Stadsdirektör Minna Arve och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 22.10.2020:

Utgångspunkter och förändringar i omvärlden

Stadsfullmäktige godkände 11.11.2019 § 161 den gällande ekonomiplanen för 2020-2023. Ekonomiplanen uppvisar ett underskott för de följande åren och målet är att ekonomin är i balans före 2023.

År 2020 har varit ett mycket exceptionellt år. Året inleddes med tanken om att vidta åtgärder som balanserar ekonomin. I början av året började staden främja målen i anpassningsprogrammet som godkänts i slutet av året. Ur ekonomins synvinkel såg läget lovande ut.

Coronaviruset som spred sig till Finland i mars påverkade också stadens verksamhet på ett omfattande sätt. I början var det var svårt att gestalta helhetssituationen. Under året har lägesbilden förtydligats, men konsekvensbedömningar kommer att göras ännu under en tid.

Enligt en prognos som gjordes på våren hotade underskottet för 2020 att öka till -130 miljoner euro. I årets andra prognos såg läget redan bättre ut, men trots det uppskattades underskottet uppgå till -73,3 miljoner euro. Det gångna årets tredje prognos bereds som bäst och man kan anta att prognosen kommer att förbättras rejält.

Detta ledde till att stadsstyrelsen beslutade att uppdatera anpassningsprogrammet som bestod av tre helheter:

•Stöd för tillväxt

•Bedömning och komplettering av anpassningsåtgärder

•Åtgärder som omedelbart förbättrar den ekonomiska ställningen

Utveckling av det allmänna ekonomiska läget

Covid-19-pandemin fick Finlands ekonomi att krympa mindre jämfört med de flesta europeiska ekonomier i början av året. Det här handlar om en stor störning i den privata konsumtionen och efterfrågan på tjänster som har betydande konsekvenser för sysselsättningen och inkomsterna. Den ekonomiska återhämtningen från och med slutet av detta år långsam som en följd av det låga förtroendet för ekonomin och den växande osäkerheten.

Bruttonationalprodukten väntas krympa med 4,5 procent år 2020. Utöver exporten minskar även den privata konsumtionen samt de privata investeringarna. Ökningen av de offentliga utgifterna stöder den ekonomiska tillväxten i år.

Ekonomin återhämtar sig stegvis från stagnationen i början av året. Den privata konsumtionen återställs snabbast efter covid-19-epidemin, men ökningen i den privata konsumtionen av tjänster förblir svag. Minskningen i bostadsbyggandet hämmar också återhämtningen inom investeringar. Exporten och industriproduktionen lider av den fortsatta globala pandemin och börjar växa först nästa år. BNP beräknas öka med 2,6 procent 2021 och med 1,7 procent 2022.

Den offentliga ekonomin försvagas kraftigt i år. Underskottet i de offentliga finanserna ökar till 18 miljarder euro och de offentliga samfundens skuld till ca 70 procent av BNP. Under de närmaste åren kommer obalansen mellan den offentliga ekonomins inkomster och utgifter att minska allteftersom ekonomin återhämtar sig och de temporära stödåtgärder som regeringen beslutat om upphör. Den offentliga ekonomin uppvisar dock fortfarande ett avsevärt underskott och skuldkvoten fortsätter att öka.

Den offentliga ekonomin har fastnat i underskott

Underskottet i de offentliga finanserna ökar i år till 7,7 procent och de offentliga samfundens skuld till ca 70 procent av BNP. Den offentliga ekonomin försvagas av den ekonomiska recession som covid-19-epidemin orsakat samt av regeringens åtgärder för att stöda företag, medborgare och ekonomisk tillväxt.

Obalansen mellan den offentliga ekonomins inkomster och utgifter kommer att minska under de närmaste åren, men ligger fortfarande på 2,7 procent av BNP, dvs. 7 miljarder euro år 2024. Statens och lokalförvaltningens sammanlagda underskott är större än så, eftersom arbetspensionsanstalterna som klassificeras som offentliga samfund uppvisar ett litet överskott.

Den offentliga ekonomin uppvisade ett strukturellt underskott redan på toppen av den konjunktur som föregick recessionen. Den åldrande befolkningen har försvagat de offentliga finanserna avsevärt redan i tio års tid, eftersom antalet äldre som använder många offentliga tjänster och förmåner har börjat växa snabbt. Samtidigt har befolkningen i arbetsför ålder som med sina skatter finansierar den offentliga servicen och den sociala tryggheten börjat minska. Den åldrande befolkningen sätter tryck på utgifterna i den offentliga ekonomin även i framtiden, då i synnerhet antalet personer över 75 år som använder många social- och hälsovårdstjänster ökar. Därför verkar det som om den offentliga skuldkvoten kommer att öka under hela 2020-talet. Enligt nuvarande uppskattningar skulle en förstärkning av de offentliga finanserna med 5 miljarder euro fram till 2026 stabilisera skuldkvoten till 70-75 procent under 2020-talet. Att återställa skuldkvoten till 2019 års nivå, det vill säga till 60 procent, skulle återigen förutsätta att den offentliga ekonomin stärks med ca 10 miljarder euro.

Räntorna fortsätter ligga lågt

Både korta marknadsräntor och statslånens räntor har legat på en historiskt låg nivå och utsikterna för deras stigande har skjutits allt längre in i framtiden. Kortvariga räntor har sjunkit efter den tillfälliga ökningen under våren. På euroområdet har skillnaderna mellan räntorna för de olika statslånen i förhållande till Tyskland minskat. Räntorna stiger måttligt vid slutet av prognosperioden.

Prisökningarna är blygsamma

Inflationsutvecklingen har varit blygsam särskilt i de utvecklade länderna allt längre. Inga tecken på prisökningar har observerats under prognosperioden heller och prisstabilitetsmålen för de centrala centralbankerna ligger väldigt långt utom räckvidd. Den långsamma inflationen speglar den allmänna lågkonjunkturen i ekonomin.

Lönerna stiger men lönesumman sjunker i och med att arbetslösheten ökar

Takten för de nominella löneökningarna blev långsammare under början av året och sjönk till 1,6 % jämfört med det föregående året då talet var 2,1 %. Att takten avtog här beror på mindre avtalshöjningar, eftersom mängden löneglidningar ökade. Lönerna steg i aningen snabbare takt på den offentliga sektorn än den privata sektorn och detta påverkades av att nedskärningen av semesterpenning upphörde efter sommaren 2019.

Under årets lopp har en betydlig mängd nya kollektivavtal ingåtts både på den privata och den offentliga sektorn. I år kommer inte många kollektivavtal på varken den privata eller den offentliga sektorn att upphöra. Nästa vår upphör kollektivavtalen för arbetstagarna inom livsmedelsindustrin, befäl för sjöfart till utlandet och flygledare och handledare inom biltrafiken. I år har de nominella lönehöjningarna överenskommits till drygt 1,5 %. Trots recessionen ser löneglidningarna ut att stiga från det föregående året, så de nominella lönerna stiger med 1,75 %.

Ökad ekonomisk aktivitet och att sysselsättningsgraden i och med det förbättras, kommer förmodligen att öka löneglidningarna från och med nästa år. Därtill har man kommit överens om avtalshöjningar på 0,5 procentenheter för nästa år för både den privata och offentliga sektorn. Avtalshöjningarnas och de nominella lönernas höjningstakt var således 2,5 % jämfört med det föregående året. Vissa kollektivavtal som ingåtts i år sträcker sig ända till början av 2023. Om avtalsförhöjningar förhandlas senare men i prognosen har man antagit att avtalsförhöjningarna inte stiger från nästa år då de nominella lönerna ökar med 2 % år 2022.

Utvecklingen av lönesumman påverkas utöver de nominella lönerna av arbetslöshetens utveckling. Eftersom sysselsättningen minskar betydligt i år, kommer även lönesumman att sjunka med två procent. I och med de ökade lönerna och den ökade sysselsättningsgraden, förutses lönesumman att år 2021 och 2022 börja stiga med 2,5 % per år.

Den kommunala ekonomins utveckling

Kommunekonomins utsikter är under hösten 2020 exceptionellt utmanande. Enligt uppgifter ur bokslutet fortsatte kommunekonomin försvagas år 2019. Därtill började den allmänna ekonomiska utvecklingen försvagas aningen redan under den andra halvan av 2019 och coronapandemin som spred sig till Finland i början av 2020 och de begränsningsåtgärder som regeringen vidtagit, påverkade kraftigt hela den offentliga ekonomin och kommunernas ekonomi som en del av den. Regeringen har stött kommunerna och hjälpt dem klara av den akuta krisen genom flera åtgärder under 2020. Stödåtgärderna har förbättrat kommunernas ekonomi betydligt under 2020. Utmaningen för den kommunala ekonomin är dock anpassningen till den tid som kommer efter coronakrisen och mot en normal finansieringssituation.

Utöver de tilläggsutmaningar som coronakrisen medfört har den kommunala ekonomins största problem redan under en lång tid varit den strukturella obalansen mellan utvecklingen av kommunernas inkomster och utgifter. Den växande andelen äldre har redan under många års tid ökat servicebehovet och vårdkostnader och denna utveckling kommer att fortsätta under 2020-talet. Samtidigt innebär den mindre andelen arbetsföra av befolkningen att skattegrunden försvagas. Demografiska ändringar skapar differentiering mellan olika stora och till sina förhållanden på andra sätt olika kommuner gällande den ekonomiska utvecklingen.

Coronapandemin som spred sig till Finland i början av 2020 och de begränsningsåtgärder som regeringen vidtagit, påverkade kraftigt hela den offentliga ekonomin och kommunernas ekonomi som en del av den. Situationen påverkade under våren kraftigt kommunernas uppgifter, servicebehovet och efterfrågan samt det sätt som de produceras på. Samtidigt sjönk kommunernas skatteinkomster, försäljnings- och avgiftsintäkterna minskade och kostnaderna för social- och hälsovården ökade i och med att kommunerna och sjukvårdsdistrikten förberedde sig för vård av coronapatienter. Även icke-brådskande vård skjöts upp, delvis på kommunernas och samkommunernas initiativ och delvis på kundernas initiativ.

Coronapandemins verkningar på enskilda kommuner har varit väldigt olika beroende på bl.a. kommunernas olika inkomststrukturer, näringsstrukturer, servicestrukturer, antalet coronafall och deras geografiska placering. Ur ett sysselsättningens och företagsverksamhetens perspektiv, påverkade pandemin under våren 2020 mest de kommuner där service-, logistik-, evenemangs- och turismbranschernas betydelse var som störst i näringsstrukturen, med andra ord rörde detta de stora städerna samt mindre kommuner som är beroende av turismen.

Staten har stött hushåll, företag och kommuner direkt med flera åtgärder under den tilläggsbudget som fastställdes under 2020. Med stödåtgärderna strävade man efter att trygga sysselsättningen, den ekonomiska aktiviteten samt förutsättningar för att ordna basservice i alla kommunerna och att för det till kommunerna riktade stödets del sköta om att stödet riktat sig så optimalt som möjligt till just de kommuner och uppgifter där coronan haft de största negativa verkningarna.

Den mest omfattande åtgärden som riktade sig till kommunerna var det stödpaket som beslutades i den fjärde tilläggsbudgeten under 2020. Stödpaketet består av åtgärder som kompletterar varandra och riktar sig till kommunen. Stödpaketets åtgärder riktar sig i huvudsak till 2020 och uppgick till ca 1,4 mrd. euro.

Under hösten 2020 beslutade regeringen i samband med budgetmanglingen att kommunerna ska få tilläggsstöd i tilläggsbudgeten som uppgörs under hösten 2020. Statsandelarna för basservicen höjs ännu med 400 milj. euro och sjukvårdsdistriktens statsandelar höjs med 200 milj. euro. Därtill anvisas under höstens tilläggsbudget 355 milj. euro till täckandet av det fulla beloppet för direkta kostnader som coronaviruset medfört, såsom kostnader för provtagning. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ersätts separat kostnader upp till 200 milj. euro för höjandet av provtagningskapacitet som provtagning och analys vid gränsen krävt.

Utöver dessa betydande stödpaket har flera andra stödåtgärder riktats till kommunerna under 2020.

Kommunekonomins resultat och finansieringsställning för 2020 håller på att bli betydligt starkare än prognosen i kommunekonomiprogrammet under våren 2020 förutsett. Bakom detta ligger som den mest betydande faktorn de stödåtgärder för tryggande av ordnandet av basservice och upprätthållandet av kommunekonomins aktivitet, som regeringen riktat till kommunerna. Även utvecklingen av skatteinkomster har varit starkare än prognosen under våren uppskattade. På grund av stödåtgärderna stärktes kommunekonomin betydligt jämfört med det exceptionellt svaga föregående året, men kassaflödet för verksamheten och investeringarna är ändå negativa med ca -0,8 mrd. euro.

Åtgärder som påverkar statens kommunekonomi i budgeten för 2021

Staten tryggar ordnandet av basservice genom att fortsätta stödåtgärderna för kommunernas ekonomi under 2021. För statsandelarna för basservice anvisas ett tillägg på 300 milj. euro, av vilket 20 milj. euro riktas till en prövningsbaserad höjning av statsandelen, och höjningen av fördelningsandelen för samfundsskatten fortsätts ännu under 2021. Genom den ändring i kommunallagen som möjliggör en tillfällig förlängning av perioden för att täcka det ackumulerade underskottet för kommunkoncernerna, avhjälps alla kommuners situation och de får tilläggstid för att anpassa sin ekonomi.

De kostnader som direkt anknyter till coronavirussituationen, t.ex. provtagning, spårning och patientvård, ersätts till fullt belopp till kommunerna. För detta reserveras år 2021 sammanlagt 1,66 mrd. euro.

Nästa år fortsätter utvecklingen av basservice enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Till kommunernas nya eller utvidgade uppgifter och förpliktelser anvisas finansiering till fullt belopp, då genomförandet av reformerna inte påverkar kommunernas ekonomi på ett sätt som försvagar den.

Statens åtgärder stärker kommunekonomin år 2021 men på medellång sikt hotar kommunekonomin att försvagas

Enligt den prognos som enheten för nationalekonomi vid finansministeriet uppgjort under hösten 2020, förväntas Finlands ekonomi börja återhämta sig och långsamt börja växa igen 2021. Till utsikten hör dessutom betydande osäkerhet i och med den globala ekonomins ställning.

Trots att coronapandemin inte är över, är det preliminära antagandet vid utvärderingen av kommunekonomins utsikter den att coronasituationen i Finland hålls under kontroll och nya, omfattande begränsningar som genomfördes våren 2020, skulle inte behöva vidtas. Det är dock klart att de ekonomiska verkningar som coronan haft kanaliseras till kommunekonomin även under nästa år. Provtagningen enligt hybridstrategin ökar kommunernas utgifter, men staten ersätter utgifterna som provtagningen orsakat kommuner till sitt fulla belopp. Många åtgärder för icke-brådskande vård skjöts upp eller ställdes in på grund av att man måste säkerställa att hälsovårdens resurser räcker till inför de kommande åren på grund av det hot coronaviruset utgör och de förberedelser som situationen kräver. Trots att man redan hunnit ta itu med vårdköerna, överförs vårdskulderna för social- och hälsovården för år 2020 till de kommande åren. Därtill utgör ekonomins långsamma återhämtning en utmaning för kommunekonomin och svårigheterna att anpassa utgifterna i den nuvarande situationen, vars längd ännu är svår att uppskatta.

Ekonomins långsamma återhämtning i samband med de investeringstryck som befolkningens åldrande och byggnadsbeståndets ålder och flyttrörelserna orsakar, håller balansen mellan inkomster och utgifter i kommunekonomin i betydlig obalans under hela prognosperioden.

De stödåtgärder som fastställdes vid statens budgetmangling stärker kommunekonomin även nästa år. Kommunekonomins resultat är nästa år nästan i balans, men då investeringsnivån håller sig på en hög nivå försvagas kassaflödena för verksamheten och investeringarna enligt hållbarhetsberäkningen ca -2 mrd. euro. Efter år 2021 upphör statens stödåtgärder som anknyter till coronapandemin och kassaflödet för verksamheten och investeringarna blir i slutet av ramperioden drygt 2 mrd. euro negativ. Därför fortsätter även lånestocken för kommunekonomin i hållbarhetsberäkningen att växa snabbt och hotar att växa till ca 33 mrd. euro år 2024.

Ur kommunekonomins perspektiv håller man på att övergå från coronakrisen till en tidsperiod efter den akuta krisen. I fortsättningen beror effekterna i stor utsträckning utöver på hur många coronafall som funnits på de olika områden, även på de eventuella nya begränsningarna samt den internationella ekonomins utveckling. Även konsumenternas försiktighet och t.ex. turismens återhämtning påverkar situationen särskilt för de stora städerna och kommuner som är beroende av turism. Man kan även uppskatta att coronapandemins områdesvisa verkningar kommer att variera under de kommande åren betydligt. Således betonas behovet av strukturella reformer som förbättrar kommunsektorns hållbarhet allt mer. Utöver de strukturella reformerna tryggas kommunekonomins stabilitet även av kommunernas egna åtgärder för att produktion och anpassning.

Covid-19

På grund av undantagstillståndet som Covid-19-viruset förorsakat har välfärdssektorn år 2020 vidtagit ett stort antal åtgärder för att sköta och förebygga epidemin. Sektorn lyckades bra med sina åtgärder. Vidtagandet av dessa åtgärder torde fortsätta under 2021, och därtill överförs också vård- och serviceskuld till 2021.

Det är värt att notera att olika åtgärder genom vilka man skött epidemin och försökt hindra dess spridning har lett till en tillfällig minskning av serviceutbudet. På längre sikt kommer detta att ha konsekvenser bl.a. för välfärden och ökningen av servicebehov hos barn, unga och personer som lider av mentala problem.

Som helhet fortsätter skötseln och förebyggandet av epidemin att utmana såväl de verksamhetsmässiga som de ekonomiska målen också år 2021. Sannolikt uppstår det kostnader också senare, men staden identifierar aktivt riskerna som uppstår i och med epidemin, förbereder sig proaktivt för dem och försöker minimera deras direkta och indirekta verkningar så ingående som möjligt.

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt bedömer att de åtgärder som inte vidtagits på grund av undantagstillståndet förorsakat av Covid-19-viruset överförs till stor del till år 2021. Dessutom lär en del åtgärder bli dyrare på grund av dröjsmålet, eftersom klienternas situation kan ha försvårats på grund av att vården senarelagts.

Enligt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts budget och ekonomiplan för 2020–2022 kommer medlemskommunernas betalningsandelar att höjas med 2,5 procent åren 2021 och 2022. Det finns en risk att Åbos andelar av förhöjningarna överskrider de uppskattade genomsnittliga förhöjningsprocenten, eftersom användningen av specialiserad sjukvård i Åbo har redan under en längre tid varit större än i sjukvårdsdistriktets budget (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt kommunrapporter: Kuntaviuhka). Med åtgärderna i välfärdssektorns anpassningsprogram eftersträvas en skiftning av tyngdpunkten i kostnaderna från den specialiserade sjukvården till primärhälsovården. Trots epidemin har åtgärderna framskridit rätt så bra inom sektorn, och arbetet fortsätter 2021.

I det här skedet är det känt att det av Covid-19 förorsakade underskottet år 2020 kommer att öka Åbo stads kostnader, och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har föreslagit att dessa betalas som en engångsersättning i slutet av 2020. En motsvarande risk kan realiseras också 2021, utöver kostnaderna för de åtgärder som skjuts upp till 2021. Därmed förknippas sjukvårdsdistriktets verksamhet och ekonomi med stora utmaningar år 2021.

Slutsumman av sjukvårdsdistriktets investeringsutgifter i budgetförslaget för 2020 (utan T3-projektets byggnadskostnader som finansieras med finansieringsleasing) landar på 43,0 miljoner euro. Investeringsplanen för år 2021 är på samma grunder totalt 58,5 miljoner euro och för år 2022 totalt 72,3 miljoner euro (budgeten och ekonomiplanen för 2020–2022).

Det största enskilda projektet i investeringsplanen är byggandet av ersättande lokaler för U-sjukhuset (T3-projektet). Byggandet blir färdigt i oktober 2021 och byggnadskostnaderna uppgår till 185 miljoner euro utan moms.

Av de byggnadsprojekt som kommer att inledas är nybyggnaden för psykiatrisk vård den mest betydande. Preliminärt har anslag på sammanlagt 60,0 miljoner euro budgeterats för de olika åren (budgeten och ekonomiplanen för 2020–2022).

Social- och hälsovårdsreformen

Statsminister Sanna Marins regering har som mål att förelägga riksdagen ett förslag till social- och hälsovårdsreform under 2021. Avsikten är att reformen träder i kraft i början av 2023. Om riksdagen godkänner lagstiftningen såsom planerats, kommer reformen att ha en snabb inverkan på kommunernas verksamhet. Enligt lagutkasten har kommunerna skyldighet att delta i beredningen av vårdreformen. Deltagandet i beredningen av reformen kommer att ta i anspråk resurser från stadens övriga utveckling, men torde delvis stöda åtgärderna i välfärdssektorns anpassningsprogram. Om vårdreformen genomförs medför det utmaningar också för beredningen av stadens nya ledningssystem, eftersom social- och hälsovården överförs som en helhet till det blivande välfärdsområdet. Detta medför utmaningar i synnerhet för organiseringen av organisations- och stödfunktioner på stadsnivå.

I det här skedet är det svårt att bedöma de direkta ekonomiska verkningarna av beredningen av vårdreformen. Staten kan dock förväntas stå för en stor del av kostnaderna under ändringsskedet. Verkningarna som är betydande för den kommunala ekonomin förknippas med en situation där ansvaret för att ordna social- och hälsovård överförs från kommunerna till vårdlandskapen. Detta ansvar överförs tidigast år 2023.

Budgeten och ekonomiplanen

Driftsekonomi

Staden strävar efter att minska det beräknade underskottet i ekonomin för 2020 genom åtgärder som särskilt riktas till verksamhetskostnaderna. På grund av det rådande undantagstillståndet beslutade stadsstyrelsen också om permitteringar av stadens ledning.

Utöver stadens egna åtgärder har regeringen meddelat åtgärder för att förstärka den kommunala ekonomin, men detaljer gällande dessa har ännu inte offentliggjorts. På basis av de offentliggjorda riktlinjerna är det dock skäl att förvänta sig höjningar av statsandelarna ännu under detta år.

Det är viktigt att uppnå en balans i ekonomin, eftersom de första budgetåren fortfarande uppvisar ett stort underskott.

Till följd av coronapandemin har staden varit tvungen att minska eller avbryta produktionen av tjänster eller begränsa användningen av tjänster. Det här har lett till att stadens verksamhetsintäkter har minskat. Tillsvidare är det ännu oklart hur snabbt läget återställs och kunderna igen börjar använda tjänsterna såsom tidigare. Det är också möjligt att kundernas beteende och servicebehov permanent ändras på grund av coronaviruset.

Därför är det viktigt att försöka identifiera kundernas servicebehov och vid behov anpassa tjänsteproduktionen för att möta dessa behov. Läget förutsätter smidighet och eventuellt en omfattande omvärdering av de befintliga verksamhetsplanerna.

Det kan också hända att det rådande läget tvingar staden att omvärdera de strategiska målnivåerna som styr verksamheten. Borgmästarmodellen som införs 2021 och därmed reformen av den strategiska styrningen infaller passligt. Verksamhetsplanen och den därpå baserade ekonomiplanen har upprättats utifrån de nuvarande verksamhetsstyrande målnivåerna.

Verksamhetsbidrag

Gällande verksamhetsintäkter riktas utmaningarna särskilt till kollektivtrafiken och fritidssektorns tjänster. Kollektivtrafiken har beviljats omfattande understöd år 2020, men efter det finns det tyvärr ingen kännedom om understöd.

Inkomstförluster har också förorsakats av att den icke-akuta vården skjutits upp (välfärdssektorn) och de småbarnspedagogiska tjänsterna begränsats (bildningssektorn). Gällande dessa återställs läget relativt snabbt efter att begränsningarna avskaffats.

Till verksamhetskostnaderna riktas extra kostnader främst inom välfärdssektorn. Höjningen av städningsnivån har ökat kostnaderna också inom andra sektorer. Som motvikt har betydande besparingar uppstått i och med att resor, utbildningar och skolbespisningen minskat.

Den kraftiga försämringen av sysselsättningsläget kommer att förorsaka kostnader för staden. Kommunandelen för arbetsmarknadsstödet kommer att öka om arbetslösheten ökar. Åtgärder som syftar till att påverka utvecklingen av långtidsarbetslöshet är ytterst viktiga.

Budgetförslaget innehåller en centraliserad lönereservering på 10 miljoner euro, med hjälp av vilken staden svarar mot avtalsförhöjningarna i de nya kollektivavtalen. Den centraliserade reserveringen har tagits upp i stadsstyrelsens budget.

För att balansera ekonomiplanen har stadsdirektören gjort följande ändringar i verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna:

Åtgärder som riktas till verksamhetsintäkterna

•Tomter som frigörs från begränsningarna säljs till TVT

•Färdiga byggplatser säljs i icke-strategiska objekt

•Idrottsbidragspolitiken förnyas

•Dagvattenfaktureringen avskaffas (minskar intäkterna)

•Kompletteringsbyggandet effektiviseras

•10 procent av intäkterna riktas till utvecklingen av rekreationsområden

Åtgärder som riktas till verksamhetskostnaderna

•Kollektivtrafikens trafikutbud anpassas genom att temporärt minska den trafik som köps med 5 procent

•Optimering av sysselsättningsökande åtgärder

•Serviceproduktionen jämförs med referensstädernas serviceproduktion och de dyraste tjänsterna utvärderas kritiskt

•Kostnadseffektiviteten förbättras genom ökad digitalisering

•Personalutgifterna och de personalbundna utgifterna minskas

•Anskaffningen av tjänster och varor minskas

•Servicenätverken ses över med fokus på att öka produktiviteten och kostnadseffektiviteten

I budgeten uppgår verksamhetsbidraget för 2021 till 1 137,3 miljoner euro. Nettodriftskostnaderna sjunker med -1,2 procent jämfört med budgeten för 2020. Detta förklaras av att engångseffekterna som riktas till 2020 upphör (coronapandemin) och att försäljningsintäkterna som riktas till 2021 ökar kraftigt. På grund av det rådande läget är 2020 ett dåligt jämförelseår.

För att uppnå målet att balansera ekonomin eftersträvas en mycket måttlig ökning av nettodriftsutgifterna under ekonomiplaneåren 2022–2024. Den årliga ändringen av nettodriftsutgifter är +1,5 procent år 2022, +0,1 procent år 2023 och +0,9 procent år 2024.

Den mycket måttliga utvecklingen av verksamhetsbidraget förklaras av målen för försäljningsintäkter, som för sin del minskar utvecklingen av nettoutgifter.

För att uppnå målet krävs förutom en åtstramad ekonomi även strukturella och produktivitetsfrämjande ändringar.

Skatteinkomster

Coronapandemin har haft en kraftig inverkan på skatteinkomsterna när det gäller kommunal- och samfundsskatterna. Staten har höjt kommunernas andelar temporärt med 10 procent för åren 2020–2021 och därefter permanent med 2 procent. Förhöjningarna kompenserar för coronapandemins verkningar och sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogiken.

Hösten 2019 uppskattades att skatteinkomsterna utvecklas i en positiv riktning särskilt till följd av det förbättrade sysselsättningsläget. Denna lovande prognos har tyvärr fått ett hårt slag i år.

Sysselsättningsutvecklingen återspeglas kraftigt i både kommunalskatteinkomsterna och samfundsskatteinkomsterna. Informationen om permitteringar och uppsägningar som getts under den senaste tiden höjer osäkerheten i anslutning till skatteinkomsterna. Stadens åtgärder strävar efter att trygga och främja områdets livskraft. Förvärvsinkomsterna som ligger till grund för kommunalskatterna förutspås utvecklas positivt under ekonomiplaneperioden, men måttligare än i tidigare prognoser.

Samfundsskatten förknippas med exceptionell osäkerhet och dess förutsägbarhet är beklagligt svag. Under det gångna året har samfunden kunnat få en nedsättning av förskottsskatterna utan en separat utredning av deras inkomstutveckling. Därför flyter det in normalt mindre förskottsskatter i år i förhållande till samfundsskatten som ska betalas. Nästa år kommer samfundsskatterna för föregående år att på motsvarande sätt vara större än normalt.

På basis av nuvarande utveckling verkar det som om den största minskningen av de debiterade förskottsskatterna redan har inträffat. När och hur snabbt ekonomin, och i synnerhet exportindustrin, återhämtar sig är dock mycket osäkert.

Målen för kommunal- och samfundsskatten har utgått från Kommunförbundets skatteprognosfil som grundar sig på finansministeriets kalkyler.

I stadsdirektörens budgetförslag föreslås att den allmänna fastighetsskattesatsen höjs till 1,15, fastighetsskattesatsen för permanenta bostäder till 0,45 och fastighetsskattesatsen för andra än permanenta bostäder till 1,10 procent. Genom måttliga ändringar säkerställs stadens förmåga att täcka kostnaderna för dagvattensystemet samt förstärks inflödet av skattefinansiering. Helhetsverkningarna av ändringarna uppskattas uppgå till 7,5 miljoner euro.

Inga ändringar föreslås i inkomstskattesatsen, genom vilket staden för sin del vill trygga invånarnas ekonomiska ställning i det rådande läget. Därtill vill man bevara stadens dragningskraft också ur skattefinansieringens synvinkel. Trots de måttliga justeringarna av fastighetsskatten motsvarar skattesatserna genomsnittet i grannkommunerna.

Åbos skattesatser 2021

Kommunalskatt

Kommunalskattesatsen är för tillfället 19,50 procent. Budgeten för 2021 har utarbetats så att det inte föreslås en höjning av kommunalskattesatsen för 2021.

Fastighetsskatt

Budgeten för 2021 har utarbetats så att det föreslås måttliga höjningar av vissa fastighetsskattesatser för 2021.

Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2021 ska meddelas skatteförvaltningen senast 17.11.2020 klo 24. Det är mycket viktigt att följa tidsfristen och förfarandet. Om kommunen inte har lämnat uppgifterna inom utsatt tid, används 2020 års skatteprocenter i förskottsuppbörden för 2021.

Statsandelar

Statsandelen för kommunal basservice är cirka 7,7 miljarder euro år 2021. Jämfört med den egentliga budgeten för 2020 är ökningen drygt 600 miljoner euro. I tilläggsbudgeterna för 2020 anvisades ett tillägg av engångskaraktär i statsandelen för basservice på 806 miljoner euro på grund av coronakrisen. Dessutom beslutade regeringen i sin budgetmangling att ett engångstillägg på 400 miljoner euro riktas till statsandelen i höstens tilläggsbudget.

De kalkylmässiga kostnaderna för statsandelarna för basservice för år 2021 uppgår till sammanlagt 27,7 miljarder euro. Av detta belopp är åldersstrukturens andel 19,3 miljarder euro och sjuklighetens 6,6 miljarder euro. Kommunernas självfinansieringsandel är 20,6 miljarder euro dvs. 3 746,81 euro/invånare. Efter att självfinansieringsandelen minskats uppgår kommunernas statsandel till 7,1 miljarder euro. Utjämningen av statsandelen som grundar sig på skatteinkomster är 795 miljoner euro, varav utjämningstilläggens andel är 1 486 miljoner euro och utjämningsavdragens -690 miljoner euro.

När budgetförslaget för 2021 jämförs med den egentliga budgeten för 2020 ökar statsandelen för den kommunala basservicen med cirka 622 miljoner euro. I statsandelen för basservice har dock gjorts omfattande tillägg för att kompensera för coronakrisens verkningar under 2020. Dessa kompensationer uppgår sammanlagt till cirka 806 miljoner euro.

Indexhöjningen av statsandelen för basservice är 2,4 procent och den därav föranledda statsandelsökningen cirka 174 miljoner euro år 2021. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna minskar statsandelen för kommunal basservice med 13,7 miljoner euro. Statsandelsprocenten ökar från 25,49 procent till 25,67 procent år 2021.

Till kommunerna betalades kompensationer för ändringarna av skattegrunderna under statsandelsmomentet för basservice åren 2010–2019. Kompensationerna uppgick till 1 967 miljoner euro på 2019 års nivå. Från och med 2020 har dessa kompensationer betalats under det separata momentet 28.90.35. År 2021 uppgick kompensationerna sammanlagt till 2 360 miljoner euro. Av detta belopp är andelen för år 2021 179 miljoner euro.

I den egentliga budgeten för 2020 uppgår kompensationerna till 2 269 miljoner euro. Kompensationerna ökades i den andra tilläggsbudgeten för 2020 med 547 miljoner euro. Tillägget berodde på kommunernas tillfälliga skatteinkomstbortfall 2020 på grund av ändringar i betalningsarrangemangen för skatter.

Enligt uppgifter om utfallet som erhölls i augusti 2020 ser ändringarna i betalningsarrangemangen ut att vara betydligt mindre än i vårens bedömningar. Enligt den nyaste bedömningen leder ändringarna i betalningsarrangemangen till att kommunernas skatteinkomster minskar med sammanlagt 114 miljoner euro år 2020, varav kommunalskattens andel uppskattas till 97 miljoner euro, samfundsskattens andel till 7 miljoner euro och fastighetsskattens andel till 9 miljoner euro. Därmed minskas ersättningarna för skatteinkomstbortfallet med 433 miljoner euro i den femte tilläggsbudgeten för 2020.

Kommunerna ersätts för de beräknade skatteinkomstbortfallen för 2020, som förknippas med dröjsmålen i skatteinkomsterna, så att kompensationen riktas till kommunerna i förhållande till kommunalskattandelarna, samfundsskatteandelarna och de beräknade fastighetsskatterna enligt utbetalningen år 2020. De motsvarande eurobeloppen dras av kommunernas skatteinkomstbortfall så att minskningen är 88 miljoner euro år 2021 och 27 miljoner euro år 2022.

Åbo stad uppskattas få 296,6 miljoner euro i statsandelar år 2021. Enligt finansministeriets hållbarhetsberäkning ökar statsandelarna betydligt 2023–2024 och detta torde bero på kommunernas nya skyldigheter som föreskrivs i lag. Detaljerna kommer att preciseras under de kommande åren.

Finansieringsposter

Nettobeloppet av ränteintäkter och räntekostnader samt finansieringsintäkter och finansieringskostnader år 2021 beräknas uppgå till 27,3 miljoner euro. Nettobeloppet hålls på nästan samma nivå 2022–2024 trots att den räntebelagda totala skuldmängden ökar på grund av den mycket låga räntenivån.

Ränteinkomster ja ränteutgifter

Enligt budgeten 2021 beräknas dotterbolagens utlåningar generera cirka 15,4 milj. euro i ränteinkomster. De största ränteinkomsterna härrör från TVT Asunnot Oy, Åbo Energi Ab, Åbo Vattenförsörjning Ab och Åbo Hamn Ab. Till följd av bolagiseringarna är ränteinkomsterna från utlåningar viktiga för staden. Å andra sidan orsakar räntevillkoren för vissa av dotterbolagens lån osäkerhet, eftersom dotterbolagens låneräntor påverkas av dotterbolagens resultatutveckling bl.a. för Åbo hamns del. Ränteinkomsterna från skadefonden har beräknats uppgå till cirka 0,6 miljoner euro trots att den nuvarande räntenivån är mycket låg. Under ekonomiplaneperioden 2022–2024 ökar ränteinkomsterna från utlåningar något, eftersom en betydlig del av bolagens investeringar finansieras internt inom koncernen.

Enligt budgeten 2021 beräknas de externa ränteutgifterna uppgå till 9,0 miljoner euro. Detta belopp innehåller kostnaderna för inlåning och ränteskydd. Räntenivån är för tillfället mycket låg och en stor del av stadens räntekostnader är skyddade under ekonomiplaneperioden. Den genomsnittliga räntan är cirka 1,2 procent av den totala räntebelagda skulden.

Under åren 2022–2024 förväntas räntekostnaderna öka måttligt, eftersom såväl räntenivån som de korta och långa referensräntorna ligger på en väldigt låg nivå eller är till och med negativa. Å andra sidan förknippas utvecklingen av den räntebelagda skulden med flera osäkerhetsfaktorer.

Övriga finansiella inkomster och utgifter

Enligt uppskattningar uppgår de finansiella inkomsterna 2021 till cirka 20,8 miljoner euro. Största delen av detta belopp, dvs. 20 miljoner euro, beräknas härröra från vinstutdelningen som Åbo Energi betalat. Övriga dividendinkomster förknippas med en stor osäkerhet på grund av pandemin, och har därför inte budgeterats. Dessutom kan inkomster fås från utdelningar till fonderna och vinster från försäljning av värdepapper och andra extraordinära intäkter. Dessa poster förknippas med en stor osäkerhet på grund av att pandemin orsakar störningar på placeringsmarknaden. Under 2022–2024 beräknas inkomsterna förbli på samma nivå eller öka i liten utsträckning, förutsatt att marknadsläget blir bättre. Skadefondens värdeutveckling och resultat förväntas vara måttlig och följa de riktlinjer som stakats ut i placeringsprinciperna.

Andra finansiella kostnader 2022–2024 uppskattas uppgå till cirka 0,5 miljoner euro per år. För skadefondens del har man inte beaktat skador som eventuellt ersätts med fondens medel.

Årsbidrag

Årsbidraget för 2021 är 24,9 miljoner euro. Detta motsvarar det eurobelopp som blir kvar av inkomstfinansieringen för att täcka investeringar, amorteringar och andra utgifter med lång verkningstid. Stadens årsbidrag kommer att förbli på en oroväckande svag nivå under de första åren av ekonomiplaneperioden som inleds. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna, men denna nivå underskrids betydligt under 2021–2022. I slutet av ekonomiplaneperioden blir årsbidraget starkare och beräknas täcka avskrivningarna.

Extraordinära poster

I ekonomiplanen ingår inte extraordinära poster.

Räkenskapsperiodens över-/underskott

Underskottet för räkenskapsperioden 2021 uppgår till -22,1 miljoner euro. Ekonomiplanen kommer i balans år 2023 och under planperiodens sista år eftersträvas ett överskott på 3,9 miljoner euro. Planperiodens första år uppvisar ett underskott och av överskottet som samlats in under hela ekonomiplaneperioden används 34,5 miljoner euro.

Investeringar

Enligt Åbo stads verksamhetsplan uppgår bruttoinvesteringarna under budget- och ekonomiplaneperioden till 110,2 miljoner euro år 2021, 166,0 miljoner euro år 2022, 182,8 miljoner euro år 2023 och 153,9 miljoner euro år 2024.

Utgångspunkterna och prioriteringarna för infrastruktur- och lokalinvesteringar behandlades i stadsutvecklingssektionen på våren (4.5.2020 § 21) och en del av infrastruktur- och lokalprojekten för år 2021 fastställdes redan i juni 2020 i stadsfullmäktige (15.6.2020 § 95). Uppdateringarna som gjordes i infrastruktur- och lokalinvesteringsprogrammen efter våren har behandlats i stadsmiljönämnden i september 2020 (29.9.2020 § 330).

Under ekonomiplaneperioden 2021–2024 är stadens investeringsutgifter sammanlagt 612,9 miljoner euro. Finansieringsandelarna för investeringsutgifter var sammanlagt 2,7 miljoner euro under planperioden. Självfinansieringsandelen för investeringar är sammanlagt 610,2 miljoner euro.

Budgetårets investeringsutgifter på 110,2 milj. euro fördelas sektorvist. Investeringsutgifterna för stadsdirektörens sektor var sammanlagt 97,9 miljoner euro, för bildningssektorn 6,0 miljoner euro, för det regionala räddningsverket 3,9 miljoner euro, för stadsmiljösektorn 1,1 miljoner euro, för fritidssektorn 0,7 miljoner euro och för välfärdssektorn 0,5 miljoner euro.

Andelen försäljningsinkomster bland bestående aktiva i investeringsdelen är 32,9 miljoner euro för år 2021, varav målet för försäljningsvinst är 28,2 miljoner euro. Under planperioden 2021–2024 har överlåtelseinkomster budgeterats sammanlagt 111,1 miljoner euro och försäljningsvinster 91,2 miljoner euro.

Summan för statsandelar och övriga finansieringsandelar för budgetåret 2021 föreslås vara sammanlagt 1,8 miljoner euro. Under ekonomiplaneperioden 2021–2024 var finansierings- och statsandelarna sammanlagt 2,7 miljoner euro. Statsandelar beviljas bl.a. till räddningsverket för materielanskaffningar.

Man har strävat efter att lätta stadens investeringsnivåer för bl.a. lokalprojektens del genom att utnyttja Åbokoncernens lösningar för genomförande. Staden kan för den tid som byggprojektet pågår temporärt finansiera projekten via koncernkontots limit eller gå i proprieborgen för finansieringen av projekten.

I bolagsform är det totala värdet för infrastrukturgenomförandet 59,5 miljoner euro under ekonomiplaneperioden och för lokalprojekt 68,9 miljoner euro. Projekt utanför balansen under budget- och ekonomplaneringsåret presenteras i tabellerna Objekt utanför balansen som koncernbolagen genomfört och Genomförande av koncernens externa hyresprojekt.

Finansiering

År 2021 resultatfinansieringen för både själva verksamheten och investeringarna räcker inte till för att täcka de kostnader som de ger upphov till. Kassaflödet för verksamheten och investeringarna visar ett underskott på 68,5 miljoner euro. Under 2021 fortsätter den centraliserade koncernfinansieringen, dvs. utlåningen till stadens dotterbolag. Utlåningen uppgår till 115,5 miljoner euro. För att finansiera stadens och dotterbolagens investeringar upptar staden ny skuld på 195,8 miljoner euro.

För ekonomiplaneperioden 2022–2024 har en tilläggsskuld på 145,8–175,8 miljoner euro per år tagits upp i budgeten.

Personalen

Att främja och följa upp helheten med personalresursplanen (mängd, kvalitet och välbefinnande) spelar en nyckelroll under 2021. Förnyandet och harmoniseringen av processerna för personalplanering så att de bildar en helhet (planering av personalresurser) har fortsatt under år 2020.

Åbo stads personalresursplan består i fortsättningen av tre helheter:

•programmet Personalen som resurs

•årlig personalplan samt

•årlig utbildningsplan för personalen

Programmet Personalen som resurs 2018-2021 godkändes i stadsfullmäktige 14.05.2018. Insatsområdena för programmet är:  Arbetet ökar välbefinnandet, konstruktiv och kontrollerad förändring samt bättre ledarskap. Insatsområdena har inkluderats i alla sektorernas operativa och strategiska avtal i vilka sektorerna har antecknat åtgärderna varmed målen ska uppnås.

Utbildningsplanen innehåller de viktigaste temana och behoven som främjar kompetensutvecklingen hos personalen. Utbildningsplanen på stadsnivå fastställs i stadens samarbetskommitté i november-december.

Stadsdirektörens förslag till ändringar och klausuler i organens budgetförslag:

Stadsdirektörens ändringar i organens förslag har skrivits in i punkten ”Stadsdirektörens förslag till ändringar som gäller ekonomin” och klausulerna i punkten ”Klausuler som föreslås av stadsdirektören”.

Ändringar enligt organ (miljoner euro):

Idrottsnämnden

•Idrottsbidragspolitiken förnyas. Rimliga användningsavgifter för alla. (ökar verksamhetsintäkterna)

o2021: +0,6

Nämnden för fostran och undervisning

•Kostnadseffektiviteten förbättras genom ökad digitalisering. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -1,4

•Sparmål på stadsnivå som riktas till personalkostnaderna (bl.a. anställning av vikarier, resekostnader, separata ersättningar, talkoledighet). (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -4,6

•Sparmål på stadsnivå som riktas till upphandling av tjänster och varor. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,5

Stadsstyrelsen, stadens gemensamma

•Tomter som frigörs från begränsningarna säljs till TVT (ökar verksamhetsintäkterna, överlåtelseinkomsterna av bestående aktiva och utlåningarna)

o2021: +9,0

•Justering av fastighetsskattesatserna. (ökar intäkterna från fastighetsskatten)

o2021: +7,5 / 2022: +7,5 / 2023: +7,5 / 2024: +7,5

•Kompletteringsbyggandet effektiviseras (ökar verksamhetsintäkterna)

o2023: +5,0 / 2024: +10

•Utveckling av rekreationsområden, 10 % av intäkterna från kompletteringsbyggande (ökar verksamhetsutgifterna)

o2023: +0,5 / 2024: +1,0

•Jämförelsen av serviceproduktionen preciseras och de dyraste tjänsterna granskas kritiskt i förhållande till referensstäderna (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,5 / 2022: -3,0 / 2023: -5,0 / 2024: -5,0

•Kostnadseffektiviteten förbättras genom ökad digitalisering (social- och hälsovårdsnämndens andel) (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -1,7

•Sparmål på stadsnivå som riktas till personalkostnaderna (bl.a. anställning av vikarier, resekostnader, separata ersättningar, talkoledighet) (social- och hälsovårdsnämndens andel) (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -5,5

•Sparmål på stadsnivå som riktas till upphandling av tjänster och varor (social- och hälsovårdsnämndens andel) (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -4,2

•Kostnadseffektiviteten förbättras genom ökad digitalisering (Egentliga Finlands regionala räddningsnämnds andel) (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,1

•Sparmål på stadsnivå som riktas till personalkostnaderna (bl.a. anställning av vikarier, resekostnader, separata ersättningar, talkoledighet) (Egentliga Finlands regionala räddningsnämnds andel) (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,5

•Sparmål på stadsnivå som riktas till upphandling av tjänster och varor (Egentliga Finlands regionala räddningsnämnds andel) (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,4

Stadsstyrelsen, koncernförvaltningen

•Servicenätverken ses över med fokus på att öka produktiviteten och kostnadseffektiviteten (minskar verksamhetsutgifterna)

o2022: -1,0 / 2023: -3,0 / 2024: -5,0

•Kostnadseffektiviteten förbättras genom ökad digitalisering. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,4

•Sparmål på stadsnivå som riktas till personalkostnaderna (bl.a. anställning av vikarier, resekostnader, separata ersättningar, talkoledighet). (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -1,3

•Sparmål på stadsnivå som riktas till upphandling av tjänster och varor. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -1,0

Stadsmiljönämnden

•Den separata dagvattenfaktureringen avskaffas. (minskar verksamhetsintäkterna)

o2021: -3,0 / 2022: -3,0 / 2023: -3,0 / 2024: -3,0

•Kostnadseffektiviteten förbättras genom ökad digitalisering. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,1

•Sparmål på stadsnivå som riktas till personalkostnaderna (bl.a. anställning av vikarier, resekostnader, separata ersättningar, talkoledighet). (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,5

•Sparmål på stadsnivå som riktas till upphandling av tjänster och varor. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,8

Kulturnämnden

•Kostnadseffektiviteten förbättras genom ökad digitalisering. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,2

•Sparmål på stadsnivå som riktas till personalkostnaderna (bl.a. anställning av vikarier, resekostnader, separata ersättningar, talkoledighet). (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,7

•Sparmål på stadsnivå som riktas till upphandling av tjänster och varor. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -0,1

Revisionsnämnden

•Kostnadseffektiviteten förbättras genom ökad digitalisering. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -2802 (euro)

•Sparmål på stadsnivå som riktas till personalkostnaderna (bl.a. anställning av vikarier, resekostnader, separata ersättningar, talkoledighet). (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -9115 (euro)

•Sparmål på stadsnivå som riktas till upphandling av tjänster och varor. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -1114 (euro)

Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion

•Kollektivtrafikens trafikutbud anpassas genom att temporärt minska den trafik som köps. (minskar verksamhetsutgifterna)

o2021: -2,0

Klausuler enligt organ:

Stadsstyrelsen

•Tjänsteproducenternas och varuleverantörernas finansiella ställning förstärks genom att fortsätta betala fakturor omedelbart efter att de godkänts om likviditeten tillåter.

•Kommuninvånarnas och sammanslutningarnas ekonomiska tryck lättas genom att fortsätta det förlängda betalningsvillkoret (30 dygn), uppskjutningen av förfallodagen för privaträttsliga avgifter (3 månader) och betalningsavtalet för indrivning (24 månader).

•Verksamheten med gemensam terrass intill Domkyrkan fortsätter.

•En bestående praxis för uthyrning av parkeringsplatser om somrarna införs.

•Stadens och sjukvårdsdistriktets utvärdering av vårdprocesserna inom psykiatrin och granskning av ansvarsfördelningen för att utöka produktiviteten.

•Fastighetsutveckling inleds för markegendomen utanför Åbo och markegendom som är onödig.

•Personalkassan läggs ner före slutet av 2021.

•Byggherrefunktionen vid lokaltjänsterna överförs år 2021 till det bolag som ska grundas tillsammans med koncernens andra aktörer.

•Stadens egna lokalobjekt i bolagsform fusioneras år 2021 till en koncern som i fortsättningen genomför nya lokalprojekt.

•Tidigareläggningen av byggandet av ett allaktivitetshus i Österås bedöms. Samtidigt utreds möjligheten att flytta andra skolnätslösningar och byggandet av en internationell skola i anslutning till allaktivitetshuset.

•Upphandling av långvariga ersättande lokaler för skolorna i centrumområdet inleds.

Stadsmiljönämnden

•Effektiviserat underhåll av gång- och cykelvägar bevaras under vintrarna (borstsandning).

•Underhållet av den borstsaltade rutten (12 km) bevaras under vintrarna.

•Aura ås landskapsbelysning bevaras (träd och bryggor).

•Stadscykelsystemet konkurrensutsätts på nytt så att stadens satsning är högst 600 000 euro under tre år.

•Byggnadstillsynen ändrar sin verksamhetsmodell, genomför ett digitaliseringsprojekt och gör sin uppställning av mål tydligare år 2021.

Verksamhetsplanering – beredning av strategiska och operativa avtal

Alla sektorer har förberett ett strategiskt avtal i vilket man har antecknat både de ekonomiska och verksamhetsmässiga målen enligt budgetförslagen som överlämnats av nämnderna i september.

Enligt budgeten som stadsfullmäktige fattar beslut om och eventuella preciseringar som stadsstyrelsen gjort görs nödvändiga ändringar i de strategiska avtalen. Därefter finslipas de operativa avtalen. Organen ska godkänna de eventuella preciseringarna i de strategiska och operativa avtalen före 11.12.2020.

Stadsdirektören ger sektorerna närmare anvisningar om beredningen av verksamhetsplanen (budget och ekonomiplan).

Publicerat material om budgetförslaget (Stadsdirektörens budgetförslag 2021) kan läsas på adressenwww.turku.fi/talousarvio