Klimatdirektör Risto Veivo 19.4.2022:

Åbo stadsfullmäktige godkände enhälligt Klimatplan 2029 11.6.2018 § 142. Stadsfullmäktige får årligen rapporter om hur klimatplanen genomförs, senast 20.9.2021 § 221, och planen uppdateras under varje mandatperiod. Utvärderingen och uppdateringen av klimatplanen med fyra års mellanrum är också en åtgärd som ingår i den gemensamma europeiska arbetsmodellen som Åbo förbundit sig till och för Åbo är den indelad i tidsplaner enligt fullmäktiges mandatperioder. Också klimatplanens huvudmål har uppdelats i tidsplaner enligt fullmäktiges mandatperioder 2021 – 2025 – 2029.

Åbo fullföljer Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med tiden före industrialiseringen och möjliggör således ett hållbart liv tillsammans med medborgare, företag och samfund. Målet är ett klimatneutralt stadsområde år 2029 och ett klimatpositivt område från 2029 framåt - dvs. nettoeffekten i området förändras så att klimatet kyls ned istället för att värmas upp. Utöver minskandet av utsläppen av växthusgaser kräver målet fler kolsänkor i jordmånen och växtligheten samt utvecklandet och genomförande av kompensationsåtgärder. Samtidigt förbereder vi oss för de risker och konsekvenser som klimatförändringen medför på ett så heltäckande sätt som möjligt.

Processen för att utvärdera och uppdatera klimatplanen inleddes med beslut av stadsstyrelsens stadsutvecklingssektion 22.3.2021. Enligt beslutet att inleda processen har förslaget för den uppdaterade klimatplanen beretts så att det kan föreläggas stadsfullmäktige i april 2022. Uppdateringen av planen genomfördes som en del av borgmästarprogrammet och har gjorts med beaktande av stadsstrategin. Genom uppdateringen stärks klimatplanens mål, åtgärder och effekter så att klimatmålen uppnås. Samtidigt föreslås också måttliga ändringar i målen för minskande av utsläpp för åren 2025 och 2029.

Utvärderings- och uppdateringsprocessen omfattade alla delområden i klimatplanen.

1. Hantering av klimatförändringen

a. Kalkylen över utsläpp under basåren och uppföljningsåren har uppdaterats och prognoserna har utarbetats genom en regional konsumtionsbaserad kalkyl samt genom EU:s SECAP-metod.

b. Utfallna nivån av utsläpp och kolsänkornas nivå har analyserats i förhållande till målspåret samt granskningen av scenariot/målspåret för målen 2025 och 2029 och scenariostigen mot år 2035 (stärkande av klimatpositivitet).

c. Åtgärderna för att dämpa klimatförändringen samt de mål som styr åtgärderna analyserades i förhållande till den utfallna utsläppsutvecklingen och prognosen.

d. Mål som ska kompletteras och specificeras och korrigerande åtgärder har definierats och deras verkningar har bedömts (energi, rörelse, samhällsstruktur och byggande, investeringar, anskaffningar och klimatansvar samt kolsänkor och kompensationer).

e. Målen för utsläppsminskning för åren 2025 och 2029 – som vi föreslår att måttligt stramas åt – har redan bevisat sig kunna uppnås och en stig mot allt starkare klimatpositivitet har fastställts (2035).

2. Förberedelser inför klimatförändringen

a. Analysen av de risker, sårbara punkter och verkningarna av klimatförändringen har genomförts utifrån den senaste informationen och konsultationer av experter. Beskrivningarna av riskerna samlades i riskkorten som bifogas till klimatplanen.

b. Lägesöversikten över anpassningen bereddes enligt den gemensamma europeiska samarbetsmodellen genom att använda den bästa tillgängliga informationen och expertisen.

c. Anpassningsmålen definierades utifrån den ovannämnda analysen, lägesöversikten av anpassningen, beredningsgruppens arbete samt konsultationer av sakkunniga genom att utnyttja FN:s gemensamma Sendairamverk.

d. Anpassningsåtgärderna granskades och stärktes betydligt i ett omfattande samarbete och de strukturerades enligt Sendairamverket.

3. Klimatplanens mål, strategi och vision samt genomförande

a. Klimatplanen granskades och utvecklades i förhållande till borgmästarprogrammet och uppdateringen av stadsstrategin samt förändringen av det områdesmässiga, nationella och internationella verksamhetsområdet.

b. Klimatplanens effekter på hållbar utveckling identifierades och läggs tydligt fram i planen (hållbart välbefinnande, konkurrenskraft och cirkulär ekonomi, deltagande och jämställdhet samt stärkande av naturens mångfald).

c. Stärkande av samutveckling tillsammans med företag och samfund, medborgarnas deltagande och klimatkommunikation samt betydelsen av klimatinformation och stärkande av kompetens betonas allt starkare.

d. Klimatledningens, koncernstyrningens, investeringarnas, finansieringens och anskaffningarnas samt utvecklingsprojektens effektivitet kändes igen och på dessa satsas allt mer.

För uppdateringsarbetet sammankallades en omfattande beredningsgrupp, som bestod av ca 80 deltagare från koncernen samt intressentgrupper och samarbetsparter. Deltagarna bestod av sakkunniga och ledningen. Beredningsgruppen bidrog till utvärderings- och uppdateringsarbetet med bästa möjliga expertis på klimatplanen delområden, samlade information, beredde riktlinjerna för innehållet och verkställandet förankrades hos hela stadskoncernen och intressentgrupperna. I praktiken genomfördes största delen av arbetet fördelat på de olika delområdena. Beredningsgruppen samlades tre gånger och de åtta temagrupper som var underställda beredningsgruppen samlades mellan tre och fem gånger. Koncernförvaltningens ansvarsområde för klimat- och miljöpolitik svarade för arbetets beredning och styrning och Sitowise Oy erbjöd expertstöd. Uppdateringsarbetet kunde förutspås delvis genom en fortbildning i klimatledarskap av Kommunförbundet, i vilken också stadsstyrelsens ordförande och stadsfullmäktiges ordförande deltog. I samband med fortbildningen gjordes tillsammans med Tammerfors universitet och Lahtis stad under våren 2021 en enkät för kollegial respons gällande klimatledarskap.

Utöver beredningsgruppen behandlades utvärderings- och uppdateringsarbetet i stadsmiljöns ledningsgrupp, i Åbo Energis ledningsgrupp, på bildningsväsendets ledarskapsforum, i ledningsgruppen för stöd för ledningen, i ledningsgruppen för livskraft samt i stadens ledningsgrupp och på stadsstyrelsens morgonskola. Det huvudsakliga forumet var dock beredningsgruppen, där både basstadens organisation och koncernsamfunden var starkt representerade. Om analyserna av klimatförändringens risker, sårbarheter och verkningar samt anpassningsåtgärderna ordnades ett hörande av experter. Expertisen vid högskolorna i Åbo och de regionala och nationella expertorganisationerna utnyttjades också starkt som en del av beredningsgruppen.

I utvärderings- och uppdateringsprocessen följdes principerna för det gemensamma europeiska systemet och arbetet rapporteras till Europeiska kommissionen innan slutet av 2022 i det gemensamma systemet för städernas klimatarbete (EU Covenant of Mayors for Climate and Energy). Den gemensamma europeiska arbetsmodellen används av över 10 000 städer och områden vars klimatarbete genererar ett enhetligt rapporterings- och informationsmaterial. Också beredningen av Europeiska unionens hållbara gröna taxonomi beaktas i samband med uppdateringsåtgärderna, särskilt gällande investeringar, anskaffningar och finansiering.

De mest betydande ändringarna i klimatplanen som godkändes 11.6.2018 och som nu föreslås stadsfullmäktige är följande:

Mål för minskande av växthusgasutsläpp i Åboregionen

Nya, uppdaterade mål som föreslås:

• Före 2025 minskas utsläppen med minst 75 procent jämfört med 1990 års nivå (tidigare målsättning: minst 60–70 procent).
• Före 2029 minskas utsläppen med minst 90 procent jämfört med 1990 års nivå (tidigare målsättning: åtminstone 80 procent).

Motiveringar:

• Den verkliga och förutsedda ökningen av kolsänkor i Åboregionen har visat sig vara betydligt lägre än man tidigare uppskattat (utredning av Luonnonvarakeskus 2022).
• Parallellt med stärkandet av kolsänkor och kompensationsåtgärder är det nödvändigt att minska utsläppen allt snabbare och mer än tidigare uppskattats vara nödvändigt – detta har uppnåtts.
• Den uppnådda goda klimatutvecklingen, målet för 2021 uppnåddes och passerades med betydlig marginal, och de i klimatplanen uppdaterade åtgärderna är för konsekvensbedömningens del tillräckliga för att uppnå de föreslagna, uppdaterade målen.

Hantering av klimatförändringen

• Genomförandet av det koldioxidneutrala energisystemet framskrider snabbare än förväntat. Genomförandet av delmålen inom energihelheten försnabbas och åtgärderna stärks ytterligare – dock så att man samtidigt beaktar beredningen inför undantagsförhållanden.
• Målen för kolsnål rörelse förblir huvudsakligen oförändrade, men metoderna för att uppnå målen stärks.
• Helheten för hållbar samhällsstruktur utvidgas så att den omfattar byggande.
• Investeringar, anskaffningar och klimatansvar utgör en betydande helhet som koncernen genomför och den innehåller också klimatbudgeten (klimatinvesteringar 77 MEUR 2022).
• Förstärkning av den biologiska mångfalden och kolsänkorna utgör en helhet. Naturåtgärderna inverkar betydligt på både dämpningen och anpassningen och de ska stärkas.

Anpassning

• Analysen av riskerna, sårbarheten och effekterna har uppdaterats grundligt utifrån den senaste informationen och konsultationer av sakkunniga.
• Anpassningsåtgärderna förnyas och stärks strukturerade enligt FN:s Sendairamverk.
• Helheten stärker beredningen också inför andra avvikande förhållanden och förändringar.

Verkställande och uppföljning

• Styrningen av klimatpolitiken har redan stärkts. Genomförandet i koncernen förverkligas fortfarande som en del av årlig ledning, investeringsprogrammen och koncernstyrningen samt som en del av spets- och utvecklingsprojekten. Klimatbudgeten samlar resurser särskilt för klimatinvesteringar.
• Vi stärker klimatkommunikationen samt medborgares, företags och samfunds möjligheter att delta. Vi beaktar informationsbehovet hos olika befolkningsgrupper, särskilt barn och unga har rätt få information enligt sin ålder.
• Konsumtionens utsläpp börjar följas (uppföljning inleddes 2021).
• Samarbetet stärks på alla nivåer och tillsammans med högskolorna och samarbetsparterna görs satsningar på utvecklingen av klimatlösningar och FUI-verksamhet. Åbo är en ledande föregångare och det gynnar staden.

De klimatmål som stadsfullmäktige ställt upp har hittills uppnåtts och passerats snabbare än den bestämda tidsplanen. Utifrån från det lyckade verkställandet och den nyaste informationen föreslås att målen för minskande av utsläpp för åren 2025 och 2029 höjs aningen, så att kolneutralitet 2029 och vägen till allt starkare klimatpositivitet 2035 är lättare att förverkliga. Effektiveringen av anpassningsåtgärderna inför klimatförändringen enligt FN:s Sendairam tryggar åbobornas liv och verksamhet bättre än tidigare då klimatet förändras. Åtgärderna har en skyddande och synergiskapande verkning också på förberedelser inför andra störningar.

Klimatarbetet har också visat sig vara ekonomiskt lönsamt för Åbo stadskoncern och stadens invånare: t.ex. priset på och utsläppen orsakade av fjärrvärme, som används av 90 % av hushållen i Åbo har minskat och lönsamheten förbättrats i och med ökad användning av förnybar energi. Med hjälp av klimatarbetet förbättras också förhållanden i vardagen och därtill stärks stadens trivsamhet och attraktionskraft. Den uppdaterade klimatplanen delaktiggör medborgarna allt starkare och satsar på utveckling av nya klimatlösningar samt FUI-verksamhet i ett brett samarbete med högskolorna i Åbo och andra samarbetsparter. Åbos klimatarbete är öppet och i det får alla delta och nya klimatlösningar tas emot. Klimatarbetet utvecklas kontinuerligt tillsammans. Man strävar efter att tillsammans stärka Åbos starka, ledande roll i städernas klimatarbete.

Bilaga 1Åbo stads klimatplan 2029 (uppdaterad 2022)

Tilläggsmaterial 1Uppdatering av klimatplanen 2022, centrala ärenden för beslutsfattarna, diavisning (på finska)

Tilläggsmaterial 2Beredningsgruppens medlemmar, temagrupperna och möten som hållits (på finska)

Tilläggsmaterial 3Åbos kolsänkor, Luonnonvarakeskus 2022 (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutas at godkänna Åbo stads uppdaterade klimatplan 2029.

BeslutStadsstyrelsen beslutade att föreslå för fullmäktige att den godkänner Åbo stads uppdaterade klimatplan 2029 i bilaga 1.

Dessutom beslutade stadsstyrelsen att de i klimatplanen fastställda programmen för stadsmobilitet förses med konkreta, årliga steg för att minska trafikutsläppen och genomföra ändringar i färdsätten i enlighet med målen i klimatplanen.

Beslut i ärendet fattades med rösterna 2–12.

I omröstning med namnupprop röstade Niinivirta och Anttila för föredragandens beslutsförslag.

För Rantanens tilläggsförslag som understöddes av Muukkonen och som blev stadsstyrelsens beslut röstade förutom dessa personer även Elo, Koivusalo, Rosenlöf, Lindfors, Achrén, Weber, Aaltonen, Ruohonen, Valkonen och Arve.

Bilaga 1Åbo stads klimatplan 2029 (uppdaterad, Ssn 25.4.2022 § 186)

Tilläggsmaterial 1Uppdatering av klimatplanen 2022, centrala ärenden för beslutsfattarna, diavisning (på finska)

Tilläggsmaterial 2Beredningsgruppens medlemmar, temagrupperna och möten som hållits (på finska)

Tilläggsmaterial 3Åbos kolsänkor, Luonnonvarakeskus 2022 (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutas at godkänna Åbo stads uppdaterade klimatplan 2029.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Ändringsförslagen med följande innehåll förföll i brist på understöd:

Anttilas ändringsförslag: ”Texten ändras i bilaga 1, punkt 1.2, sjunde punkten i punktuppställningen så att ordet mobilisera byts ut mot ordet uppmuntra. Av den anledningen att ordet mobilisera har en alltför militärisk och befallande ton.”

Kossilas ändringsförslag: ”Jag föreslår att Åbo stad inte höjer målen för utsläppsminskning.”