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna, men denna nivå underskrids betydligt under ekonomiplaneperioden. Med hjälp av anpassningsprogrammet eftersträvas balans.

Extraordinära poster

I ekonomiplanen för 2024–2027 ingår inte extraordinära poster.

Räkenskapsperiodens över-/underskott

Underskottet för räkenskapsperioden 2024 uppgår till 24,2 miljoner euro. Ekonomiplanen för 2024–2025 uppvisar ett stort underskott. Ekonomisk balans eftersträvas före slutet av ekonomiplaneperioden.

Investeringar

Enligt Åbo stads verksamhetsplan uppgår bruttoinvesteringarna under budget- och ekonomiplaneperioden till 272,4 miljoner euro år 2024, 345,5 miljoner euro år 2025, 416,9 miljoner euro år 2026 och 378,5 miljoner euro år 2027.

Utgångspunkterna för investeringsprogrammen och investeringsplanerna behandlas som en del av höstens budgetberedning. Av anslagen för infrastrukturprojekt 2024 godkände fullmäktige 8,7 milj. euro i juni 2023 för att genomförandeplaneringen och utredningar gällande dessa projekt kan inledas under det aktuella budgetåret och för att konkurrensutsättningarna gällande byggandet vid behov kan inledas genast i början av nästa år (sfm 19.6.2023 § 140).

Under ekonomiplaneperioden 2024–2027 är anslagen för stadens investeringsutgifter sammanlagt 1 413,3 miljoner euro. Målet för investeringsutgifternas finansieringsandelar under planperioden är sammanlagt 17,1 miljoner euro. Självfinansieringsandelen för investeringar är skillnaden på 1 396,2 miljoner euro.

Investeringsutgifterna för infrastrukturbyggandet inom servicehelheten för stadsmiljön och stadens eget byggande av lokaler uppgår till sammanlagt 238,5 miljoner euro under budgetåret 2024. Under ekonomiplaneperioden 2024–2027 är förslaget för stadens investeringsutgifter för eget byggande av infrastruktur- och lokalinvesteringsobjekt sammanlagt 1 200,2 miljoner euro.

Infrainvesteringarnas totala summa år 2024 är 158,4 miljoner euro. Indelningen av anslag i huvudkategorier presenterades i tabellen Infrainvesteringsprogrammet. Av investeringsanslagen riktas 90,1 miljoner euro till strategiska spetsprojekt, 43,3 miljoner euro till fastighetsutvecklingsprojekt, 13,8 miljoner euro till projekt som minskar reparationsskulden och den resterande andelen på 11,2 miljoner euro till projekt som förbättrar boendetrivseln, projekt som förbättrar smidigheten och säkerheten i trafiken samt projekt som stöder funktionerna och tidigarelagd genomförandeplanering.

Ekonomiskt och strategiskt betydande infrainvesteringsobjekt är Utvecklingen av centrum och spetsprojekten för Kuppis spets samt infrainvesteringar i fastighetsutvecklingsobjekt på allmänna områden. Under budgetåret 2024 är sådana objekt t.ex. Åbo bangård och projektet för Kuppis dubbelspår, partnerskapsprojektet för Kuppis spets samt infrainvsteringar i fastighetsutvecklingsobjekt på allmänna områden såsom planområdena på Slotsstaden, Skansen, Rönnudden och Fabriikki.

Kostnadsförslag och förslag för penninganvändning i lokalinvesteringsprogrammet har presenterats i tabellen Lokalinvesteringsprogrammet. Det totala värdet för lokalinvesteringsprogrammet uppgår år 2024 till 80,2 miljoner euro, av vilka det totala värdet av mindre investeringar, det vill säga projekt vars kostnadsberäkning underskrider 3 miljoner euro, är 11,2 miljoner euro och energieffektivitetsinvesteringar 1 miljon euro.

Ekonomiskt betydande nybyggnadsobjekt under budgetåret 2024 är Åbo musikhus Fuuga, skolan Suikkilan koulu och daghemmet Talikorventien päiväkoti samt skolan Wäinö Aaltosen koulu. Av saneringsobjekten är de mest betydande den tekniska saneringen av skolhuset för Nummen koulu, saneringen och pålningen av en del av byggnaderna på stadshusets gårdsområde samt den tekniska saneringen av Wäinö Aaltonens museum.

Finansiering

Stadens räntebelagda skuld beräknas i början av 2024 uppgå till cirka 830 miljoner euro varav 670 miljoner euro är långfristiga lån, högst 30 miljoner euro kortfristiga lån (kommuncertifikat) och cirka 130 miljoner euro bolagens depositioner. År 2025 beräknas staden ta högst 200 miljoner euro långfristigt lån. Kortfristiga lån dvs. kommuncertifikat används aktivt som medel för kassahantering och enligt den låne- och placeringsplan som stadsstyrelsen godkänt. Av de långfristiga lånen förfaller 4.2 miljoner euro till betalning under 2024.

Bolagens depositioner förväntas växla mellan 130–180 milj. euro, men osäkerheten är stor gällande depositionernas summa. Sålunda skulle den räntebelagda skulden (lånestocken) öka ca 196 miljoner euro netto år 2024. Den sammanlagda långfristiga skulden beräknas öka kraftigt med högst 1075 miljoner euro under 2024–2027. Den räntebelagda skulden beräknas uppgå till 1,9 miljarder euro i slutet av 2027. Ökningen av den totala skulden medför betydlig osäkerhet, eftersom stora osäkerheter förknippas med det tidsmässiga framskridandet av stadskoncernens stora investeringsprojekt.

Lånestockens ökning har uppskattats utifrån att investeringskostnaderna utfaller enbart till 80 %. Som en följd av detta är raden Inverkan på likviditeten i finansieringskalkylen kumulativt negativ 300,4 milj. euro under hela planeringsperioden. Om investeringarna utfaller enligt planen, måste underskottet täckas med tilläggslån, vars räntekostnader grovt uppskattat skulle vara ca 10,5 miljoner euro vid slutet av perioden.

Bilaga 1Åbo stads verksamhetsplan, budget för 2024 och ekonomiplan för 2024–2027

Bilaga 2Justeringar och kompletteringar i organens förslag i borgmästarens budgetförslag

Tilläggsmaterial 1Lokalinvesteringsprogrammet 2024–2027 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Investeringsprogrammet för infrastrukturen 2024–2027 (på finska)

Tilläggsmaterial 3Koncernsammanslutningarnas resultatkort

Tilläggsmaterial 4Bestämmelserna om iakttagande av budgeten

Tilläggsmaterial 5Presentationsmaterial för spetsprojekten (på finska)

Tilläggsmaterial 6Verksamhetsplaner för spetsprojekten (på finska)

Borgmästare Minna Arve:

FörslagStadsstyrelsen beslutar godkänna ändringarna som antecknats i bilaga 2 att inkluderas i bilaga 1.

Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige beslutar att fastställa följande skattesatser för Åbo stad för 2024

inkomstskattesats 6,9 %
allmän fastighetsskattesats 1,30 %
fastighetsskattesats för markbotten 1,30 %
fastighetsskattesats för permanenta bostadsbyggnader 0,45 %
fastighetsskattesats för andra bostadsbyggnader 1,10 %
fastighetsskattesats för en obebyggd byggplats 4,00 % %.

Därtill föreslår stadsstyrelsen för stadsfullmäktige att organens budget för 2024 och de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen i ekonomiplanen för 2024–2027 bekräftas enlig den justerade bilagan 1.

BeslutFörslaget godkändes.

Bilaga 1Åbo stads verksamhetsplan, budget för 2024 och ekonomiplan för 2024–2027

Tilläggsmaterial 1Lokalinvesteringsprogrammet 2024–2027 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Investeringsprogrammet för infrastrukturen 2024–2027 (på finska)

Tilläggsmaterial 3Koncernsammanslutningarnas resultatkort

Tilläggsmaterial 4Bestämmelserna om iakttagande av budgeten

Tilläggsmaterial 5Presentationsmaterial för spetsprojekten (på finska)

Tilläggsmaterial 6Verksamhetsplaner för spetsprojekten (på finska)

Tilläggsmaterial 7Verksamhetsplan 2024-2027 Borgmästarens budgetförslag föredragningsmaterial (på finska)

Tilläggsmaterial 8Budgetklausuler (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar att fastställa följande skattesatser för Åbo stad för 2024

inkomstskattesats 6,9 %
allmän fastighetsskattesats 1,30 %
fastighetsskattesats för markbotten 1,30 %
fastighetsskattesats för permanenta bostadsbyggnader 0,45 %
fastighetsskattesats för andra bostadsbyggnader 1,10 %
fastighetsskattesats för en obebyggd byggplats 4,00 % %.

Därtill beslutar stadsfullmäktige att organens budget för 2024 och de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen i ekonomiplanen för 2024–2027 bekräftas enlig den justerade bilagan 1.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Mika Maaskola att det första anförandet i ärendet hålls av borgmästare Minna Arve (anförandets längd högst 10 minuter). Därefter hålls anförandena av de biträdande borgmästarna Piia Elo, Elina Rantanen och Mirka Muukkonen i ovannämnda ordning för sina servicehelheters del (anförandenas längd högst 5 minuter). Efter detta hålls gruppanföranden i gruppernas storleksordning och därefter övriga anföranden. Med stöd av 163 § i förvaltningsstadgan meddelade ordföranden att han begränsar gruppanförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 10 minuter och övriga anföranden till högst 5 minuter.

Under diskussionen lämnades sex understödda ändringsförslag.

Ordförande Maaskola konstaterade att de understödda ändringsförslagen gäller olika punkter i budgetförslaget så att varje ändringsförslag ska ställas mot stadsstyrelsens förslag.

Behandlingsordningen för ändringsförslagen godkändes.

Framlagda ändringsförslag och deras behandling

Ändringsförslag 1