Kanslichef Tuomas Heikkinen och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 9.10.2020:

Bakgrund:

Egentliga Finlands förbund har närmat sig staden och bett staden att utreda ett alternativ där staden skulle finansiera förbundet med anknytning till EU-finansiering som förvaltas av förbundet. Förbundet föredrar ärendet enligt följande:

Bakgrund: 

Egentliga Finlands förbund har sedan 2007 fungerat som förvaltningsmyndighet för programmet Central Baltic Interreg och ansvarat för förvaltningen av programmet för hela programområdets del (Estland, Lettland, Sverige och Finland inkl. Åland). I fråga om EU:s nya programperiod 2021-2027 fördes sedan sommaren 2018 intensiva diskussioner med kommissionen om fortsättningen på programmet och det gränsöverskridande havsgränsprogrammets status och existens. Slutresultatet blev att Finlands och de övriga medlemsländernas och programregionernas ståndpunkt vann och programmet kommer att fortsätta nästan enligt den nuvarande modellen.

Nya utmaningar med anknytning till verkställandet av programmet:

I och med den nya programperioden verkar förvaltningen av programmet enligt kommissionens förordningsförslag bli ganska utmanande om inte omöjlig för landskapsförbundet. Enligt de nya förordningsförslagen ändras systemet för såväl förhandsavgifter som för utbetalningsförfrågningar så att den myndighet som sköter förvaltningen av programmet ska ha en ekonomisk buffert av betydande storlek för att kunna sköta programmet och projektutbetalningarna på ett ändamålsenligt sätt.

Enligt våra ekonomiexperter ska förbundet ha en finansieringsbuffert på ca 6-9 miljoner euro för att kunna sköta betalningsrörelsen efter att programmet inletts i full skala.

Förslag

Eftersom vi har förstått att man har varit nöjd med verkställandet och förvaltningen av programmet i både Finland och andra programområdets länder och eftersom en gedigen kunskap inom området har samlats in i förbundet så anser vi att det är allas fördel att rollen som förvaltningsmyndighet kvarstår hos Egentliga Finlands förbund.  Detta förutsätter ändå att likviditetsfrågan kan lösas.

Åbo stad beviljar en kontolimit för Egentliga Finlands förbund-samkommun som inte hör till Åbokoncernen.

I första hand utreds ett alternativ där samkommunens bankkonto ansluts till stadens koncernkontostruktur och en kontolimit ingår i detta bankkonto. Detta skulle motsvara stadens normala praxis i fall där man beviljar ett kortfristigt lån till ett koncernbolag. Om alternativet i fråga inte är juridiskt genomförbart t.ex. beroende på banken kan ett limitlån beviljas samkommunen med ett separat limitavtal och/eller skuldebrev där villkoren för användning av limiten specificeras. I båda alternativen ska limiträntan vara marknadsbaserad.

Beviljandet av limiten till förbundet innebär att en part utanför koncernen beviljas en kortfristig räntebelagd skuld så att staden ska få tillräckliga och tryggande motsäkerheter för den enligt kommunallagen. Frågan om motsäkerheter skulle kunna lösas först då limiten faktiskt behövs, det vill säga under 2022-2023. Finansieringsbeloppet som söks är också ospecificerat och det som man känner till i det här skedet är en finansieringsbuffert på 6-9 miljoner euro som förbundet lagt fram.

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar bevilja Egentliga Finlands förbund-samkommun en kontolimit på högst 9 miljoner euro.

Dessutom befullmäktigar stadsfullmäktige stadsstyrelsen att fatta beslut om tillräckliga motsäkerheter för den beviljade limiten och godkänna det slutgiltiga limitavtalet och andra eventuella dokument.

BeslutFörslaget godkändes.

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar bevilja Egentliga Finlands förbund-samkommun en kontolimit på högst 9 miljoner euro.

Dessutom befullmäktigar stadsfullmäktige stadsstyrelsen att fatta beslut om tillräckliga motsäkerheter för den beviljade limiten och godkänna det slutgiltiga limitavtalet och andra eventuella dokument.

BeslutFörslaget godkändes.