Föredragningslistor/protokoll

Stadsdirektör Minna Arve och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 4.11.2021:

Utgångspunkter och ändringar i omvärlden

Stadsfullmäktige godkände 16.11.2020 § 188 den gällande ekonomiplanen för 2021–2024. Den gällande ekonomiplanen och de planeringssiffror som fullmäktige fattade beslut om i juni har legat till grund för budgetförslaget.

Sedan 2020 lever vi i mycket exceptionella tider. Vid ingången av detta år antog vi att coronapandemin lättar under våren. Situationen har dock ändrat flera gånger under årets lopp. Vi har trots allt börjat avveckla begränsningarna under hösten.

Lägesbilden har blivit tydligare under årets lopp och vi klarar av att bedöma pandemins direkta verkningar bättre än tidigare. Däremot är det svårt att bedöma de indirekta verkningarna. Det har varit ytterst viktigt att landets regering förbinder sig att ersätta kostnaderna som coronapandemin förorsakat till fullt belopp, och det är viktigt att denna linje fortsätter.

Enligt en prognos som gjordes i samband med den andra delårsöversikten för 2021 hotade stadens underskott att öka upp till -47 miljoner euro. I år har skatteinkomsterna utvecklats i positivare riktning än väntat, men coronapandemins verkningar på servicehelheten för välfärd uppskattades försämra ekonomin med cirka 30 miljoner euro. I det skedet hade beslut ännu inte fattats angående statens åtgärder.

I årets tredje prognos håller läget på att förbättras betydligt, något som i huvudsak beror på statens coronarelaterade stödåtgärder och avgifts- och försäljningsintäkter i anslutning till byggande som var större än väntat. Prognosen för underskottet under det gångna året är -9,1 miljoner euro.

Trots att prognosen var positivare än väntat uppskattas stadens ekonomiska situation fortsättningsvis uppvisa ett underskott under ekonomiplaneperioden. Staden försöker i första hand att balansera ekonomin med hjälp av pågående och planerade anpassningsåtgärder.

Coronapandemins verkningar på serviceproduktionen är i år mindre än tidigare. Tillsvidare är det ännu oklart hur snabbt läget återställs och kunderna igen börjar använda tjänsterna såsom tidigare. Det är också möjligt att kundernas beteende och servicebehov permanent ändras på grund av coronaviruset.

Därför är det viktigt att försöka identifiera kundernas servicebehov och vid behov anpassa tjänsteproduktionen för att möta dessa behov. Läget förutsätter smidighet och eventuellt en omvärdering av verksamhetsmålen under ekonomiplaneperioden.

Verksamhetsplanen och den därpå baserade ekonomiplanen har upprättats utifrån de nuvarande verksamhetsstyrande målnivåerna.

Målen för ordnandet av tjänster

Beskrivning av och målen för organiseringsfunktionen

Som arrangör ansvarar kommunen för främjandet av livskraften och kommuninvånarnas välfärd samt för styrningen och tillsynen av all service som den ansvarar för.

Åbo stads organiseringsfunktion ansvarar för ordnandet av stadens tjänster. Organiseringsfunktionen främjar befolkningens välfärd samt utvecklar stadens verksamhetsmiljö, vilket stöder uppnåendet av målen för välfärd. Organiseringsfunktionen styr både den produktion som ligger på det egna organiseringsansvaret med följande metoder: information, mjuka styrningsmetoder, resurser och befogenheter. I organiseringsfunktionen stärks tjänsternas inriktning på kunden och säkerställs att staden som en helhet fungerar enligt existerande information med beaktande av kundernas behov. Stadens organiseringsfunktion stöder beredningen och ledningen av ordnandet av service som produceras för externa kunder

Målet för organiseringsfunktionen är att förankra organiseringsledningen till en del av stadens ledningssystem med beaktande av effekterna av vårdreformen. Organiseringsfunktionen främjar digitaliseringens framskridande bl.a. på stadsnivå genom att ta i bruk ett kundkonto och digitala tjänster bland ungdomstjänsterna och tjänsterna för personer i arbetsför ålder.

Via organiseringsfunktionen ökas kompetent informationsledning genom grundandet av en datasjö. Med en datasjö möjliggörs bl.a. genomförandet av förutseende dataledarskap.

Organiseringsfunktionen ansvarar för utarbetandet av en holistisk modell för främjandet av välfärd och hälsa i staden med beaktande av vårdreformens effekter.

Organiseringsfunktionen verkställer det centraliserat koordinerade integrationsprogrammet i stadens alla servicehelheter

Organiseringsfunktionen produktifierar alla servicehelheters tjänster under 2022. Med hjälp av de produktifierade tjänsterna främjas dynamisk styrning av tjänsterna, som grundar sig på bl.a. uppföljningen av användningen av de produktifierade tjänsterna.

I organiseringsfunktionen skapas en lokalstrategi för servicenätverket. Arbetet i servicenätverk riktas 2022 särskilt till skol- och daghemsnätverket samt uppdateringen av nätverket över idrottsplatser.

Organiseringsverksamheten ansvarar för den första versionen av ekosystemet för kundstyrningen i ungas kundsegment 2022. Likaså piloteras i organiseringsfunktionen verksamhetsstyrning genom de valda uppgifter som finns tillgängliga i de ungas kundsegment som rör ekonomi, personal och kunder. Verksamhetsstyrningen inkluderas i pilotprojektet som en del av ledningsmodellen för organisering.

Organiseringsfunktionen genomför under 2022 utarbetandet av servicestrategin med beaktande av övriga än servicehelheten för välfärd.

Servicehelheten för välfärd

Förändringar i omvärlden

Servicehelheten har sedan våren 2020 varit tvungen att anpassa sin verksamhet kraftigt på grund av coronapandemin. Pandemins effekter på verksamheten fortsätter.

Pandemins effekter återspeglas i förändringar av kundbehov på grund av det ökade servicebehovet och vård- och serviceskulden som uppkommit till följd av pandemin.

Förutom coronapandemin påverkar i synnerhet följande omständigheter verksamhetsplaneringen:

Vårdreformen och organiseringsansvaret för tjänsterna överförs till välfärdsområdena från början av 2023
Det ekonomiska läget är utmanande, vilket skapar tryck i serviceproduktionen. Vård- och serviceskulden som uppstått i och med coronapandemin ökar detta tryck
Utvecklingsresurserna ska tryggas (skötsel av coronapandemin och beredning av överföring av social- och hälsovården binder resurserna)
Ändringar i lagstiftningen, som har effekter på t.ex. personaldimensioneringen och därigenom verksamheten och ekonomin
Utmaningar i anknytning till tillgången till vårdpersonal

De andra välfärdsutmaningarna som påverkar omvärlden har beskrivits på ett ganska heltäckande sätt i den omfattande välfärdsberättelsen som utarbetats i början av våren 2020. De största välfärdsutmaningarna är den förändrade åldersstrukturen, psykiska resurser, arbets- och funktionsförmåga och jämlik områdesutveckling.

Servicehelheten för välfärd har gett sina kunder följande servicelöfte:

Vi lovar att betjäna våra kunder så att de blir sedda, hörda och bemötta.
Vi lovar utveckla tjänsterna med våra kunder som jämställda.
Vi lovar att tillsammans med våra kunder skapa tjänster som ökar deras välbefinnande.

Genom utvecklingsarbetet säkerställs att kommuninvånarnas servicebehov möts i rätt tid och på ett effektivt sätt samt att tjänsterna produceras effektivt.

Till de strategiska insatsområdena hör att förflytta tyngdpunkten till förebyggande arbete samt att öka produktiviteten, effektiviteten och verkningsfullheten för korrigerande tjänster.

Det viktigaste målet i servicehelheten är en behärskad överföring av social- och hälsovårdstjänsterna till välfärdsområdena i början av 2023 enligt det som konstaterats i borgmästarprogrammet.

I allt utvecklingsarbete har beaktats hur arbetet påverkar stadens grundverksamhet, då social- och hälsovårdstjänsterna överförs till välfärdsområdet och det hur utvecklingsarbetet i den nya kommande strukturen kan användas.

Servicehelheten för fostran och undervisning

År 2022 förändras omvärlden för servicehelheten i fråga på tre olika sätt:

Olika lagstadgade ändringar:

De minskade klientavgifterna inom småbarnspedagogiken påverkar direkt stadens avgiftsinkomster, men påverkar samtidigt också servicesedelutgifterna, eftersom staden ska kompensera de minskade avgiftsinkomsterna till serviceproducenterna. Inom småbarnspedagogiken har man uppskattat att klientavgiftsinkomsterna minskar med 1,8 miljoner euro och servicesedelkostnaderna ökar med 0,8 miljoner euro. Nettokostnadseffekten är 2,6 miljoner euro.

Avgiftsfri utbildning på andra stadiet utvidgas med en åldersklass 2022. Den totala kostnaden ökar till 2.025.000 euro (det svenskspråkiga gymnasiet 105.000, de finskspråkiga gymnasierna 1.200.000, Åbo yrkesinstitut 720.000). De ökade kostnaderna kompenseras dock som statsandelsinkomster till staden, men de syns inte i servicehelhetens inkomster.

Landets regering håller också på att revidera lagen om elev- och studerandevård. Detta påverkar särskilt kuratorsverksamheten. Staden har tryck på att öka antalet kuratorer till 13, vilket innebär att verksamheten ökar med ca en tredjedel. För detta ändamål har staden fått statlig finansiering. Villkoret för finansieringen är en självfinansieringsandel på 30 procent. Eftersom kuratorsverksamheten i vilket fall som helst övergår till välfärdsområdena från och med början av 2023 har man redan preliminärt fastställt att kuratorstjänsterna redan från början av 2022 skulle kunna övergå till stadens välfärdstjänster där de övriga elev- och studerandevårdstjänsterna samt hälsovårdstjänsterna för elever och studerade redan ingår.

Ökning av efterfrågan:

Den ökade efterfrågan beror på ändringen av antalet elever och studerande inom den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen. Ökningen syns såväl i den allmänna ökningen som i ökningen av antalet elever och studerande som är i behov av särskilt stöd.

Annat att observera:

Andra faktorer som anknyter till ekonomin är ökningen av reservpersonalen och förskoleundervisningen för barn som fyller fem år. Stadens lokalinvesteringsprogram består till största delen av objekt som ingår i servicehelheten för fostran och undervisning. Investeringstrycket som riktar sig till skolnätet är enormt. Ändringarna leder till behovet av ersättande lokaler och försvårar därmed verksamheten. De färdiga investeringarna påverkar också lokalhyrorna.

Servicehelheten för fritid

Ett centralt mål för servicehelheten för fritid är att öka stadsbornas aktivitet samt stadens dragningskraft genom att erbjuda motions-, kultur, turist- och ungdomstjänster. Den grundläggande uppgiften för servicehelheten är att erbjuda Åboborna glädje, upplevelser, rörelse, kunskap och färdigheter i vardag och fest. Vår vision är att skapa det goda livets Åbo.

Förändringarna i omvärlden innebär tre centrala utmaningar för servicehelheten för fritid: segregationen, orörligheten och klimatförändringen. Målen för verksamheten anknyter till de i borgmästarprogrammet ingående målen för servicehelheten för fritid. Det handlar bland annat om Åbobornas möjligheter att delta i kulturen, konstens hus, idrottsplatsnätverket samt utvecklandet av motionsmöjligheter för alla åldrar. Staden utvecklar ungdomsarbetet tillsammans med den tredje sektorn och digitalt.

Till servicehelhetens strategiska mål hör (a) en aktiv livsstil för så många Åbobor som möjligt, (b) mångsidiga tjänster produceras kostnadseffektivt genom att utveckla och utvidga partnerskap, (c) flerkanaliga och interaktiva tjänster tillhandahålls genom digitalisering, (d) invånarnas medborgarfärdigheter och hållbar utveckling främjas samt (e) stadens attraktionskraft förstärks.

Både borgmästarprogrammet och servicehelhetens strategiska mål genomförs med servicehelhetens tre gemensamma utvecklingsprojekt: (a) Stöd för fritidssysselsättning, (b) Främjande av kultur, konst och kulturvälfärd (spetsprojektet för kultur) och (c) Utveckling av kundorienterad informationsledning.

Servicehelheten för stadsmiljö

Den globala coronakrisen som utlöstes år 2020 har också påverkat servicehelhetens omvärld. Coronapandemin förde med sig en stor ändring på arbetsmarknaden, trenden med kontorsarbete på distans, som antagligen kommer att bli ett bestående fenomen. Under coronatiden har antalet arbetsresor och uträttandet av arbetsrelaterade tjänster minskat betydligt och detta har påverkat antalet resenärer i kollektivtrafiken. Samtidigt har det blivit allt populärare att cykla och röra sig i naturen. Det ökande distansarbetet har framkallat behov av att byta bostad till en som bättre lämpar sig för den nya situationen. Viljan att öka boenderymligheten har påverkat efterfrågan på större flervåningshus och småhus. Centralbankernas stimulerande åtgärder har hållit räntenivån låg, något som i sin tur lett till att investeringsnivån hållits hög. Konjunkturläget i byggbranschen är utmärkt, enligt prognosen fortsätter konjunkturen för byggande att vara positiv också under 2022. Servicehelheten för stadsmiljö verkar aktivt i den förändring som pågår. Målet är att skapa möjligheter till ett gott liv och tillväxt för både företag och invånare.

Staden strävar efter tillväxt. Tillväxten påverkar planeringen av markanvändningen, servicenätet, rörligheten, infrastrukturen och byggandet, underhållet och övervakningen av lokaler. Stadsstrukturens funktion och livskraft stärks genom stora områdesutvecklingsprojekt och kompletterande byggande. Stadens tillväxt koncentreras till centrum och de omgivande stadsförnyelseområdena och på kollektivtrafikens utvecklingskorridorer. En byggd miljö har en betydlig inverkan på den ekonomiska och sociala välfärden. För att främja välbefinnandet stöds bevarandet av den i sin mångformighet unika naturmiljön och möjligheterna till att uppleva naturen främjas på hållbara sätt.

Mångsidiga och attraktiva boendealternativ är vid sidan av arbetsplatserna en central konkurrenskraftfaktor när det gäller att locka nya experter och invånare till staden. Genom detaljplanering och byggande av infrastruktur säkerställs en mångsidig och tillräcklig tomtreserv, genom vilket man tryggar ett tillräckligt bestånd av hyres-, bostadsrätts- och ägarbostäder till ett måttligt pris. I en allt mera tätbebyggd stad satsar man på mångsidiga offentliga stadsrum och grönanläggningar.

Investeringarna genomförs på ett hållbart sätt. Stadens lokalinvesteringar utgår från godkända planer för servicenätverk. Planeringen av tidtabellen för investeringar görs utifrån helhetsbedömningar där effektivitet, lönsamhet, nödvändighet, driftsekonomi och tillväxtmöjligheter beaktas. Genom att utveckla fastigheter som frigörs från stadens användning och markegendomen eftersträvar staden en utvidgning av inkomstbasen. Energieffektivitet och hållbara lösningar beaktas i allt byggande.

I stadens trafikutveckling riktas fokus på gång- och cykeltrafiken, kollektivtrafiken och stödet till en bredare användning av miljö- och klimatvänliga teknologier. På så sätt eftersträvar vi en ändring i fördelningen av färdsätt. Vi ser till att det är smidigt att röra sig i staden oberoende av invånarens livssituation och att centrum lätt kan nås med alla trafikformer även i fortsättningen.

Vi utnyttjar de möjligheter digitaliseringen tillhandahåller i utvecklingen av verksamheten. Digitaliseringen av tjänster och funktioner gör det möjligt att göra organisations- och kostnadsstrukturen lättare och rikta personalens tidsanvändning till mer krävande arbetsuppgifter. För invånare och kunder innebär detta bättre möjligheter än tidigare funnits att använda stadens tjänster oberoende av tid och plats.

Servicehelheten för sysselsättning

Verksamhetsbidraget för driftsekonomi (nettoutgift) i budgetförslaget för servicehelheten för sysselsättning uppgår till -36 600 000 euro. Jämfört med den aktuella budgeten har verksamhetsbidraget ökat med 7,4 procent. Ökningen av utgifter förklaras med trycket på att höja anslaget för kommunens andel av arbetsmarknadsstödet, eftersom antalet långtidsarbetslösa har ökat på grund av coronapandemin och budgeten för 2021 uppgjordes mycket målinriktat i enlighet med anpassningsprogrammet och med antagandet att coronapandemin lättar efter hösten 2020.

Servicehelheten för sysselsättning har till uppgift att främja invånarnas välfärd med hjälp av tjänster och åtgärder som stöder sysselsättningen. Målet är också att stävja kostnaderna som arbetslösheten förorsakar samhället, såväl staden som staten. Sysselsättningstjänsterna har ändrats och kommer att ändras ytterligare inom de närmaste åren. I samband med stadens organisationsreform bildades servicehelheten för sysselsättning utifrån servicecentralen för sysselsättning inom koncernförvaltningen.

Covid-19-epidemins inverkan på arbetslösheten

Före covid-19-epidemin höll arbetslösheten på att sjunka och antalet långtidsarbetslösa att minska i Åbo. I och med epidemin stängdes samhället nästan helt ner, vilket ändrade riktningen på utvecklingen och ökade antalet arbetslösa och permitterade. Behovet av subventionerad sysselsättning och rehabiliterande tjänster håller därför på att växa. Kostnadsverkningarna av coronapandemin för Åbo stad syntes i en avmattning av användningen av sysselsättningsanslagen och en ökning av kommunens andel av arbetsmarknadsstödet. De personer vars arbetsvillkor inte hunnit uppfyllas eller vars tjänst upphörde, överfördes till FPA-listan i likhet med företagare som tidigare fått arbetsmarknadsstöd, men vars huvudsakliga företagsverksamhet upphört till följd av coronapandemin. År 2020 ökade arbetsmarknadsstödet på grund av coronapandemin med cirka 2 miljoner euro jämfört med året innan. År 2021 uppskattas utgifterna för arbetsmarknadsstödet ytterligare öka med cirka 1 miljon euro. Långtidsarbetslösheten fortsätter att öka ännu en tid, vilket ökar stadens utgifter för arbetsmarknadsstödet. Samtidigt kunde sysselsättningsmetoder såsom rehabiliterande arbetsverksamhet och subventionerad sysselsättning erbjudas mindre än tidigare. I sin helhet har sysselsättningstjänsterna hållit budgeten. I budgeten för 2022 har staden förberett sig för ändringar, en ökning av utgifterna för arbetsmarknadsstödet och finansiering av viktiga sysselsättningsmetoder för att dämpa utgifterna för arbetsmarknadsstödet.

Kommunförsöket med sysselsättning och den nordiska servicemodellen

Servicestrukturen för sysselsättning förnyas som en del av regeringsprogrammet. Kommunförsöket med sysselsättning som påbörjades i mars bereder överföringen av ansvaret för att organisera sysselsättningstjänster till kommunerna. Det här sker i tre steg: kommunförsöken med sysselsättning, den nordiska modellen för arbetskraftsservice som träder i kraft i början av maj 2022, överföringen av ansvaret för att organisera sysselsättningstjänster från staten till kommunerna hösten 2024.

Målet med sysselsättningsförsöken är att allt effektivare främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande och hänvisa dem till utbildning och tillföra nya lösningar för tillgången till kompetent arbetskraft. I försöken utvecklas tjänster och servicemodeller som stöder sysselsättningen och med hjälp av vilka man allt bättre kan identifiera och lösa kundernas individuella servicebehov, sysselsättningshinder samt behov av att utveckla färdigheterna.

Kommunförsöket har ökat antalet kunder hos sysselsättningstjänsterna. I och med att antalet svårt sysselsatta kunder ökar, ökar också servicebehovet. Det ekonomiska målet är att minska kommunens andel av arbetsmarknadsstödet och uppmuntra arbetslösa att sysselsätta sig och/eller övergå till sysselsättningsfrämjande tjänster före den egentliga sysselsättningen. Åtgärderna har en positiv inverkan på Åbobornas välfärd, t.ex. när det gäller förebyggande av utslagning, ökande av delaktighet, minskande av behovet av social- och hälsovårdstjänster. Inverkan syns också som en ökning av skatteinkomster. Staden förbereder sig för att helhetsansvaret för sysselsättningstjänsterna överförs till staden. Förändringsledarskap och styrning förstärks.

Koncernförvaltningen

Verksamhetsbidraget för driftsekonomi (nettoutgift) i budgetförslaget för stadsstyrelsen uppgår till -27 594 351 euro. Jämfört med den aktuella budgeten har verksamhetsbidraget ökat med 1,5 procent. I och med den nya organisationen som trädde i kraft 1.6 överfördes personal från andra sektorer till de gemensamma tjänsterna inom koncernförvaltningen. För personalens del överfördes löneanslagen bara för resten av året, så att budgeten för 2021 inte är helt jämförbar med nästa års budgetförslag.

De viktigaste ändringarna är att serviceområdet för organiseringsfunktion inledde sin verksamhet. Organiseringsfunktionen stöder beredningen inom servicehelheterna vid ordnandet av tjänster. Organiseringsfunktionen har till uppgift att svara för utvecklingen av stadens tjänster och riktlinjerna på stadsnivå inom sitt uppgiftsområde.

För de gemensamma tjänsternas del ökar kostnaderna särskilt inom lokaltjänsterna, där behovet av anslag ökar på grund av ersättande lokaler för skolor och daghem. Även överföringen av verksamhetsenheten för teknisk försörjning från servicehelheten för välfärd ökar kostnaderna med 2,1 miljoner euro. För IT-tjänsternas del ökar kostnaderna på grund av SAP-systembyte, eftersom licenserna för det gamla systemet inte kan sägas upp förrän årets bokslut har blivit färdigt. Även överföringen av kostnaderna för Microsoft 365-licenser som möjliggör distansarbete från investeringsdelen till driftsekonomidelen höjer kostnadsnivån jämfört med 2021.

För ekonomitjänsternas del ökar kostnaderna på grund av de köpta tjänsterna från Sarastia. Effektiveringen av inköpsprocessen har försenats på grund av problemen i samband med systembytet och kostnaderna kommer att öka.

För personaltjänsternas del försvagas nettoresultatet jämfört med 2021. Detta beror på ändringen av den interna faktureringen och inkomsterna bokförs först i samband med verkställandet av budgeten.

I fråga om de verksamhetsmässiga målen följer innehållet i verksamhetsplanen borgmästarprogrammet som godkändes på hösten. Verksamhetsplanen innehåller åtgärderna för de i borgmästarprogrammet ingående målen gällande koncernförvaltningens verksamhet. Planeringen av verkställandet av borgmästarprogrammet fortsätter under hösten 2021 och målet är att uppdatera verkställandet i samband med borgmästarens budgetförslag. Verksamhetsplanerna för spetsprojekten är bifogade till koncernförvaltningens verksamhetsplan. Stadsstyrelsens bruttoinvesteringar uppgår till sammanlagt 10 150 000 euro. Av investeringarna riktas 1,5 miljoner euro till It-serviceutvecklingen, 3,6 miljoner euro till utvecklingen av stödprocesser, 1,6 miljoner euro till utvecklingen av digitala tjänster, 1,2 miljoner till investeringarna inom organiseringsfunktionen samt 2,0 miljoner euro till It-investeringarna inom servicehelheterna.

Ekonomiplan

Driftsekonomi