Kanslichef Tuomas Heikkinen och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 3.6.2021:

Stadsfullmäktige godkände 15.11.2020 den gällande ekonomiplanen för 2021–2024. Ekonomiplanen uppvisar ett underskott för de följande åren och målet är att ekonomin är i balans före 2023.

Coronapandemin har försvårat planeringen av stadens verksamhet och ekonomi avsevärt. Till följd av den rådande osäkerheten är det svårt att fastställa målen på lång sikt.

Staden ska fortsätta med att förbättra den ekonomiska ställningen och investeringsförmågan. För tillfället har staden inte råd att förbättra tjänsternas kvalitet. I första hand bör man främja åtgärder och investeringar som bidrar till att öka produktiviteten, öka inkomsterna eller dämpa utvecklingen av verksamhetsbidraget.

Den uppdaterade ekonomiplanen uppvisar ett underskott för de första åren och målet är att ekonomin balanseras före 2024. Effekterna av den eventuella vårdreformen kommer att bedömas och beaktas i samband med höstens budgetberedning förutsatt att beslut om genomförandet av reformen har fattats.

Som utgångspunkt för planeringssiffrorna har använts servicehelheternas egen bedömning om utvecklingen av servicebehovet och verksamheten samt de prognoser över den interna finansieringen som grundar sig på finansministeriets kalkyler.

Utgångspunkter och ändringar i omvärlden

Finansministeriet har i maj publicerat en ekonomisk översikt där man har bedömt lägesbilden för den offentliga sektorn samt kommunerna.

Lägesbild av de offentliga finanserna

Underskottet i de offentliga finanserna ökade markant i fjol på grund av covid-19-epidemin. De offentliga finanserna försvagades av den ekonomiska nedgången samt många åtgärder som vidtogs på grund av epidemin. Ekonomin återhämtar sig under det här året, men underskottet i de offentliga finanserna fortsätter att vara stort. Den beslutsbaserade finanspolitiken har under det här året upprätthållit den ekonomiska aktiviteten. Den ekonomiska tillväxten under de närmaste åren förstärker de offentliga finanserna, men de offentliga finanserna fortsätter att uppvisa ett underskott som är större än före krisen. I de offentliga finanserna råder en strukturell obalans mellan utgifter och inkomster.

Den offentliga skulden ökade under 2020. Skulden i förhållande till bruttonationalprodukten ökade med nästan 10 procentenheter jämfört med tiden före krisen. Även om ökningen av skuldkvoten blir långsammare under de kommande åren överstiger skuldkvoten 75 procent i mitten av årtiondet. Den offentliga skuldkvoten förblir på en betydligt högre nivå än före krisen.

Statsförvaltningen har till största delen stått för kostnaderna för de stödåtgärder som man fattat beslut om på grund av coronaepidemin. Statsmakten har stött kommuner och socialskyddsfonder för att lindra de skador som uppstått på grund av epidemin. Statsförvaltningens underskott var störst av alla undersektorerna inom de offentliga finanserna. Statens aktiva finanspolitik stimulerade ekonomin i fjol och upprätthåller den ekonomiska aktiviteten även i år. Statsförvaltningens underskott blir en aning mindre tack vare den ekonomiska tillväxten, men förblir ändå stort.

De största riskerna inom de offentliga finanserna är fortfarande kopplade till den allmänna ekonomiska utvecklingen. Nya vågor av epidemin samt eventuellt strängare nedstängningsåtgärder kan bromsa upp den ekonomiska återhämtningen och försvaga de offentliga finanserna i och med den långsammare ekonomiska tillväxten och eventuella nya stödåtgärder.

Lokalförvaltning

I nationalräkenskaperna är kommunerna en del av lokalförvaltningen. Enligt de preliminära uppgifterna förbättrades lokalförvaltningens finansiella ställning rekordartat med 3,2 miljarder euro år 2020 och således var överskottet 0,1 procent i förhållande till BNP. Förbättringen beror på de betydande åtgärder som staten vidtog för att trygga basservicen och upprätthålla kommunernas aktivitet.

År 2021 försvagas lokalförvaltningens finansiella ställning och uppvisar ett underskott på ca 0,8 mrd. euro trots den ekonomiska återhämtningen och statens stödåtgärder. Detta påverkas av en kraftig ökning av konsumtionskostnaderna, vilket i sin tur beror på de ökade kostnaderna för användning av bl.a. skyddsutrustning och covid-19-testning, ändrade uppgifter i regeringsprogrammet och löneförhöjningarna inom kommunbranschen. Från fjolåret och våren i år beräknas uppstå bl.a. service- och vårdskuld vars avvecklande orsakar kostnadstryck när epidemin börjar gå över. Regeringen har förbundit sig att finansiera kommunernas nya och utvidgade uppgifter samt att fullt ut kompensera kommunerna för de kostnader som omedelbart anknyter till coronaviruset.

Utvecklingsprognosen för lokalförvaltningen 2022–2025 är en hållbarhetsberäkning där man utöver den allmänna ekonomiska utvecklingen och befolkningsutvecklingen har beaktat endast de åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin och som redan ingår endast i budgetförslaget och planen för de offentliga finanserna. Kommunernas och samkommunernas egna åtgärder för 2022-2025 ingår inte i beräkningen. De beaktas i utvecklingsprognosen först efter att budgetarna blivit färdiga. De kommunala skattesatserna har hållits på nivån för år 2021. I hållbarhetsberäkningen har beaktats regeringens proposition till reformen av social- och hälsovården samt ordnandet av räddningsväsendet som innebär att ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från kommunnerna till välfärdsområdena år 2023.

Även om ökningen av lokalförvaltningens utgifter blir betydligt långsammare år 2022 i och med att covid-19-krisen lättar försvagas lokalförvaltningens finansiella ställning kraftigt igen år 2022, eftersom statens temporära stödåtgärder upphör. De temporära stödåtgärderna som vidtagits på grund av covid-19-krisen löser inte den strukturella obalansen mellan utgifter och inkomster inom den kommunala ekonomin som beror på det ökade trycket på utgifterna för social- och hälsovården på grund av den åldrande befolkningen och den minskade befolkningen i arbetsför ålder.

Prognos över skatteinkomster

Kommunförbundet har uppdaterat skatteprognosfilen efter att finansministeriet hade publicerat sin ekonomiska översikt och prognoserna grundar sig i huvudsak på bedömningen av skatteinkomsterna som ingår i vårens program för kommunernas ekonomi. I prognosen har man också beaktat skatteredovisningarna fram till april, Skatteförvaltningens statistik över förvärvsinkomsterna för skatteåret 2020 samt förhandsuppgifterna om fastighetsbeskattningen för skatteåret 2021. I prognosen för 2023-2025 har man inte beaktat den eventuella vårdreformens effekter på kommunernas skatteinkomster.

Kommunalskatteprognos

I fråga om skatteåret 2020 grundar sig utvecklingen av förvärvsinkomsterna på Skatteförvaltningens statistik där förvärvsinkomsterna grundar sig på arbetsgivarens och prestationsbetalarens inkomstregister- och årsanmälningsupgifter. Statistiken är den första tillförlitliga uppskattningen av hur fjolårets förvärvsinkomster har utvecklats. Uppgifterna om den slutliga beskattningen kan ändå avvika från dessa uppgifter. Statistiken innehåller uppgifter om löne-, pensions-, arbetslöshets- och socialskyddsförmåner som betalats ut i Finland samt en jämförelse med uppgifterna från föregående år.

Det är skäl att beakta att ändringar av förvärvsinkomsterna i de kommunspecifika skatteprognosfilerna kan avvika avsevärt från motsvarande siffror i januari. De kommunspecifika standardvärdena från januari grundade sig i hög grad på utvecklingen i hela landet samt utvecklingen av kommunens befolkning. I januari kunde man alltså inte exakt bedöma coronapandemins effekter på kommunernas förvärvsinkomster. En mer detaljerad bild av skatteåret 2020 fås när de första preliminära uppgifterna om beskattningen som färdigställs publiceras i slutet av juni. I augusti publiceras följande skatteprognosfiler varvid man beaktar de förhandsuppgifter som publiceras vecka 32.

De ekonomiska utsikterna för det här året och de kommande åren har förbättrats. Under det här året beräknas förskottsskatterna öka med drygt 2 procent. Skatteredovisningarna är visserligen klart mindre än motsvarande redovisningar i fjol och på så sätt motsvarar årets sammanlagda redovisningar bedömningen i januari.  Bedömningen om hur lönesumman utvecklas har förbättrats jämfört med bedömningen i början av året och detta gör att utvecklingen är tämligen bra även nästa år.  Även för 2023-2025 beräknas kommunalskatteinkomsterna öka i genomsnitt med 3,5 procent på årsnivå.

Prognos över samfunds- och fastighetsskatter

Samfundsskatteprognosen grundar sig på den uppdaterade bedömningen om driftsöverskottet samt redovisingsuppgifterna från början av året. I år öberäknas de debiterade samfundsskatterna öka med knappt 27 procent. Den goda utvecklingen beror delvis på att debiteringen beräknas bli bättre samt på de goda skatteredovisningarna i början av året. Enligt 2020 års beskattning som färdigställs i februari flöt tilläggsförskott in betydligt mer än i fjol. Även förskottsskatterna för samfundsskatten väntas öka gynnsamt, knappt 20 procent jämfört med fjolåret. Den gynnsamma utvecklingen berodde förutom den förbättrade uppskattningen av debiteringen även på höjningen av kommunernas samfundsskatteandel. Kommunernas samfundsskatteandel för skatteåret 2021 ökade med drygt 2 procentenheter, detta berodde i huvudsak på sänkningen av avgifterna inom småbarnspedagogiken och dess kompensation. Nästa år sjunker kommunernas samfundsskatteandel igen med drygt 10 procentenheter och redovisningarna sjunker samtidigt med knappt -17 procentenheter.

För fastighetsskattens del var fjolåret svagare än förväntat på grund av skattskyldigspecifikt slutförande av beskattningen. Av den totala debiteringen av fastighetsskatten för skatteåret 2020 redovisades ca 197 miljoner euro i januari-april i år, dvs. ca 10 procent av fastighetsskatten som ska betalas. Fastighetsskatteuppgifterna för 2021 grundar sig på Skatteförvaltningens förhandsuppgift som publicerats i slutet av mars. Av den totala debiteringen av fastighetsskatten för skatteåret 2021 beräknas ett mindre belopp förfalla till betalning i början av nästa år, sammanlagt ca fem procent. Det är fråga om den aktuella uppskattningen av hur beskattningen framskrider nästa år. Ändringar kan komma i fråga medan beskattningen verkställs. Denna uppskattning har beaktats i skatteprognosfilen för kommande år. På grund av ovannämnda faktorer skulle inflödet av fastighetsskatter öka med knappt 20 procent i år medan det skulle minska med ca 3 procent nästa år.

Social- och hälsovårdsreformen

År 2023 överförs social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets uppgifter antagligen till välfärdsområden och motsvarande finansiering överförs till staten. Lokalförvaltningens inkomster och utgifter så gott som halveras i och med reformen. Den åldrande befolkningen har ökat behovet vård- och omsorgstjänster och därmed ökat kostnadstrycket inom den kommunala ekonomin redan länge. Det ökade kostnadstrycket inom lokalförvaltningen blir lättare i och med vårdreformen.

Efter reformen koncentreras uppgifterna inom lokalförvalntningen i allt högre grad till tjänster för unga åldersklasser såsom småbarnspedagogik och utbildning där servicebehovet minskar på grund av den minskade nativiteten på 2010-talet.  För att det minskade servicebehovet ska kunna ge kostnadsbesparingar ska kommunen vara beredd att anpassa sin serviceproduktion allt eftersom servicebehovet ändras.

De ekonomiska effekterna av den eventuella vårdreformen har ännu inte beaktats vid beredningen av planeringssiffrorna. Vilka effekterna är bedöms när man har fattat beslut om genomförandet av reformen samt när detaljerna i reformen med tidtabeller har fått sin slutgiltiga form.

Organisationsförändringar

Vid övergången till borgmästarmodellen har stadens ledningssystem utvecklats under det här året. Som ett led i reformen har man skapat bl.a. en organiseringsfunktion samt gemensamma tjänster och en del av de anställda har överförts från ett organ till ett annat. Organisationsförändringar har delvis genomförts redan i fjol. Ändringarna kan ge upphov till att göra ändringar i organens ekonomiska mål. Eventuella överföringar mellan organen är tekniska till sin natur och påverkar inte målnivåerna på stadsnivå.

Planeringssiffor

Driftsekonomi

Det har varit utmanande att fastställa de organvisa planeringssiffrorna. Coronapandemins omfattande verkningar på stadens serviceproduktion återspeglas i servicebehoven på kort och medellång sikt.

I och med att coronaläget förbättras återgår servicebehovet utan tvivel till sin tidigare nivå och detta kommer att öka såväl kostnaderna som inkomsterna. Hur läget utvecklas uppföljs ändå aktivt i delårsöversikter och målen för verksamhetsplanen återupptas under höstens behandlingar.

Man har under maj försökt identifiera servicebehoven inom basverksamheten. Behoven handlar om lagstadgade ändringar samt ett uppdämt servicebehov och behov av att utveckla verksamheten. Bedömningarna om ekonomiska behov preciseras som en del av den fortsatta beredningen.

Den förbättrade prognosen för skattefinansieringen överstiger de mål som skrivits in i den gällande ekonomiplanen. Trots detta räcker skattefinansieringen inte till att möta den faktiska utvecklingen av verksamhetsbidraget och bedömningarna om utvecklingen av servicebehoven.

Planeringssiffrorna utgår från att utvecklingen av verksamhetsbidraget är starkare än i den gällande ekonomiplanen. Utvecklingen förklaras med lagstadgade ändringar samt med utvecklingen av servicebehovet inom välfärdtjänsternas egen verksamhet och inom den specialiserade sjukvården (sjukvårdsdistrikt). Välfärdstjänsternas behov återspeglas tydligast i ekonomiplaneåren.

Planeringssiffrorna bildar en ram för planering av verksamheten och där har man försökt möta de behov som basverksamheten ställer. Detaljerna preciseras allteftersom beredningen framskrider och eventuella justeringar kan göras efter att organen kommit med sina förslag.

Man ska fortfrande fästa uppmärksamhet vid balansering av ekonomin och stadens ekonomiska situation kräver att de planerade anpassningsåtgärderna genomförs.

Investeringar

På våren har man förberett utgångspunkterna för och prioriteringen av investeringsprogrammen. Vid utarbetandet av investeringsprogrammen har man beaktat Åbo stads strategiska riktlinjer och strategiska utgångspunkter såsom Åbo stads spetsprojekt.

Övriga utgångspunkter vid utarbetandet av investeringsprogrammen är i första hand sådana ombyggnadsprojekt som är nödvändiga med tanke på hälsa och säkerhet, minskar underhållskostnaderna och förbättrar energieffektiviteten och vars långvariga behov har säkerställts i servicenätet.

Högsta prioritet har sådana objekt som staden har förbundit sig att genomföra genom avtal. I prioritetsordningen av projekten beaktas också hur nödvändiga och effektfulla investeringarna är.

Beredningen fungerar som en bra utgångspunkt för en mer detaljerad beredning av investeringsprogrammen. Tack vare den rådande låga räntenivån är det motiverat att  utveckla staden och dess verksamhet genom investeringar. Det är ändamålsenligt att prioritera projekt och åtgärder som stimulerar ekonomin och stöder återhämtningen samt dämpar kostnadsökningen.  Stadens ekonomiska bärkraft tryggas som en del av budgetberedningen.

Servicehelhetsvisa iakttagelser

Välfärdstjänster

Coronapandemin har påverkat mest välfärdstjänsterna. På grund av den rådande störningssituationen är det särskilt svårt att planera ordnandet av tjänsterna. Man har fokuserat på att trygga servicen.

Behoven i basverksamheten har ökat bl.a. inom familje- ch socialtjänsterna, inom äldreomsorgen och handikappservicen samt inom den specialiserade sjukvården.

Det finns ingen tydlig bild av coronakrisens efterverkningar, men redan i det här skedet har man identifierat ökade behov inom primärhälsovården och barnskyddet. Bedömningarna preciseras vid höstens beredning.

Störningssituationen har också påverkat främjandet av åtgärderna i anpassningsprogrammet och målet är att återgå till att följa anpassningsprogrammet.

Fostrings- och undervisningstjänster

Lagändringarna har en stark inverkan på behovet av fostrings- och undervisningstjänster. Ändringarna ökar kostnaderna och minskar inkomsterna. Utöver detta har man identifierat behov av att öka personalen inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, den svenska undervisningen och yrkesutbildningen.

Stadsmiljötjänster

Behovet av att öka personalen och ändringarna som riktas till kollektivtrafiken utgör den största delen av stadsmiljötjänsternas behov. Trafikmängden inom kollektivtrafiken beräknas återgå till den normala nivån. Därtill har man identifierat ett ökat behov under ekonomiplaneperioden. Utöver detta kommer underhållsansvaren inom stadsbyggande och rivningskostnaderna för byggnader att belasta stadsmiljötjänsternas ekonomi.

Koncernförvaltningen

Ibruktagandet av ersättande lokaler återspeglas starkt i koncernförvaltningens ekonomi. Dessutom kräver bl.a. spetsprojekten ytterligare satsningar.

Fritidstjänster

Att stödja det fria kulturfältet samt att förlänga hyresavtalet för Alfa och att skaffa tilläggslokaler utgör den största delen av fritidstjänsternas behov. I planeringssiffrorna förbereder man sig också för att stödja barnens hobbyverksamhet.

Coronapandemin har haft en stark inverkan på fritidstjänsternas inkomster. Förståeligt nog har man inte uppnått målen, eftersom man har varit tvungen att stänga tjänster. Planeringssiffrorna utgår från att ökningen är måttfull, en snabbare återhämtning kan ha en positiv inverkan på servicehelhetens ekonomi.

Beredning av verksamhets- och serviceplaner

Som en del av projektet Borgmästarnas Åbo har man också granskat stadens styrmodell och tillhörande styrdokument. Åbo stad har beslutat avstå från modellen för avtalsstyrning. Målen för verksamheten och ekonomin kommer att skrivas in i verksamhets- och serviceplanerna.

Servicehelheterna bereder verksamhetsplanerna där innehållet skapas på strategisk nivå omfattande ekonomiplaneperioden.  Målen preciseras på en mer operativ nivå i de serviceplaner som utarbetas organvis.

Serviceområdena har under våren börjat utarbeta nya serviceplaner. Som utgångspunkt har använts de i de operativa avtalen ingående innehåll som ansetts goda och centrala ur ledarskapets synvinkel. Målet har varit att fästa särskild uppmärksamhet vid utgångspunkterna för planeringen och ändringarna i omvärlden.

Servicehelheterna börjar utarbeta sina verksamhetsplaner i juni. Innehållen i servicehelheternas versamhetsplaner utgör en väsentlig del av verksamhetsplanen på stadsnivå. Tjänstemannafärdiga utkast kommer att behandlas vid nämndernas sammanträden och seminarier. Nämnderna ska godkännaverksamhetsplanen och serviceplanerna före 1.10.2021.

Tidtabell för fortsatt beredning av verksamhetsplanen

*) Hittills

**) Preliminärt datum

Kanslichefen ger sektorerna närmare anvisningar om beredningen av verksamhetsplanen (budget och ekonomiplan).

Bilaga 1Planeringssiffrorna för driftsekonomin för de olika organen 2022–2025

Bilaga 2Planeringssiffrorna för investeringarna för de olika organen 2022–2025

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige beslutar att

• planeringssiffrorna för nämndernas driftsekonomi för 2022–2025 bekräftas enligt bilaga 1 och
• planeringssiffrorna för nämndernas investeringar för 2022–2025 bekräftas enligt bilaga 2.

BeslutFörslaget godkändes.

Ekonomidirektör Valtteri Mikkola deltog i sammanträdet via distansförbindelse för att redogöra för ärendet.

Bilaga 1Planeringssiffrorna för driftsekonomin för de olika organen 2022–2025

Bilaga 2Planeringssiffrorna för investeringarna för de olika organen 2022–2025

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige beslutar att

• planeringssiffrorna för nämndernas driftsekonomi för 2022–2025 bekräftas enligt bilaga 1 och
• planeringssiffrorna för nämndernas investeringar för 2022–2025 bekräftas enligt bilaga 2.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Rantanen att hon med stöd av 145 § i förvaltningsstadgan begränsar anförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 5 minuter.