Servicehelheten för stadsmiljö, planeringschef för infrastruktur Kari Linnakoski, ansvarig byggherre Mika Pitkänen, massakoordinator Anne Savola och markanvändningsplanerare Juha Lipponen 2.3.2022:

Bakgrund

Deponering och behandling av muddringsmassor som innehåller olika skadliga ämnen har blivit ett stort problem vid genomförandet av muddringsåtgärderna på havsområden utanför Åbo. Den ökade kunskapen om de skadliga ämnen som de muddrade sedimenten inehåller samt den skärpta miljölagstiftningen och tillståndspraxisen för vattenbyggnad har bidragit till att det har blivit särskilt viktigt att behandla muddringsmassorna på ett ändamålsenligt sätt och på ett sätt som belastar miljön så litet som möjligt.

På stadens vattenområden genomförs årligen muddringsåtgärder som är nödvändiga bland annat för hamnverksamheten. På nästan alla ställen som muddrats under de senaste åren har hittats miljöskadliga föreningar. Den stora mängden lätt förorenade sediment som muddringsverksamheten gett upphov till samt den begränsade kapaciteten för de deponeringsområden som är avsedda för och i snabb takt fylls av lätt förorenade sediment kommer att leda till att det råder brist på deponeringsplatser i framtiden. Om man inte kan hitta en deponeringsplats för lätt förorenade sediment i framtiden så kan det i värsta fall leda till att nästan alla muddringar som planerats för stadens vattenområden inte kan genomföras. 

På förslag av Åbo Hamn Ab:s styrelse beslutade stadsstyrelsen 2.10.2018 § 363 inleda en utredning om att avstå från havsdeponering av muddringsmassorna för Åbo stads och Åbo Hamn AB:s del så att man kan övergå till alternativa deponerngsmetoder senast år 2024. Därtill beslutade stadsstyrelsen inleda förhandlingar med andra viktiga aktörer som besitter mark- och vattenområden och utför underhållsmuddringar i området för att ta fram gemensamma muddringslösningar.

Deponeringen av muddringsmassorna har länge stått på agendan. Åbo stadsstyrelse beslutade 3.4.2006 § 277 ge miljö- och planläggningsverket i uppdrag att i samarbete med Åbo Hamn före slutet av 2006 utreda om Valkamanlahti, Latokari och andra eventuella områden lämpar sig som deponeringsplats för muddringssediment. Arbetsgruppen har utarbetat en utredning 30.12.2006 och Hamnnämnden har 15.5.2007 § 121 antecknat rapporten för kännedom. Arbetsgruppen fastställde fem möjliga placeringsplatser för muddringssediment. Den invallade bassängen i Pansio, stamhamnens innersta del, Latokari (dvs. Färjstranden), Valkamanlahti och utvidgningen av hamnområdet i Pansio.

Den av Sitowise utarbetade och 2018 färdigställda utredningen om dumpningsområden för sedimenten i Åboregionen visade att det finns ett mycket begränsat antal alternativ för dumpning av muddermassorna i Åboregionen. Objekten förutsätter i regel att man utnyttjar det nuvarande havsområdet så att man genom invallning eller på något annat sätt avskiljer en bassäng där man kan dumpa muddermassor efter att bassängen blivit färdig.  I utredningen pekades fyra områden ut för fortsatt undersökning. Ett av dessa områden ligger i Åbo stads område och de tre resterande ligger i Nådendal och Reso. Fortsatt planering och fortsatta åtgärder beror i hög grad på viljan hos markägarna till de angränsande vattenområdena och den framtida markanvändningen. Det framtida markanvändningsändamålet ska avgöras med tanke på investeringarnas lönsamhet. Utifrån utredningen inledde Åbo stadskoncern ett utredningsarbete som leder till konkreta åtgärder för att stoppa havsdeponeringen av muddermassorna (ssn 2.10.2018 § 363). 

Efter utredningen har man påskyndat planeringen och tillståndsprocessen för Färjstrandenområdet. Som det nu ser ut upphör den föreslagna dumpningen i Färjstrandenområdet 2031 och man har kartlagt kommande dumpningsområden som reserv. Möjliga nya områden finns i Pansio (Verkkoluoto, Lates hamnbassäng i Pansio).

Målet har varit att hitta en deponeringsplats för lätt förorenade sediment och utnyttja dem vid förbyggandet av den norra stranden i Hirvensalo. Utgångspunkten för planering av området och beredning av tillstånden har varit att skadeämneshalterna av de förorenade sedimenten är så små att de inte är skadliga för hälsan och att de inte försvårar den kommande användningen av området för boende. För området har en riskbedömning gjorts för att säkerställa miljö- och hälsosäkerheten. I Färjstrandenområdet är höjden på markytan för låg med tanke på det kommande byggandet. Genom god planering kan man deponera ca 520.000 m³ muddermassor och ca 110.000 m³ rena överskottsmassor på området. I och med förbyggandet höjs markytan med 2-5 meter.

Det är nödvändigt att fördjupa farleden till Pernovarvet (farledsnummer 3350) som sträcker sig från vattenområdet för Viheriäisten aukko till Åbovarvet för att de största kryssningsfartygen som byggs på Meyer Turku Oy:s varv ska kunna trafikera i vattenområdet utanför varvet.

Åbo stad har 5.6.2020 undertecknat en fullmakt där staden befullmäktigar Meyer Turku Oy att ansöka om muddringstillstånd på egen bekostnad och eget ansvar för muddring av farleden till varvet i Perno för de fastigheter som ägs av Åbo stad. Åbo Hamn Ab har 9.6.2020 gett sitt samtycke till muddringen av farleden som ligger på ovannämnda fastigheter. Regionförvaltningsverket har fattat beslut nr 74/2021 17.3.2021 (Dnr ESAVI/11023/2020) .  Muddermassorna från farleden till Meyervarvet deponeras och stabileras på Färjstrandens förbyggnadsområde som förvaltas av Åbo stad. Muddringen av farlederna till Meyervarvet och utrustningsbassängen inleds hösten 2022.

Muddermassorna från Meyer-varvet, Aura å och hamnen lämpar sig inte för havsdeponeringen på grund av de skadeämneshalter som konstaterats i dem. Vid dumpningen på land används andra kriterier (s.k. PIMA-riktvärden) enligt vilka dumpningen av muddermassorna är trygg för miljön och hälsan. Stabiliseringen binder skadliga ämnen i de massor som deponerats i området och gör det möjligt att utnyttja dem på ett tryggt sätt.

Beskrivning av området

Projektområdet ligger i stadsdelen Färjstranden i Hirvensalo i Åbo. Det avgränsas i söder av Beckholmsvägen, i väster av Peter Thorwöstes väg, i öster av området som används av sjöbevakningen och i norr av havsområdet för Linnanaukko. Projektområdet har hittills använts som mottagnisplats för överskottsjordmassor samt som snötipp. Läget för projektområdet har presenterats i projektplanen.

Enligt detaljplanen som trätt i kraft 4.12.1952 har Färjstrandenområdet i huvudsak anvisats som område för industri- och lagerkvarter. Enligt delgeneralplanen för Hirvensalo som trätt i kraft 11.12.2021 har planeringsområdet betecknats som ett bostadsområde som nästan enbart består av flervåningshus och där byggandet förutsätter att markytan höjs genom deponering så att byggnadernas golvnivå är minst på den höjd som byggnadsordningen förutsätter. Dessutom ska stranden vara ett allmänt område. Enligt delgeneralplanen och strukturmodellen 2035 ökar antalet invånare på den norra stranden i Hirvensalo avsevärt.

I mitten av området ligger en population av åkergrodor som skyddats enlig EU:s art- och habitatdirektiv och i området har utvidgats åkergrodornas livsmiljö samt tryggats deras flyttning till ett nytt fortplantningsområde bort från området för förbyggande.

Åbo stad äger största delen av Färjstranden. Östra delen av projektområdet (fastighet 853-402-1-72) ägs av Senatsfastigheter. Om områdets fastigetsägande har förhandlats med Senatsfastigheter i samband med planläggningen av Rönnudden. Stadsfullmäktige har 14.2.2022 § 25 godkänt föravtalet om fastighetsköp i Latokariområdet som en del av markanvändningsavtalet som ingår i förslaget till detaljplaneändring för Rönnudden. Det ovannämnda området som ägs av Senatsfastigheter har ingått i den allmänna planeringen och byggandet inleds efter att marken övergått i Åbo stads ägo.

Förbyggnadsåtgärder

Servicehelheten för stadsmiljö har förberett förbyggandet. Projektet innehåller byggande av vallar, muddring av pråmfarleden, fyllning av vattenområdet samt återvinning av sediment och överskottsjord som inte duger till havsdeponering vid förbyggandet av området. Det sediment som inte kan deponeras till havs föreslås bli stabiliserade för att de tekniska målen ska kunna uppnås. Som bindemedel för stabilisering kommer att användas både kommersiella bindemedel och s.k. återvunna bindemedel som framställs av produktionsanläggningarnas biprodukter/återvunnet material såsom kraftverksaska och gipsavfall. Ovannämnda bindemedel har konstaterats vara mycket lämpliga för användningsändamålet och återvinningen av det här slaget bidrar till att minska mängden användningsbart material som slutdeponeras på soptippen.

Projektet innehåller åtgärder som kräver tillstånd enligt vattenlagen och miljöskyddslagen. Regionförvaltningsverkets tillståndsbeslut 14.12.2020 (ESAVI/12955/2018 och ESAVI/12983/2018) möjliggör för tillfället utnyttjandet av överskottsjord motsvarande tröskelvärdena i PIMA-förordningen och mottagningen av muddringssediment enligt de lägre riktvärdena i en begränsad omfattning. Som kriterier för den stabiliserade muddermassan har använts löslighetsgränser för deponering av inert avfall på avstjälpningsplatser. I tillståndet utfärdas bestämmelser om massamängder som ska utnyttjas (överskottsjordmassor 100 000 m3, muddermassor 520 000 m3), muddermängder gällande byggandet av en pråmfarled och en kantvall, fyllningsmetoder mellan N2000 +3,0…+6,0 m, ledning av dagvatten, observation, inventering av undervattenskulturarvet samt rapportering av verksamheten.

Innehållet i kommande muddermassor har undersökts med kartläggningar och stabileringstest. De analyserade muddermassorna underskrider knappt de lägre riktvärdena som miljötillståndet för området förutsätter. Det är möjligt att muddermassorna i Åbonejden, särskilt i Aura å är mer förorenade än vad tillståndsgränserna tillåter. För att säkerställa ett effektivt och omfattande utnyttjande av området har man gjort en objektspecifik riskbedömning enligt vilken man kommer att ansöka om tillstånd för förhöjda halter i området. Med förhöjningar vill man säkerställa att muddermassorna i Åbo och överskottsjordmassorna som motsvarar bakgrundskoncentrationen i Hirvensalo lämpar sig för området. De förhöjningar som man ansöker om tillstånd för är miljö- och hälsosäkra enligt riskbedömingen.

Även för observation av dagvattnet föreslås en uppföljning av grumlighetsvärdet, eftersom sedimenthalterna i området redan av naturen är högre än det riktvärde som fastställts i tillståndsbestämmelserna. Med hjälp av de åtgärder som nämnts i observationsprogrammet följs upp hur tillståndsbestämmelserna genomförs.

Med anknytning till byggandet har man utfört grundundersökningar, gjort upp konstruktionsplaner, kartlagt undervattenskulturarvet och gjort upp en projektplan. Projektet kan inte genomföras förrän den tillfälliga bryggan har beviljats åtgärdstillstånd och dumpningen tillstånd för miljöåtgärder. Byggnadsinspektionen har meddelat att besluten om tillstånd fattas i början av maj. Enligt tidtabellen ska byggarbeten inledas innan början av sommaren 2022 för att muddermassorna från Meyer ska kunna tas emot hösten 2022.

I projektet ingår följande byggnadsåtgärder:

•      bryggkonstruktioner

•      byggande av en vall mot havet

•      byggande av mellanvallar

•      konstruktioner för dagvattenhantering

•      muddring av pråmfarleden

•      placering av muddermassorna i celler som är avskilda med mellanvallar

•      fyllning med överskottsjordmassor

•      stabilisering av cellerna på en tekniskt tillräcklig nivå och

•      byggande av ytkonstruktioner.

Muddringarna genomförs med lämpliga grävmaskiner. Grumlingseffekterna som muddringen ger upphov till strävar man efter att minska bland annat genom en oavbruten muddring. Muddringsåtgärderna är kortvariga omfattande högst en säsong med öppet vatten åt gången.

Byggandet av mellanvallarna i fas 1 genomförs med sprängsten som redan forslats tll platsen och i fortsättningen utnyttjas överskottsjord och sprängsten som kommer från närområdet.

De egentliga fyllnadsarbetena, dumpningen av det lätt förorenade muddringssedimentet samt land- och sjötransporter av överskottsjordmassor och fyllnadsarbetena i området orsakar buller, skakningar och damm som kan jämföras med den normala markbyggnaden. Projektets fyllnadsfas uppskattas ta 10-15 år. Fyllningen av området sker stegvis och anpassas efter byggandet i staden, muddringsprojekten och uppkomsten av överskottsjordmassor. Samtidigt kan flera celler fyllas med muddermassor. Byggnadsåtgärderna omfattar inte hela projektområdet samtidigt utan de genomförs i faser.

De åtgärder som beskrivits ovan är nödvändiga för en miljösäker deponering av sediment som är odugliga för havsdeponering. Aura å för med sig sediment ständigt och vattenleder behöver iståndsättas hela tiden och det finns inte någon lämplig plats för dumpning av förorenade sediment för tillfället. Projektet sparar naturresurser samt minskar buller, damm och skakningar och utsläpp i atmosfären som annars skulle uppstå om överskottsjordmassor forslades bort från Hirvensalo som är under byggnad genom Åbo centrum till andra eventuella deponerings- eller återvinningsobjekt.

Projektets fördelar och ekonomi

Den livskraftiga sjötrafiken påverkar stadens näringsverksamhet och stadens utveckling avsevärt samt främjar ekonomin och gör det möjligt att ta fram nya affärsmodeller.

Åbo hamn är viktig för Finlands sjötrafik och utrikeshandel samt Åbo stad vilket betonar vikten av att hålla farlederna i skick. Dessutom är Åbo hamn en del av Europeiska unionens TENT-T-stamnät och trafikkorridoren mellan Skandinavien och Medelhavet.

Åbo Hamn ska trygga farbarheten för fartygslederna till hamnen och hamnbassängen dvs. det officiella djupgåendet. Muddringarna i hamnen består för tillfället av underhållsmuddringar varmed man tryggar att farledsdjupen som meddelas till sjöfarande stämmer. Sedimentet som strömningarna i Aura å för med sig påverkar mest muddringsbehovet i hamnen. 

Förbyggandet i Färjstrandenområdet möjliggör byggandet av ett högklassigt höghusdominerat bostadsområde i framtiden. Stadens tillväxt har ställts upp som mål i stadens strategi och för att målet ska uppfyllas behövs lockande bostadsområden. Det maritima Åbos betydelse betonas då det kommande Färjstrandenområdet ligger på en attraktiv plats mittemot Slottsudden som är under utveckling. Med inkomsterna från fastighetsutvecklingen i det attraktiva området täcks kostnaderna för förbyggandet och den övriga infrastrukturen.

Att överskottsjordmassor och sprängsten som uppstår vid byggandet i Åbo stad och särskilt i Hirvensalo deponeras så nära uppkomsstället som möjligt minskar också trafikolägenheter i Åbo centrum. På grund av långtradartrafiken uppstår stora mängder koldioxid-, kväve- och partikelutsläpp. Genom att deponera uppgrävda massor så nära uppkomststället som möjligt stöder vi också målet om en klimatneutral kommun.

I området byggs de bassängs- och dagvattenkonstruktioner som förbyggandet av den norra stranden i Hirvensalo förutsätter. Som en del av bassängskonstruktionerna byggs en stödvägg i havet. Under förbyggandet har man som princip att täcka driftskostnaderna för jordmassorna med mottagningsavgifter. Efter att förbyggandet har slutförts byggs en infrastruktur i de allmänna områdena enligt en detaljplan som utarbetas senare och därefter säljs de tomter som bildas genom planläggningen.

Utgifter

Investeringsutgifterna för förbyggandet har presentertats i tabellen nedan. Förbyggandet genomförs i olika faser under en tidsperiod på över tio år det vill säga under åren 2022-2034.

·       Investeringsutgiften för fas 1 innehåller muddring av infartsleden, en brygga, en byggplatsväg till bryggan, bassängsvallar i första fasen och arrangemang för dagvattenhantering. Investeringsutgiften för fas 1b innehåller höjning av bassängsvallarna i fas 1.

·       Investeringsutgiften för fas 2 innehåller vallarna till bassängen i fas 2 och stabilsering av massorna i den ifrågavarande fasen. Investeringsutgiften för fas 2b innehåller höjning av bassängsvallarna i fas 2. Fas 2 ligger i ett område som övergår från Senatsfastigheter till staden.

·       Investeringsutgiften för fas 3 innehåller byggande av en stödvägg i havet.

·       Investeringsutgiften för fas 4 innehåller rivning av bryggan och landskapsanpassning av projektområdet och de slutliga dagvattenlösningarna.

Investeringsutgiften i faserna 1-3 innehåller stabilisering av massorna i den ifrågavarande fasen.

INVESTERINGSUTGIFTER FÖR FÖRBYGGNADSPROJEKTET tusentals euro

Vid den ekonomiska granskningen av förbyggandet innehåller posterna på utgiftssidan beställarens kostnader och en projektreservering på 15 procent bortsett från byggandet i fas 3 där projektreserveringen är 35 procent. På utgiftssidan har inte heller beaktats förvärvet av området från Senatsfastigheter. Beslutet i äredet fattades redan i februari 2022.

I budgeten för 2022 (sfm 15.11.2021 § 258) och investeringsprogrammet för infrastrukturen (ssn 20.12.2021 § 580) har man reserverat ett investeringsanslag på 4 miljoner euro för investeringar som stöder funktioner under punkt jordtippsområden.

Byggandet inleds så fort som möjligt. Allra först byggs en arbetsplatsväg till bryggan, en brygga och kantvallar till bassängen i första fasen samt dagvattenkonstruktioner. Allra sist muddras en infartsled innan dumpningen inleds.

Den dyraste fasen i fråga om förbyggnadskostnader är fas 3 som genomförs om ca fem år förutsatt att stadsfullmäktige senare godkänner projektplanen med kostnadsförslag för faserna 3 och 4. Investeringsutgifterna för förbyggandet uppgår till sammanlagt ca 32,2–48,7 miljoner euro under åren 2022-2034. Beslutet om en metod för byggandet av en kantvall kommer uppskattningsvis att bli aktuellt år 2027. Kostnaderna för stabiliseringsarbete och bindemedel har utretts i motsvarande muddringsprojekt (Karleby hamn). Målet är att bindemedlen innehåller återvinningsmaterial. På så sätt kan man minska andelen cement som är dyrare. Investerings- och driftsekonomiutgifterna uppgår under femton års tid till ca 32,2–48,7 miljoner euro.

Inkomster

I verksamheten har man som princip att täcka driftskostnaderna för förbyggandet med mottagningsavgifter. Inkomsterna från mottagningen av muddermassor och rena jordmassor beräknas uppgå till ca 6,4–8,1 miljoner euro. Inkomsterna från mottagning av muddermassor har beräknats enligt prisnivån som gäller i Helsingfors stad för motsvarande verksamhet.

Den största inkomstföringen beror dock på försäljningsinkomsterna från tomtöverlåtelser i slutet av 2030-talet. I detaljplanen har området anvisats som ett höghusdominerat bostadsområde (AK-2). Byggrätten i området beräknas uppgå till ca 130 000 v-m2 och en fjärdedel av byggrätten förutspås genomföras som ARA-produktion. Inkomsterna från byggrätten för ARA-produktion uppgår till ca 10 miljoner euro och inkomsterna från de fritt finansierade tomterna beräknas uppgå till 40–60 miljoner euro. Inkomstberäkningen har gjorts enligt försiktighetsprincipen. Detaljplaneringen ska inledas i slutet av 2020-talet då även byggandets omfattning och inkomsterna från försäljningen av tomter kan beräknas bättre.

Således beräknas de totala inkomsterna uppgå till 56,4–78,1 miljoner euro.

I de kostnads- och prisberäkningar som beskrivits ovan har man försökt utreda de ekonomiska minimi- och maximiverkningarna av utgifter och inkomster. I tabellen nedan har man ännu bedömt ekonomin för hela projektet.

Projektet kan också genomföras så att fas 3 dvs. havsdeponeringen inte genomförs. Då behöver man inte bygga en dyr stödvägg i havet men då blir området som ska förbyggas mindre och likaså minskar bostadsbyggandet. I sådana fall stämmer mängden massa som ska deponeras, kostnaderna för projektet och inkomsterna inte överens med det som angetts ovan. Byggandet av fas 3 blir aktuellt omkring 2027 och ett eventuellt beslut om att avstå från byggandet ska fattas dessförinnan. Sista tidpunkt för att fatta beslut om byggandet fastställs närmare på basis av den slutförda dumpningen i fas 2b så att beslut ska fattas senast två år innan den beräknade dumpningen i fas 2b har slutförts för att säkerställa en oavbruten dumpning. När man fattar beslut om detta ska man särskilt beakta hur detta beslut påverkar bostadsbyggandets omfattning och till stöd för beslutet i fråga ska man utarbeta ett utkast till detaljplan eller en markanvändningsplan.

Stadsfullmäktige föreslås att projektplanen och kostnadsförslaget på 12,4 miljoner euro för byggandet av infrastrukturen i förbyggnadsfasen 1-2b godkänns. I kostnaderna ingår byggkostnader på 2,0 miljoner euro för ovannämnda faser, kostnader på 6,5 miljoner euro för stabilseringsarbeten och kostnader på 3,9 miljoner euro för stabiliseringsmedel. Projektplanen kommer att uppdateras i det skedet då stadsfullmäktige fattar beslut om kostnadsförslaget för faserna 3-4.

Bilaga 1               Projektplan för förbyggandet av den norra stranden i Hirvensalo 21.2.2022

Tilläggsmaterial 1               Bilagor till projektplanen (på finska)

Tilläggsmaterial 2               Regionförvaltningsverkets beslut 14.12.2020 (på finska)

Stadsmiljödirektör Christina Hovi:

Förslag          Stadsmiljönämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen och vidare för stadsfullmäktige att projektplanen för förbyggandet av den norra stranden i Hirvensalo i bilaga 1 och kostnadsförslaget på 12,4 miljoner euro för infrastrukturen i förbyggnadsfaserna 1-2b godkänns.