Åbo stad§Sammanträdets datumÄrende nr1
Stadsstyrelsen22105.06.202311
Stadsfullmäktige14519.06.202339

3656-2021 (00 01 05, 11 03 05, 11.00)

Åbo stads program för den biologiska mångfalden 2023-2029

Sammandrag:

För stadsfullmäktige framläggs för godkännande Åbo stads program för den biologiska mångfalden. Programmet innehåller 21 åtgärder under sex olika funktionella teman som siktar på att främja naturens mångfald. Åtgärderna genomförs under 2023-2029.

Ssn § 221

Servicehelheten för stadsmiljö, miljöskyddsplanerare Antti Mäkelä och miljöskyddschef Olli-Pekka Mäki 29.5.2023:

Bakgrund

Åbo stad har utarbetat sitt första LUMO-program, dvs. Åbo stads program för den biologiska mångfalden. LUMO-programmet genomför borgmästarprogrammets mål att stärka naturens mångfald samt målet Naturstaden Åbo som ingår i stadsstrategin. Enligt målet Naturstaden Åbo ska Åbo vara en av världens ledande naturstäder 2030.​ ​ ​

Programmets mål och åtgärder

LUMO-programmets centrala mål är att skapa praktiska åtgärder för att trygga och främja den biologiska mångfalden i Åbo. I LUMO-programmet har enbart sådana åtgärder inkluderats som är nya eller som kräver att de nuvarande förfaringssätten ändras. Med de valda åtgärderna strävar man efter konkreta åtgärder och verkningar. Programmets åtgärder pågår till år 2029. LUMO-programmet utarbetades som ett tjänstearbete inom servicehelheten för stadsmiljö.​

Åbo stads 21 åtgärder i LUMO-programmet har delats in enligt sex olika funktionella teman. Temana rör ökandet av skyddsområden, naturvård och iståndsättande, aktivt ökande av mångfald i naturen, förbättrandet av livsförhållandena för värdefulla arter i Åbo, utredningar samt stadsorganisationens interna verksamhetsmodeller och organisering.​

Det första LUMO-programmets syfte och mål var att starta åtgärder och förfaringssätt som stöder de för Åbo säregna arterna och naturtyperna så att deras kontinuitet tryggas och deras mångfaldsvärde betydligt ökar. I och med programmet ökar det naturskyddsarbete som staden utför betydligt. Därtill strävar staden efter att med programmet vara en nationell föregångare då det gäller skapandet av nya livsmiljöer.​

Åbo stad äger för tillfället 1383 hektar naturskyddsområden, då både Naturskyddsområdena och de egentliga naturskyddsområdena räknas. Av denna yta ligger 109 hektar på de andra kommunernas områden. Målet är att öka antalet skyddsområden som ägs av Åbo stad år 2029, vilket innebär 346 hektar nya naturskyddsområden. Man anser att detta kan uppnås genom att skydda lämpliga skogar på generalplanens grönområden. Därtill är det meningen att skydda fågelskär samt andra havsnära områden, som till stora delar ligger på andra kommuners områden, men som är i Åbo stads ägo. Vid beredningen av skyddsbestämmelserna tas områdenas särdrag och t.ex. rekreationsbruk i beaktande. För fågelskären föreslås sannolikt ett landstigningsförbud under häckningstiderna men annars kommer vistelse på områdena inte att begränsas.

Programmets mål är likaså att känna igen arbetet inom LUMO-programmet och livscykeln för de åtgärder som programmet medför. Därtill görs under den första programperioden sådana utredningar som behövs för planeringen, prioriteringen och effektivt och effektfullt genomförande av åtgärder under de kommande programperioderna.

I åtgärdskorten för LUMO-programmet utnämns ansvarsaktörer för respektive åtgärd. Miljöskyddet och stadsmiljöns underhåll ansvarar för största delen av åtgärderna i programmet. Flera åtgärder kräver också att andra ansvarsområden deltar i arbetet med att öka den biologiska mångfalden. I åtgärdskorten presenteras tydliga mål och mätare för att följa upp hur åtgärderna förverkligats.

Stadsmiljöns ledningsgrupp ansvarar för hanteringen av helheten för programmet för den biologiska mångfalden. Den centrala uppgiften är att följa upp hur målen uppnås, sköta om ändamålsenlig finansiering och anvisande av personresurser på stadens olika ansvarsområden och uppställning av mål.​​

Hittills har de resurser som Åbo stad använt för arbetet med att stärka naturens mångfald varit otillräckliga. Kostnaderna för åtgärderna i LUMO-programmet bedömts vara minst 500 000 euro per år och under hela programperioden totalt ca 3 miljoner euro. Därtill behöver arbetet med LUMO stärkas med personalresurser. De mest betydande behoven av personresurser med tanke på åtgärderna i LUMO-programmet identifierades hos ansvarsområdena för planläggningen, genomförandeplaneringen, byggandet, byggherreverksamheten, miljöskyddet, byggnadstillsynen och underhåll inom servicehelheten för stadsmiljö.​

Under detta år var behovet för konsultanslag 100 000 euro, av vilka 50 000 euro anvisades för skötsel av ängar och 50 000 euro för skötsel av smygstekellikglasvingeobjekt. Stadsmiljön föreslår att genomförandet av LUMO-programmet kan startas direkt och att de anslag som programmet behöver anvisas servicehelheten för stadsmiljö i samband med den andra delårsöversikten för 2023.

Kostnaderna för genomförandet av LUMO-programmet tas i beaktande i beredningen av budgeten för servicehelheten för stadsmiljö för året 2024.

Kommentarer och utlåtanden om LUMO-programmet och ändringar som gjorts på basis av dessa

Utkastet till LUMO-programmet var publicerat för allmänheten i tjänsten Kerro kantasi 1.3–29.3.2023. Tiden för att lämna in kommentarer förlängdes till 12.4.2023. Gällande utkastet för LUMO-programmet lämnades 43 kommentarer i tjänsten Kerro kantasi. Därtill lämnade Finlands miljöcentral, Egentliga Finlands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund tillsammans med Åbo naturskyddsförening och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland sina utlåtanden direkt till Åbo stads miljöskydd. Därtill gav stadsmiljönämnden ett utlåtande.

Programmet fick beröm för att vara bl.a. ambitiöst, konkret och framåtgående. Det mål för att öka antalet skyddsområden som ställdes upp ansågs i flera kommentarer vara för lågt. Också ökad kommunikation och delaktighet önskades.

På basis av den feedback som lämnades in skärptes i början av programmet betydelsen av att skydda naturens mångfald som annat än ett egenvärde eftersom förlusten av diversitet också är ett hot mot ekonomin, matproduktionen och människans hälsa. I början lades dessutom till ett längre stycke om kommunikation. Ett eget åtgärdskort för kommunikationen gjordes inte, eftersom tanken var att kommunikationen är en aktiv del av allt arbete för att främja naturens mångfald. Egentliga åtgärdskort blev enbart åtgärder som konkret främjar mångfalden eller utredningar som siktar på att främja dessa. För LUMO-programmet utarbetas också en webbplats där man informerar om aktuella ärenden gällande mångfald och följer upp hur programmets mål har uppnåtts.

På basis av responsen gjordes ett nytt åtgärdskort i utredningsdelen. Enligt åtgärdskortet ska en iståndsättningsplan utarbetas för Hallisforsen, i vilken beaktas värden för ekologi, fiskeekonomi, landskapet och rekreationsbruk.

De ärenden som påverkar naturens mångfald är regionala och de bör inte begränsas av kommungränser. T.ex. grönförbindelserna ska fortsätta över kommungränserna. Därför skulle det vara viktigt att också de andra kommunerna skulle skapa sina egna program för att bevara och främja den biologiska mångfalden.

Bilaga 1Programmet LUMO 2023–2029

Tilläggsmaterial 1Sammandrag av utlåtanden (på finska)

​ ​Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar att

Därtill föreslår stadsfullmäktige för S:t Karins, Lundo, Nådendal och Reso samt Aura och Rusko att de utarbetar egna program för att bevara och främja den biologiska mångfalden.

BeslutFörslaget godkändes.

Sfm § 145

Bilaga 1Programmet LUMO 2023–2029

Tilläggsmaterial 1Sammandrag av utlåtanden (på finska)

​ ​Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar att

Därtill föreslår stadsfullmäktige för S:t Karins, Lundo, Nådendal och Reso samt Aura och Rusko att de utarbetar egna program för att bevara och främja den biologiska mångfalden.

BeslutFörslaget godkändes.


Bilagor:

Sfm § 145
Bilaga 1:LUMO-ohjelma 2023-2029 / Programmet LUMO 2023-2029