Direktör för psykosociala tjänster Annie Turunen och servicedirektör för familje- och socialtjänster Sirpa Kuronen 21.3.2022:

Ledamot Timo Furuholm m.fl. föreslår i sitt initiativ att

1. Åbo stad gör en utredning om rekryteringsproblemen för skolpsykologer på grundskolestadiet och deras inverkan på den nuvarande servicenivån, och att

2. Åbo stad utgående från utredningarna vidtar de åtgärder som krävs för att åtgärda problemen med elevvården på det grundskolestadiet.

I den grundläggande utbildningen i Åbo finns 28 befattningar som skolpsykolog. I genomsnitt 571 elever i grundläggande utbildning per vakans för skolpsykolog. Den skolpsykologspecifika rekommendationen i elevvårdslagen träder i kraft är 780 elever / skolpsykolog. Resurserna som reserverats för skolpsykologarbetet på grundskolestadiet är alltså tillräckliga och i dem kan man också beakta regionala och skolspecifika specialbehov.

Rekryteringssvårigheter

I Åbo finns det för närvarande tillräckligt med vakanser för skolpsykologer på grundstadiet, men trots upprepade ansökningsomgångar har man inte alltid fått sökande till uppgifterna. Rekryteringen av skolpsykologer har klart försvårats under de senaste tre åren just på grundstadiet. I den senaste skolpsykologansökan kunde vi fylla tre öppna vakanser inom den grundläggande utbildningen, varav två flyttades inom Åbo från andra psykologuppgifter.

Det är särskilt svårt att rekrytera vikarier för skolpsykolog ens för längre perioder. De svenskspråkiga skolorna och även andra svenskspråkiga psykologuppgifter har under många år fått antingen ett par sökande eller inga sökande trots rekryteringsförsök. Även om svenskspråkiga psykologer utexamineras i Åbo söker de sig ändå till andra uppgifter än till skolpsykolog.

Vanligtvis är den sökande en nyutexaminerad psykolog som söker sin egen yrkesorientering och som inte tänker hålla sig till uppgiften under en längre tid. Skolpsykologens befattningsbeskrivning motsvarar inte alla sökandes önskemål. Rekryteringen försvåras av att arbetsuppgifterna koncentreras kraftigt till psykologiska undersökningar och av överbelastade köer till undersökningar som är överbelastade och som inte lockar. Skolpsykologens arbete har också blivit tyngre. Även om det på Åbos grundskolestadium finns tillräckligt med skolpsykologvakanser i förhållande till dimensioneringen av lagen om elevvård, räcker stödet inte till för den ökade efterfrågan. Elevernas behov har ökat kraftigt och försvårats. På grund av de överbelastade mentalvårdsvägarna får eleverna vänta på tillgång till psykoterapi och specialsjukvård, med stöd av elevvården. I elevvårdens psykologarbete bör man förutom skolornas elevantal även beakta invandrarelever, specialelever och specialskolor. Arbetet påverkas dessutom av det område där skolpsykologen arbetar, områdets socioekonomiska situation, övriga tjänster för barnfamiljer och tillgången till dem. Tyngdpunkten i grunderna för lagen om grundläggande utbildning och läroplanen ligger på förebyggande arbete, men tjänsterna fokuserar ofta på individuellt arbete och medelsvåra eller svåra psykiska problem. Skolorna borde ha mer tid och möjligheter för förebyggande arbete på samhällsnivå, såsom utveckling av skolgemenskapen och arbete med elevgrupper och klasser. Detta skulle ge de anställda inom elev- och studerandevården möjlighet till verksamhet som motsvarar målet för deras uppgift och öka dragningskraften för uppgifterna.

Rekryteringen påverkas också av lönen, där Åbo inte är den mest attraktiva kommunen i området. Även arbetsförhållandena, som inte alltid är optimala, påverkar rekryteringen och i synnerhet möjligheterna att stanna kvar i arbetet. Det är mycket positivt att man under de senaste åren har fått fler skolpsykologer och skolkuratorer vid sidan av andra personalökningar i skolorna. Arbetsutrymmena i skolorna har dock inte ökat på motsvarande sätt. För skolpsykologen finns det inte nödvändigtvis ett arbetsrum, rummet är inte ändamålsenligt eller delas med många personer.  Ett undantag är de svenskspråkiga skolornas ändamålsenliga arbetsutrymmen. Faktorer som ökar dragkraften är mångsidighet, effektivitet och betydelse i skolpsykologens arbete. Där har man en utmärkt plats för att ta kontroll över fältet för psykologiskt arbete i trygga arbetsgemenskaper. En omfattande uppgiftsbeskrivning och en multiprofessionell verksamhetsmiljö ger goda möjligheter även för utvecklingsarbetet.  Generellt sett kan man konstatera att psykologer för närvarande har gott om valmöjligheter på arbetsmarknaden, men att skolpsykologens arbete för många inte är det mest intressanta alternativet. Det är också fråga om ett mer omfattande fenomen: vid det riksomfattande mötet för ledningen för elev- och studerandevården i mars framkom att svårigheterna att rekrytera skolpsykologer är mycket likartade överallt i Finland. Typiskt är också den snabba personalomsättningen.

Åtgärder för att förbättra situationen

Skolpsykologresurserna har utökats under de senaste åren. Särskilt under coronatiden har problemen med barns och ungas psykiska välbefinnande och även psykiska problem ökat. Man har strävat efter att svara på denna belastning med nya vakanser för att den enskilda psykologens arbetsbelastning ska kunna anses vara skälig. Rekryteringen stöds genom rekryteringskommunikation. Rekryteringsarbetet utförs på många nivåer. Utöver de sociala medierna är också det intensiva samarbetet med universiteten och det övriga nätverksarbetet aktivt. Psykologstuderandena erbjuds praktikplatser på grundskolestadiet och därigenom väcks intresse och förankring i skolpsykologiska uppgifter. Avsaknaden av en svenskspråkig psykolog i Cygnaeus skola ersätts tillfälligt med en köpt tjänst tills vi kan fylla uppgiften med en egen psykolog.

Skolpsykologernas arbete har fått stödjande element: bl.a. intensiv tutorverksamhet, kamratstöd i team, arbetshandledning (psykologisk, neuropsykologisk), lämpliga utbildningsmöjligheter genom avlönade utbildningsdagar, deltagaravgifter samt regionala och sjukvårdsdistriktets fokuserade utbildningar och naturligtvis genom arbetshälsa och utvecklingsverksamhet. Även flexibla arbetstider och ledigheter har stött arbetet och välbefinnandet. Uppgiftsbeskrivningarna har preciserats, specialkompetensen har beaktats och psykologernas önskemål om skol- och uppgiftsområden har hörts.

Psykologernas lönenivå har höjts på det sätt som det kommunala arbetsavtalssystemet möjliggör. I de lokala justeringspotterna i det kommunala avtalet har psykologerna varit en yrkesgrupp vars löner har korrigerats, såsom höjningen på över 200 euro för 2 år sedan. Tillgången till yrkesutbildade personer har inte utvecklats i förhållande till de ökade behoven, vilket har lett till en situation där höjningen av lönerna i en kommun leder till en kedjereaktion där även andra höjer lönerna. Situationen torde korrigeras när man övergår till välfärdsområden, då det inte längre finns kommunala konkurrerande aktörer, utan resurslösningarna kan övervägas som stora helheter.

Tilläggsmaterial 1Fullm. Timo Furuholm m.fl. motion (på finska)          

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

BeslutFörslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1Fullm. Timo Furuholm m.fl. motion (på finska)          

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

BeslutFörslaget godkändes.