Borgmästare Minna Arve och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 3.11.2022:

Utgångspunkter och ändringar i omvärlden

Denna instabila tid kräver förutseende och mod

Under den rådande osäkerheten betonas vikten av mod och förutseende av förändringarna i omvärlden. De stora städernas roll som lokomotiv för den finländska ekonomin kommer att förstärkas under de närmaste åren. Därför är det inte skäl att lägga investeringar på is ens under kriser. Stadens långsiktiga och framtidsinriktade investeringar ger upphov till ökad bruttonationalprodukt och välfärd, något som Finland är i stort behov av också under kommande år.

Vårdreformen som träder i kraft vid årsskiftet förändrar stadens uppgiftsfält markant då de nya välfärdsområdena övertar ansvaret för att organisera social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendets tjänster. Staden ska prioritera säkerställandet av att ansvarsöverföringen går smidigt och att de nya servicegränserna inte utgör ett hinder för Åbobornas välfärd. Det är särskilt viktigt att se till att samarbetet med familjer och tjänsterna för barn och unga fungerar smidigt.

Vårdreformens verkningar på den kommunala ekonomin riktar sig särskilt till driftsekonomin, där inkomst- och utgiftsnivån och deras struktur betydligt ändras.  Stadens ekonomi och förvaltning anpassas dessutom enligt hur uppgifter som överförs till välfärdsområdet omfördelas. Till följd av reformen uppgår nettoutgifterna för Nya Åbos verksamhet nästa år till -535,0 miljoner euro i budgetförslaget. Med nettoutgifter avses t.ex. stadens intäkter från kundavgifter, personallöner och utgifter från anskaffning av tjänster och material. De direkta rörelseintäkterna räcker inte till att täcka alla utgifter, därför täcks utgifterna också med hjälp av skatteintäkter och statsandelar.

Räkenskapsperiodens överskott för 2023 är 15,9 miljoner euro. Till följd av vårdreformen ändras stadens kommunalskattesats i enlighet med lagen, eftersom fördelningsandelen mellan staten och staden ändras. Inga ändringar görs däremot i skattesatsen, så enskilda skattebetalare påverkas inte av denna ändring. Efter ändringen är Åbos kommunalskattesats är 6,86 och inga ändringar föreslås i fastighetsskattesatserna.

De blivande välfärdsområdenas ekonomi förknippas fortfarande med stor osäkerhet bland annat när det gäller tillräcklig finansiering. I egenskap av stad anser vi det viktigt att kostnader som överskrider välfärdsområdenas förhandskalkyler i framtiden inte finansieras genom skärningar i den kommunala ekonomin.

Vårdreformen innebär också stora förändringar i Åbos hela stadsorganisation då drygt fem tusen anställda överförs till Egentliga Finlands välfärdsområde. I början av året bildas därmed det s.k. Nya Åbo som består av helheterna för fostran och undervisning, stadsmiljö, fritid, sysselsättning och koncernförvaltning. Vårt mål är att Nya Åbo ska vara en allt mer kund- och invånarcentrerad aktör där omfattande samarbete utövas över servicegränserna.

Vi förbereder oss för förändringar också när det gäller ansvaret för att organisera sysselsättningstjänsterna, avsikten är att dessa överförs till staden fr.o.m. 1.1.2025. Under de kommande åren förnyas sysselsättningstjänsterna så att de motsvarar målen med TE25-reformen. Särskild uppmärksamhet fästs vid att främja sysselsättningen hos specialgrupper, såsom unga, långtidsarbetslösa och invånare med invandrarbakgrund. Efter att välfärdsområdena inlett sin verksamhet och reformen av sysselsättningstjänsterna genomförts fokuserar stadens uppgiftsfält särskilt på utbildnings- och livskraftfunktioner, som kommer att bilda den förnyade stadens kärna.

Hållbar välfärd skapas genom noggrann ekonomi och därför fortsätter staden att genomföra anpassningsprogrammet som inleddes 2019. Anpassningen genomförs kunskapsbaserat och genom att utnyttja samarbetet med andra städer. Samtidigt granskas varför det förekommer så stora skillnader mellan kommunernas kostnader för produktion av tjänster. Dessutom gås stadens upphandlingsprocesser igenom och utreds möjligheterna att påskynda digitaliseringen i stadsorganisationen.

Anpassningsprogrammets mål är att säkerställa att stadens ekonomi vilar på en stabil grund också under eventuella framtida kriser och att Åbo också i framtiden kan tillhandahålla sina invånare högklassiga bastjänster på ett så omfattande och kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Åbo växer och utvecklas

Tillsammans med huvudstadsregionen och Tammerfors bildar Åbo en kraftig tillväxttriangel. Statistikcentralens jämförelsematerial visar att vi under det senaste året har den tredje största dragningskraften i Finland också med tanke på den interna flyttningsrörelsen i landet. Dessutom ser framtidsutsikterna positiva ut i vårt område och stadens arbetslöshetsgrad har minskat med 1,4 procentenheter under det senaste året.

Grundpelarna för tillväxten i Åboregionen är de internationellt viktiga spetsbranscherna såsom bio- och läkemedelsindustrin och marinindustrin. Under det innevarande året fattades ett beslut om finansiering av det nationella Centret för läkemedelsutveckling som kommer att byggas i Åbo, och dess verksamhet kan nu inledas. Av Centret för läkemedelsutveckling förväntar vi oss ny stimulans för innovationer och produktutveckling inom läkemedelsindustrin i vårt område.

De stora stadsregionernas tillväxt grundar sig i framtiden på snabba spårförbindelser. Jämfört med de andra nationella snabba banprojekten har genomförandet av Entimmeståget kommit längst. Byggandet av banan pågår både på Esbo stadsbana och på Åbo huvudjärnvägsstation.  Under de följande åren görs förberedelser för den snabba järnvägen mellan Åbo och Helsingfors bland annat genom att utveckla bangårdar och med byggprojektet Kuppis dubbelspår.

Spetsprojekten utvecklar staden i stor skala

I Åbos borgmästarprogram som utarbetades 2021 fastställdes framtida spetsprojekt för stadsutvecklingen. Dessa kompletterades under innevarande år. Spetsprojekten är ett sätt att framföra en samsyn i stor utsträckning och att reagera med framförhållning på globala förändringar. 

Åbo stad har fem spetsprojekt som tas upp i stadsstrategin och borgmästarprogrammet: Spetsprojektet för utvecklandet av centrumområdet, spetsprojektet för Vetenskapsparken, spetsprojektet för kultur, spetsprojektet för kompetens samt spetsprojektet för gemenskap, välfärd och en balanserad utveckling av bostadsområden.

Ambitiösa mål har uppställts för samtliga spetsprojekt, och dessa genomförs såväl med interna som med externa partner. Omfattande helheter som sammanslår flera aktörer och åtgärder är bl.a. Kulturstranden (bl.a. Musikhuset, Konstens hus, konststadsdelen Slottsudden) och campussamarbetet (Teknologicampus, Hälsocampus och Kulturcampus).

Inom spetsprojektet för centrum förstärker vi dess livskraft och utvecklar det kommersiella centrumet, kulturstranden längs Aura å och Gamla staden.  För detta utvecklingsarbete har utarbetats Centrumvisionen 2050 och flera objektspecifika planer. I och med att salutorget så gott som är färdigt flyttas spetsprojektets fokus på bland annat utvecklandet av Åbo bangård. I området planeras ett arena- och upplevelsecentrum, vars avsikt är att skapa ett nytt internationellt attraktivt evenemangscentrum i Åbo.

På Aura ås östra strand byggs det moderna Musikhuset som ingår i det mer omfattande Kulturstrandkonceptet. Nästa år inleds också en internationell arkitekttävling gällande Museet för historia och framtiden som byggs i Slottsuddens område för att hedra stadens 800-års jubileum år 2029.

Vetenskapsparken är ett omfattande stadsutvecklingsprojekt som bygger på smart tillväxt med stöd av spårförbindelser. Entimmeståget och spårvägen är en del av denna hållbara tillväxt. Inom spetsprojektet utvecklar vi dessutom trafiken och en innovativ användning av det offentliga stadsrummet tillsammans med företag och högskolor.

I Vetenskapsparkens område i Kuppis och Österås finns också ett stort arbetsplats- och utbildningskluster. I området finns redan universitetscampus och yrkeshögskolans campus, i framtiden byggs även ett yrkesutbildningscampus och den nya internationella skolan. I området verkar dessutom en stor grupp företag som stöder mot samarbetet med högskolorna. En viktig partner för bio- och läkemedelsbranschen är också universitetscentralsjukhuset. Området kommer att verka som en plattform och ett skyltfönster för en mångsidig försöks-, utvecklings- och forskningsverksamhet.

Målet med spetsprojektet för kompetens är att lyfta fram Åbobornas utbildningsnivå och förstärka områdets kompetens- och innovationsförmåga. Med hjälp av projektet svarar vi mot arbetslivets behov av experter genom att utveckla möjligheterna till kontinuerligt lärande. Vi satsar dessutom på att locka internationella experter genom att utveckla den engelskspråkiga utbildningsstigen och genom att stöda verksamheten i International House Turku.

Spetsprojektet för gemenskap, välfärd och en balanserad utveckling av bostadsområden förebygger utslagning, vänder på segregationsutvecklingen mellan områden och satsar på delaktighet och gemenskap i Åbo. De ungas allt sämre mående och störande beteende som ökat under coronapandemin förebyggs genom omfattande och mångprofessionellt samarbete. Dessutom är målet att locka Åbobor i alla åldrar att röra på sig genom att förbättra möjligheterna till näridrott och genom att förnya bidragssystemet för idrottsföreningar så att det blir jämlikare och uppmuntrar till investeringar.

Åbo har en europeisk kulturstads hjärta. Spetsprojektet för kultur stöder stadsbornas välfärd och områdets livskraft. Det förstärker och främjar konst- och kulturförutsättningarna i Åbo i samarbete med branschaktörer inom såväl det fria konstfältet som institutioner.

Betydande satsningar på daghem och skolor

Stadens investeringsutgifter är sammanlagt 811 miljoner euro under ekonomiplaneperioden. Merparten av infrastrukturinvesteringarna riktas till strategiska projekt, fastighetsutvecklingsobjekt och objekt med reparationsskuld. Lokalprojekten bildas i sin tur främst av servicenätet inom fostran och undervisning och det nya musikhuset som byggs på Självständighetsplan.

Åbo satsar betydligt på modernisering och reparation av daghem och skolor under denna ekonomiplaneperiod. Målet är att garantera välfungerande, trygga och moderna lokaler för barn och unga. Skolan Suikkilan koulu och daghemmet Talinkorventien päiväkoti är betydande nybyggnadsprojekt under ekonomiplaneperioden. De ekonomiskt största grundläggande renoveringarna görs i Sirkkala skola och skolorna Pääskyvuoren koulu, Nummen koulutalo och Raunistula koulu.

Ett hållbart Åbo

Det framtida Åbo byggs upp på socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara grunder. Den hållbara tillväxten innebär mer inkomster till staden, nya typer av arbetsplatser för invånarna och allmänt ekonomiskt aktivitet som medför välfärd. Den innebär också socialt hållbar tillväxt och att förutsättningarna för välfärd överförs från en generation till en annan.

Åbo är en av de ledande klimatstäderna i världen. Vårt gemensamma mål, som vi genomför i omfattande samarbete med medborgare, företag och sammanslutningar, är att vara ett klimatneutralt stadsområde före 2029, då Åbo stad fyller 800 år, och att vara klimatpositiv från och med detta år. Vi har redan lyckats minska växthusutsläppen i området med över 55 procent från 1990 års nivå. Budgetförslaget innehåller en omfattande och banbrytande klimatbudgetering som fokuserar på basstadens och koncernbolagens klimatmål och klimatinvesteringar.  Helheten av investeringar som stöder stadskoncernens klimatmål uppgår till drygt 1,2 mrd. euro under ekonomiplaneperioden 2023–2026. Effekten av alla investeringar på över en miljon euro har bedömts enligt EU:s taxonomi för grön finansiering och innehåller effekter på klimatet, den cirkulära ekonomin och naturens mångfald.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den därav föranledda energikrisen förlänger den globala ekonomins osäkerhet som började redan under coronapandemin. Även om Ukraina och det ukrainska folket bär de djupaste konsekvenserna av kriget påverkar instabiliteten som kriget ger upphov till de ekonomiska utsikterna och tillväxtutsikterna i hela världen. De ökande energipriserna och byggkostnaderna samt den accelererande inflationen utgör en utmaning också för Åbos ekonomi år 2023.

Ekonomiplan

Driftsekonomi

De senaste åren har vi levt i mycket exceptionella tider. Coronapandemins verkningar har minskat, något som också syns i användningen av stadens tjänster. Vi har lärt oss att leva med corona, även om pandemin fortsätter. Det har varit ytterst viktigt att landets regering förbinder sig att ersätta kostnaderna som coronapandemin förorsakat till fullt belopp, och det är viktigt att denna linje fortsätter.

Anfallskriget som Ryssland startade i februari har dock ökat osäkerheten betydligt. Risker som tidigare identifierats har delvis realiserats bl.a. för inflationens och räntornas del. Tillväxtutsikterna har kollapsat under det innevarande året och risken för recession har betydligt ökat. Dessutom anses det stora underskottet inom den offentliga sektorn utgöra ett hot mot den kommunala ekonomin under kommande år. I ekonomiplanen reserveras 12 miljoner euro för konjunkturrisker.

Enligt årets andra ekonomiprognos överskrids verksamhetsbidraget som beskriver nettodriftsutgifterna särskilt inom servicehelheten för fostran och undervisning, där både personalutgifterna och köp av tjänster har ökat kraftigare än väntat. I bakgrunden ligger såväl det ökade servicebehovet som lönelösningen som återspeglas också inom andra servicehelheter.

I årets tredje ekonomiprognos är situationen bättre särskilt inom servicehelheten för stadsmiljön, som statens coronarelaterade understöd riktas till. Användningen av tjänster har inte återställts till nivån före coronapandemin, och detta återspeglas i inkomstförväntningarna.

Under de senaste åren har det varit mycket svårt att förutspå ekonomin och möjligheten att jämföra åren sinsemellan är beklagligt svag.

Nästa år 2023 är ett historiskt år både inom den offentliga förvaltningen i Finland och inom den kommunala ekonomin, eftersom vårdreformen som beretts redan under en längre tid träder i kraft. I praktiken innebär det att social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets uppgifter överförs till välfärdsområden och motsvarande finansiering till staten. I reformen så gott som halveras kommunernas intäkter och utgifter.

Enligt uppskattningar som för tillfället finns tillgängliga är nettoutgifterna för funktioner som överförs från Åbo stad till Egentliga Finlands välfärdsområde nästan 730 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 60 procent av stadens nettoutgifter under detta år.

Med nettoutgifter avses t.ex. stadens intäkter från kundavgifter, personallöner och utgifter från anskaffning av tjänster och material.

Reformen innebär dessutom att stadens kommunalskatteinkomster, samfundsskatteinkomster och statsandelar minskar i förhållande till det belopp som överförs från staden till välfärdsområdet. Mycket mindre pengar finns alltså till hands nu än tidigare. Å andra sidan flyttas funktioner som medför stora utgifter, dvs. välfärdstjänsterna och räddningsväsendet, bort från staden. 

Statens mål är att genomföra hela reformen kostnadsneutralt på hela landets nivå, men kommunvisa skillnader kommer att uppstå.

Reformen kommer att ha en betydlig inverkan på stadens inkomster och utgifter. De slutliga verkningarna för Åbo stad är ännu inte kända, eftersom överföringen av inkomster påverkas av alla kommuners utgifter. De slutliga överföringskalkylerna utarbetas under 2023 efter att bokslutsuppgifterna för 2022 är klara för alla kommuners del.

Åbos ekonomiplan präglas av osäkerhet på grund av nationella förändringar och det globala läget.

Åbo stad inleder sin verksamhet i ny form i början av 2023. I fortsättningen bildas staden av servicehelheterna för fostran och undervisning, fritid, stadsmiljön och sysselsättning samt koncernförvaltningen.

Ledtråden i budgeten är att sträva efter att säkerställa att Åbos stora reformer framskrider enligt planerna.

Åbo vill trygga sina invånares välfärd med hjälp av högklassiga tjänster och förstärka områdets livskraft. Åbo tillhandahåller många tjänster på landskapsnivå och förstärker hela regionens livskraftsförmån särskilt med hjälp av investeringar som påskyndar utvecklingen.

I den kommunala ekonomin ser år 2023 på basis av de ekonomiska nyckeltalen stark ut, eftersom vårdreformens nedskärande effekt på de kommunala skatteinkomsterna ännu inte syns till fullt belopp i kommunal- och samfundsskatteinkomsterna. Det tar någon tid innan effekterna blir synliga och trycket på ekonomisk anpassning ökar mot slutet av planperioden.

Nästa år ger en felaktig bild av det ekonomiska läget och därför ska ekonomiplanen granskas som en helhet.

Ekonomiplanen innehåller oriktade åtgärder för att balansera ekonomin. Anpassningsmålen som riktas mot organen är dock måttliga. Dessa mål räcker i sig inte till att balansera stadens ekonomiska ställning, och därför har man beslutat att inleda fortsatt beredning av anpassningsarbetet som påbörjades 2019. Avsikten är att få igång arbetet i slutet av året. Målet är att permanent förbättra stadens ekonomiska ställning med 30 miljoner euro före slutet av ekonomiplaneperioden. Anpassningsarbetets detaljer preciseras under december.

Budgetberedningen har styrts av borgmästarprogrammet och dess mål. Verksamhetsbidraget ökade i genomsnitt med 2,3 % och den justerade lånestocken per invånare är cirka 2 900 euro i slutet av 2025. Dessa underskrider målen i borgmästarprogrammet. Uppnåendet av målen förutsätter såväl en åtstramad ekonomi som strukturella och produktivitetsfrämjande ändringar.

För staden ger den ekonomiska ställningen inte möjlighet till att förbättra kvaliteten på serviceproduktionen eller utöka antalet tjänster som finansieras av staden.

Skatteinkomster

Coronapandemin har orsakat kraftiga svängningar i skatteinkomsterna när det gäller kommunal- och samfundsskatterna. Skatteinkomstsprognoserna har systematiskt varit underdimensionerade och har överskridit förväntningarna i synnerhet för samfundsskatternas del.

I skatteprognosen för kommunalskatter har det uppskattats att merparten av restskatterna för skatteåret 2021 genereras först i början av nästa år och på motsvarande sätt mindre under innevarande år. Att göra sådana uppskattningar är svårt, eftersom staden inte har en säker bild av skattebetalarnas betalningsbeteende. Samma antagande har dock tillämpats också för kommande år.

Ändringarna i skattegrunderna sänker kommunalskatteintäkten  nationellt med knappt 50 miljoner euro år 2023. Av detta beror nästan 40 miljoner euro på justeringarna av inkomstnivåindexet i enlighet med regeringsprogrammet. Dessutom har man i prognosen beaktat vissa skattegrundsändringar med mindre verkningar. Det föreslås bland annat att den tidsbundna höjningen av skatteavdraget för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen fortsätter också 2023. Alla uppskattade förlorade skatteinkomster beaktas som ersättningar för förlorade skatteinkomster. Gällande det föreslagna tidsbundna elavdraget finns inga närmare uppgifter ännu tillgängliga, därför har avdraget inte beaktats i skatteprognosen.

Den positiva utvecklingen under innevarande år som är kraftigare än förväntat höjer kommunalskatteprognosen också för kommande år. Utvecklingen av pensionsinkomster förbättras tydligt jämfört med april. Den avsevärda ökningen av pensionsinkomster på 7,5 procent år 2023 beror på den höga inflationens verkningar på arbetspensionsnivån. Arbetspensioner höjs med en index där inflationens viktning är 80 procent och ändringen av löntagarnas inkomstnivå 20 procent. Lönebeloppet som uppskattats från och med 2024 ökar enligt uppskattningarna i höstens program för kommunernas ekonomi och höjer därmed nivån på den beräknade kommunalskatten för dessa skatteår. I redovisningarna av kommunalskatten syns denna positiva utveckling särskilt åren 2025 och 2026.

Samfundsskattens utveckling i år har varit till och med bättre än kommunalskattens utveckling. Enligt förhandsbeskedet för beskattningen 2021 är samfundsskatten som ska betalas nationellt sett över 200 miljoner euro bättre än i bedömningarna i april. Detta höjer uppskattningen av skatternas sammanlagda belopp för skatteåret 2021 år 2022.

På basis av skatteredovisningarna har skatteförvaltningen höjt förskottsskatterna som betalas i år mer än tidigare uppskattats. Därför har uppskattningen av förskottsskatterna för innevarande år höjts med 100 miljoner euro. Av ovannämnda skäl är uppskattningen av samfundsskatten för innevarande år drygt 300 miljoner euro bättre än i prognosen i april.

Den markanta höjningen av samfundsskatten återspeglas positivt också på kommande skatteår. Till följd av ändringarna år 2022 ökar dock uppskattningarna för 2023 och 2024 nationellt med cirka 100 miljoner euro.

För fastighetsskattens del uppskattar skatteförvaltningen att drygt 6 procent av fastighetsskatten för skatteåret 2022 betalas nästa år.

Uppskattningarna i stadens ekonomiplan grundar sig på en skatteprognosfil som Kommunförbundet publicerade i september. Tillväxtförväntningarna gällande skattebasen har dock sänkts för samfundsskattens del i synnerhet på grund av osäkerheten och den ökade recessionsrisken i anslutning till det allmänna ekonomiska läget.

I skatteprognosen för 2023–2026 beaktas de förväntade verkningarna av vårdreformen på kommunalskatteintäkterna och samfundsskatteintäkterna.

Minskningen av inkomstskattesatsen för skatteåret 2023 (% -enheter) från 2022 års nivå är lika stor i alla kommuner på fastlandet. I ekonomiplanen beaktas minskningen av skattesatsen på -12,64 %-enheter som fastställdes på våren. En allt större andel av skatteavdragen kommer att göras i statsbeskattningen. Därför minskar andelen som dras av kommunalskatten betydligt och samtidigt förbättras kommunalskattens effektivitet (differensen mellan den nominella och den effektiva skattegraden).

I redovisningarna av kommunalskatten under kalenderåren 2023–2025 bör beaktas kommunalskatterna som utbetalats före skatteåret 2023. Dessa inflyter enligt gamla skattegrunder och med högre inkomstskattesatser och höjer på så sätt tillfälligt skatteprognosnivån, särskilt under ändringsåren 2023 och 2024.

Kommungruppens andel av samfundsskatten minskas dock med en tredjedel i samband med reformen, vilket leder till att kommunernas andel av samfundsskatten minskar med närmare 30 % under skatteåret 2023. I redovisningarna av samfundsskatten under kalenderåren 2023–2025 bör beaktas samfundsskatterna som redovisas före skatteåret 2023. Dessa inflyter enligt kommungruppens gamla andelar och höjer på så sätt tillfälligt skatteprognosnivån, särskilt under ändringsåren 2023 och 2024.

Det är inte möjligt att ändra kommunalskattesatsen för 2023 och inga ändringar föreslås i de övriga skattesatserna. Med detta vill staden för sin del vill trygga invånarnas ekonomiska ställning i det rådande läget. Därtill vill man bevara stadens dragningskraft också ur skattefinansieringens synvinkel.

Åbos skattesatser 2022–2023:

Statsandelar

Förhandskalkylen grundar sig på statsandelskalkylen för föregående budgetår (dvs. år 2022), ur vilken statsandelarna för social- och hälsovård (ca 5,36 mrd. €) som i samband med vårdreformen övergår till välfärdsområdena har strukits. Dessutom beaktas ändringarna i statsandelen för bastjänster som träder i kraft i samband med vårdreformen. I systemet har lagts till tilläggsdelar för åldersgruppen för över 16-åringar och för främjande av befolkningsökning samt välfärd och hälsa. Dessutom har gränserna för tillägg och avdrag av statsandelsutjämningen som utgår från skatteinkomsterna ändrats.

I kalkylen beaktas statistiken över befolkningsstrukturen för 2021 (SC) och andra uppdaterade bestämningsfaktorer till den del uppgifter finns tillgängliga före publiceringstidpunkten. Staden har kännedom om alla bestämningsfaktorer i slutet av hösten 2022 då kalkylen uppdateras i sin slutliga form.

Baspriserna har uppdaterats till följd av indexjusteringen (3,8 %) och verkningarna av nya och utvidgade uppgifter. Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna, hemkommunsersättningen och ersättningarna för förlorade skatteinkomster har också preciserats så att de motsvarar de nya uppgifterna.

Kalkylen innehåller också element som jämnar ut de ekonomiska verkningarna av vårdreformen, dessa grundar sig på kommunernas kalkyler över finansieringen av social- och hälsovård som uppdaterades i september 2022.

Staten har meddelat att kalkylerna i anslutning till vårdreformen uppdateras följande gång under 2023. Enligt senaste kommunala prognoser är kostnaderna för funktioner som överförs större än väntat och därför torde statsandelarna minskas kraftigare än väntat under ekonomiplaneåren 2024–2026. Slutliga uppgifter fås under år 2023.

Slutliga enhetspriser som påverkar undervisnings- och kulturministeriets slutliga statsandel är ännu inte tillgängliga.

Finansieringsposter

Nettobeloppet av ränteintäkter och räntekostnader samt finansieringsintäkter och finansieringskostnader år 2023 beräknas uppgå till 33,8 miljoner euro. Nettoantalet finansieringsposter försvagas kraftigt under 2024–2026 beroende på den kraftiga ökningen av räntebelagda lån och höjningen av den allmänna räntenivån. Utgångspunkten i bedömningen av finansiella kostnader har varit att hälften av lånen lyfts med lång fast referensränta och hälften med kort referensränta (3–6 mån euribor). Med detta antagande hålls låneportföljens skyddsgrad på 50–75 % under planperioden.

Ränteinkomster ja ränteutgifter

Enligt budgeten 2023 beräknas dotterbolagens utlåningar generera cirka 16,4 milj. euro i ränteinkomster. De största ränteinkomsterna härrör från TVT Asunnot Oy, Åbo Energi Ab, Åbo Vattenförsörjning Ab och Åbo Hamn Ab. Räntevillkoren för vissa av dotterbolagens lån orsakar osäkerhet, eftersom dotterbolagens låneräntor påverkas av dotterbolagens resultatutveckling bl.a. för Åbo hamns del. Ränteinkomsterna från skadefonden har beräknats uppgå till cirka 1,7 miljoner euro.

Under ekonomiplaneperioden 2024–2026 ökar ränteinkomsterna från utlåningar något, eftersom en betydlig del av bolagens investeringar finansieras internt inom koncernen. Beloppet av lån som lyfts och räntevillkoren påverkar betydligt ränteinkomsterna från utlåningar.

Enligt budgeten 2023 beräknas de externa ränteutgifterna uppgå till 6,5 miljoner euro. Detta belopp innehåller kostnaderna för inlåning och ränteskydd. Ränteskyddens andel av räntekostnaderna är betydande. År 2023 är ränteutgifterna ännu måttliga, men ökar under 2024–2026 eftersom stadens finansieringsbehov kraftigt ökar under denna period och räntenivån för nya lån väsentligt höjts. De korta referensräntorna har höjts under hösten 2022 till cirka två (2) procent och de långa referensräntorna upp till cirka 3,0 procent. Det här påverkar räntenivån på lånen allt eftersom gamla ränteskydd förfaller och nya lån måste lyftas.

Övriga finansiella inkomster och utgifter

Enligt uppskattningar uppgår de övriga finansiella inkomsterna 2023 till cirka 21,5 miljoner euro. Största delen av detta belopp, dvs. 20 miljoner euro, beräknas härröra från vinstutdelningen som Åbo Energi betalat. Övriga dividendinkomster förknippas med en stor osäkerhet, och för dessa har därför budgeterats endast 1,5 milj. euro år 2023. Dessutom kan inkomster fås från utdelningar till fonderna och vinster från försäljning av värdepapper och andra extraordinära intäkter. För dessa har för skadefondens del budgeterats 0,5 miljoner euro för 2023.

Under 2024–2026 förväntas de övriga finansieringsinkomsterna öka endast något, eftersom den största enskilda inkomstposten, dvs. Åbo Energis utdelning, uppskattas stanna kvar på 20 milj. euro. Stadens övriga dividendinkomster är relativt små. Skadefondens värdeutveckling och resultat förväntas vara måttlig och följa de riktlinjer som stakats ut i placeringsprinciperna.

Andra finansiella kostnader 2023–2026 uppskattas uppgå till cirka 0,4 miljoner euro per år. För skadefondens del har man inte beaktat skador som eventuellt ersätts med fondens medel.

Årsbidrag

Årsbidraget för 2023 är 69,9 miljoner euro. Detta motsvarar det eurobelopp som blir kvar av inkomstfinansieringen för att täcka investeringar, amorteringar och andra utgifter med lång verkningstid. Stadens årsbidrag försämras under ekonomiplaneperioden. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna, men denna nivå underskrids betydligt under ekonomiplaneperioden. Med hjälp av anpassningsprogrammet eftersträvas balans.

Extraordinära poster

Ekonomiplanen innehåller oriktade extraordinära poster som förbättrar den ekonomiska ställningen åren 2025–2026. Vissa poster förknippas med de ekonomiska målen i anpassningsprogrammet. Arbetet med anpassningsprogrammet inleds i slutet av 2022 och ekonomiska mål kommer att inriktas på nytt under 2023.

Räkenskapsperiodens över-/underskott

Räkenskapsperiodens överskott för 2023 är 15,9 miljoner euro. Det ekonomiska läget kommer dock att vända och uppvisar underskott under 2024–2025. Ekonomisk balans eftersträvas före slutet av ekonomiplaneperioden. 

Investeringar

Enligt Åbo stads verksamhetsplan uppgår bruttoinvesteringarna under budget- och ekonomiplaneperioden till 221,2 miljoner euro år 2023, 241,9 miljoner euro år 2024, 195,2 miljoner euro år 2025 och 152,8 miljoner euro år 2026. Den viktigaste ändringen i omvärlden är överföringen av organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendets tjänster från kommunerna till Egentliga Finlands välfärdsområde från början av 2023.

Planeringssifforna för de olika organens investeringsutgifter för åren 2023–2026 beslutades av stadsfullmäktige i juni (13.6.2022 § 141). Av anslagen för infrastrukturprojekt 2023 godkände fullmäktige 34,75 milj. euro i juni 2022 för att genomförandeplaneringen och utredningar gällande dessa projekt kan inledas under det aktuella budgetåret och för att konkurrensutsättningarna gällande byggandet vid behov kan inledas genast i början av nästa år (sfm 13.6.2022 § 142).

Under ekonomiplaneperioden 2023–2026 är anslagen för stadens investeringsutgifter sammanlagt 811,1 miljoner euro. Finansieringsandelarna för investeringsutgifter var sammanlagt 24,1 miljoner euro under planperioden. Självfinansieringsandelen för investeringar är sammanlagt 787,1 miljoner euro.

Andelen försäljningsinkomster bland bestående aktiva i investeringsdelen är 22,0 miljoner euro för år 2023, varav målet för försäljningsvinst är 18,0 miljoner euro.  Under planperioden 2023–2026 budgeterades överlåtelseinkomster sammanlagt 66,0 milj. euro och försäljningsvinster 51,0 milj. euro. I stället för tomtförsäljning strävar staden efter att i allt större utsträckning övergå till tomtarrendering (ssn 28.3.2022 § 132). Detta har påverkat bedömningen av försäljningsinkomster och andelen försäljningsvinst som dessa medför under ekonomiplaneperioden. Också tillväxtförväntningarna gällande arrendeinkomster har påverkats på lång sikt.

Ekonomiskt betydande sanerings- och nybyggnadsobjekt under budgetåret 2023 är skol- och daghemsfastigheterna. De ekonomiskt mest betydande nybyggnadsobjekten under ekonomiplaneperioden är Musikhuset och TAITO-campuset.

Ekonomiskt och strategiskt viktiga infrastrukturinvesteringsobjekt för 2023 är bl.a. Åbo bangård och Kuppis dubbelspår som ingår i spetsprojekten för utvecklande av centrum, samt investeringarna i infrastrukturen i allmänna områden i fastighetsutvecklingsobjekt, såsom Slottsstaden och projektet Raunistula bro och cykelväg som ingår i övriga fastighetsutvecklingsobjekt.

De detaljerade lokalinvesterings- och infrastrukturinvesteringsprogrammen finns i tilläggsmaterialen 1 och 2 (på finska).

Finansiering

Under 2023 fortsätter den centraliserade koncernfinansieringen, dvs. utlåningen till stadens dotterbolag. Alla finansieringsbehov som tas upp i budgeten är till sin natur reserveringar och finansieringsbehoven kan avsevärt ändras under perioden.

Stadens utlåning till dotterbolagen hålls också under de kommande åren på en hög nivå, i synnerhet om stadens stora utvecklingsprojekt (bl.a. spårvägen och den gemensamma terminalen i hamnen) finansieras med koncernintern utlåning under de kommande åren. Utlåningen till dotterbolagen gör att stadens nettoskuld inte ökar lika snabbt som stadens bruttoskuld.

Kassareserven uppskattas vara cirka 40–80 milj. euro i början av år 2023, och avsikten är att den hålls på denna nivå under hela år 2023. Staden får måttlig placeringsavkastning på sina kassamedel, vilket dock underskrider kostnaden för främmande kapital. Därför är det inte ändamålsenligt att ha extra kassamedel. Kommuncertifikat används aktivt som ett redskap för kassaförvaltningen, och de är fortfarande en förmånlig finansieringskanal för staden.

Stadens räntebelagda skuld beräknas i början av 2023 uppgå till cirka 800 miljoner euro varav 620 miljoner euro är långfristiga lån, högst 30 miljoner euro kortfristiga lån (kommuncertifikat) och cirka 150 miljoner euro bolagens depositioner. År 2023 beräknas staden ta högst 190 miljoner euro långfristigt lån och högst 30 miljoner euro kortfristigt lån. Av de långfristiga lånen förfaller 54 miljoner euro till betalning under 2023.

Den sammanlagda långfristiga skulden beräknas öka med högst 584 miljoner euro under 2023–2026. Den räntebelagda skulden beräknas uppgå till 1,38 miljarder euro i slutet av 2026. Ökningen av den totala skulden medför betydlig osäkerhet, eftersom stora osäkerheter förknippas med det tidsmässiga framskridandet av stadskoncernens stora investeringsprojekt.

Under hela ekonomiplaneperioden, dvs. åren 2023–2026, förväntas stadens finansiella ställning vara fortsättningsvis god och staden får kostnadseffektivt skuldfinansiering från marknaden, även om den allmänna räntenivån har höjts och håller på att höjas och inflationen ytterligare accelererar.

Personal

Personalstrategin förnyades utifrån den förnyade stadsstrategin. Utgångspunkten är att Åbo, såsom den offentliga sektorn i övrigt, står inför stora utmaningar i och med att välfärdsområdena inleder sin verksamhet 2023. För att förändringen ska ske på ett kontrollerat sätt bör ledarskap och kompetens uppdateras kontinuerligt så att de motsvarar de behov som miljön, organisationen, mångfalden och personalen förutsätter. 

Åbo som den stora arbetsgivaren bär ansvar för att dess verksamhet är ansvarsfull och att den stöder målen för hållbar utveckling vare sig det handlar om socialt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar utveckling. För att uppnå dessa mål ska Åbo ta fram arbetsmodeller som beaktar individuella behov och utnyttja smidigt de möjligheter som teknologin medför för att förbättra arbetsförhållandena. Den mänskliga arbetsgivaren beaktar individernas behov och gör det möjligt att flexibelt sammanjämka det egna livet och arbetet. Detta är en möjlighet för den offentliga sektorn när värderingar håller på att förändras. Vi granskar och utvecklar vårt belönings- och incitamentssystem för att det ska kunna anpassa sig till förändringar och avtal. 

Åbo som arbetsgivare försöker vara lyhört för förändringar och stödbehov och för att säkerställa detta utvecklar och utnyttjar man aktivt vid sidan av årliga stora enkäter febertermoterliknande små enkäter som ingår i främjandet av välbefinnandet på arbetsplatsen genom kunskap.  

Åbo är en stad som har både attraktionskraft och kvarhållningskraft och där alla anställda kan nå sin fulla potential och upplever att de är uppskattade.

Personalstrategin har tre tyngdpunkter som vi främjar med centraliserade åtgärder som riktats till servicehelheterna:

1.   Arbetet ökar välbefinnandet

2.   Kompetens och förnyelse

3.   Bättre ledarskap

Rapporteringen av personalstrategin sker centraliserat som en del av personalrapporten på stadsnivå.

Ändringar som borgmästaren föreslår i kanslichefens budgetutkast:

Borgmästarens budgetberedning har utgått från kanslichefens budgetutkast som publicerades i början av oktober och som kraftigt grundade sig på organens förslag. Organen lade fram sina förslag till budgetklausuler i samband med behandlingen av verksamhetsplanen och dessa förslag har nu beaktats i beredningen. I borgmästarens budgetförslag är dessa budgetklausuler en del av servicehelheternas verksamhetsmål.

I borgmästarens budgetförslag godkändes organens ekonomiska mål i enlighet med kanslichefens budgetutkast.

De kompletteringar som ingår i borgmästarens budgetförslag har specificerats i stadens verksamhetsplan, men de återfinns också i tilläggsmaterial 6 (på finska).

Verksamhetsplanering – beredning av verksamhets- och serviceplaner

Alla servicehelheter har förberett en verksamhetsplan där man har antecknat både de ekonomiska och verksamhetsmässiga målen enligt budgetförslagen som överlämnats av nämnderna i september.

Enligt budgeten som stadsfullmäktige fattar beslut om och eventuella preciseringar som stadsstyrelsen gjort görs nödvändiga ändringar i verksamhetsplanerna. Därefter finslipas serviceplanerna. Organen ska godkänna de eventuella preciseringarna i verksamhetsplanerna och serviceplanerna före 16.12.2022.

Kanslichefen ger sektorerna närmare anvisningar om beredningen av verksamhetsplanen (budget och ekonomiplan).

Publicerat material om budgetförslaget kan läsas på adressen www.turku.fi/sv/budget.

Bilaga 1Åbo stads verksamhetsplan, budget för 2023 och ekonomiplan för 2023–2026 (valmisteilla)

Tilläggsmaterial 1Lokalinvesteringsprogrammet 2023–2026 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Investeringsprogrammet för infrastrukturen 2023–2026 (på finska)

Tilläggsmaterial 3Koncernbolagens resultatkort (på finska)

Tilläggsmaterial 4Bestämmelserna om iakttagande av budgeten (på finska)

Tilläggsmaterial 5Presentationsmaterial för budgeten (på finska)

Tilläggsmaterial 6Budgetklausuler (på finska)

Tilläggsmaterial 7Presentationsmaterial för spetsprojekten (på finska)

Tilläggsmaterial 8Verksamhetsplaner för spetsprojekten (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige beslutar att fastställa följande skattesatser för Åbo stad för 2023

• inkomstskattesats 6,86 %
• allmän fastighetsskattesats 1,15 %
• fastighetsskattesats för permanenta bostadsbyggnader 0,45 %
• fastighetsskattesats för andra bostadsbyggnader 1,10 %
• fastighetsskattesats för en obebyggd byggplats 4,00 %.

Dessutom beslutar stadsfullmäktige att

• att organens budget för 2023 och de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen i ekonomiplanen för 2023–2026 fastställs enligt bilaga 1.

BeslutFörslaget godkändes.

Bilaga 1Åbo stads verksamhetsplan, budget för 2023 och ekonomiplan för 2023–2026 (valmisteilla)

Tilläggsmaterial 1Lokalinvesteringsprogrammet 2023–2026 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Investeringsprogrammet för infrastrukturen 2023–2026 (på finska)

Tilläggsmaterial 3Koncernbolagens resultatkort (på finska)

Tilläggsmaterial 4Bestämmelserna om iakttagande av budgeten (på finska)

Tilläggsmaterial 5Presentationsmaterial för budgeten (på finska)

Tilläggsmaterial 6Budgetklausuler (på finska)

Tilläggsmaterial 7Presentationsmaterial för spetsprojekten (på finska)

Tilläggsmaterial 8Verksamhetsplaner för spetsprojekten (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige beslutar att fastställa följande skattesatser för Åbo stad för 2023

• inkomstskattesats 6,86 %
• allmän fastighetsskattesats 1,15 %
• fastighetsskattesats för permanenta bostadsbyggnader 0,45 %
• fastighetsskattesats för andra bostadsbyggnader 1,10 %
• fastighetsskattesats för en obebyggd byggplats 4,00 %.

Dessutom beslutar stadsfullmäktige att

• att organens budget för 2023 och de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen i ekonomiplanen för 2023–2026 fastställs enligt bilaga 1.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Mika Maaskola att det första anförandet i ärendet hålls av borgmästare Minna Arve. Därefter hålls anförandena av de biträdande borgmästarna Piia Elo, Elina Rantanen och Heikki Pälve i ovannämnda odning för sina servicehelheters del. Efter detta hålls gruppanföranden i gruppernas storleksordning och därefter övriga anföranden. Med stöd av 151 § i förvaltningsstadgan meddelade ordföranden att han begränsar gruppanförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 10 minuter och övriga anföranden till högst 5 minuter.

Under diskussionen lämnades fyra ändringsförslag in, av vilka:

• två ändringsförslag understöddes och
• två ändringsförslag förföll i brist på understöd.

Ordförande Maaskola konstaterade att de understödda ändringsförslagen gäller olika punkter i budgetförslaget så att varje ändringsförslag ska ställas mot stadsstyrelsens förslag.

Behandlingsordningen för ändringsförslagen godkändes.

Understödda ändringsförslag och deras behandling

Ändringsförslag 1 

Yrttiaho lämnade understödd av Sandelin följande ändringsförslag:

”Stadsfullmäktige beslutar att lägga till ett nettoanslag på 3.000.000 euro i budgeten för nämnden för fostran och undervisning för att förhindra nedskärningarna.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 65 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 2 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Ändringsförslag 2 

Yrttiaho lämnade understödd av Sandelin följande ändringsförslag:

Dessutom beslutar stadsfullmäktige att ett anpassningsprogram på 30 miljoner euro slopas.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 65 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 2 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Bilaga 2Omröstningsförteckningarna

Förfallna ändringsförslag

Kossilas ändringsförslag med följande innehåll förföll i brist på understöd:

Ändringsförslag 1

”Stadsstyrelsens budgetklausul ändras så att projektplanen för konserthuset förs inte vidare i detta skede utan ärendet skjuts upp med två år då läget bedöms på nytt.”

Ändringsförslag 2

”Staden dämpar avsevärt den planerade skuldsättningen och skär ned sina utgifter:

• genom att halvera anslaget som planerats för uppfyllandet av klimatneutralitetsmålet
• genom att avstå från spårvägsprojektet
• genom att skjuta upp konserthusprojektet
• genom att stoppa de omfattande coronavaccinationerna och coronatestningarna, om de fortfarande ligger på Åbos ansvar nästa år.”