Servicehelheten för stadsmiljö, underhåll, gatuingenjör Heidi Jokinen och stadssekreteraren för servicehelheten för välfärd Antti Perälä 8.9.2022:

Saara Ilvessalo har lämnat en motion om fler resurser för och prioritering av vinterunderhållet. I motionen begärs en utredning av följande:

• hur mycket har det misslyckade vinterunderhållet i Åbo belastat hälsovården och vilka kostnader har det medfört,
• hösten 2022 görs satsningar på vinterunderhåll i budgeten och tilläggsresurser planeras i enlighet med resultaten från utredningen och
• skötsel av trottoarer och cykelvägar prioriteras i vinterunderhållet

I delreformen av lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (senare underhållslagen) som trädde i kraft 1.11.2005 fastställdes bl.a. en ny tillfredsställande kvalitetsnivå på underhåll av gator och gång- och cykelvägar. Finlands kommunförbund och de största städerna (inklusive Åbo) utarbetade utifrån den ändrade lagen en publikation om kvalitetsnivån för underhåll och renhållning av gator och klassificering av leder. Underhållsklassificeringen av körbanor och gång- och cykelvägar utgår från denna publikation. Kvalitetskraven för områdesentreprenader omfattande skötsel av stadens gatu- och grönområden har fastställts utifrån denna klassificering. Underhållsklassificeringen har godkänts av direktionen för fastighetsaffärsverket 17.2.2010 § 86.

I underhållsklassificeringen har gång- och cykelvägarna klassificerats i två klasser (I och II). Klassificeringskriterierna för gång- och cykeltrafiken utgår från antalet fotgängare och cyklister, pendeltrafiken, trafiken in till centrum och stationer och tjänsterna längs leden. Körbanorna har klassificerats i tre klasser (I, II och III). Klassificeringskriterierna för fordonstrafiknätet är trafikmängd, gatans funktionella klass (huvud-, matar- eller bostadsgata), pendeltrafik, tung trafik, kollektivtrafik och tjänster längs leden, t.ex. stationer och hälsovård.

Underhållslagen förutsätter att man vid bestämmandet av nivån på underhållet beaktar gatans betydelse för trafiken, trafikvolymen, väderleken och förutsebara förändringar i väderleken, tiden på dygnet, de olika trafikformernas behov, såsom motorfordonstrafikens, fotgängartrafikens och cykeltrafikens behov, samt hälsoeffekten, trafiksäkerheten och trafikens framkomlighet. Enligt lagen har kommunen möjlighet att fastställa en prioritetsordning för de underhålls- och renhållningsuppgifter som den ansvarar för och att fastställa en angelägenhetsordning för gatorna. På motsvarande sätt ska tomtägaren bedöma den trafikmässiga betydelsen av läget för de trottoarer som hen ansvarar för samt användningstidpunkter vid schemaläggning och dimensionering av åtgärderna.

Klassificeringen av gång- och cykelvägar i två klasser (I och II) enligt underhållsklassificeringen innebär att man först underhåller lederna vid huvudlederna som leder till centrum, lederna vid kollektivtrafikrutter och lederna vid livligt trafikerade matargator. Efter det underhålls lederna vid andra matargator. Lederna vid bostadsgator plogas efter att lederna vid huvudleder och matargatar har iståndsatts. Underhållsklassificeringen kan kontrolleras för varje gata i Åbo på adressen https://opaskartta.turku.fi/ims/.

De mer detaljerade kvalitetsbestämningarna och kvalitetskraven som ingår i en områdesentreprenad har tagits upp i entreprenadhandlingarna. I enlighet med dessa kvalitetsbestämningar och kvalitetskrav genomför entreprenören vinterunderhållsåtgärder på gatorna och genomförandet av dessa kvalitetsbestämningar och kvalitetskrav övervakas av beställarna inom underhållet vid stadsmiljön.  Exempelvis tillåts bl.a. lite snö, slask och ojämnheter i den packade snön på gång- och cykelvägar som är i nöjaktigt skick. Dessa kan orsaka olägenheter för cyklister. Detta anses dock vara på en nöjaktig nivå enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden. Den nuvarande budgeten för vinterunderhållet har dimensionerats utifrån ovannämnda underhållsklasser och kvalitetsbestämningar och kvalitetskrav som ingår i entreprenadhandlingarna.

Entreprenörerna dimensionerar och planerar sina personal- och utrustningsresurser för normala vinterförhållanden så att kvaliteten inte underskrids i förhållande till de kvalitetsbestämningar som staden gett enligt underhållsklassificeringen. Kvalitetskraven som fastställts för vinterunderhållet under och efter exceptionella snöfall får underskridas tillfälligt på vissa områden, men områdena och vägarna ska sättas i skick i den ordning som underhållsklassificeringen förutsätter genast efter att snöfallet upphört. Under exceptionella väderförhållanden kan den som är ansvarig för underhållet först ta hand om områden som är trafikmässigt centrala samtidigt som man eftersträvar en nöjaktig underhållsnivå. Lagen förutsätter inte att underhållsfordonen dimensioneras för de mest exceptionella situationerna. En av utgångspunkterna i lagen är också att gatuanvändarna med sina egna åtgärder kan minska olycksrisken genom att förbereda sig för väderväxlingar och gatuarbeten som de har kännedom om genom att beakta dem i tillräcklig omfattning då de rör sig ute på gatorna.

Entreprenader övervakas genom stickprov av stadens övervakare och entreprenörer. Därtill använder man sig av stadens feedbacktjänst via vilken kundfeedback kan ges bland annat på vinterunderhåll. Dessutom genomför en utomstående övervakare som ett konsultuppdrag mätningar av den tekniska kvaliteten på vinterunderhållet i hela Åboområdet varje vecka under vinterperioden. Om den tekniska kvaliteten avläggs en rapport och efter vinterperioden avläggs en rapport om hela vinterperioden.

Den gångna vintern har på grund av stora väderväxlingar varit mer problematisk än vanligt. Väderväxlingarna har orsakat exceptionella förhållanden för vinterunderhållet. Dessutom har det lett till att ett gott slutresultat inte har kunnat uppnås trots underhållsåtgärder. Om samma ämne har också rapporterat bl.a. NTM-centralen i Turun Sanomat 21.2.2022, Reso stad och S:t Karins stad i Turun Sanomat 22.2.2022 och Lundo kommun i Turun Tienoo 24.2.2022.

Underhållet vid stadsmiljön har sedan 2014 låtit utföra en konsultbedömning av hur krävande vinterunderhållet är. Gällande vintern 2021–2022 har följande skrivits in om de utmanande vinterförhållandena:

Skalan är 1–5, dvs. 1=mycket lätt och 5=mycket svårt.

- Snötäcket var ca 93 cm vintern 2021–2022

- Antalet snödygn var 30 st.

- På basis av ovannämnda nyckeltal var svårighetsgraden för snöplogning 3,7.

- Föregående vinterperiod (20–21) var svårighetsgraden för snöplogning 2,8.

- Under de fem föregående vinterperioderna var den genomsnittliga svårighetsgraden 2,4.

- Antalet överskridningar och underskridningar av 0 °C var 105 st.

- Svårighetsgraden för halkbekämpning var 4,1.

- Föregående vinterperiod (20–21) var svårighetsgraden 3,0.

- Under de fem föregående vinterperioderna var den genomsnittliga svårighetsgraden 3,3.

- Svårighetsgraden för väderförhållanden fastställs som ett medeltal av svårighetsgraderna för snöplogning och halkbekämpning.

- Svårighetsgraden för väderförhållanden var 3,9.

- Föregående vinterperiod 2020–2021 var svårighetsgraden 2,9.

- Under de fem föregående vinterperioderna var den genomsnittliga svårighetsgraden 2,8.

Vintern 2021–2022 har svårighetsgraden för såväl plogning som halka varit betydligt högre jämfört med den föregående vintern och genomsnittet för de fem föregående vintrarna.

Faktorer som påverkar exceptionella förhållanden:

- köldperioden utan snötäcke i slutet av 2021 påskyndade tjälbildningen,

- i slutet av februari var tjälen i landets södra delar och kuster 5–20 cm tjockare än genomsnittet för tidpunkten,

- köldperioden ledde till en ökning av översvämningar och svallis,

- de enstaka snöfallen var rikliga under vintern,

- gatornas snöplatser fylldes i snabb takt och en del av snön packades i tjocka lager på gatorna,

- temperaturväxlingarna under vårvintern gjorde att den packade snön var mycket ojämn och skadlig för fordonen,

- smältvattnet orsakade nya problem, bland annat nedisning av brunnslocken och halka på gång- och cykelleder.

Det också ställen med strukturella problem i vårt gatunät som i sin tur försvårar vinterunderhållet. På dessa ställen kan man bli tvungen att vidta flera underhållsåtgärder dagligen och trots det upprepar sig problemet.  Dessa ovannämnda ställen repareras årligen inom ramen för anslagen.

Staden har tagit emot krav på skadeersättning i anslutning till vinterunderhållet enligt följande:

Jämfört med 2021 har ett betydligt mindre antal krav på skadeersättning lämnats till staden 2022, och vi kan konstatera att underhållsnivån inte återspeglas i ett ökat antal skadeersättningar.

Staden har en gällande ansvarsförsäkring för verksamheten hos ett försäkringsbolag. Alla personskador som staden får kännedom om skickas till försäkringsbolaget för avgörande. Om försäkringsbolaget fattar ett positivt ersättningsbeslut, betalar det ersättning till den skadelidande i enlighet med den offentliga hälsovårdens taxor. Försäkringsbolaget meddelar Åbo stad de betalda ersättningsbeloppen som helhet, inte specificerat.

Försäkringsbolagets ersättningsbelopp kan bestå av personskador, en därmed förknippad föremålsskada och andra skador som uppstått (t.ex. smärta och värk). Med andra ord meddelar försäkringsbolaget staden att det betalat t.ex. sammanlagt 3.500 euro i ersättning till den skadelidande, av vilket Åbo stad ska betala ansvarsförsäkringens självriskandel på 2.000 euro.

Enligt uppgift av servicehelheten för välfärd ökar halt vinterföre naturligtvis antalet fallolyckor. Olycksfall vårdas vid hälsocentralen, hälsocentralernas samjour vid ÅUCS och vid privata läkarstationer. Statistik och kostnadsuppgifter om hur mycket hälsovården har belastats av det eventuellt misslyckade vinterunderhållet i gatuområden som Åbo stad är skyldig att underhålla och vilka kostnader det har medfört finns inte tillgängliga.

Underhållet vid stadsmiljön konstaterar i sitt svar att man trots flera underhållsåtgärder inte alltid har uppnått ett gott slutresultat på grund av extrema väderförhållanden och att man inte har lyckats åstadkomma en hinderfri passage på varje led. Man bör dock komma ihåg att gatuanvändarna med sina egna åtgärder också kan minska olycksrisken genom att förbereda sig för väderväxlingar och genom att beakta dem i tillräcklig omfattning då de rör sig ute på gatorna.

Åbo stad har satsat och satsar inom ramen för resurserna betydligt på effektiviserat vinterunderhåll av gång- och cykelvägar under de kommande fyra vinterperioderna. Rutten med effektiviserat vinterunderhåll utvidgas varje år. Under denna vinterperiod är längden på rutten med effektiviserat vinterunderhåll 20 kilometer, men om fyra år är längden 70 kilometer. Rutten sköts med både borstsaltning och borstsandning. Längden på rutten som sköts med borstsaltning är 12 kilometer varje år. Snön avlägsnas på gång- och cykelvägens hela bredd eller minst på 3 meters bredd t.ex. intill körbanan. Halka bekämpas med saltlösning på rutten som sköts med borstsaltning och med tvättad sand på rutten som sköts med borstsandning. Det effektiviserade vinterunderhållet ingår i utvecklingsprogrammet för gång och cykling som utarbetats av staden. Rutten med effektiviserat vinterunderhåll omfattar de allra livligast trafikerade gång- och cykelvägarna. I praktiken prioriteras rutterna med effektiviserat vinterunderhåll i allra högsta underhållsklass och dess kvalitetskrav är striktare än i underhållsklasserna I och II. Målet är att öka stadsbornas välbefinnande genom att uppmuntra till cykling året runt. Samtidigt minskar trafikens klimatbelastning om privatbilismen kan minskas.

Utöver detta har underhållet börjat utarbeta en beredskapsplan. Avsikten med beredskapsplanen för vinterunderhåll är att förbättra beredskapen för olika extrema väderförhållanden hos de instanser som svarar för vinterunderhållet av stadens allmänna områden.

Centrala principer i beredskapsplanen:

• Kriterier för beredskap för vinterunderhåll
• Tillvägagångssätt i exceptionella vinterförhållanden
• Beredskapsrelaterad organisering
• Kontakt och kommunikation
• Lägesdata och dokumentering

Beredskapsplanen föreläggs nämnden på hösten och den torde innehålla ett förslag till tilläggsanslag för undantagssituationer på vintern.

Tilläggsmaterial 1Fullm. Saara Ilvessalos m.fl. motion: Fler resurser för och prioritering av vinterunderhållet (på finska)

Tilläggsmaterial 2Kvalitetskrav på gång- och cykelvägar och utvidgande av rutten med effektiviserat vinterunderhåll (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

BeslutFörslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1Fullm. Saara Ilvessalos m.fl. motion: Fler resurser för och prioritering av vinterunderhållet (på finska)

Tilläggsmaterial 2Kvalitetskrav på gång- och cykelvägar och utvidgande av rutten med effektiviserat vinterunderhåll (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

BeslutFörslaget godkändes.