Kanslichef Tuomas Heikkinen 4.12.2020:

Förvaltningsstadga i enlighet med kommunallagen

Varje kommun ska ha en förvaltningsstadga som centraliserat styr ordnandet av kommunens förvaltning och verksamhet, besluts- och förvaltningsförfarandet samt fullmäktiges verksamhet. Av förvaltningsstadgan framgår bland annat vilka organ kommunen har, hur ledningen av kommunen har organiserats och hur personalorganisationen i kommunen har organiserats.

I kommunen ska det förutom fullmäktige finnas en kommunstyrelse och en revisionsnämnd samt valorgan enligt vallagen. I en tvåspråkig kommun ska för undervisningsförvaltningen tillsättas också ett organ för vardera språkgruppen eller ett gemensamt organ med särskilda sektioner för vardera språkgruppen. Ledamöterna i organen eller sektionerna ska väljas bland personer som hör till respektive språkgrupp. Till övriga delar kan fullmäktige i regel bestämma om en organstruktur i kommunen.

Tidigare beslut som gäller stadens ledningssystem

Stadsstyrelsen beslutade 8.10.2018 § 378 inleda arbetet med att bedöma Åbo stads besluts- och ledningssystem. Styrgruppen utarbetade ett förslag om besluts- och ledningsmodellen för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige beslöt 14.10.2019 § 151 godkänna rekommendationerna i styrgruppens rapport som riktlinjer för den fortsatta beredningen av en ny förvaltningsstadga samt för verkställighet till den del de inte förutsätter ändringar i förvaltningsstadgan så att den fortsatta beredningen av ledningsmodellen genomförs enligt alternativ 2 i rapporten (den s.k. borgmästarmodellen) och att de nödvändiga ändringarna i förvaltningsstadgan bereds så att stadsfullmäktige fattar beslut om dem stegvis i syfte att helheten kan träda i kraft senast i juni 2021.

Enligt alternativ 2 (den s.k. borgmästarmodellen) som godkänts av fullmäktige väljer fullmäktige en borgmästare och tre biträdande borgmästare. Borgmästaren är ordförande för stadsstyrelsen och dess koncernsektion. De biträdande borgmästarna är ordförande för nämnderna inom sina uppgiftsområden samt vice ordförande för stadsstyrelsen. Därtill ändras förvaltningsstadgan enligt de riktlinjer som godkänts i fullmäktige på följande sätt:

• majoriteten av ledamöterna i nämnder (frånsett revisionsnämnden och samarbetsorganens ledamöter och ersättare som reserverats av andra kommuner) ska vara ledamöter och ersättare i fullmäktige (för att trygga funktionsdugligheten för valorganen har man vid beredningen tolkat riktlinjen så att ändringen i fråga inte heller gäller centralvalnämnden och valnämnderna som ska väljas 46 stycken för varje val i Åbo och det föreskrivs särskilt om dessa i vallagen)
• ledamöter och ersättare i sektionerna ska väljas bland ledamöter och ersättare i de organ under vars ledning de arbetar (detta krav gäller inte svenska sektionen vid nämnden för fostran och undervisning)
• antalet ledamöter i stadsstyrelsens koncernsektion minskas från 13 (till 9 enligt förslaget)
• i stället för tre nämnder i den nuvarande fritidssektorn finns det två nämnder samt
• nämnden för fostran och undervisning består av den finska och svenska sektionen.

De senaste besluten och ändringarna

Senast beslutade stadsfullmäktige 16.11.2020 (§ 190) om ändringarna i förvaltningsstadgan gällande informationshanteringslagen och vägtrafiklagen. Ändringarna trädde i kraft den 1.12.2020.

Avsikten är att det ska fattas ett separat beslut om de ändringar i förvaltningslagen som träder i kraft i juni 2021. I förvaltningsstadgan (avses träda i kraft 1.6. 2021) har flera ändringar bl.a. på grund av övergången till borgmästarmodellen gjorts och paragrafnumreringen har ändrats.

Stadsstyrelsen beslutade 9.11.2020 (§ 476) att återremittera de ändringar som avses träda i kraft i juni 2021 för ny beredning så att del 4 gällande arvoden kompletteras i förvaltningsstadgan.

Efter stadsstyrelsens beslut om återremiss har den del som gäller arvoden kompletterats (172–174 §). Därtill har det ansetts ändamålsenligt att ändra arbetsfördelningen mellan de förtroendevalda (20 §) så att ingen av de biträdande borgmästarna är ordförande för kultur- och ungdomsnämnden, utan fullmäktige utser en ordförande bland kultur- och ungdomsnämndens ordinarie ledamöter (14 §).

För tydlighets skull har man i paragrafen om kanslichefens befogenheter (41 §) inskrivit separat att kanslichefen beslutar om uppgifterna och befogenheterna för de socialarbetare, ansvarande karriärplanerare, karriärplanerare och personliga handledare som arbetar vid servicecentralen för sysselsättning.

Efter beslutet om återremiss har man i närvaro- och yttranderätten gjort ett sådant tillägg att en representant för ungdomsfullmäktige har närvaro- och yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden. De andra organen (stadsstyrelsen, nämnderna och deras sektioner) kan i mån av möjlighet bevilja närvaro- och yttranderätt till en representant för ungdomsfullmäktige. Vid beviljandet av närvaro- och yttranderätt ska ordföranden för vederbörande organ påminna en representant om tystnadsplikt gällande sekretessbelagda uppgifter.

Bilaga 1Förvaltningsstadga 1.6.2021

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige godkänner ändringarna i förvaltningsstadgan enligt bilaga 1.

Ändringarna träder i kraft 1.6.2021.

Därtill rekommenderar stadsfullmäktige att organen (stadsstyrelsen, nämnderna och deras sektioner) i mån av möjlighet beviljar närvaro- och yttranderätt till en representant för ungdomsfullmäktige. Vid beviljandet av närvaro- och yttranderätt ska ordföranden för vederbörande organ påminna en representant om tystnadsplikt gällande sekretessbelagda uppgifter.

BeslutFörslaget godkändes.

Beslut i ärendet fattades med rösterna 12–2.

Vid omröstning med namnupprop röstade Elo, Peltonen, Maaskola, Miikkola, Laivoranta, Sundqvist, Hassan, Vornanen, Aaltonen, Azizi, Vierimaa och Ruohonen för föredragandens beslutsförslag.

För Lindfors följande ändringsförslag röstade förutom honom även Rinne som understödde honom:

”Beslutsförslaget godkänns med den ändringen att

• antalet nämnder inom den nuvarande fritidssektorn inte minskas från tre till två,
• majoriteten av ledamöterna i nämnderna inte behöver vara ledamöter eller ersättare i fullmäktige,
• antalet ledamöter i stadsstyrelsens koncernsektion inte minskas från 13 (till 9 enligt förslaget),
• i punkt 124 § ändras meningen "En representant för ungdomsfullmäktige har yttrande- och närvarorätt vid fullmäktiges sammanträden" till ”En representant för ungdomsfullmäktige har yttrande- och närvarorätt vid organens (stadsfullmäktige, stadsstyrelsen, nämnderna och deras sektioner) sammanträden".

Bilaga 1Förvaltningsstadga 1.6.2021

Tilläggsmaterial 1Referensexemplar av förvaltningsstadgan med ändringar

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige beslutar godkänna förvaltningsstadgan enligt bilaga 1.

Förvaltningsstadgan träder i kraft 1.6.2021.

Därtill rekommenderar stadsfullmäktige att organen (stadsstyrelsen, nämnderna och deras sektioner) i mån av möjlighet beviljar närvaro- och yttranderätt till en representant för ungdomsfullmäktige. Vid beviljandet av närvaro- och yttranderätt ska ordföranden för vederbörande organ påminna en representant om tystnadsplikt gällande sekretessbelagda uppgifter.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Rantanen att hon med stöd av 145 § i förvaltningsstadgan begränsar anförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 5 minuter.

Framlagt förslag om bordläggning och dess behandling

Yrttiaho understödd av Rinne föreslog att ärendet bordläggs.

Då diskussionen avbrutits meddelade ordföranden att ett förslag om bordläggning enligt 147 § i förvaltningsstadgan förutsätter ett understöd av 17 fullmäktigeledamöter då ett ärende behandlas för första gången i fullmäktige. Därefter framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" får minst 17 röster, har Yrttiahos förslag om bordläggning blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I omröstning med namnupprop understödde 53 fullmäktigeledamöter en fortsatt behandling av ärendet och 12 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos förslag om bordläggning och 2 var frånvarande, och således fortsatte behandlingen av ärendet.

Framlagda ändringsförslag (4 st.) och deras behandling

Gällande behandlingsordningen för ändringsförslagen föreslog ordförande Rantanen att varje ändringsförslag ställs mot stadsstyrelsens förslag, eftersom ändringsförslagen gäller olika punkter i förvaltningsstadgan. Behandlingsordningen godkändes.

Omröstning 1

Karjalainen lämnade understödd av Laivoranta följande ändringsförslag:

”Förslaget godkänns med följande tillägg: Minst en ledamot från varje stadsstyrelsegrupp ska väljas till  koncernsektionen.

Motiveringar:

Detta främjar öppenhet och förhindrar diskriminering av mindre grupper.

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Karjalainens ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I omröstning med namnupprop understödde 49 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 10 fullmäktigeledamöter understödde Karjalainens ändringsförslag, 6 röstade blankt och 2 var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 2

Yrttiaho lämnade understödd av Uusitalo-Heikkinen följande ändringsförslag:

”Förslaget godkänns med följande ändringar:

-      antalet nämnder inom den nuvarande fritidssektorn minskas inte från tre till två

-      antalet ledamöter i stadsstyrelsens koncernsektion minskas inte från 13 (till 9 enligt förslaget).

Motiveringar:

Då förvaltningssystemet ändras såhär mycket måste man se till att demokratin inte försvagas.”

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Rinnes ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I omröstning med namnupprop understödde 53 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Rinnes ändringsförslag, 2 var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 3

Lundén lämnade understödd av Uusitalo-Heikkinen följande ändringsförslag:

”Beslutsförslaget godkänns med den ändringen att i 124 § ändras meningen "En representant för ungdomsfullmäktige har yttrande- och närvarorätt vid fullmäktiges sammanträden" till ”En representant för ungdomsfullmäktige har yttrande- och närvarorätt vid organens (stadsfullmäktige, stadsstyrelsen, nämnderna och deras sektioner) sammanträden."

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Lundéns ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I omröstning med namnupprop understödde 42 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 18 fullmäktigeledamöter understödde Lundéns ändringsförslag, 5 röstade blankt och 2 var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 4

Mäkipää lämnade understödd av Uusitalo-Heikkinen följande ändringsförslag:

Beslutsförslaget godkänns med den ändringen att majoriteten av ledamöterna i nämnderna inte behöver vara ledamöter eller ersättare i fullmäktige.

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Mäkipääs ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I omröstning med namnupprop understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 13 fullmäktigeledamöter understödde Mäkipääs ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Framlagt förslag om förkastande och dess behandling

Yrttiaho föreslog understödd av Lähteenmäki att förslaget förkastas.

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos förslag till förkastande blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I omröstning med namnupprop understödde 55 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 7 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos förslag till förkastande, 5 röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Avvikande meningar

Oksanen och Yrttiaho bad att få sin avvikande mening antecknad i protokollet.

Yrttiaho motiverade sin avvikande mening enligt följande:

”En ändring av besluts- och ledningssystemet på det föreslagna sättet försvagar den kommunala demokratin och invånarnas möjligheter att påverka kommunens förvaltning och ökar förvaltningskostnaderna markant.

-      Endast en mycket liten del av ändringarna i förvaltningsstadgan har presenterats i stadsstyrelsens förslag till fullmäktige (föredragningstext och tilläggsmaterial 1). De största ändringarna dvs. borgmästarmodellen, organiseringsfunktionens och servicehelheternas uppgifter (f.d. sektorerna), nämndernas blivande befogenheter och utvidgandet av kanslichefens befogenheter tas inte alls upp.

• Organiseringsfunktionen minskar i dess föreslagna form servicehelheternas och de ansvarande organens dvs. nämndernas och sektionernas makt. Befogenheterna minskar inom ordnandet av tjänster och personal- och ekonomiärende
• Antalet organ och antalet ledamöter i dem minskas, något som centraliserar makten. Kulturnämnden och ungdomsnämnden slås ihop och antalet sektioner inom nämnden för fostran och undervisning minskas. Antalet ledamöter i koncernsektionen minskas.
• Genom att begränsa behörigheten hos ledamöterna i nämnderna centraliseras makten.
• Nämndernas kollektiva makt minskas då den centraliseras till ordföranden, som samtidigt också är stadsstyrelsens vice ordförande (biträdande borgmästaren)
• Makt centraliseras till kanslichefen bl.a. när det gäller lokalitets-, ekonomi- och personalärenden och bl.a. möjligheter att ingripa i ärenden som hör till lägre tjänsteinnehavares befogenheter läggs till i hela stadsorganisationen. Efter ändringarna har kanslichefen mera befogenheter än vad stadsdirektören har i nuläget.
• För borgmästaren föreslås politisk rätt att styra genom en sammanslagning av stadsstyrelsens ordförandens och stadsdirektörens uppgifter.
• De biträdande borgmästarnas egentliga befogenheter är snäva, de har endast rätt att komma med utlåtanden. Detta väcker en allvarlig fråga om huruvida de biträdande borgmästarnas uppgifter överhuvudtaget är nödvändiga.
• Som helhet blir det nya besluts- och ledningssystemet dyrt. Borgmästarmodellen med biträdande borgmästare och reformen av förvaltningsorganisationen med nya direktörstjänster ökar förvaltningskostnaderna.”

Bilaga 2Omröstningsförteckningarna