Föredragningslistor/protokoll

Föreslås att stadsfullmäktige antecknar rapporten Åbo stads Klimatplan 2029 från 2022 för kännedom. Under 2022 lyckades Åbo genomföra effektiva klimatåtgärder och minska utsläppen av växthusgaser i sitt område. Trots att minskningen av utsläpp uppnådde det uppställda målet, blev takten långsammare än under de tidigare åren. Med de redan genomförda klimat- och energiåtgärderna hade man uppnått en effekt som ökade områdets bärkraft, vilket för sin del gjorde det lättare för Åbo att klara av krisen. Partnerskap, projekt och deltagande i klimatarbetet stärktes vidare. Utvärde-ringen och uppdateringen av klimatplanen (sfm 16.5.2022 § 103) skapade en god grund för att påskynda klimatarbetet för att nå de mål som uppställts för 2025 och 2029. Del-tagandet i missionen som de kolneutrala städerna i Europa startat stärkte vårt klimatsamarbete både i Finland och internationellt.

Klimatdirektör Risto Veivo och specialsakkunnig Miika Meretoja 1.6.2023:

Trots verkningarna av det anfallskrig som Ryssland startade och energikrisen i Europa, lyckades Åbo minska utsläppen av växthusgaser i Åboområdet under 2022 och den gröna omställningen mot en kolsnål och hållbar vardag fortsatte. Från 1990 års nivå lyckades Åbo nå en minskning på 56 % och nivån är en av de lägsta utsläppsnivåerna per invånare i hela Finland. De totala utsläppen då alla sektorer för utsläppsberäkning beaktades var för första gången på Åbos område under tre ton per invånare, vilket är en väldigt låg nivå också i internationell jämförelse.

Jämfört med den takt med vilken utsläppen minskade under 2020 och 2021 under var utvecklingen under 2022 långsammare. För att uppnå målet som ställts upp för 2025 (att utsläppen minskat 75 % från 1990 års nivå) måste åtgärderna vara effektivare i fortsättningen. De betydande utsläppsminskningarna inom energisektorn måste fortsätta och tillräckliga satsningar måste fortfarande riktas till detta arbete. Minskningen av utsläpp från trafiken har inte framskridit enligt målen. Nu krävs det betydligt större satsningar än tidigare på att kraftigt minska trafikutsläppen och det är sannolikt att utsläppen måste styras på ett mer övergripande sätt. Som redskap kan användas t.ex. den europeiska planen för hållbar mobilitet i städer (SUMP – Sustainable Urban Mobility Plan). Beredningen framskred långsamt. För målen och åtgärderna som gäller både energi och trafik är det viktigt att statens klimatåtgärder fortsätter vara effektiva.

Svaret på energikrisen 2022 var att stärka lagren för de olika energikällorna både för att trygga energibehovet i området och för att förbereda sig på de förpliktelser som nationell beredning förutsätter. I detta ingick också anskaffningen av stenkol till ett säkerhetslager i Nådendals kraftverk. I och med energikrisen blev tillgången till biobränslen sämre och därför kunde inte användningen av kol i basvärmeproduktionen avslutas enligt planen (2022). Energireformen fortsatte dock starkt, andelen förnybara energikällor ökades och energibesparingsåtgärderna påskyndades betydligt. Enligt den nuvarande lägesbilden (1.6.2023) kommer inte stenkol att användas i basproduktionen av värme vid slutet av 2023, den kommer dock att finnas i reservlagret. Användningen av stenkol i basproduktionen håller alltså fortfarande på att avslutas men oväntade externa faktorer påverkar tidsplanen.

Klimatarbetets omfattning och effekt stärktes betydligt i stadskoncernen enligt utvecklingsarbetet för klimatbudgeteringen i Borgmästaravtalet. I utvecklingsarbetet riktades koncernens investeringar allt kraftigare och i större omfattning mot att uppnå klimatmål. Som ram för klimatbudgeten tillämpades taxonomin för EU:s gröna finansiering, som omfattar en mångdimensionell bedömning av klimatåtgärderna och som förbättrar möjligheterna att utnyttja grön finansiering. I samarbete med Europeiska Investeringsbanken (EIB) bereddes under 2021 och 2022 den nya investeringshelheten ”Turku Education Infrastructure”, som EIB finansierar med 190 miljoner euro. Finansieringssamarbetet med EIB har gett Åbo möjligheter till betydande klimatinvesteringar och har på ett viktigt sätt understött stadens beredskap att bedöma, planera och motivera sina investeringar ur ett klimatperspektiv.

Åbo deltog fortfarande aktivt också i det internationella klimatsamarbetet genom att i klimatarbetet följa den gemensamma europeiska modellen Covenant of Mayors, rapportera till det globala systemet CDP, aktivt delta i FN:s klimatmöten, verka i nätverket ICLEI och i gemensamma utvecklingsprojekt, följa missionen för Europas 100 kolneutrala städer samt Östersjöstädernas förbund (Union of Baltic Cities). Borgmästaren har haft flera betydande uppgifter i det internationella samarbetet.

Inom flera klimatprojekt togs aktivt fram nya klimatlösningar i brett samarbete med Åbohögskolor, företag och andra samarbetspartner. Utvecklingsarbetet omfattade både dämpningen av klimatförändringen och stärkandet av informationsbasen för anpassningen, beredningen och genomförandet av nya, bättre åtgärder. Utvecklingen av Åbos klimatarbete var öppen för alla och för nya klimatlösningar.

Klimatrapporten 2022 som nu är den femte i ordningen föreläggs stadsfullmäktige årligen. I rapporten ligger fokus på huvudpunkterna för den utveckling som uppnåtts under 2022 och därtill fokuserar rapporten på att bedöma de utmaningar som uppstått. Rapporten omfattar alltså inte alla delområden i klimatplanen detaljerat.

Åbo stad	§	Sammanträdets datum	Ärende nr	1
Stadsstyrelsen	252	12.06.2023	24
Stadsfullmäktige	144	19.06.2023	38