Åbo stad§Sammanträdets datumÄrende nr1
Stadsstyrelsen13328.03.20227
Stadsfullmäktige7311.04.202210

3524-2022 (00 01 01, 00 04 01)

Godkännande av grundavtalet för samkommunen för Åbo stadsregion

Sammandrag:

Kommunerna i Åbo stadsregion (Åbo, Lundo, S:t Karins, Nådendal, Reso och Rusko) har fattat ett principbeslut om att utveckla det regionala samarbetet (Åbo stad Ssn 24.5.2021/ § 244, S:t Karins stad Ssn 6.9.2021/ § 248, Lundo kommun Ksn 24.5.2021/ § 216, Nådendals stad Ssn 24.5.2021/ § 236, Reso stad Ssn 31.5.2021/ § 182, Rusko kommun Ksn 21.6.2021/ § 131). I kommunernas beslut förutsattes att grundandet av samkommunen med tillhörande handlingar föreläggs separat för beslut. Samkommunens form, grundavtal och förvaltningsstadga har beretts i samarbete mellan ovannämnda kommuner. Samkommunen som grundas har till huvudsaklig uppgift att koordinera och förstärka samarbetet mellan kommunerna som hör till kärnstadsregionen och att informera om teman som hör till dess uppgifter. Varken kommunernas beslutanderätt eller uppgifter som hör till kommunens organiseringsansvar överförs till samkommunen.

Ssn § 133

Direktör för regionsamarbete Pekka Sundman 4.3.2022:

Åbo kärnstadsregion bildar ett tätt och oavgränsat område för arbete och tjänster där områdets livskraft, dragningskraft och konkurrenskraft ska utvecklas som en helhet som överskrider kommungränserna. Avsikten är att intensifiera samarbetet inom kärnstadsregionen för att uppnå allt bättre och effektivare resultat. Vikten av ett gott samarbete framhävs i synnerhet på grund av vårdreformen 2023 och vidare 2024 då ansvaret för att ordna sysselsättningstjänster överförs till kommunerna.

Egentliga Finland var en drivkraft bakom den ekonomiska tillväxten i Finland under så gott som hela 2010-talet. Framgången grundade sig till stor del på den ekonomiska dynamiken, kompetensen och intressebevakningen i Egentliga Finland samt på samarbetet utifrån Triple Helix-modellen, där offentliga aktörer, företag och läroanstalter samarbetade för att uppnå gemensamma mål. Verksamhetsmodellen har vunnit brett erkännande också på andra håll i Finland. Samarbetet grundar sig på ett ömsesidigt förtroende som man framgångsrikt har satsat på. Uppbyggandet av förtroendet har utgått från intressentgruppernas strategier som har beretts i öppet samarbete. Dessutom har man säkerställt att de strategiska målen är förenliga med varandra och samtidigt tillräckligt ambitiösa. Dessutom har särskild uppmärksamhet fästs på goda och direkta personliga förhållanden. Också på 2020-talet anses utmärkt samarbete vara en förutsättning för framgång.

Egentliga Finlands ekonomi och särskilt Åboregionens framgång grundar sig på internationell konkurrenskraft och toppkompetens. För att utveckla den goda regionala konkurrenskraften, dragningskraften, kvarhållningskraften och invånarnas välbefinnande behövs välkoordinerat och planenligt samarbete. Samarbetet i området har varit gott redan i flera års tid och har lett till betydande resultat. Nu vill man att samarbetet fördjupas även på politisk nivå. Samarbetet förväntas medföra allt bättre tjänster som invånarna lättare kan nå, bättre kostnadseffektivitet och ambitiösare projekt.

Planen för att utveckla samarbetet mellan kommunerna innehåller varken överföring av den kommunala beslutanderätten eller överföring av uppgifter som hör till kommunens organiseringsansvar till samkommunen som bildas. Önskemålet är dock att beslut i ärenden gällande samarbetet inom stadsregionen fattas gemensamt av samkommunen enligt de riktlinjer som fastställts. Utvecklingen och fördjupandet av samarbetet kommer inte att ge upphov till överlappande uppgifter i förhållande till den nuvarande verksamheten och inte heller i förhållande till samarbetet på landskapsnivå. Målet är att förbättra verksamhetsförutsättningarna hos verksamhetskommunerna och intressentgrupperna med hjälp av ett allt starkare och bättre koordinerat samarbete och samhörighet såväl ur tjänsteinnehavarnas som politiska beslutsfattares synvinkel. Detta leder till en allt tätare och enhetligare regional utveckling, intressebevakning, växande livskraft, konkurrenskraft och välfärd. 

Modellen som valts är en samkommun med endast ett organ, där den högsta beslutanderätten utövas av regionstyrelsen. Grunden till modellen med ett organ är regionstyrelsens sammansättning som grundar sig på ställningsfullmakt.  Vad gäller andra samkommunsmodeller skulle detta inte vara möjligt på grund av det politiska proportionalitetskravet. Till ledamöter i regionstyrelsen väljs ordföranden för kommunfullmäktige och ordföranden för kommunstyrelsen i varje kommun. Gällande Åbo stad hör borgmästaren och två biträdande borgmästare till regionstyrelsen. För varje styrelseledamot väljs en personlig ersättare.

Samkommunens verksamhet finansieras med kommunernas betalningsandelar. Grundkapitalet består av en avgift som utgår från invånarantalet och betalas i samband med grundandet av samkommunen. Avgiften är 1 €/invånare, dvs. grundkapitalet för samkommunen är i början cirka 300.000 €. Avsikten är att grundkapitalet täcker kostnaderna för grundandet och verksamheten under innevarande år. Under de följande åren kommer kommunfinansieringen att vara 1,5–2,6 €/invånare, beroende på åtgärderna som samkommunen planerar. Finansieringen täcker samkommunens personalkostnader och andra utgifter. I detta skede handlar det om en liten organisation och största delen av finansieringen kommer att allokeras till anskaffningen av gemensamt överenskomna utredningar. I nuläget finansieras dessa i huvudsak av kommunerna själva. Nettokostnadseffekten på kommunernas ekonomi kommer alltså att vara liten. Det är skäl att förbereda sig för samkommunens kostnader när budgeten bereds.

Samarbetets noggrannare innehåll kommer att definieras i regionstyrelsens strategi, som fastställs efter att verksamheten har inletts. Identifierbara och möjliga samarbetsinnehåll kan bestå av kollektivtrafiken, idrottsplatsnätverk, undervisningsanordnande, sysselsättningstjänster, invandring, säkerhet, trafik, boende, resor, näringslivstjänster, klimatförändringen, intressebevakning och kompetent arbetskraft. Teman som väljs bekräftas efter att verksamheten har inletts. Temana kan variera efter den rådande situationen.

Eftersom det väsentliga målet för samarbetet är att fokusera på de frågor där intressen sammanfaller är det inte nödvändigt att någon av kommunerna ensam har majoritet i samkommunens beslutsfattande organ. Det är ändamålsenligt att den innehållsmässiga beredningen av samkommunen stöds av befintliga samarbetsgrupper på tjänstemannanivå.

Enligt 55 § i kommunallagen bildas en samkommun genom ett avtal mellan kommunerna, vilket godkänns av fullmäktige. För att grunda samkommunen för Åbo stadsregion har utarbetats ett grundavtal som finns i bilaga 1. En förvaltningsstadga har utarbetats för att ordna samkommunens verksamhet (tilläggsmaterial 1, på finska), som godkänns av den blivande regionstyrelsen. Avsikten är att samkommunen som nu grundas inleder sin verksamhet i slutet av sommaren 2022.

Bilaga 1Grundavtal för samkommunen för Åbo stadsregion

Tilläggsmaterial 1Utkast till förvaltningsstadga för samkommunen för Åbo stadsregion (på finska)

Kanslichef Tuomas Heikkinen:

FörslagStadsstyrelsen beslutar att föreslå för fullmäktige att grundavtalet för samkommunen för Åbo stadsregion i bilaga 1 godkänns.

Dessutom beslutar stadsstyrelsen att staden förbereder sig för kostnaderna för samkommunen för Åbo stadsregion vid uppgörandet av budgeten.

BeslutFörslaget godkändes.

Sfm § 73

Bilaga 1Grundavtal för samkommunen för Åbo stadsregion

Tilläggsmaterial 1Utkast till förvaltningsstadga för samkommunen för Åbo stadsregion (på finska)

Stadsstyrelsens örslag

Stadsfullmäktige beslutar att godkänna  grundavtalet för samkommunen för Åbo stadsregion i bilaga 1.

BeslutFörslaget godkändes.


Bilagor:

Sfm § 73
Bilaga 1:Turun kaupunkiseudun kuntayhtymän perussopimus / Grundavtal för samkommunen för Åbo stadsregion