Ekonomidirektör Valtteri Mikkola och koncernredovisningschef Merja Vuorinen 5.5.2021:

Den offentliga ekonomin har försämrats till följd av coronaviruspandemin samt konjunkturnedgången och återhämtningsåtgärderna som pandemin har lett till. Den offentliga sektorns skuldsättning har ökat kraftigt. Den rådande situationen försvårar också kommunernas ekonomi och dess förutsägbarhet. Osäkerheten om utvecklingen av kommunernas skattefinansiering och andra statsbidrag samt effekterna av coronapandemin fortgår.

Räkenskapsperiodens resultatprognos

En mer exakt modell eller ett mer exakt förfarande för tilldelning av coronastöd håller på att utarbetas i statsförvaltningen, och därför innehåller den nuvarande prognosen ännu inte några statsbidrag för kostnader orsakade av coronapandemin. Kostnader orsakade av corona som inte beaktades när budgeten upprättades har inkluderats i den nya prognosen.

När man beaktar det ovanstående skulle årsbidraget enligt den första ekonomiska prognosen för 2021 sjunka till 2,4 miljoner euro. Det prognostiserade årsbidraget skulle avvika från budgeten med cirka - 28 miljoner euro, vilket innebär att det prognostiserade inflödet från verksamhetsintäkterna och skattefinansieringen inte skulle räcka till för att täcka driftkostnaderna och de planenliga avskrivningarna.

Enligt den nya prognosen skulle underskottet för räkenskapsperioden uppgå till 52,8 miljoner euro. I budgeten godkändes ett underskott på 25,5 miljoner euro, och budgetavvikelsen skulle bli - 27,8 miljoner euro.

För välfärdstjänster har en betydande budgetavvikelse prognostiserats och prognosen omfattar kostnader orsakade av coronapandemin på åtminstone 23 miljoner euro. I själva verket har kostnaderna varit betydligt högre eftersom det ännu inte har varit möjligt att till fullo beräkna effekterna av fördelningen av fasta personalens arbetsinsats i den första prognosen. Denna uppskattning kommer att preciseras i årets andra delårsöversikt.

Förverkligande av verksamhetsintäkter och -kostnader

Enligt prognosen skulle verksamhetsintäkterna vara -1 183,5 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna som föreställer nettodriftsutgifterna skulle vara 42,8 miljoner euro (3,8 %) lägre än budgeten. Verksamhetsintäkterna skulle försämras med 64,6 miljoner euro (5,8 %) jämfört med året innan.

Prognosen för verksamhetsintäkterna för hela året är 435,2 miljoner euro, vilket är 1,4 miljoner euro (0,3 procent) mindre än utfallet av bokslutet för 2020.  Enligt prognosen skulle budgeten underskridas med 12,0 miljoner euro (2,7 procent), med tanke på att statliga coronabidrag som påverkar verksamhetsintäkterna ännu saknas i prognosen.

Verksamhetskostnaderna justerade med tillverkning för eget bruk är enligt prognosen 1.618,6 miljoner euro. Tillväxt jämfört med föregående år är 63,2 miljoner euro (4,1 %). Budgeten skulle överskridas med 30,8 miljoner euro (1,9 %).

De största avvikelserna i verksamhetsintäkterna (nettodriftsutgifterna) per organ (budget/prognos 1/2021):

Nettoavvikelse:

+ underskridande av utgiften/överskridande av intäkten

– överskridande av utgiften/underskridande av intäkten

Enligt social- och hälsovårdsnämndens prognos överskrids nettoutgifterna med 44,7 miljoner euro.  Rörelseintäkterna underskrids med 6,0 miljoner euro och driftkostnaderna överskrids med 38,7 miljoner euro.  Största delen av det beräknade budgetöverskridandet, sammanlagt 24,9 miljoner euro, beror på Covid-19-pandemin, med kostnader för funktionella ändringar på 22,8 miljoner euro och underskridande av avkastningen på 2,1 miljoner euro.

Serviceområdesvis sett är driftskostnaderna, som inte inkluderar de relevanta kostnaderna för Covid-19, den mest uppenbara utmaningen i familje- och socialtjänsterna när det gäller överskridandet av nettokostnaderna på 11,6 miljoner euro. I familje- och socialtjänsterna beror överskridandet främst på högre priser på inköp av kundtjänster och ökad efterfrågan på dem. När det gäller service för äldre och handikappade är överskridandet av nettokostnader 8,8 miljoner euro, främst på grund av det ökade behovet av kundtjänster och personaluthyrning (2,5 miljoner euro) samt inköp av material och förnödenheter (2,3 miljoner euro). Inom hälsovårdstjänster överskrids nettokostnaderna med 18,2 miljoner euro. Den stora majoriteten av överskridandet gäller kostnader för Covid-19 eller dess verkningar. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts utgifter beräknas överskrida med cirka 7 miljoner euro, huvudsakligen i anknytning till somatiska och psykiatriska tjänster. När det gäller administrativa tjänster är det inte möjligt att prognostisera ekonomin mer exakt före personal- och kostnadsöverföringar som anknyter till den organisatoriska reformen den 1.6.2021.

Nettoutgifterna av nämnden för fostran och undervisning beräknas överskrida budgeten med 1,2 miljoner euro.  Verksamhetsintäkterna beräknas realiseras enligt budgeten, trots att coronaviruset har lett till en minskning av inkomsterna i småbarnspedagogiken och i försäljningsintäkterna från studentarbeten inom yrkesutbildningen. Å andra sidan fås det mer bidrag och subventioner än förväntat med anknytning till finansieringen av jämställdhet i förskoleundervisningen och försöket med tvåårig förskoleundervisning. Bidrag och subventioner från Undervisnings- och kulturministeriet för att kompensera för de negativa effekterna av coronaviruset ökade verksamhetsintäkterna år 2020, och av dessa har 4,4 miljoner euro avsatts för 2021. Dessa bidrag och subventioner anvisas till projektverksamheten inom koncernförvaltningen där de relaterade personalkostnaderna riktas, och de ingår inte i bildningssektorns budget.

Driftsutgifterna beräknas däremot överskrida budgeten med cirka 1,0 miljoner euro. När det gäller driftsutgifterna är den största enskilda avvikelsen oförutsett behov av tillfälliga utrymmen (+0,9 miljoner euro). I den första prognosen har man ännu inte kunnat ta hänsyn till effekterna av utgiftsökningarna orsakade av det kostnadsfria andra stadiet, men mer detaljerad information om dessa kommer att finnas tillgänglig efter sommaren i början av det nya läsåret, och då kommer de nödvändiga tilläggsanslagen till beslutsfattande i samband med den andra delårsöversikten.

Stadsmiljönämnden förutspår ett överskridande av nettokostnader på 3,7 miljoner euro. Rörelseintäkterna underskrids med 6,6 miljoner euro och driftsutgifterna med 2,9 miljoner euro. Den främsta orsaken till avvikelsen i nettokostnaderna för stadsmiljösektorn är coronapandemin, som har lett till att reseantalet inom den regionala kollektivtrafiken Föli har minskat med 46 % i början av året jämfört med ett vanligt år. Nettoutgifterna för den regionala kollektivtrafiken beräknas öka med 3,1 miljoner euro. Det är ännu inte möjligt att uppskatta storleken av statens coronabidrag.

Inom stadens gemensamma verksamhet under stadsförvaltningen överskrider nettointäkterna budgeten med 5,2 miljoner euro. Enligt prognosen beräknas ersättningsintäkterna från markanvändningsavtal överskrida med 0,5 miljoner euro och inköpen av andra tjänster underskrida med 4,7 miljoner euro.

Utredningar från alla sektorchefer om viktiga händelser och förändringsfaktorer i verksamhetsmiljön, budgetavvikelser och deras orsaker samt eventuella åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att hålla sig i budgeten ingår i punkten sektorers lyft i delårsöversikt-diorna.

Användning av mänsklig arbetskraft och realiserande av personalkostnader

Användningen av arbetskraft beräknas underskrida arbetskraftsmålet med totalt 47,1 årsverken. En betydande förändring i strukturen och placeringen av personalen är övergången till borgmästarmodellen och centraliseringen av sektorernas förvaltningar till gemensamma tjänster. Detta avspeglas särskilt i ökad användning av arbetskraft inom koncernförvaltningen och därmed i minskad användning av arbetskraft inom sektorerna.

Personalkostnaderna (alla tjänsteförhållanden) för hela året kommer enligt prognoserna att vara ca 552,2 miljoner euro och löner och arvoden ca 440,7 miljoner euro. Justerat med sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring och andra justeringsposter för personalutgifter skulle löner och arvoden sammanlagt vara 435 miljoner euro. Den totala ökningen av personalkostnaderna skulle sammanlagt vara 1,1 miljoner euro, och lönerna och arvoden på stadsnivå 2,2 miljoner euro.

Den totala kostnadseffekten av den kommunala sektorns löneökningar för avtalsperioden 1.4.2020–28.2.2022 för 2021 är i genomsnitt 2,11%, eller cirka 9,2 miljoner euro.

Prognos över skatteintäkter och statsandelar

Det totala inflödet från skatter och statsandelar prognostiseras vara 1 158,5 miljoner euro, vilket är 14,7 miljoner euro mer än målet i budgeten.

Den beräknade kommunala inkomstskatten på 657,4 miljoner euro troligen överskrider målet i budgeten med 5,3 miljoner euro. Prognosen blir mer precis under sommaren när de första förhandsuppgifterna om beskattningen för år 2020 publiceras.

Fastighetsskatten förväntas komma in 67,6 miljoner euro, vilket är 2,0 miljoner euro mer än budgeterat. Den stora avvikelsen i fastighetsskatt från bokslutet beror på redovisningsreformen 2020, vilket innebär att en del av inflödet av fastighetsskatten under föregående år inte kommer att redovisas förrän i januari-februari påföljande år.

Den tillfälliga ökningen av den kommunala samfundsskattens utdelning på 10% fortsätter och det beräknade inflödet skulle öka till 131,1 miljoner euro. Denna prognos överskrider budgetmålet med 1,5 miljoner euro.

Inflödet från statsandelen skulle överskrida budgeten med cirka 5,8 miljoner euro.

Utfallet av finansiella poster

Prognosen om finansiella intäkter och kostnader skulle uppfyllas +27,3 miljoner euro i enlighet med budgeten. Åbo Energis dividendintäkter på 20 miljoner euro och skadefondens nettointäkter på 1,5 miljoner euro har beaktats som de största finansiella intäkterna i prognosen. De finansiella utgifterna beräknas bli 9,5 miljoner euro i enlighet med budgeten. Prognosen omfattar både räntekostnader på låneskulder och säkringskostnader av kreditportföljen. 

Investeringar och realisering av avyttringar av fastigheter

Stadens investeringsutgifters realiseringsprognos är 146,8 miljoner euro. I investeringsutgifterna finns det ett överskridande på cirka 20,6 miljoner euro mellan prognosen och budgeten. Överskridandet påverkas av en aktieinvestering i Teknologiakiinteistöt som inte ingick i budgeten.

Finansiering av verksamhet och investeringar

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är enligt prognosen 137,5 milj. euro negativt. Prognosen är 48,6 miljoner euro lägre än budgeten på grund av överskridandet av investeringsutgifterna och det svaga realiserandet av årsbidraget.

Utlåningsfordringar ökar

Enligt den första prognosen för året skulle lånebeståndet vara högst 594 miljoner euro i slutet av året, med en ökning på cirka 111 miljoner euro jämfört med föregående år. Enligt budgeten kommer nya utlåningar att beviljas under året till ett belopp av högst 115,5 miljoner euro, huvudsakligen till koncernenheter.  Utlåningar kommer att betalas av med 4,2 miljoner euro i enlighet med villkoren i skuldebrevet.

Förändring av lånebeståndet

I slutet av året beräknas den totala räntebärande skulden, dvs. lånebeståndet, vara högst 909 miljoner euro, medan i bokslutet för 2020 var det 713 miljoner euro.  I prognosen ingår också kommuncertifikat som hör till kortfristiga lån, som beräknas emitteras upp till 50 miljoner euro i slutet av året. Behovet av kommuncertifikat varierar kraftigt beroende på de likvida medlen och likviditetsförvaltningen.

Ökningen av lånebeståndet, cirka 196 miljoner euro jämfört med föregående år, beror på finansiering av stadens och dess dotterbolags investeringar. Långfristiga lån kommer att tas ut under året högst 200 miljoner euro i enlighet med planen för låneupptagning och budgeten som stadsstyrelsen godkände den 7 december 2020 § 554. Lån tas dock alltid ut enligt verkligt behov och ansträngningar görs för att hålla kassareserverna låga på grund av negativa inlåningsräntor som fastställs av bankerna. Långfristiga lån kommer att betalas av enligt planen med cirka 54 miljoner euro.

I slutet av 2020 var koncernens totala räntebärande skuld, dvs. lånestocken, 1 437 miljoner euro och med hänsyn till stadens utlåning förväntas den öka till cirka 1 550 miljoner euro.

Övriga frågor som tas upp till behandling

1. Lägesrapport om anpassningsprogrammets åtgärder och prognos för de ekonomiska konsekvenserna

Den 17 juni 2019 § 108 beslutade stadsfullmäktige att stadsstyrelsen skulle inleda en anpassningsprocess med sikte på en anpassning på 50 miljoner euro, varvid de åtgärder som syftar till att balansera ekonomin och som ska ingå i den ekonomiska plan som håller på att utarbetas skulle fastställas. Sammanlagt 95 åtgärder utarbetades för anpassningsprogrammet för ekonomiplansperioden 2020–2023. Framstegen i anpassningsprogrammets åtgärder rapporterades första gången i samband med den andra delårsöversikten 2020.

På hösten 2020 konstaterades ett behov av en tätare rapporteringscykel. Framsteg redovisas i en standardiserad rapport i samband med varje delårsöversikt och bokslut.

En sektoriell översikt över de ekonomiska effekterna av anpassningsprogrammets åtgärder finns som tilläggsmaterial 2.

2. Delårsöversikters rapporteringsperioder

Stadsfullmäktige har i samband med bestämmelserna som rör efterlevnaden av 2021 års budget avslutat rapporteringen av verksamheten och den ekonomiska utvecklingen. Den första delårsöversikten ska undantagsvis sammanställas för rapporteringsperioden 1.1–30.4.2021. Den ursprungliga tidtabellen för införandet av det nya SAP-systemet för verksamhetsstyrning ändrades sent på hösten 2020 så att ibruktagandet kommer att ske den 1 juni 2021. Av detta skäl har det dock varit möjligt att utarbeta den första kvartals- eller delårsöversikten i den så kallade normala tidsplanen för perioden 1 januari – 31 mars 2021, avvikande från ovannämnda beslut som bekräftats av fullmäktige.

Till följd av införandet av det nya SAP-systemet för verksamhetsstyrning och borgmästarmodellen samtidigt den 1 juni, bör halvårsrapporten, dvs. den andra delårsöversikten, undantagsvis sammanställas för perioden 1 januari – 31 maj 2021, avvikande både från riktlinjen om efterlevnad av strategiska avtal och bestämmelserna om efterlevnad av budgeten.

3. Koncernförvaltningens besparingsåtgärder

I samband med budgeten beslutade stadsfullmäktige att koncernförvaltningen skulle presentera besparingsåtgärder på 1,0 miljoner euro i den första delårsrapporten. I enlighet med prognosen kommer de besparingar som krävs att uppnås genom att begränsa rese-, utbildnings- och underhållningskostnader samt inköp av andra tjänster, vilket kommer att ske när coronabegränsningarna fortsätter.

I Anslagsändringar och -överföringar som föreslås stadsstyrelsen

Överskridanden av finansieringen på årsnivån för investeringar i lokaler och infrastruktur

I samband med delårsöversikterna och boksluten rapporteras och ges kostnadsbedömningar och tidtabellsändringar samt följderna för infrainvesterings- och lokalinvesteringsprojekt på årsnivå till stadsstyrelsen för godkännande. Samtidigt ges till kännedom stadsmiljösektorchefens och lokaltjänstechefens beslutade investeringsprogram som lagts till eller investeringsprojekt under en miljon euro som har tagits bort ur investeringsprogrammet. Stadsmiljönämnden rapporterar och lämnar förslag på objektspecifika ändringar i budgeten, projekten och tidtabellerna och den årliga användningen av medel jämte motiveringar för stadsstyrelsens godkännande i enlighet med bilagorna 1 och 2.

Dessutom kommer stadsmiljönämnden att förelägga för stadsstyrelsen den 4 maj 2021 att projektet "Renovering av Kärsämäki Sidobrandstation” läggs till de utsedda projekten i lokalinvesteringsprogrammet med en finansiering på 300.000 euro för år 2021. Ökningen på 300.000 euro för år 2021 ökar inte kostnaderna för hela investeringsprogrammet, eftersom motsvarande belopp inte används vid projektet tillbyggnad av Wäinö Aaltonens skola.

II Ändringar i budgetanslag och inkomstposter samt ändringar i årsverkemålen som föreläggs stadsfullmäktige

Stadsstyrelsens och nämndernas framställningar

Den 15 december 2020 antog riksdagen en ny lag om läroplikten. Syftet med läropliktsreformen är att alla som lämnar grundskolan ska slutföra en andra stadiets utbildning. Reformen ska träda i kraft den 1 augusti 2021 och tillämpas för första gången på ungdomar som lämnar den grundläggande utbildningen på våren 2021. Förutom att höja läropliktsåldern föreslås i reformen att undervisningen ska vara kostnadsfri för den läropliktiga tills han eller hon har avslutat sin examen. Efter reformen kommer alla nödvändiga läromedel och verktyg för andra stadiets utbildning också att vara kostnadsfria för den läropliktiga.

En gymnasieelev behöver en personlig dator för att studera. På grund av den kostnadsfria utbildningen på andra stadiet överförs ansvaret för att skaffa enheten till utbildningsanordnaren. Den första åldersgruppen som omfattas av det kostnadsfria andra stadiet är den som börjar studera i augusti 2021, av vilken det finns 1100 gymnasieelever i Åbo stads gymnasier och cirka 130 vid Åbo yrkesinstitut. Utöver dessa kommer reservutrustningar att köpas. Dessutom behöver gymnasieelever hörlurar och uppskattningsvis 700 av dem behöver också ett räknarprogram.

• Datorer och hörlurar 611 283 € (moms 0%)
• Räknarprogrammet kostar uppskattningsvis cirka 11 900 € (moms 0%). (17€/årsavgift för programvaran* 700)

Stadsstyrelsen föreslås ytterligare att framställa för stadsfullmäktige att koncernförvaltningens budget för IT-investeringar för 2021 ökas med totalt 623 183 euro för att uppfylla skyldigheterna enligt läropliktslagen. Staten kompenserar kommunerna för kostnaderna för att utvidga läroplikten genom att öka statsandelen för bastjänsterna.

Stadsmiljönämnden föreslår den 4 maj 2021 till stadsstyrelsen och vidare till stadsfullmäktige att

• lägesrapport om åtgärderna i anpassningsprogrammet för stadsmiljösektorn 03 2021 antecknas för kännedom och
• en minskning av budgetposten för inkomster från dagvatten på 130 000 euro som ingår i budgeten för 2021 för stadsmiljönämnden. Minskningen av den budgeterade posten för inkomster hänförs till inkomstenheten 49207, huvudbokskontot 329400 och statistik förordningen 407954.

Dessutom föreslår stadsmiljönämnden den 4 maj 2021 att den totala byggkostnaden för Logomobron ska fastställas till 21,6 miljoner euro, vilket inkluderar en riskavsättning på 0,5 miljoner euro, och att översynen av investeringsanslaget på 2,5 miljoner euro ska finansieras genom en överföring av anslag inom infrastrukturinvesteringsprogrammet. Frågan om att överskrida kostnadsberäkningen för Logomobron kommer att diskuteras separat vid stadsfullmäktiges möte.

Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregiondiskuterar sin egen delårsöversikt vid sitt möte 5.5.2021. Nämnden har 24.3.2021 § 51 beslutat ordna Sirkkala skolas skoltransporter till de tillfälliga lokalerna under skolans renovering, det vill säga för två år. De årliga kostnaderna uppgår till 135 000 euro.  Stadens koncernförvaltning har anmält att upphandlingen av nya skolbusslinjer kan godkännas och att finansiering för dem ska föreslås i samband med den första delårsöversikten. Det behövs ett separat anslag på 68 000 euro för hösten 2021, 135 000 euro för år 2022 och 68 000 euro för våren 2023 för ordnandet av skoltransporter tills Sirkkala skolan är tillgänglig igen. Nämnden föreslår till stadsstyrelsen och vidare till stadsfullmäktige att anslaget för driftsekonomin för 2021 ökas med 68 000 euro för skoltransport till Sirkkala skolans tillfälliga lokaler.

Enheten för koncernförvaltningens ekonomistyrning skickar 2021 årets första delårsöversikt till stadsstyrelsen för behandling.

Ägarstyrningsdirektör, ersättare för stadsdirektören Jarkko Virtanen 5.5.2021:

I årets första delårsöversikt har nämnderna gjort prognoser för av utgifts- och inkomstposterna fram till slutet av året. Verksamhetsintäkterna skulle överstiga den ursprungliga budgeten med nästan 43 miljoner euro och årsbidraget förefaller bli på en mycket låg nivå på 2,4 miljoner euro enligt prognoserna.

I statens kommunekonomiprogram för 2021 ingick också engångsstödåtgärder för grundläggande kommunala tjänster för i år.  Den tillfälliga ökningen på 10% av den kommunala bolagsskattens fördelningsandel kommer att fortsätta, statens bidrag till bastjänster ökades engångsvis för att stödja förlusten av kommuners skatteintäkter och den behovsprövade statsandelen ökades. En betydande del av det kommunala stödpaketet består av att ersätta direkta kostnader orsakade av coronavirussituationen i form av statsbidrag till kommuner och samkommuner. En mer exakt modell eller ett mer exakt förfarande för fördelning av medel håller fortfarande på att utarbetas, och statsbidrag för ersättliga utgifter ingår inte i den nya prognosen. Sjukvårdsdistrikten kommer också i år att få bidrag för andra direkta kostnader orsakade av corona.

Undantagsåtgärderna orsakade av coronapandemin ska eftertänksamt börjas avveckla, men man vet inte ännu hur länge det tar för ekonomin att återhämta sig och hurdana slutliga effekter pandemin har på den kommunala ekonomin. Utvecklingsperspektiven för den kommunala ekonomin kommer sannolikt att förbli svåra, eftersom stödåtgärder som ansluter till corona inte räcker till att kompensera för den långvariga strukturella obalansen i utvecklingen av kommunernas inkomster och utgifter. Befolkningens åldrande, renoveringsskuld och den vård- och serviceskuld som blivit till under coronatiden kommer att öka utgiftsbehoven för både driftsekonomin och investeringarna under de kommande åren. Statliga åtgärder till stöd av kommunernas livskraft behövs för att stärka inkomstbasen i den kommunala ekonomin och behärska ökningen av utgifter.

Stadens ekonomiska prognos revideras i årets andra delårsrapport med avseende på egen verksamhet, skattefinansiering och statliga åtgärder. De åtgärder som krävs för att balansera stadens ekonomi kommer att beslutas då.

Bilaga 1Objektspecifika motiveringar för investeringar vid byggande av verksamhetslokaler 03/202

Bilaga 2Objektspecifika motiveringar i investeringar för byggande av stadsmiljön 03/2021

Tilläggsmaterial 1Delårsöversikt 1 2021 rapport

Tilläggsmaterial 2Lägesrapport om anpassningsåtgärder

Tilläggsmaterial 3Länkbibliotek till beslut som fattats av nämnder som lagt fram budgetändringar

Tilläggsmaterial 4Uppföljning av budgetklausulerna för 2021

FörslagStadsstyrelsen beslutar

• att anteckna delårsrapporten 1 2021 för kännedom,
• godkänna stadsmiljönämndens ändringar i budgeten, tidtabellerna och den årliga användningen av medel i enlighet med bilagor 1 och 2 och
• samtidigt anteckna för kännedom eventuella tillägg och ändringar i lokal- och infrastrukturinvesteringsprojekt på mindre än en miljon euro under överinseende av stadsmiljöchefen och chefen för lokalitetstjänster.

Dessutom beslutar stadsstyrelsen att föreslå stadsfullmäktige att stadsfullmäktige

• antecknar delårsrapporten 1 2021 för kännedom,
• antecknar läget för åtgärderna av det institutionella anpassningsprogrammet för kännedom,
• antecknar för kännedom koncernförvaltningens besparingsåtgärder på 1,0 miljoner euro som enligt prognosen kommer att uppnås genom att begränsa rese-, utbildnings- och underhållningskostnader samt inköp av andra tjänster, vilket kommer att ske när coronabegränsningarna fortsätter,
• antecknar för kännedom den första delårsrapportperioden från den 1 januari till den 31 mars 2021, som avviker från bestämmelserna om budgetgenomförandet,
• beslutar undantagsvis att rapporteringsperioden för den andra delårsöversikten är 1 januari – 31 maj 2021,
• beslutar om följande ändringar av anslagen i 2021 års budget:
  • en ökning på sammanlagt 623 183 euro av 2021 års anslag för IT-investeringar i koncernförvaltningen för att uppfylla skyldigheterna enligt läropliktslagen,
  • en minskning på 130 000 euro av de inkomster från dagvatten som antecknats i budgeten för stadsmiljöstyrelsen för 2021, med inriktning på inkomstenheten 49207, huvudbokskontot 329400 och statistikförordningen 407954, och
  • Anslaget av Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion för driftsekonomin för 2021 ökas med 68 000 euro för skoltransport till Sirkkala skolans tillfälliga lokaler.

·         

BeslutFörslaget godkändes.

Beslut i ärendet fattades med rösterna 10-2, 2 blanka.

Vid omröstning med namnupprop röstade Elo, Peltonen, Maaskola, Miikkola, Laivoranta, Vornanen, Aaltonen, Huovinen, Vierimaa och Ruohonen för föredragandens beslutsförslag.

För Lindfors följande ändringsförslag röstade utöver honom även Rinne som understödde honom:

”Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige godkänner en tilläggsbudget för följande ändamål så att den totala summan för tilläggsbudgeten 2021 inte överstiger Åbo stads överskott för 2020:

•lönegapet ska överbryggas i förhållande till andra kommuner så att det görs en nivåhöjning av de uppgiftsrelaterade lönerna för alla de personalgrupper vid Åbo stad som befinner sig i en lönegrop så att vi ska kunna närma oss kommunernas genomsnittliga lönenivå.

•en bonus på 500 euro för ett väl utfört arbete under coronatiden till hela personalen vid Åbo stad (kostnadsberäkning ca 5 miljoner euro)

Därtill beslutar stadsstyrelsen att man senast i samband med delårsöversikt nr 2 fattar beslut om en tilläggsbudget för bildningssektorn utifrån en separat utredning om de genomsnittliga gruppstorlekarna för 2020-2021 och 2021-2022 inom bildningssektorn har ökat eller om ändringen av resurserna har försvagat stödtjänsterna eller kvaliteten på undervisningen.

Motiveringar:

Åbo stad uppvisade ett överskott på 10,2 miljoner euro 2020 så att Åbo har råd att överbrygga lönegapet i förhållande till andra kommuner och att resultatet av det arbete som utförts av personalen under den utmanande coronatiden ska beaktas.

Det är skäl att behandla resursfrågan inom bildningssektorn utifrån den utredning som gjorts i det skede då vi har tillräckligt exakt kännedom om ändringarna.”

Sundqvist och Hassan röstade blankt.

Tilläggsmaterial 1Delårsöversikt 1 2021 rapport (pä finska)

Tilläggsmaterial 2Lägesrapport om anpassningsåtgärder (på finska)

Tilläggsmaterial 3Uppföljning av budgetklausulerna för 2021 (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige

• antecknar delårsrapporten 1 2021 för kännedom,
• antecknar läget för åtgärderna av det institutionella anpassningsprogrammet för kännedom,
• antecknar för kännedom koncernförvaltningens besparingsåtgärder på 1,0 miljoner euro som enligt prognosen kommer att uppnås genom att begränsa rese-, utbildnings- och underhållningskostnader samt inköp av andra tjänster, vilket kommer att ske när coronabegränsningarna fortsätter,
• antecknar för kännedom den första delårsrapportperioden från den 1 januari till den 31 mars 2021, som avviker från bestämmelserna om budgetgenomförandet,
• beslutar undantagsvis att rapporteringsperioden för den andra delårsöversikten är 1 januari – 31 maj 2021,
• beslutar om följande ändringar av anslagen i 2021 års budget:
  • en ökning på sammanlagt 623 183 euro av 2021 års anslag för IT-investeringar i koncernförvaltningen för att uppfylla skyldigheterna enligt läropliktslagen,
  • en minskning på 130 000 euro av de inkomster från dagvatten som antecknats i budgeten för stadsmiljöstyrelsen för 2021, med inriktning på inkomstenheten 49207, huvudbokskontot 329400 och statistikförordningen 407954, och
  • Anslaget av Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion för driftsekonomin för 2021 ökas med 68 000 euro för skoltransport till Sirkkala skolans tillfälliga lokaler.

·         

BeslutFörslaget godkändes.

Dessutom beslutade man underrätta stadsstyrelsen i enlighet med 151 § i förvaltningsstadgan om den kläm som Sundqvist understödd av Ilvessalo lämnade under diskussionen.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Rantanen att hon med stöd av 145 § i förvaltningsstadgan begränsar anförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 5 minuter.

Beslut i ärendet fattades efter två omröstningar.

Gällande behandlingsordningen för ändringsförslagen föreslog ordförande Rantanen att varje ändringsförslag med beaktande av deras innehåll ställs mot stadsstyrelsens förslag vid omröstningar. Behandlingsordningen godkändes.

Framlagda ändringsförslag (2 st.) och deras behandling

Omröstning 1

Oksanen lämnade understödd av Mäkipää följande ändringsförslag:

”Dessutom beslutar stadsfullmäktige att man beviljar 5 miljoner euro av ett överskott på ca 10 miljoner euro i fjolårets bokslut för att trygga undervisningen inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen.

Motiveringar:

Åbo stads bokslut för 2020 uppvisar ett överskott på 10 miljoner euro. Avvecklingen efter coronakrisen kommer att ske i långsam takt inom undervisningsväsendet och stödåtgärder inom fostran och undervisning kommer säkert att behövas en lång tid framöver. Åbo stad bör med sina ekonomiska satsningar trygga resurserna inom fostran och undervisning.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Oksanens ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 13 fullmäktigeledamöter understödde Oksanens ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 2

Rinne lämnade understödd av Mäkipää följande ändringsförslag:

”Dessutom beslutar stadsfullmäktige att stadsstyrelsen förbereder en tilläggsbudget för följande objekt som behandlas vid fullmäktiges sammanträde i juni:

- lönegapet ska överbryggas i förhållande till andra kommuner så att det görs en nivåhöjning av de uppgiftsrelaterade lönerna för alla de personalgrupper vid Åbo stad som befinner sig i en lönegrop så att vi ska kunna närma oss kommunernas genomsnittliga lönenivå.

- en bonus på 500 euro för ett väl utfört arbete under coronatiden till hela personalen vid Åbo stad

Motiveringar:

Åbo stad uppvisade ett överskott på 10,2 miljoner euro 2020 så att Åbo har råd att överbrygga lönegapet i förhållande till andra kommuner och att resultatet av det arbete som utförts av personalen under den utmanande coronatiden ska beaktas.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Rinnes ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 55 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Rinnes förslag om förkastande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.   

Kläm som lämnades

I enlighet med 151 § i förvaltningsstadgan underrättades stadsstyrelsen om den kläm som Sundqvist understödd av Ilvessalo lämnade:

”Stadsstyrelsen föreläggs en översikt över löne- och rekryteringssituationen och stadsstyrelsen behandlar orsakerna till rekryteringsproblem samt tar fram nödvändiga lösningar som beaktar tillräcklig tillgång på personal, ork i arbetet och lönejämlikheten.”

Kossilas kläm med följande innehåll förföll i brist på understöd:

”Jag föreslår att staden avstår från planeringen och genomförandet av spårvägsprojektet helt och hållet.”

Bilaga 1                              Omröstningsförteckningarna