Åbo stad§Sammanträdets datumÄrende nr1
Stadsstyrelsen42313.09.20213
Stadsfullmäktige21720.09.20216

3758-2021 (02 02 02, 02.00)

Delårsöversikt nr 2 för 2021

Sammandrag: -

Ssn § 423

Ekonomidirektör Valtteri Mikkola och koncernredovisningschef Merja Vuorinen 8.9.2021:

 

Den andra delårsöversikten uppgörs undantagsvis för rapporteringsperioden 1.1–31.5.2021 enligt stadsfullmäktiges beslut 17.5.2021 § 101.

 

De coronabidrag som staten betalar ut åt kommunerna på grund av de kostnader som coronapandemin orsakat, kan sökas först under hösten och de har således inte kunnat beaktas i serviceområdenas prognoser. Statsbidrag på 10 miljoner euro för att täcka de utgifter som coronan orsakat har inkluderats centraliserat i koncernförvaltningens prognos. De riktade statsbidragen bokförs som intäkter eller överföring av utgifter då den slutliga rätten (beslutet) om dessa har fattats. I denna prognos har sådana kostnader som uppstått på grund av coronaepidemin också inkluderats, som inte tagits i beaktande vid skapandet av budgeten och för dessa kostnader kommer staden att ansöka stöd av staten.

 

Räkenskapsperiodens resultatprognos väcker oro

 

Enligt den andra ekonomiska prognosen för 2021 blir Åbo stads årsbidrag på 4,6 miljoner euro nätt och jämnt positivt. Prognosen för årsbidraget avviker från budgeten och är negativ med ca 25,7 miljoner euro, vilket betyder att de förväntade verksamhetsintäkterna och skatteintäkterna inte skulle vara tillräckliga för att täcka verksamhetsutgifterna och planerade avskrivningar.

 

Periodens underskott skulle enligt den nu utarbetade prognosen bli 47 miljoner euro. I den ändrade budgeten godkändes ett underskott på 25,5 miljoner euro, så budgetavvikelsen skulle bli -21,3 miljoner euro. Jämfört med förra året är underskottet 57,2 miljoner euro större.

 

Rapporten om delårsöversikten för verksamheten och ekonomin finns bifogade i tilläggsmaterial 1.

 

Utfallet av verksamhetsintäkterna och verksamhetsutgifterna

 

Verksamhetsbidraget skulle enligt prognosen bli negativt med 1 208,8 miljoner euro. Verksamhetsbidraget som beskriver nettodriftskostnaderna är 67,9 miljoner euro (6,0 procent) mindre än budgeten. Jämfört med förra året skulle verksamhetsbidraget försvagas 90,0 miljoner (8,0 %).

 

Prognosen för verksamhetsintäkterna för hela året är 455,5 miljoner euro, vilket är 18,9 miljoner euro (4,3 %) mindre än bokslutsutfallet 2020.  Enligt prognosen skulle budgeten överskridas med 8,4 miljoner euro (7,0 %).

 

Verksamhetsutgifterna för tillverkning för eget bruk (som justerats), uppgår enligt prognosen till 1.664,3 miljoner euro. Ökningen jämfört med fjolåret är 108,8 miljoner euro (7,0 %). Budgeten skulle överskridas med 76,3 miljoner euro (4,8 %).

 

De största avvikelserna i verksamhetsbidraget (nettodriftsutgifterna) enligt organ (budget/prognos 2/2021):

 


 

 

Utfallsprognos
miljoner euro

Nettoavvikelse
miljoner euro

Social- och hälsovårdsnämnden

-728,6

-72,0

Nämnden för fostran och undervisning

-322,5

-5,9


Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion

-23,2

-1,9

Stadsmiljönämnden

-13,2

-1,5

Stadsstyrelsen, stadens gemensamma
funktioner

3,4

+8,4

Stadsstyrelsen

-23,2

+4,1

Kultur- och ungdomsnämnden

-45,8

+1,0

 

Nettoavvikelse:

+ underskridning av utgifter/överskridning av inkomster

- överskridning av utgifter/underskridning av inkomster

 

I social- och hälsovårdsnämndens prognos förväntas överskridningen av nettoutgifter bli 72,0 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna underskrider budgeten med 2,4 miljoner euro och verksamhetsutgifterna överskrider budgeten med 69,6 miljoner euro. Enligt prognosen för servicehelheten för välfärd är coronapandemins nettoeffekt på prognosen för överskridningen ca 32 miljoner euro. Utgifter som coronapandemin orsakat ingick inte i budgeten. De driftskostnader som ingår i budgeten kommer enligt prognosen att överskridas med ca 25 miljoner euro. I och med pandemin har staden blivit tvungen att åta sig en betydande mängd nya uppgifter, såsom smittospårning, gränsbevakning samt vaccinering av befolkningen. I anknytning till detta har det funnits behov av personal, lokaler och arbetsredskap. Den mest betydande är coronabussen, som fungerat som en mobil coronatestningsenhet. Därtill kommer budgeten för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt att överskridas med ca 20 miljoner euro, vilket förklaras av överlåtelsen av verksamheten för kardiologi och reumatologi, fördröjningsavgifter, infektionsmottagningarna för Covid-19-patienter, behovet av psykiatrisk vård, jouren samt extra köptjänster av sjukhustjänster inom den specialiserade sjukvården.

 

Nettoutgifterna för nämnden för fostran och undervisning förväntas överskrida budgeten med 5,9 miljoner euro.  Verksamhetsintäkterna förväntas utfalla så gott som helt enligt budgeten. Däremot kommer den totala summan stöd och bidrag att bli större än uppskattats i anknytning till förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningens jämställdhetsfinansiering och provet med gratis förskoleundervisning i anknytning till småbarnspedagogiken för 5-åringar. Stöd och bidrag av undervisnings- och kulturministeriet för att täcka de negativa effekterna av coronapandemin, ökade verksamhetsintäkterna för 2020-2021 med ca 5,6 miljoner euro, av vilka 4,4 miljoner euro riktas till 2021. Dessa stöd och bidrag riktas till koncernförvaltningens projektverksamhet, till vilka personalkostnader i anknytning till dessa stöd riktas, och de har inte inkluderats i budgeten eller utfallet för servicehelheten för fostran och undervisning.

 

Verksamhetsutgifterna för fostran och undervisning väntas överskrida budgeten med ca 5,8 miljoner euro. För verksamhetsutgifternas del är den största separata avvikelsen personalkostnaderna som överskrids med 5,2 miljoner euro. I denna summa har de löneförhöjningar på ca 3,8 miljoner euro som inte ingår i budgeten beaktats. De anslag som centraliserat reserverats för löneförhöjningar i den ursprungliga budgeten, har inkluderats i koncernförvaltningens budget.

 

Nettoinkomsterna för stadsstyrelsens gemensamma funktioner överskrids med 8,4 miljoner euro. Överskridningen av inkomsterna beror främst på att de statsbidrag för att kompensera för coronapandemins effekter, som under hösten kan ansökas av staten, istället för att inkluderas i pronosen för servicehelheten för välfärd, har inkluderats i prognosen för koncernförvaltningen med 10 miljoner euro. Enligt social- och hälsovårdsministeriets utkast till förordning som var på utlåtanderunda fram till slutet av augusti, kommer ersättningsnivån att sänkas från den tidigare utlovade totala ersättningen till endast en delvis ersättning av kommunernas kostnader.

 

Användningen av arbetskraft och utfallet av personalkostnaderna

 

Användningen av arbetskraft förväntas överskrida arbetskraftsmålet med 39,5 årsverken. De mest betydande avvikelserna i prognosen för användning av arbetskraft gäller mängden personal som anställts av servicehelheten för fostran och undervisning genom separat finansiering i anknytning till coronapandemin

samt effekterna på personalens struktur och placering som centraliseringen av förvaltningen för de olika servicehelheterna till koncernförvaltningens gemensamma tjänster i och med övergången till borgmästarmodellen har gett upphov till. Detta syns som en ökning i användningen av arbetskraft särskilt i koncernförvaltningen och på motsvarande sätt som en minskning på servicehelheterna.

 

Personalkostnaderna för hela året (alla anställningsförhållanden) kommer enligt prognosen att vara cirka 559,5 miljoner euro och löner och arvoden 447,4 miljoner euro (justerade med korrektivposter till sjukförsäkrings- och olycksfallsförsäkringskostnader och övriga personalkostnader sammanlagt 441,5 miljoner euro). Ökningen för personalkostnadernas del i sin helhet kommer att vara sammanlagt 8,4 miljoner euro, av vilka lönernas och arvodenas del på stadsnivå skulle vara 8,9 miljoner euro.

 

Kostnadseffekten av lönehöjningarna på den kommunala sektorn under avtalsperioden 1.4.2020–28.2.2022 för året 2021 är totalt i genomsnitt 2,11 % dvs. ca 9,2 miljoner euro.

 

Prognos över skatteinkomster och statsandelsintäkter

 

Skatteintäkternas och statsandelarnas totala summa i slutet av augusti har uppskattats bli 1 186,1 miljoner euro, vilket är 42 miljoner euro mer än målet i budgeten.

 

Kommunens prognos över inkomstskatter på 663,8 miljoner euro ser ut att bli 11,7 miljoner euro mer än målet i budgeten.

 

Fastighetsskattens totala summa förväntas bli 68,4 miljoner euro, vilket är 2,9 miljoner euro mer än målet i budgeten. Den stora ändringen på 16 miljoner i fastighetsskatten jämfört med föregående års bokslut, beror på bokföringsreformen under 2020. Till följd av reformen bokförs en del av den ackumulerade fastighetsskatten först under januari-februari det följande året.

 

Den tidsbundna höjningen på 10 procent av kommunernas andel av samfundsskatten fortsätter och samfundsskatten förväntas öka till nästan 149,3 miljoner euro. Prognosen överskrider målet i budgeten med 19,7 miljoner euro.

 

Den totala summan av statsandelarna skulle överskrida budgeten med ca 8 miljoner euro.

 

Utfallet av finansiella poster

 

Prognosen för de finansiella intäkterna och kostnaderna skulle förverkligas enligt budgeten till +27,3 miljoner euro. Dividendintäkterna på 20 miljoner euro från Åbo Energi samt försäkringsfondens nettoinkomster på 1,5 miljoner euro har i prognosen beaktats som de största finansiella intäkterna. Finansieringskostnaderna uppskattas förverkligas enligt budgeten till 9,5 miljoner euro. Prognosen omfattar både lånens räntekostnader och låneportföljens skyddskostnader.

Investeringar och utfallet av överlåtelseinkomster av egendom

 

Utfallsprognosen för stadens investeringsutgifter är 147,6 miljoner euro. Prognosen underskrider den ändrade budgetens (budgetändring 160,3 milj. euro) investeringsutgifter med 12,6 miljoner euro.

 

I prognosen för investeringsutgifternas utfall har inte inlösenpriset för inlösningen av Viking Line Abp:s terminalbyggnad i hamnen inkluderats. Beslut om höjningen av anslaget fattades i samband med den andra delårsöversikten av stadsfullmäktige 14.6.2021 § 151. Korrigerat med den ovannämnda posten är investeringsutgifternas utfallsprognos 165,5 miljoner euro, som överskrider den ändrade budgeten med 5,2 miljoner euro.

 

Finansiering av verksamheten och investeringarna

 

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är enligt prognosen negativ med 136,5 miljoner euro. Prognosen är 13,4 miljoner euro mindre än budgeten, vilket beror på det svaga utfallet av verksamhetens internt finansierade medel.

 

Utlåningen ökade

 

Enligt årets andra prognos är utlåningsbeståndet högst 569 miljoner euro i slutet av året. Detta innebär en ökning med 86,3 miljoner euro jämfört med fjolåret. Under året beviljas lån enligt budgeten högst 90,5 miljoner euro till koncernsamfunden. Lånen betalas av med 4,2 miljoner euro enligt skuldebrevens villkor.

 

Förändring i lånebeståndet

 

Den totala räntebelagda skulden dvs. lånebeståndet, förväntas vid slutet av året vara högst 839 miljoner euro, då den i bokslutet för 2020 var 713 miljoner euro. I prognosen är också kommuncertifikat i anknytning till kortfristiga lån medräknade, dessa har beräknats emitteras till högst 30 miljoner euro vid slutet av året. Behovet av kommuncertifikat varierar kraftigt enligt situationen med kassaflödet och likviditeten.

 

Lånebeståndets tillväxt, ca 126 miljoner euro jämfört med fjolåret, beror på finansieringen av stadens och dottersamfundens investeringar. Enligt låneuttagsplanen och budgeten som stadsstyrelsen godkände 7.12.2020 § 554, lyfts långfristiga lån för högst 150 miljoner euro under årets lopp. Lån lyfts dock alltig enligt det verkliga behovet och målet är att hålla kassamedlen på en låg nivå på grund av bankernas negativa depositionsräntor. Långfristiga lån amorteras enligt planen med ca 54 miljoner euro.

 

I slutet av 2020 uppgick koncernens sammanlagda räntebelagda skuld, dvs. lånebeståndet, till 1 437 miljoner euro och med beaktande av stadens utlåning, förutspås den öka till 1 550 miljoner euro.

 

Utfallet av verksamhetsmålen i budgeten

 

Enligt prognosen kommer målen för verksamheten som uppsatts för servicehelheterna i budgeten och antecknats i de strategiska avtalen, att i huvudsak uppnås. Liksom år 2020 har coronapandemin även i år i omfattande mån stävjat processen för att uppnå de strategiska målen.

 

Väsentliga avvikelser från målen uppskattas förverkligas enligt följande:

 

-Till koncernförvaltningens strategiska mål hör stadens spetsprojekt Åbo Vetenskapspark, Utvecklandet av centrumområdet samt Smart and Wise. I genomförandet av dessa uppskattas projektens framskridandet fördröjas åtminstone för en del åtgärders del. Också projekten för betydande stadsutvecklingsobjekt framskrider men enligt prognosen i långsammare takt än den uppställda tidsplanen.

-Enligt social- och hälsovårdsnämndens andra årsprognos kommer en del av mätarna för målen inte att uppnås, bl.a. antalet fördröjningsdagar, höjda avgifters andel av fördröjningsdagarna, andelen barn som placerats i familjevård av det totala antalet omhändertagna barn, ändringar i antalet 75 år fyllda som är inom kretsen för regelbundna tjänster samt antalet vårdperioder i tillfällig vård. Målen gällande kötid till hälsocentralernas icke-brådskande läkarmottagningar och målen för tillgång till munhälsovård kommer inte heller att uppnås.

-Av de mål som nämnden för fostran och undervisning ställt upp, kommer granskningen av servicenätverket och stöd för positiv strukturomvandling genom utbildning delvis att uppnås.

-Beträffande servicehelheten för fritid, uppskattas att målen för antalet besökare inom fritidstjänsterna och antalet deltagare i tjänsterna och i hobbyverksamheten inte kommer att uppnås, på grund av de restriktioner som coronapandemin ställt upp.

-De mål som nämnderna vid servicehelheten för stadsmiljön ställt upp för trafikmängden fotgängare och cyklister, kommer inte att uppnås som en följd av coronapandemin. Inte heller målet för antalet resenärer inom den regionala kollektivtrafiken kommer att uppnås.

 

De utredningar som servicehelheternas direktörer gjort om de centrala ändringsfaktorerna efter uppgörandet av budgeten, utredningar om väsentliga avvikelser i budgeten 2021 samt utredningar gällande hur målen för verksamheten uppnåtts ingår i rapporten för delårsöversikten i delen Utfallet av målen för verksamheten och ekonomin punkt 8. I utredningarna ingår också en prognos över utfallet av målen i anknytning till arbetskraft. Uppföljningsrapporterna för stadens tre spetsprojekt finns bifogade i bilaga 4 i föredragningslistan.

 

Utfallet av de viktigaste målen och investeringarna för de strategiska sammanslutningarna

 

Covid -19-epidemin har i omfattande mån påverkat uppnåendet av flera samfunds mål för verksamhet och ekonomi. Åbo Hamn Abs passagerartrafik kommer att bli 1,6 miljoner passagerare istället för det planerade 3,1 miljoner. Överskottet av egen verksamhet (post som motsvarar rörelsevinst) för Turun Aikuiskoulutussäätiö kommer att bli 0,15 miljoner euro medan målet var 0,5 miljoner euro. Arkea Oys resultat för räkenskapsperioden kommer att bli 0,24 miljoner euro istället för det planerade 0,45 miljoner euro. Åbo Stadsteaters rörelseintäkter kommer enligt prognosen för 2021 att bli 1,5 miljoner euro medan målet var 3,9 miljoner euro. Besökarantalet ser ut att bli ca 50 000 besökare medan målet var 100 000 besökare.

 

Åbo Hamn Abs bruttoinvesteringar är 4,8 miljoner euro istället för den planerade 36,7 miljoner euro p grund av fördröjningen av projektet Ferry Terminal. Åbo Teknologifastigheter Ab kommer att överskrida sitt mål för bruttoinvesteringar (29,1 miljoner euro), den totala summan blir enligt prognosen 50 miljoner euro. Orsaken till detta är en fördröjning i kassaflödet gällande EduCitys entreprenadavgifter och de nya investeringar som beslutades 2021 (ParkCity och Wärtsilä). Åboregionens Vatten Abs bruttoinvesteringar uppgår enligt prognosen till 1 miljoner euro medan målet var 3,3 miljoner euro. För år 2021 budgeterades också medel för byggandet av överföringslinjen Rusko-Masku-Nousis-Virmo, men projektet kommer inte att inledas under detta år.

 

Övriga ärenden som ska behandlas

 

Framskridandet av anpassningsprogrammets åtgärder och prognos för de ekonomiska effekterna

 

Stadsfullmäktige beslutade 17.6.2019 § 108 att stadsstyrelsen inleder en anpassningsprocess som strävar efter en anpassning på 50 miljoner euro. Som ett resultat av detta fastställs åtgärder som strävar efter att balansera ekonomin och som tas med i ekonomiplanen som bereds. Sammanlagt 95 åtgärder bereddes i anpassningsprogrammet för ekonomiplaneperioden 2020–2023. Framskridandet av åtgärderna rapporterades för första gången i samband med den andra delårsöversikten för 2020.

 

Under hösten 2020 konstaterades behovet för tätare rapportering. Åtgärdernas framskridande rapporteras med en rapport i standardformat i samband med delårsöversikten och bokslutet.

 

Servicehelheternas lägesrapporter över de ekonomiska verkningarna av anpassningsprogrammets åtgärder finns bifogade i tilläggsmaterial 2.

 

Budgetklausuler för 2021

 

Rapporten för uppföljning av klausulerna i budgeten för 2021 är bifogade i tilläggsmaterial 3.

 

I Anslagsändringar och -överföringar som föreläggs stadsstyrelsen

 

Överföring av det centraliserade anslaget för lönereserver till organen

 

I samband med budgeten för 2021 budgeterades ett anslag för lönereserver inför löneförhöjningar i stadsstyrelsens budget. Det föreslås att reserven delas ut till servicehelheterna i förhållande till de uppskattade personalutgifterna i samband med den andra delårsöversikten. I bilaga 1 finns en tabell som visar överföringen av anslaget för lönereserver per organ.

 

Överskridningar av finansieringen av lokal- och infrastrukturinvesteringar på årsnivå

 

Ändringarna i kostnadsförslagen och tidtabellerna för de nödvändiga infrastruktur- och lokalinvesteringarna samt effekterna på finansieringen på årsnivå rapporteras och föreläggs stadsstyrelsen för godkännande i samband med delårsöversikten och bokslutet. Samtidigt meddelas de investeringsprojekt som underskrider en miljon euro och som tagits upp i eller avlägsnats ur investeringsprogrammet genom beslut av direktören för stadsmiljösektorn eller lokalservicedirektören för kännedom. Stadsmiljönämnden rapporterar till och förelägger stadsstyrelsen att de objektspecifika ändringarna och motiveringarna gällande kostnadsförslaget, tidsplanen och den årliga penninganvändningen godkänns enligt bilaga 2 och 3.

 

II Ändringar av anslags- och inkomstposter samt ändringar av målen för årsverken som föreläggs stadsfullmäktige

 

Stadsstyrelsen föreslår att byggnadernas investeringsanslag höjs med 17 895 192 euro, eftersom inlösningen av Viking Line Abps terminalbyggnader (sfm 14.6.2021 § 151) inte har beaktats i budgeten för 2021. Ändringen i budgeten täcks delvis genom att överföra de anslag som reserverats för aktier och andelar enligt en uppskattad inbesparing på 7,9 och av denna orsak är det skäl att höja anslagen för investeringar med 10 miljoner euro. Stadsfullmäktige godkände enligt förslaget 30.8.2021 § 392 köpebrevet och återuthyrningen.

 

Social- och hälsovårdsnämnden beslutade 1.9.2021 § 286 föreslå stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige, att intäktsposten för servicehelheten minskas med 2 420 544 euro och utgiftsposten höjs med 69 813 180 euro dvs. med en nettosumma på 72 233 724 euro.

 

Stadsmiljönämnden beslutade 31.8.2021 § 323 att föreslå stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige tilläggsfinansering på 0,6 miljoner euro på grund av snösituationen till stadsmiljöns kostnadssställe 40126.

 

Koncernförvaltningens enhet för strategisk ekonomistyrning skickar den andra delårsöversikten för 2021 till stadsstyrelsen för behandling.

Kanslichef Tuomas Heikkinen 9.9.2021:

Stadens ekonomiska prognos har klarnat för den egna verksamhetens samt skattefinansieringens del i årets andra delårsöversikt. Enligt prognosen skulle verksamhetsbidraget överskrida den ändrade budgeten med drygt 68 miljoner euro och årsbidraget skulle bli endast 4,6 miljoner euro.

Statens program för kommunernas ekonomi 2021 innehåller temporära stödåtgärder för kommunernas basservice även för nästa år.  Den temporära höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter fortsätter, statsandelarna för basservicen höjdes temporärt för att kompensera kommunernas skatteinkomstbortfall och statsandelen enligt prövning höjdes.

Vid förra årets budgetmangling lovade regeringen betala ut en ersättning till kommunerna och samkommunerna för kostnader som coronapandemin orsakat i direkt anknytning till hälsosäkerhet och att ersättningen helt kommer att täcka kommunernas kostnader. Enligt social- och hälsovårdsministeriets utkast till förordning som var på utlåtanderunda fram till slutet av augusti, kommer ersättningsnivån att sänkas från den tidigare utlovade totala ersättningen. En mindre ersättning skulle ha en stor effekt eftersom en betydande del av kommunernas stödpaket består av ersättande av kostnader i anknytning till coronavirussituationen genom statsbidrag till kommunerna och samkommunerna.

Vi lever fortfarande med coronapandemin och dess verkningar. På grund av spridningen av virusvarianter har restriktioner varit nödvändiga att tas i bruk igen under den senaste tiden. Satsningar i vården i den akuta fasen och av långtidseffekter behövs också i fortsättningen. Trots att samhällsekonomin och skatteinkomsterna växer snabbt just nu, utmanas utsikterna för den kommunala ekonomin redan 2022 genom avtagande ekonomisk tillväxt, coronastöden upphör, nedskärningar i finansieringen med statsandelar, den offentliga sektorns utvidgade uppgiftsområden samt den allt större bristen på arbetskraft. Den åldrande befolkningen, renoveringsskulden och de vård- och serviceskulder som uppstått under coronatiden ökar utgifterna för både driftsekonomin och investeringarna under de kommande åren.

Den offentliga sektorns struktur ändras betydligt då ordnandet av social- och hälsovården samt räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena 2023. Vårdreformen frigör kommunerna från en kraftigt växande utgiftspost men korrigerar inte obalansen som råder mellan inkomster och utgifter. Därtill är reformens inverkan på kommunernas kommande skattegrund och utgifter mycket oklar. Utöver hanteringen av ökningen av utgifter i en omvärld där efterfrågan på tjänster ökar hela tiden, fördunklas utsikterna också av den svåra uppgiften att planera ekonomin och förutse dess utveckling i en så osäker situation.

En prognos för ekonomin har utarbetats utifrån den information som finns tillgänglig men framtidsutsikterna är tyvärr väldigt osäkra. Särskilt coronasituationens effekter kommer att påverka räkenskapsperiodens resultat. Om statens stödåtgärder finns ingen detaljerad information och den uppskattning om stöd till staden som beaktats i prognosen kommer ännu att specificeras. Därtill kommer konsekvensbedömningar för serviceproduktionen att specificeras under slutet av året.

Stadens ekonomiska prognos kommer att specificeras för den egna verksamhetens del, såväl som för skattefinansieringens och statliga åtgärders del, i den tredje delårsöversikten. Vissa nämnder har gjort ändringsförslag i budgeten men med ovannämnda grunder är det ändamålsenligt att vid behov behandla dem först i samband med den tre delårsöversikten.

I det borgmästarprogram som stadsfullmäktige godkände har vissa ramvillkor gällande ekonomin antecknats. Behovet av separata åtgärder för att stärka ekonomin uppstår ifall utfallsprognosens årsbidrag blir negativt eller de överskotten sjunker till under 80 miljoner euro. Enligt den senaste prognosen är årsbidraget positivt med 4,6 miljoner euro och de ackumulerade överskotten skulle uppgå till 135,1 miljoner euro. På basis av dessa behöver separata anpassningsåtgärder inte vidtas, men balanseringen av ekonomin under det gångna året behöver särskilt uppmärksammas.

För att förbättra stadens ekonomiska situation ska alla servicehelheter tillämpa en strikt behovsbedömning när det gäller att anlita vikarier och tillfällig arbetskraft i situationer som inte är obligatoriska och anknyter till coronasituationen. Dessutom begränsas service- och varuanskaffning under slutåret så att endast absolut nödvändiga tjänster i den dagliga serviceproduktionen och coronavården skaffas. Därtill ska servicehelheterna främja beviljande av talkoledighet, ifall det är möjligt utan kostnader för anställning av vikarier eller ersättningar för övertidsarbete.     

Bilaga 1Utdelning av centraliserade anslag för lönereserver

Bilaga 2Byggherreverksamhet för lokaler objektspecifika motiveringar till investeringarna 05/202

Bilaga 3Byggherreverksamhet för stadsmiljön objektspecifika motiveringar till investeringar 05/2021

Bilaga 4Uppföljningsrapporter över spetsprojekten

Tilläggsmaterial 1Delårsöversikt 2 2021 rapport (på finska)

Tilläggsmaterial 2Rapport över anpassningsprogrammets åtgärder (på finska)

Tilläggsmaterial 3Uppföljningen av budgetklausulerna för 2021 (på finska)

Tilläggsmaterial 4Länkbibliotek till beslut av de nämnder som föreslagit ändringar i budgeten (på finska)

FörslagStadsstyrelsen beslutar

Dessutom beslutar stadsstyrelsen att

Dessutom beslutar stadsstyrelsen att föreslå stadsfullmäktige att den

BeslutFörslaget godkändes.

Sfm § 217

Tilläggsmaterial 1Delårsöversikt 2 2021 rapport (på finska)

Tilläggsmaterial 2Rapport över anpassningsprogrammets åtgärder (på finska)

Tilläggsmaterial 3Uppföljningen av budgetklausulerna för 2021 (på finska)

Tilläggsmaterial 4Länkbibliotek till beslut av de nämnder som föreslagit ändringar i budgeten (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige

BeslutFörslaget godkändes.