Kanslichef Tuomas Heikkinen 11.3.2022:

Bakgrund

I Åbo uppgår kostnaderna för fysisk inaktivitet i förhållande till invånarantalet till cirka 112–260 miljoner euro per år (Olympiska kommittén 2021). Motion, möjliggörande av motion och främjande av motion hör till hela kommunens ansvar. Med hjälp av rörlighet, motion, idrott och fysisk aktivitet kan invånarnas välfärd främjas, och dessa bidrar också till att minska kommunens social- och hälsovårdskostnader.

Åbobornas motionsbeteende är polariserat: en del av invånarna är fysiskt aktiva vardagsmotionerare med idrottsbetonade fritidsintressen, emedan en del inte alls rör på sig under sin fritid. Bland 20–54-åriga Åbobor utövar 29 % konditionsträning eller idrott flera timmar i veckan och på motsvarande sätt utövar 24,4 % ingen motion alls på sin fritid. Enligt riksomfattande resultat minskar andelen barn och unga som uppnår motionsrekommendationen betydligt med åldern: 7-åringar 58 %, 11-åringar 42 %, 15-åringar 15 % ja 16–20-åringar 8 %.

Genomförandet av vårdreformen framhäver stadens roll i främjandet av välfärd. Deltagande i fritidsaktiviteter är en del av förebyggandet av utslagning. Att upprätthålla och öka den fysiska aktiviteten har en stor betydelse i förebyggandet av sjukdomar. Idrottsanläggningar och idrottsmiljöer som ger möjlighet att utöva olika motionsformer spelar en viktig roll i kampen mot fysisk inaktivitet. Det finns cirka 400 kommunala idrottsanläggningar i Åbo, varav de viktigaste byggnaderna uppfördes under 1970–1980-talen. Det omfattande och åldrande idrottsplatsnätverket kräver till många delar underhåll och uppdatering, och stadens begränsade årliga anslag räcker inte till för alla åtgärder.

Utöver främjandet av Åbobornas fysiska aktivitet och utvecklingen av det åldrande idrottsplatsnätverket måste stadens understöd och bidrag för idrott uppdateras med tanke på jämställdheten. För tillfället kan en del av under 20-åringarna använda kommunala och huvudsakligen avgiftsfria idrottslokaler. Det finns emellertid inte lokaler för alla idrottsgrenar och antalet befintliga idrottslokaler är inte tillräcklig för att motsvara efterfrågan. Åboföreningar som använder privata idrottslokaler beviljas cirka 5–55 % bidrag för hyreskostnaderna när det gäller verksamheten för under 20-åringar.

De som motionerar på egen hand betalar t.ex. för simhalls- och idrottshallsbesök från och med 4-årsåldern, emedan under 20-åringar får motionera gratis under turer med ledd verksamhet. Med tanke på användarna av idrottsanläggningar bör idrottsplatsnätverket och bidragssystemet utvecklas hand i hand så att stadens olika sätt att stöda användarna av idrottsförhållanden är jämlikare såväl mellan invånare som motionerar på egen hand som invånare som deltar i ledd föreningsverksamhet.

För att lösa ändringsbehoven för dessa tre delområden (ökandet av fysisk aktivitet, kärnfrågorna kring idrottsplatsnätverket och likvärdigare stödformer) inledde Åbo stad utarbetandet av en plan för uppdatering av idrottsplatsnätverket hösten 2019 (bilaga 1). Referensramen för uppdateringsplanen utgörs av visionen ”Åbo lockar alla att röra på sig – en motionsinriktad livsstil”. Målet är att uppmuntra invånarna att röra på sig själv och andra genom att ta fram nya samarbetsmodeller som stöd för funktionerna, skapa en grund för ett bredare och mångsidigare idrottsplatsnätverk och utveckla de befintliga funktionerna för att allt jämlikare stöda dem som använder idrottsanläggningarna och öka rörligheten. Med hjälp av helheten strävar staden efter att sporra invånarna till ett livslångt motionsförhållande och att öka såväl motioneringen på egen hand som deltagandet i ledd motionsverksamhet.

Utvecklingsbehov gällande idrottsplatsnätverket

Under de kommande åren bör idrottsplatsnätverket betydligt förnyas då flera viktiga och populära idrottsförhållanden når slutet av sin livscykel. Dessutom förorsakar befolkningsökningen i nya bostadsområden ett behov av att utvidga nätverket. De mest centrala idrottsanläggningarna vars framtid måste avgöras är fotbollshallen och ishallen i Impivaara, utebadet och idrottshallen i Kuppis, Alfa idrottscentrum, Lintula gymnastik- och cirkussal, Petrelius simhall och Samppalinna bollhall. Utöver dessa centrala anläggningar finns det också andra idrottsplatser och helheter i det dynamiskt levande nätverket vars framtid måste avgöras och som framläggs i form av separata behovs- och nätverksutredningar för beslut inom de kommande åren.

Också nedskärningen av gymnastiksalsnätverket på grund av planerade och akuta renoveringar och på grund av att salar har tagits ur bruk medför utmaningar för idrottsplatsnätverket. Under 2015–2021 har nio idrottssalar/idrottshallar tagits ur bruk. Under 2022–2029 tas åtta idrottssalar/idrottshallar ur bruk enligt planen. Ödet för de salar som håller på att renoveras (6 salar) eller som börjar renoveras (4 salar) har ännu inte avgjorts. Dessutom beaktas inte behovet av ersättande inne- och uteidrottsplatser som uppstår i samband med ändringarna i skolnätet, något som medför stora problem för genomförandet av skolidrotten och för ordnandet av motions- och idrottsföreningarnas verksamhet.

Behov av att förnya systemet för idrottsbidrag

Målet med förnyelsen av bidragssystemet är att öka barns och ungas hälsa och välfärd och att förebygga utslagning och dåligt mående genom att aktivera barn och unga att röra på sig och utöva hobbyer. Genom förnyelsen strävar man dessutom efter att förstärka motions- och idrottsföreningarnas förmåga och kompetens genom att öka stadens totala bidrag till föreningarna och genom att ställa upp gemensamma mål för föreningsverksamheten. Målet är att skapa en modell som är effektivare och förbättrar uppföljningen.

Enligt planerna ska grunden för det nya bidragssystemet utgöras av hyresbidraget för idrottslokaler som används för föreningsverksamhet för barn och unga samt hobbysedeln för föreningsverksamhet för att stöda ledd motionsverksamhet för barn och unga. Avsikten är att hyresbidragets tyngdpunkt ligger i föreningsverksamheten för under 20-åringar. För hobbysedelns del riktas stödet till 7–19-åriga Åbobors hobbyverksamhet som utövas i motions- och idrottsföreningar. Olika former av ledd motion för under 7-åringar skulle inom stadens verksamhet vara avgiftsfria.

Som tredje helhet i bidragssystemet planeras ett nytt bidrag för kompetens och utveckling till motions- och idrottsföreningarna. Avsikten är att bevara befintliga bidragsformer så att bl.a. specialgrupper, verksamheten för över 20-åringar och specialbidrag beaktas också i framtiden.

För att främja jämställdheten mellan föreningar som använder stadens idrottslokaler och privata idrottslokaler kommer staden att granska införandet av rimliga idrottsplatshyror som ett alternativ till de nuvarande avgiftsfria turerna. Genom detta vill staden uppnå en situation där motions- och idrottsföreningar bemöts jämlikt med hjälp av prissättning och bidrag, oberoende av om föreningen använder sig av privat eller offentligt ägda idrottsanläggningar i sin verksamhet. Syftet är att fastställa nivån på hyresbidraget för användningen av idrottsanläggningar, värdet på hobbysedeln och ett eventuellt pris för användningen av stadens idrottslokaler så att kostnaderna för motionsutövarna inte ökar.

På grund av förnyelsen av bidragssystemet kommer behovet av anslag för hyresbidrag för idrottslokaler att öka i framtiden, eftersom ett scenario för utvecklingen av idrottsplatsnätverket är att en del av de nuvarande idrottsanläggningarna som ingår i stadens balansräkning ersätts med privatfinansierade idrottsanläggningar. Utöver dessa måste man beakta kostnaderna för utveckling och underhåll av näridrottsplatsnätverket och idrottsanläggningar som ombyggs och nybyggs med offentliga medel. Enligt preliminära förhandskalkyler bildas finansieringen av bidragshelheten från besparade underhålls- och investeringskostnader för idrottsanläggningar som stryks ur stadens balansräkning, hyresinkomsterna från idrottslokaler och anslagen som separat reserveras för bidrag.

För att främja bidragens effektivitet och öka Åbobornas motionering ska allt fler ekonomiska resurser avsättas för bidraget. Det väsentliga är att hitta resurser för genomförandet av modellen med hobbysedel så att intresset och engagemanget för barns och ungas idrottshobbyverksamhet ökar, och att idrottsföreningarna på så sätt får betydligt mer stöd för ordnandet av sin verksamhet. Under de kommande åren strävar man efter att införa hobbysedeln också på regional nivå för att trygga barns och ungas likvärdiga ställning oberoende av hemort. Utöver hobbysedeln planeras också en separat stödmodell för att ge även mindre bemedlade barn och unga möjlighet till idrottshobbyer.

Beslut om det nya bidragssystemets innehåll, principer och anslagsreserveringar fattas senare. Riktlinje fem i detta beslutsförslag fungerar som en principiell riktlinje som inleder beredningen av detaljerna i förnyelseprocessen inför beslutsfattande i ett senare skede.  

Framtida riktlinjer som föreslås för utveckling av Åbos idrottsplatsnätverk

Helhetsmålet för utvecklingen av idrottsplatsnätverket är att öka rörligheten genom att skapa en allt mer omfattande och mångsidigare idrottsplatsnätverk. Nätverket byggs, uppdateras och underhålls genom samarbete mellan olika aktörer. Dessutom är målet att skapa en bidragsmodell som stöder användningen och utvecklingen av idrottsplatsnätverket. Med hjälp av denna aktiverar staden invånarna och uppmuntrar dem att röra på sig, håller motionskostnaderna på en rimlig nivå och stöder motions- och idrottsföreningar i främjandet av rörlighet, motion och idrott. De nedan angivna vägledande riktlinjerna stakar ut riktningen för byggandet av idrottsanläggningar under de kommande åren. Dessa riktlinjer överensstämmer med riktlinjerna i uppdateringsplanen för idrottsplatsnätverket (bilaga 1).

1) Fotbollshallen och ishallen i Impivaara, utebadet och idrottshallen i Kuppis, Alfa idrottscentrum, Lintula gymnastik- och cirkussal, Petrelius simhall och Samppalinna bollhall tas upp i stadens investeringslistor eller alternativt beaktas nödvändiga hyres- eller bidragsanslag för dessa anläggningar beroende på vilket sätt projektet genomförs. Behovsutredningarna och projektplaneringen gällande idrottsanläggningarna för vilka lösningar ska tas fram främjas utan dröjsmål och föreläggs för beslutsfattande i tillräckligt god tid innan den ursprungliga byggnaden blir oanvändbar eller dess hyresavtal löper ut. I takt med att behovsutredningarna och projektplanerna framskrider klarnar de detaljerade planerna för dessa idrottsanläggningars framtid. För varje anläggnings del utreds vilken investerings-, byggnads- och förvaltningsmodell som lämpar sig bäst med tanke på helheten, samt utreds tillräckliga resurser för att upprätthålla idrottsanläggningen.

2) Motionsplatser som stöder motionering på egen hand (t.ex. simhallar, utegym, friluftsleder, skateparker, regionala konstisbanor utomhus, näridrottsplatser) samt inne- och uteidrottsförhållanden i anslutning till skolnätet byggs i första hand som kommunala projekt så att stadens olika bostadsområden jämlikt beaktas i processen. Utbudet av motionsmöjligheter i östra Åbo utökas bl.a. genom förbättring av konstisbanan, skateboardparken, ministadion och friluftsleder.  Avsikten är att genomföra träningsförhållanden för olika idrottsgrenar i första hand som privata projekt. Ersättande och nya träningsförhållanden i olika grenar erbjuds som privatfinansierade projekt som genomförs efter behovsutredningsfasen, i vilka motions- och idrottsföreningar är huvudanvändare. Om genomförare inte hittas, genomförs projekten som ett sekundärt alternativ inom ramen för stadens investeringar.

3) Avsikten är att i första hand placera de kommunala idrottsplatskoncentrationerna inuti den allt tätare stadsstrukturen. Privatfinansierade koncentrationer av idrottsanläggningar och idrottsgrenar utvidgas förutom i Impivaara, Kuppis och Idrottsparken också i riktning mot bl.a. Laustis och Artukais. Bättre kollektivtrafikförbindelser till Artukais tryggas. Det nuvarande området som reserverats för byggande av idrottsanläggningar i Impivaara reserveras för motions- och idrottsföreningar för byggande av idrottsanläggningar, i det fall att nybyggnaderna som ersätter de befintliga is- och fotbollshallarna i Impivaara skulle placeras på annat håll. För privata tennisplaner anvisas områden enligt utredningen av tennisplannätverket. Staden förbinder sig att stöda främjandet av privata idrottsanläggningsprojekt bl.a. genom att anvisa arrendemark och effektivisera och förtydliga kommunikationen.

4) Inne- och uteidrottsförhållanden i anslutning till eller i närheten av skolor utvecklas som en helhet som lockar alla invånare att röra på sig. I anslutning till stora allaktivitetshus, såsom Björnplan, Österås och Slottsstaden, planeras i fortsättningen över 1 000 m² gymnastiksalar för att täcka det särskilda behovet av större gymnastiksalar. De stora salarna betjänar det stora antalet elever i allaktivitetshusen och enhetsskolorna på ett ändamålsenligt sätt och erbjuder utöver skolidrotten även träningsförhållanden för motions- och idrottsföreningars verksamhet, småbarnspedagogiken, Åboregionens Idrottsakademi och invånare i olika åldrar som motionerar på egen hand. I ombyggnads- och nybyggnadsprojekt som är förknippade med skolnätet beaktas allt mer omfattande hela idrottsplatsnätverkets situation och dess regionala utvecklingsbehov. Dessutom förbereder man sig systematiskt för behovet av ersättande lokaler för att trygga inne- och uteidrottsförhållanden. Eventuella hybridanvändningsställen som genomförs med hjälp av mindre renoveringar utnyttjas som ersättande lokaler för inneidrottslokaler samt utreds huruvida lättkonstruerade hallar kan användas som ute- och inneidrottsförhållanden.

5) Förnyelse av idrottsbidragssystemet Helhetsmålet är att bygga upp en bidragsmodell som stöder användningen av idrottsplatsnätverket på 2020-talet, som utvidgar utbudet av idrottsanläggningar, uppmuntrar stadsinvånarna att utöva motion på egen hand och under ledning samt möjliggör utvecklingen av organiserad motionsverksamhet. Målet är att införa en hobbysedel som riktas till 7–19-åringar och används i första hand för föreningsverksamhet. Avsikten är att hobbysedeln senare tas i bruk på regional nivå för att trygga barns och ungas likvärdiga ställning. Under 7-åringars motionsverksamhet hålls kvar i stadens lokaler och kommer att vara avgiftsfri också i fortsättningen. Utöver hobbysedeln planeras också en separat stödmodell för att ge även mindre bemedlade barn och unga möjlighet till idrottshobbyer. Utöver hyresbidraget för användningen av privatägda idrottslokaler som riktas till föreningsverksamheten för under 20-åringar är målet att ta fram ett nytt stöd för utvecklingen av kvaliteten och kompetensen inom föreningsverksamheten. Målet är att det nya bidragssystemet tas i bruk 2024. Före det höjs anslaget för bidragsformen som ersätter hyrorna för träningslokaler och uppdateras principerna för att möjliggöra ett likvärdigare stöd än tidigare, så att alla ansökare kan stödas jämlikare när det gäller verksamheten för under 20-åringar. Bidragssystemet föreläggs fullmäktige för godkännande och planeringen av den genomförs i samarbete med föreningarna.

6) Som en del av den totala förnyelsen av bidragssystemet beaktas även evenemangsarenorna för toppidrott, eftersom toppidrotten, därtill hörande evenemang och framgångsrika idrottsföreningar och idrottare är en viktig del av idrotts- och evenemangskulturen. Stadens egna arenor med läktare samt arenor som understöds genom andra arrangemang hålls även i fortsättningen kvar i stadens bidragspolitik så att läktarna understöds genom separata anslag som en del av toppidrottsstadstemat.

Servicehelheternas, nämndernas och ungdomsfullmäktiges synpunkter 

Efter att idrottsnämnden behandlat ärendet (14.12.2021 § 112) beslutade man i den fortsatta beredningen att be om synpunkter av Åbo stads servicehelheter och nämnder (social- och hälsovårdsnämnden, nämnden för fostran och undervisning, stadsmiljönämnden, kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion, kultur- och ungdomsnämnden, idrottsnämnden) samt av ungdomsfullmäktige (bilaga 2). Efter det behandlas ärendet i stadsstyrelsen och vidare i fullmäktige.

Bilaga 1Uppdateringsplan för idrottsplatsnätverket

Bilaga 2Åbo stads servicehelheters, nämnders och ungdomsfullmäktiges synpunkter på riktlinjerna för utveckling av Åbos idrottsplatsnätverk

Tilläggsmaterial 1Nätverksutredningen Plan för idrottsplatser 2029 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Presentationsmaterialet Åbo lockar alla att röra på sig - framtida planer för att utveckla idrottsplatsnätverket och idrottskulturen (på finska)

Tilläggsmaterial 3Presentationsmaterialet Utveckling av idrottsplatsnätverket: bakgrund för förnyelse av bidragssystemet (på finska)

Tilläggsmaterial 4Kartbild över centrala idrottskoncentrationer och större gymnastiksalar (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

Fullmäktige beslutar att godkänna de riktlinjer för utvecklingen av idrottsplatsnätverket som tas upp ovan och i bilaga 1 och beaktar servicehelheternas, nämndernas och ungdomsfullmäktiges ställningstaganden som framgår av bilaga 2.

BeslutFörslaget godkändes.

Bilaga 1Uppdateringsplan för idrottsplatsnätverket

Bilaga 2Åbo stads servicehelheters, nämnders och ungdomsfullmäktiges synpunkter på riktlinjerna för utveckling av Åbos idrottsplatsnätverk

Tilläggsmaterial 1Nätverksutredningen Plan för idrottsplatser 2029 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Presentationsmaterialet Åbo lockar alla att röra på sig - framtida planer för att utveckla idrottsplatsnätverket och idrottskulturen (på finska)

Tilläggsmaterial 3Presentationsmaterialet Utveckling av idrottsplatsnätverket: bakgrund för förnyelse av bidragssystemet (på finska)

Tilläggsmaterial 4Kartbild över centrala idrottskoncentrationer och större gymnastiksalar (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

Fullmäktige beslutar att godkänna de riktlinjer för utvecklingen av idrottsplatsnätverket som tas upp ovan och i bilaga 1 och beaktar servicehelheternas, nämndernas och ungdomsfullmäktiges ställningstaganden som framgår av bilaga 2.

BeslutFörslaget godkändes.