Ekonomidirektör Valtteri Mikkola och koncernredovisningschef Merja Vuorinen 2.11.2020:

På grund av coronapandemin försvagas både statens och kommunernas ekonomi kraftigt under 2020. Efter avmattningen i somras har den andra vågen av coronapandemin trappats upp och man kan bara försöka gissa hur länge de nya restriktionerna varar eller hur omfattande de blir. Osäkerheten kring utvecklingen av kommunernas skatteinkomster, coronalägets fortsättning och dess konsekvenser fortsätter.

Prognosen för räkenskapsperiodens resultat

Enligt den tredje delårsöversikten för 2020 blir årsbidraget 10,0 miljoner euro positivt, medan det enligt den andra prognosen var -17,4 miljoner euro. Prognosen för årsbidraget avviker från budgeten med +32,8 miljoner euro. Det beräknade inflödet av verksamhetsintäkter och skattefinansiering räcker inte till att täcka verksamhetskostnaderna och avskrivningarna enligt plan.

Enligt prognosen uppgår underskottet för räkenskapsperioden till 45,3 miljoner euro, medan underskottet enligt den andra delårsöversikten ännu uppgick till 73,3 miljoner euro. I den ändrade budgeten godkändes ett underskott på 78,0 miljoner euro. Enligt den tredje prognosen är budgetavvikelsen +32,8 miljoner euro.

En engångsersättning på 4,5 miljoner euro som Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt föreslår för sina ägare ingår inte i prognosen för välfärdssektorn. Om engångsersättningen eventuellt blir av skulle underskottet för räkenskapsperioden uppgå till nästan 50 miljoner euro. Engångsersättningen beror på ökningen av kostnaderna för de mest krävande vårdperioderna inom psykiatri.

Utfallet av verksamhetsintäkter och -utgifter

Enligt prognosen uppgår verksamhetsbidraget till -1 134,8 miljoner euro. Verksamhetsbidraget som beskriver nettodriftskostnaderna är 17,1 miljoner euro (1,5 procent) bättre än i budgeten. Jämfört med året innan försvagas verksamhetsbidraget med 63,5 miljoner euro.

Gällande verksamhetsintäkter är prognosen för hela året 430,5 miljoner euro, vilket är 17,5 miljoner euro (3,9 procent) mindre än bokslutsutfallet 2019.  Enligt prognosen överskrids budgeten med 3,1 miljoner euro (0,7 procent).

Verksamhetsutgifterna som justerats för tillverkning för eget bruk uppgår enligt prognosen till 1.565,3 miljoner euro. Detta innebär en ökning på 46,0 miljoner euro (3,0 procent) jämfört med året innan och budgeten underskrids med 14,0 miljoner euro (0,9 procent).

De största avvikelserna i verksamhetsbidraget (nettodriftsutgifterna) enligt organ (budget/prognos 3/2020):

Nettoavvikelse:

+ underskridning av utgifter/överskridning av inkomster

- överskridning av utgifter/underskridning av inkomster

I prognosen för välfärdssektorn blir det negativa verksamhetsbidraget större mot slutet av året jämfört med det som förutspåtts tidigare. Efter de budgetändringar som gjorts i den andra delårsöversikten (ca 34 miljoner euro) kommer budgetavvikelsen fortfarande vara -4,6 miljoner euro.

Enligt prognosen överskrider verksamhetsintäkterna budgeten med ca 0,94 miljoner euro. Antalet veteranbidrag har ökat då allt fler veteraner har sökt sig till serviceboende. I fråga om verksamhetskostnader beror de största överskridningarna om 5,5 miljoner euro på

-Ökningen av de köpta tjänsterna i fråga om kundtjänster och inhyrning av personal inom äldre- och handikappomsorgen (2,0 miljoner euro)

-De ökade kostnaderna för hälsovårdstjänster på grund av coronapandemin (2,0 miljoner euro)

-Ökningen av de köpta boendetjänsterna inom missbrukar- och boendeservicen (1,7 miljoner euro)

-Överskridningen av utgiftsposten för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt med ca 1,6 miljoner euro, vilket närmast beror på de ökade kostnaderna för de mest krävande vårdperioderna inom psykiatri. Sjukvårdsdistriktet har föreslagit sina ägare en engångsersättning ännu under år 2020. Detta innebär en kostnadseffekt om ca 4,5 miljoner euro på ekonomin inom välfärdssektorn. Kostnadseffekten har ännu inte beaktats i prognostalen i delårsöversikten.

-I fråga om förvaltningen underskrids utgifterna med 1,8 miljoner euro.

Enligt välfärdssektorns preliminära beräkning ökar de coronarelaterade tilläggskostnaderna för social- och hälsovårdstjänster med minst 10 miljoner euro och inkomstförlusterna är ca 3 miljoner euro i år.

Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion kommer under hösten att få statsunderstöd på 5,7 miljoner euro för de kostnader som orsakats av coronavirusläget av Transport- och kommunikationsverket Traficom och därtill stöd till elbussar och annan basfinansiering till ett belopp av 2,9 miljoner euro. Efter detta beräknas överskridningen av nettoutgifterna uppgå till 0,4 miljoner euro. Att kollektivtrafiken minskat avsevärt under störningstillståndet har lett till att biljettintäkterna har minskat, vilket innebär att verksamhetsintäkterna underskrider budgeten med 2,4 miljoner euro. I fråga om verksamhetsutgifterna blir besparingen ca 2 miljoner euro.

Sektordirektörernas redogörelser över viktiga händelser och förändringar i omvärlden, budgetavvikelser och deras orsaker samt eventuella åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att hålla budgeten ingår i delen Axplock ur sektorerna i PowerPoint-rapporten.

Användningen av årsverken och utfallet av personalkostnaderna

Användningen av årsverken beräknas underskrida det budgeterade arbetskraftsmålet på 10 260,8 årsverken med sammanlagt 86,3 årsverken. Det rådande undantagsläget har påverkat användningen av arbetskraft vid alla sektorer och anställda har överförts från andra sektorer till välfärdssektorn. På grund av coronaläget har man varit tvungen att köra ner bland annat den icke-brådskande vården i de egna funktionerna och förbereda sig för att sköta COVID-19-situationen. Dessutom har sektorerna bland annat periodiserat semestrar över hela semesterperioden, vilket har minskat behovet av att anställa vikarier och tillfällig personal.

Personalkostnaderna för hela året (alla anställningsförhållanden) kommer enligt prognosen att vara cirka 525,8 miljoner euro och löner och arvoden 422,7 miljoner euro (justerade med korrektivposter till sjukförsäkrings- och olycksfallsförsäkringskostnader och övriga personalkostnader sammanlagt 415,4 miljoner euro). Enligt prognosen underskrider personalkostnaderna den ändrade budgeten med sammanlagt 9,6 miljoner euro. Underskridningen beror delvis på talkoledigheter som enligt rekommendationen tagits ut i stor utsträckning för att förbättra stadens ekonomiska läge. Inom välfärdssektorn beror underskridningen i personalkostnader och användningen av årsverken på den ökade användningen av köpta tjänster och inhyrd arbetskraft.

KT Kommunarbetsgivarna och kommunbranschens huvudavtalsorganisationer uppnådde ett förhandlingsresultat gällande kommunbranschens nya tjänste- och arbetskollektivavtal 27.5.2020. Kostnadseffekten på 1 procent av avtalsförhöjningarna 1.4.2019 överförs till år 2020 och motsvarar 0,25 procent av lönerna, dvs. cirka 1,0 miljoner euro. Den allmänna förhöjningens kostnadseffekt på 1,22 procent på lönerna år 2020 är 0,51 procent från och med den första augusti. Sammanlagt uppskattas löneförhöjningarnas kostnadseffekt på löneutgifterna exklusive arbetsgivaravgifter uppgå till cirka 3 miljoner euro, dvs. 0,76 procent.

Prognos över skatteinkomster och statsandelsintäkter

Det sammanlagda inflödet av skatteinkomster och statsandelsinkomster beräknas uppgå till cirka 1 117,3 miljoner euro, vilket är cirka 19 miljoner euro mer än budgetmålet.

Kommunens prognos över inkomstskatter på 641 miljoner euro är nästan 11 miljoner euro mindre än målet i budgeten.

Fastighetsskatten förväntas uppgå till 51,3 miljoner euro, vilket är 7,2 miljoner euro mindre än vad som budgeterats. I fråga om fastighetsbeskattningen övergick man till att slutföra beskattningen flexibelt i 2020 års beskattning. Detta innebär att beskattningen från och med maj infaller vid olika tidpunkter för olika fastighetsägare. Beskattningen blir ändå färdig senast i slutet av oktober. Samtidigt har man övergått till att använda ett nytt datasystem i fastighetsbeskattningen. På grund av den sammanlagda effekten av de ovan nämnda faktorerna blir beskattningen för en mycket stor del av fastigheterna färdig först i september-oktober. Detta beräknas i sin tur minska fastighetsskatteinkomsterna med ca 5,7 miljoner euro för Åbos del i år.

På grund av den tidsbundna höjningen på 10 procent av kommunernas andel av samfundsskatten förväntas samfundsskatten öka till nästan 109 miljoner euro. Prognosen underskrider dock det budgeterade målet med över 5 miljoner euro.

De influtna statsandelarna överskrider budgeten med ca 42 miljoner euro. Detta ökade inflöde beror på den tidsbundna höjningen av statsandelarna med ca 37 miljoner euro, vars avsikt var att täcka kostnaderna som förorsakats av coronapandemin. Beslut om den behovsprövade höjningen av statsandelen som Åbo ansökt om för första gången är att vänta först i slutet av året.

Utfallet av finansiella poster

Prognosen för finansieringsintäkter och finansieringskostnader är +27,5 miljoner euro, vilket är 3,3 miljoner euro mindre än vad som budgeterats. I prognosen beaktas Åbo Teknologifastigheter Ab:s utdelningsavkastning som uteblivit (2,5 miljoner euro) samt avkastningen på konvertibelt skuldebrevslån från Arkea och Kuntec som uteblivit (sammanlagt cirka 0,5 miljoner euro).

Utfallsprognosen för skadefondens totala intäkter är -1,0 miljoner euro. Prognosen avviker från det budgeterade målet på 1,5 miljoner euro med -2,5 miljoner euro på grund av uteblivna intäkter och nedskrivningar i andra finansieringskostnader.

Den globala upptrappningen av coronapandemin på hösten orsakar fortfarande en stor osäkerhet på aktiemarknaden och därmed gör det svårt att förutse fondavkastningen och nedskrivningsbehovet.

Investeringar och utfallet av överlåtelseinkomster av egendom

Prognosen över utfallet av investeringsutgifterna är 89,3 miljoner euro. Mellan prognosen och den ändrade budgeten finns en underskridning på sammanlagt 29,4 miljoner euro gällande investeringsutgifter. Prognosen över utfallet av infrastruktur- och lokalinvesteringar avviker från det planerade sammanlagt 23,9 miljoner euro varav infrastrukturinvesteringarna utgör 19,1 miljoner euro. Den viktigaste enskilda avvikelsen är en underskridning av budgetanslaget för projektet Salutorget med 6,0 miljoner euro, vilket anknyter till projektet Kiinteistö Oy Turun Toripaviljongit som genomförs i bolagsform.

Finansiering av verksamheten och investeringarna

Kassaflödet för verksamheten och investeringarna visar ett underskott på 70,7 miljoner euro enligt den andra prognosen. Utfallet är 63,1 miljoner euro bättre än i den ändrade budgeten på grund av att utfallet av årsbidraget var bättre än beräknat och att investeringsutgifterna underskreds/överfördes till följande år.

Utlåningen ökade

Enligt årets första prognos är utlåningsbeståndet cirka 483,0 miljoner euro i slutet av året. Detta innebär en ökning med 25 miljoner euro jämfört med fjolåret. Koncernsammanslutningar beviljas utlåning till ett belopp av 29,3 miljoner euro under året, medan budgeten är 40,0 miljoner euro. Lånen amorteras enligt prognosen med 4,2 miljoner euro. Utlåning beviljas i huvudsak till TVT Asunnot under året.

Förändring i lånebeståndet

Den sammanlagda räntebelagda skulden, dvs. lånebeståndet, beräknas uppgå till cirka 748 miljoner euro i slutet av året (742 miljoner euro i bokslutet 2019). Minskningen av lånebeståndet beror på att bolagens och personalkassans depositioner minskade ca 10 miljoner euro under året. Gällande långfristiga lån uppskattas att 110 miljoner euro lyfts under året, vilket är cirka 40 miljoner euro mindre än i låneuttagsplanen och budgeten som stadsstyrelsen godkände 3.2.2020. Långfristiga lån amorteras planenligt med cirka 104 miljoner euro. Kommuncertifikat som hör till de kortfristiga lånen kommer inte att användas alls enligt prognosen. Behovet av att använda kommuncertifikat varierar kraftigt enligt kassasituationen.

Stadens räntebelagda fordringar och ekonomiska placeringar beräknas vara nästan lika stora som de räntebelagda skulderna i slutet av året. I början av året genomfördes ett avtal om räntebyte där räntegrunden för ett lån på 50 miljoner euro ändrades från fast ränta till rörlig sex månaders euriborränta. Genom arrangemanget sänktes skyddsgraden för den sammanlagda räntebelagda skulden samt säkerställdes en förmånlig (negativ) finansieringsmarginal för staden.

I slutet av 2019 uppgick koncernens sammanlagda räntebelagda skuld, dvs. lånebeståndet, till 1 457 miljoner euro och den förutspås öka måttligt till 1 500 miljoner euro.

Övriga ärenden som ska behandlas

I Anslagsändringar och -överföringar som föreläggs stadsstyrelsen

Stadsmiljönämnden har 20.10.2020 § 36 föreslagit för stadsstyrelsen att det på grund av den fördröjda överföringen av personalen från servicebyrån för kollektivtrafiken till Salutorgets Monitori överförs löneanslag på sammanlagt 12 718,60 euro (löner 10 511,24 € och bikostnader 2 207,36 €) från kostnadsställe 11206 Kundrelationer och delaktighet till kollektivtrafikens kostnadsställe 41401. Det var meningen att personalen vid servicebyrån för kollektivtrafiken skulle övergå till Monitori som är underställt koncernförvaltningen i april 2020. Överföringen genomfördes ändå först 1.9.2020 och kollektivtrafiken betalade ut lönerna i april-augusti även om anslagsreserveringen gällande de ifrågavarande löneutgifterna inte fullt ut ingick i stadsmiljösektorns budget.

Överskridningar av finansieringen av lokal- och infrastrukturinvesteringar på årsnivå

Ändringarna i kostnadsförslagen och tidtabellerna för de nödvändiga infrastruktur- och lokalinvesteringarna samt effekterna på finansieringen på årsnivå rapporteras och föreläggs stadsstyrelsen för godkännande i samband med delårsöversikten och bokslutet. Samtidigt meddelas de investeringsprojekt som underskrider en miljon euro och som tagits upp i eller avlägsnats ur investeringsprogrammet genom beslut av direktören för stadsmiljösektorn eller lokalservicedirektören för kännedom. Stadsmiljönämnden rapporterar till och förelägger stadsstyrelsen att de objektspecifika ändringarna och motiveringarna gällande kostnadsförslaget, tidtabellen och den årliga penninganvändningen godkänns enligt bilaga 1 och 2.

II Ändringar av anslags- och inkomstposter samt ändringar av målen för årsverken som föreläggs stadsfullmäktige

Stadsmiljösektorns investeringar för byggherreverksamheten beräknas underskrida budgeten med 19,1 miljoner euro (JAN 60,2 miljoner euro). Vid bedömning av avvikelsen är det bra att beakta att budgetändringen som gäller Kiinteistö Oy Turun Toripaviljongit ännu inte har genomförts utan ändringen behandlas som ett separat förslag samband med den tredje delårsöversikten.

Kiinteistö Oy Turun Toripaviljongit genomförs i form av ett fastighetsbolag och staden har beviljat finansiering till dotterbolaget genom en koncernkontolimit. I infrastrukturinvesteringsprogrammet har objektet ingått i spetsprojektet Utvecklandet av centrumområdet, investeringsanslaget för projektet Salutorget som reserverats för stadsstyrelsen och uppgår till sammanlagt 31,542 miljoner euro. För genomförandet av torgpaviljongerna har i helhetsbudgeten för investeringsprojektet för Salutorget och anslaget för infrastrukturinvesteringar reserverats sammanlagt 7,36 miljoner euro varav 6,0 miljoner euro för år 2020 och 1,36 miljoner euro för år 2021. Investeringsanslaget för projektet Salutorget föreslås bli minskade med sammanlagt 6 miljoner euro under budgetåret.

Social- och hälsovårdsnämnden har 28.10.2020 § 405 föreslagit för stadsstyrelsen och vidare för stadsfullmäktige att inkomstposterna för driftsekonomin höjs med 0,94 miljoner euro och anslag med 5,5 miljoner euro dvs. till ett nettobelopp av 4,6 miljoner euro. I prognosen ingår ännu inte en eventuell tilläggsfakturering av engångskaraktär på 4,5 miljoner euro från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Ansvarsområdet för ekonomistyrning inom koncernförvaltningen skickar den tredje delårsöversikten för 2020 till stadsstyrelsen för behandling.