Ekonomidirektör Valtteri Mikkola och koncernredovisningschef Merja Vuorinen 8.9.2020:

På grund av coronapandemin försvagas både statens och kommunernas ekonomi kraftigt under 2020. Det är omöjligt att exakt uppskatta pandemins konsekvenser för utvecklingen av verksamhetsutgifterna och verksamhetsintäkterna, eftersom det inte går att förutspå pandemins och de därav föranledda begränsningsåtgärdernas längd och omfattning. Utarbetandet av stadens andra delårsöversikt har varit utmanande på många sätt.

Prognosen för räkenskapsperiodens resultat 

Enligt den andra ekonomiska prognosen för 2020 blir årsbidraget 17,4 miljoner euro negativt. Prognosen för årsbidraget avviker från budgeten med -30,3 miljoner euro. Bland annat på grund av de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin fördjupas det beräknade underskottet av verksamhetsintäkter och skatteinkomster jämfört med föregående år och räcker inte till att täcka vare sig verksamhetskostnaderna eller de planenliga avskrivningarna.

Räkenskapsperiodens underskott uppgår till 73,3 miljoner euro enligt den nuvarande prognosen. Det bör beaktas att det förväntade inflödet av skatteinkomster är förknippat med osäkerhet. I den ändrade budgeten godkändes ett underskott på 42,3 miljoner euro. Budgetavvikelsen är -30,9 miljoner euro.

Utfallet av verksamhetsintäkter och -utgifter

Enligt prognosen uppgår verksamhetsbidraget till -1 153,4 miljoner euro. Verksamhetsbidraget som beskriver nettodriftskostnaderna är 37,2 miljoner euro (3,3 procent) mindre än i budgeten. Jämfört med året innan försvagas verksamhetsbidraget med 82,1 miljoner euro (7,7 procent).

Gällande verksamhetsintäkter är prognosen för hela året 421,1 miljoner euro, vilket är 26,8 miljoner euro (6,0 procent) mindre än bokslutsutfallet 2019.  Enligt prognosen underskrids budgeten med 8,7 miljoner euro (2,0 procent).

Verksamhetsutgifterna som justerats för tillverkning för eget bruk uppgår enligt prognosen till 1 574,5 miljoner euro. Detta innebär en ökning på 55,2 miljoner euro (3,6 procent) jämfört med året innan och budgeten överskrids med 28,6 miljoner euro (1,8 procent).

De största avvikelserna i verksamhetsbidraget (nettodriftsutgifterna) enligt organ (budget/prognos 2/2020):

Nettoavvikelse:

+ underskridning av utgifter/överskridning av inkomster

- överskridning av utgifter/underskridning av inkomster

Enligt välfärdssektorns ekonomiska prognos kommer sektorn att överskrida nettodriftsutgifterna i budgeten för 2020 med cirka 34,1 miljoner euro (5,3 procent). Den största överskridningen sker inom Äldreomsorg och handikappservice, 13,8 miljoner euro, och inom familje- och socialtjänsterna, 10,5 miljoner euro. Också inom Hälsovårdstjänsterna finns det ett stort överskridningshot på 9,1 miljoner euro. Enligt en granskning per kostnadsslag förorsakas den största överskridningen av köp av tjänster, där budgeten uppskattas överskridas med 29,2 miljoner euro.

I välfärdssektorns prognos ingår inte den tilläggskostnad som eventuellt förorsakas Åbo stad på grund av överskridningen av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts budget. Överskridningshotet kommer dock att vara mindre än väntat, eftersom Statsrådet utfärdade 27.8.2020 en förordning enligt vilken de kostnader och underskott som coronaepidemin orsakar sjukvårdsdistrikten kompenseras. Förordningen träder i kraft 1.9.2020. Med statsunderstödet ersätts kostnaderna för behandling av coronapatienter och beredskap inför pandemin samt sjukvårdsdistriktens eventuella underskott. Ansökningstiden för understödet inleddes omedelbart efter att förordningen trätt i kraft.

Enligt prognosen för kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion överskrids driftsutgifterna med 6,0 miljoner euro. Kollektivtrafikens biljettinkomster har minskat med 28 procent i januari–juni jämfört med året innan. På grund av coronavirusepidemin är antalet resor lägre än någonsin förr och det är inte möjligt att uppnå målen för reseantal eller biljettinkomster år 2020.

De största avvikelserna i nettodriftsutgifterna behandlas i punkt 6.3 i rapporten, Utfallsprognos för driftsekonomin.

Sektordirektörernas redogörelser över viktiga händelser och förändringar i omvärlden, budgetavvikelser och deras orsaker samt eventuella åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att hålla budgeten ingår i delen Axplock ur sektorerna i PowerPoint-rapporten. I utredningarna ingår också en prognos över utfallet av arbetskraftsmålen.

Användningen av årsverken och utfallet av personalkostnaderna

Användningen av årsverken beräknas underskrida det budgeterade arbetskraftsmålet på 10 260,8 årsverken med sammanlagt 76,7 årsverken.

Inom välfärdssektorn har coronaberedskapen ökat behovet av personal, något som särskilt syns i hälsovårdstjänsterna. Det är skäl att även i fortsättningen upprätthålla denna beredskap. Undantagstillståndet som förorsakats av coronaläget har under uppföljningsperioden påverkat användningen av arbetskraft inom alla sektorer. Anställda har överförts för viss tid från andra sektorer till välfärdssektorn. Dessutom har sektorerna bland annat periodiserat semestrar över hela semesterperioden, vilket har minskat behovet av att anställa vikarier och tillfällig personal. Vid enheten Äldreomsorg och handikappservice inom välfärdssektorn har tillgången till personal försämrats, vilket innebär att korta vikarierekryteringar ordnas som köptjänster istället för en direkt personalresurs.

Personalkostnaderna för hela året (alla anställningsförhållanden) kommer enligt prognosen att vara cirka 527,7 miljoner euro och löner och arvoden 424,3 miljoner euro (justerade med korrektivposter till sjukförsäkrings- och olycksfallsförsäkringskostnader och övriga personalkostnader sammanlagt 417,5 miljoner euro). Enligt prognosen underskrider personalkostnaderna den ändrade budgeten med sammanlagt 4,2 miljoner euro.

KT Kommunarbetsgivarna och kommunbranschens huvudavtalsorganisationer uppnådde ett förhandlingsresultat gällande kommunbranschens nya tjänste- och arbetskollektivavtal 27.5.2020.

Kostnadseffekten på 1 procent av avtalsförhöjningarna 1.4.2019 överförs till år 2020 och motsvarar 0,25 procent av lönerna, dvs. cirka 1,0 miljoner euro. Den allmänna förhöjningens kostnadseffekt på 1,22 procent på lönerna år 2020 är 0,51 procent från och med den första augusti. Sammanlagt uppskattas löneförhöjningarnas kostnadseffekt på löneutgifterna exklusive arbetsgivaravgifter uppgå till cirka 3 miljoner euro, dvs. 0,76 procent.

Användningen av årsverken och löneutvecklingen behandlas mer detaljerat i punkt 5 i rapporten, Stadens personal.

Prognos över skatteinkomster och statsandelsintäkter

Det sammanlagda inflödet av skatteinkomster och statsandelsinkomster beräknas uppgå till cirka 1 110 miljoner euro, vilket är cirka 12 miljoner euro mindre än budgetmålet.

Kommunens prognos över inkomstskatter på 635,5 miljoner euro är drygt 16 miljoner euro mindre än målet i budgeten.

Fastighetsskatten förväntas uppgå till 57 miljoner euro, vilket är 1,5 miljoner euro mindre än vad som budgeterats.

På grund av den tidsbundna höjningen på 10 procent av kommunernas andel av samfundsskatten förväntas inflödet öka till nästan 109 miljoner euro. Prognosen underskrider dock det budgeterade målet med över 5 miljoner euro.

Statsandelarna skulle uppgå till cirka 35 miljoner euro mer än budgeterat. Detta ökade inflöde beror på den tidsbundna höjningen av statsandelarna för bastjänster på 24,9 miljoner euro, vars avsikt var att täcka kostnaderna som förorsakats av coronapandemin. Undervisnings- och kulturväsendets statsandel höjdes med 2,5 miljoner euro. Finansministeriet har också beslutat att ersätta kommunerna för kompensationerna för uppskov med betalning av skatt som förorsakats av coronapandemin. Detta görs i samband med betalningen av statsandelar. Kompensationen återkrävs med förseningsränta av kommunerna år 2021. För Åbo stads del är kompensationen cirka 4 miljoner euro efter den justerade prognosen.

Utfallet av skattefinansieringen behandlas mer detaljerat i punkt 6.2 i rapporten.

Utfallet av finansiella poster

Prognosen för finansieringsintäkter och finansieringskostnader är +25,8 miljoner euro, vilket är 5,0 miljoner euro mindre än vad som budgeterats. I prognosen beaktas Åbo Teknologifastigheter Ab:s utdelningsavkastning som uteblivit (2,5 miljoner euro) samt avkastningen på konvertibelt skuldebrevslån från Arkea och Kuntec som uteblivit (sammanlagt cirka 0,5 miljoner euro). Dessutom finns det ett behov av nedskrivning på cirka 1,0 miljoner euro när det gäller stadens placeringar av kassamedel i masskuldebrevslån.

Utfallsprognosen för skadefondens totala intäkter är -1,0 miljoner euro. Prognosen avviker från det budgeterade målet på 1,5 miljoner euro med -2,5 miljoner euro på grund av uteblivna intäkter och nedskrivningar i andra finansieringskostnader.

Investeringar och utfallet av överlåtelseinkomster av egendom

Utgiftsprognosen för stadens investeringar är sammanlagt 108,0 miljoner euro. Mellan prognosen och investeringsutgifterna i den ändrade budgeten finns en underskridning på sammanlagt 12,3 miljoner euro. Prognosen för överlåtelseinkomster på 21,0 miljoner euro underskreds med 2,9 miljoner euro.

Ändringarna i kostnadsförslagen och tidtabellerna för de nödvändiga infrastruktur- och lokalinvesteringarna samt effekterna på finansieringen på årsnivå rapporteras och föreläggs stadsstyrelsen för godkännande i samband med delårsöversikten och bokslutet. Samtidigt meddelas de investeringsprojekt som underskrider en miljon euro och som tagits upp i eller avlägsnats ur investeringsprogrammet genom beslut av direktören för stadsmiljösektorn eller lokalservicedirektören för kännedom. Bilaga 2 Byggherreverksamhet för lokaler objektspecifika motiveringar till investeringarna.

Utfallet av investeringarna behandlas i punkt 6.4 i rapporten.

Finansiering av verksamheten och investeringarna

Kassaflödet för verksamheten och investeringarna visar ett underskott på 118,3 miljoner euro enligt den andra prognosen. Utfallet är 18,7 miljoner euro mindre än i den ändrade budgeten särskilt på grund av att utfallet av årsbidraget var sämre än beräknat. Det negativa årsbidraget påverkas mest av att nettodriftskostnaderna överskrids.

Utlåningen ökade

Enligt årets första prognos är utlåningsbeståndet cirka 494,0 miljoner euro i slutet av året. Detta innebär en ökning med 36 miljoner euro jämfört med fjolåret.  Under året beviljas nya lån till koncernsamfunden enligt budgeten till ett belopp av cirka 40 miljoner euro. Lånen amorteras enligt prognosen med 4,2 miljoner euro. Utlåning beviljas i huvudsak till bostadssektorns bolag, dvs. till TVT Asunnot Oy och andra bolag som hör till koncernen.

Förändring i lånebeståndet

Gällande långfristiga lån uppskattas att högst 100 miljoner euro lyfts under året, vilket är cirka 50 miljoner euro mindre än i låneuttagsplanen och budgeten som stadsstyrelsen godkände 3.2.2020. Långfristiga lån amorteras planenligt med cirka 104 miljoner euro. Kommuncertifikat som hör till de kortfristiga lånen uppskattas användas till ett belopp av cirka 60 miljoner euro under året. Behovet av att använda kommuncertifikat varierar kraftigt enligt kassasituationen.

Den sammanlagda räntebelagda skulden, dvs. lånebeståndet, beräknas uppgå till cirka 798 miljoner euro i slutet av året (742 miljoner euro i bokslutet 2019). Långfristiga lån amorterades i början av året med 50 miljoner euro och nytt lån upptogs till ett belopp av sammanlagt 60 miljoner euro.

Stadens räntebelagda fordringar och ekonomiska placeringar beräknas vara nästan lika stora som de räntebelagda skulderna i slutet av året.  I början av året genomfördes ett avtal om räntebyte där räntegrunden för ett lån på 50 miljoner euro ändrades från fast ränta till rörlig sex månaders euriborränta. Genom arrangemanget sänktes skyddsgraden för den sammanlagda räntebelagda skulden samt säkerställdes en förmånlig (negativ) finansieringsmarginal för staden.

I slutet av 2019 uppgick koncernens sammanlagda räntebelagda skuld, dvs. lånebeståndet, till 1 457 miljoner euro och den förutspås öka måttligt till 1 500 miljoner euro. 

Utvecklingen av finansieringsställningen behandlas mer detaljerat i punkt 6.6 i rapporten.

Utfallet av verksamhetsmålen i budgeten 

Enligt prognosen kommer målen för verksamheten som uppsatts för organen i budgeten och antecknats i de strategiska avtalen att i huvudsak uppnås.

Följande väsentliga avvikelser från målen förutspås: 

• Inom välfärdssektorn kommer följande mål inte att uppnås: kortare köer till fortsatt vård inom sjukvårdsdistriktet, kortare kötider till icke-akut läkarmottagning på hälsocentralerna samt kötiden till munhälsovården.
• Inom bildningssektorn uppnås inte målet som handlar om att kostnaderna för den småbarnspedagogiska verksamheten ska motsvara genomsnittet av de sex största städerna.
• Inom fritidssektorn uppnås inte målvärdena för en aktiv fritid, dvs. besöks- och besökarmängderna i bibliotek, i museer, på konserter, i simhallar, inom skolan i rörelse och i handledda ungdomstjänster samt mängden ungdomsföreningar och verksamhetsgrupper för unga som fått bidrag.
• Inom stadsmiljösektorn uppstår de väsentliga avvikelserna från verksamhetsmålen i målen för koldioxidsnål hållbar trafik, dvs. cykel- och gångtrafikens och den regionala kollektivtrafiken mängder.

Sektordirektörernas utredningar av de viktigaste ändringsfaktorerna efter utarbetandet av budgeten, utredningar av väsentliga avvikelser från budgeten för 2019 och utredningar av utfallet av målen för verksamheten ingår i punkt 8, Utfallet av målen för verksamheten och ekonomin, i rapporten om delårsöversikten. I utredningarna ingår också en prognos över utfallet av arbetskraftsmålen. Uppföljningsrapporterna över stadens tre spetsprojekt medföljer föredragningslistan som bilaga 3.

Uppfyllelse av de viktigaste målen och investeringarna för de strategiska sammanslutningarna

Covid-19-epidemin har haft en stor inverkan på uppnåendet av målen för verksamheten och ekonomin hos flera sammanslutningar. Åbo Energi Ab kommer inte att uppnå sitt mål för rörelsevinsten. I slutet av året fortsätter elproduktionen att gå på minus på grund av det låga grossistpriset på el under hösten. Också Åbo yrkeshögskolas nettoresultat uppskattas sjunka, bland annat på grund av minskad forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet till följd av Covid-19-pandemin. Kuntec Oy och Kaarea Oy kommer inte heller att uppnå sina mål.

Utfallet av bolagens investeringar uppskattas vara cirka 198 miljoner euro. De största investeringarna har Åbo Energi till ett belopp av 23 miljoner euro, Turun seudun puhdistamo Oy till ett belopp av 26,7 miljoner euro, Åbo Teknologifastigheter till ett belopp av 34,7 miljoner euro och TVT Asunnot Oy till ett belopp av 50,0 miljoner euro.

Övriga ärenden som ska behandlas

1. Uppföljning av utfallet av åtgärderna i anpassningsprogrammet

Stadsfullmäktige beslutade 17.6.2019 § 108 att stadsstyrelsen inleder en anpassningsprocess som strävar efter en anpassning på 50 miljoner euro. Som ett resultat av detta fastställs åtgärder som strävar efter att balansera ekonomin och som tas med i ekonomiplanen som bereds. Sammanlagt 95 åtgärder bereddes i anpassningsprogrammet för ekonomiplaneperioden 2020–2023.

Inom stadsdirektörens sektor eftersträvas en anpassning på 11,7 miljoner euro med hjälp av 25 åtgärder åren 2020–2023. Stadsdirektörens sektor har aktivt främjat anpassningsåtgärderna och genomförandet framskrider i regel såsom planerat. Av åtgärderna har 6 st. redan färdigställts och dessa har lett till en besparing på 2,7 miljoner euro. Målet som förknippades med en sänkning av kommunandelen för arbetsmarknadsstödet ligger på grund av coronaläget betydligt efter och enligt nuvarande prognos kommer avvikelsen från målet att vara 3,6 miljoner euro i slutet av året.

Anpassningsprogrammet innehåller 33 åtgärder som riktas till välfärdssektorn. Med dessa eftersträvas ekonomiska verkningar på 32,85 miljoner euro under åren 2020–2022. Verkningarna genomförs delvis som direkta besparingar och delvis som skärningar i ökningstakten. Anpassningsprogrammets åtgärder har aktivt förts framåt, men undantagsläget på grund av Covid-19-viruset har betydligt fördröjt det praktiska genomförandet av åtgärderna och den eftersträvade dämpningen av kostnadsutvecklingen uppnås inte genom anpassningsprogrammets åtgärder ännu under 2020.

Med hjälp av anpassningsåtgärder som gäller bildningssektorn minskas verksamhetens nettoutgifter permanent med 2,0 miljoner euro med hänsyn till behövligt ändringsstöd till sektorn. Dessutom har strukturella och funktionella ändringar samt systemändringar inletts som även stöder genomförandet av anpassningsprogrammet.

Inom stadsmiljösektor eftersträvas en anpassning på 6,2 miljoner euro med hjälp av 13 åtgärder åren 2020–2023. Stadsmiljösektorn har aktivt främjat anpassningsåtgärderna och genomförandet framskrider i regel såsom planerat. Coronaläget orsakar anpassningsåtgärder i kollektivtrafikutbudet och betydliga biljettintäktsförluster. Coronaläget har också beaktats i genomförandet av parkeringsändringar.

Inom fritidssektor eftersträvas en anpassning på 0,6 miljoner euro med hjälp av 12 åtgärder åren 2020–2023. Fritidssektorn har aktivt främjat anpassningsåtgärderna och genomförandet framskrider i regel såsom planerat. De ekonomiska verkningarna av åtgärderna riktar sig i huvudsak till åren 2022 och 2023.

Sektorernas rapporter över de ekonomiska verkningarna av anpassningsprogrammets åtgärder finns bifogade i tilläggsmaterial 2.

2. Tidpunkt för införande av stomlinjen

Stadsstyrelsen beslutade 8.6.2020 § 250 gällande kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregions begäran om ett avgörande om tidpunkten för stomlinjens införande 27.5.2020 § 97 att ärendet behandlas i stadsstyrelsen i samband med den andra delårsöversikten för 2020.

Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion har 26.8.2020 § 118 upprepat sin begäran i den första delårsöversikten om att ärendet gällande tidpunkten för stomlinjens införande behandlas i samband med den andra delårsöversikten.

I Anslagsändringar och -överföringar som föreläggs stadsstyrelsen

Överföring av det centraliserade anslaget för lönereserver till sektorerna

I samband med budgeten för 2020 budgeterades ett anslag för lönereserver för löneförhöjningar i stadsstyrelsens budget. Det föreslås att reserven delas ut till sektorerna i förhållande till de uppskattade personalutgifterna i samband med den andra delårsöversikten. I bilaga 1 finns en tabell som visar överföringen av anslaget för lönereserver per organ.

Överskridningar av finansieringen av lokal- och infrastrukturinvesteringar på årsnivå

Stadsmiljönämnden rapporterar till och förelägger stadsstyrelsen för godkännande de objektspecifika ändringarna och motiveringarna gällande kostnadsförslaget, tidtabellen och den årliga penninganvändningen med motiveringar enligt bilaga 2.

II Ändringar av anslags- och inkomstposter samt ändringar av målen för årsverken som föreläggs stadsfullmäktige

Nämnden för fostran och undervisning har 19.8.2020 § 119 konstaterat i sitt beslutsförslag att undervisnings- och kulturministeriet har 3.7.2020 (OKM/681/520/2020) beviljat finansiering på 4 832 550,25 euro för projektet Pois poikkeusoloista (ung. Ut ur undantagsförhållandena) för att jämna ut konsekvenserna av undantagsförhållandena som förorsakats av coronaviruset. Projektets helhetsbudget är 5 086 895,00 euro. Bildningssektorns självfinansieringsandel är 5 procent och detta har reserverats i sektorns budget. Den externa finansiering som beviljats ökar antalet årsverken med cirka 100 årsverken under läsåret 2020–2021, varav cirka 50 årsverken riktas till år 2020. År 2020 höjer detta bildningssektorns mål för årsverken från 3 777 till 3 827 årsverken.

Kulturnämnden har 10.6.2020 § 61 föreslagit för stadsstyrelsen och att stadsstyrelsen föreslår vidare för stadsfullmäktige att kulturnämndens verksamhetsinkomster i budgeten 2020 sänks med sammanlagt 1 053 804 euro på basis av bokslutsuppgifterna 2019.

Social- och hälsovårdsnämnden har 2.9.2020 § 315 föreslagit för stadsstyrelsen och vidare för stadsfullmäktige att driftsekonomidelen i budgeten ändras genom att minska intäktsposten med 1.339.562 euro, öka anslaget med 32.711.690 euro och minska investeringsdelen med 858 752 euro.

Anslagen i investeringsdelen i stadsstyrelsens budget har inbegripit behovsutrednings- och projektplaneringsanslag på 0,6 miljoner euro som reserverats för lokalinvesteringsprojekt på kostnadsstället för stadsstyrelsens resultatområde för hantering av egendom 51002 KH/lokalegendom. Enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar får utgiften för upphandling av en tillgång utöver de direkta utgifterna även inkludera en rimlig andel av de indirekta utgifterna för anskaffning och produktion till den del som dessa utgifter riktas till produktionsperioden. Utgifterna för behovsutredning, projektplan, sanering av förorenad mark och rivning av byggnader riktas inte till produktionsperioden och kan därmed inte tas upp som en del av anskaffningsutgiften, utan ska behandlas som en utgift som uppstått under uppkomståret. Stadsstyrelsen föreslår för stadsfullmäktige att investeringsdelen i stadsstyrelsens budget ändras så att investeringsanslaget för stadsstyrelsens Kh/lokalegendom minskas med 0,6 miljoner euro och anslaget för Kh/lokalservicecentralen i driftsekonomidelen i stadsstyrelsens budget höjs med 0,6 miljoner euro.

Ekonomitjänsterna skickar den andra delårsöversikten för 2020 till stadsstyrelsen för behandling.

Stadsdirektör Minna Arve 8.9.2020:  

Åtgärderna i stödpaketet till kommunerna som statsrådet publicerade i juni förbättrade stadens prognos för slutåret med sammanlagt 48 miljoner euro tack vare en tidsbunden höjning av statsandelarna för bastjänster på 24,9 miljoner euro och samfundsskatteandelen på 23,1 miljoner euro. Statens stimulanspaket innehåller också statsunderstöd som separat ansöks för den grundläggande undervisningen, småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, hobbyverksamhet och ungdomsarbete samt kollektivtrafiken.

Enligt statsrådets förordning 27.8.2020 beviljas sjukvårdsdistrikten statsunderstöd för att kompensera för de kostnader och underskott som coronaepidemin förorsakat. Ansökningstiden för understödet inleddes omedelbart efter att förordningen trätt i kraft 1.9.2020.

Osäkerheten kring utvecklingen av kommunernas skatteinkomster, coronalägets fortsättning och dess konsekvenser samt statens stödåtgärder fortsätter dock. I detta skede har vi ännu inte kännedom om åtgärderna i statsekonomin för att förstärka kommunernas ekonomi i budgeten för 2021. I varje fall kommer det att vara mycket svårt att få ekonomin i balans och detta skapar ett stort tryck inför framtiden.

Det är nödvändigt att lyckas med anpassningsprogrammets åtgärder och de goda erfarenheterna av nya tillvägagångssätt under undantagstillståndet ska utnyttjas på bred front. Stadsstyrelsen beslutade 31.8.2020 § 357 att ansöka om prövningsberoende höjning av statsandelen hos finansministeriet för att kunna trygga genomförandet av anpassningsprocessen.

Nämnderna har preciserat utfallsprognoserna för sina utgifts- och inkomstposter i årets andra delårsöversikt. Efter budgetjusteringarna överskrider den ändrade budgeten för driftsekonomin den ursprungliga budgeten med cirka 37,2 miljoner euro.

På basis av den preciserade lägesbilden måste införandet av stomlinjen år 2022 bedömas på nytt. Antalet resor har minskat kraftigt och nivån ligger för tillfället på cirka -34 procent. Trots att antalet resor långsamt återgår till det normala förknippas kommande år med stor osäkerhet.

Dessutom har stadens ekonomiska ställning försämrats kraftigt och den beräknade ökningen av verksamhetsutgifter på cirka 12 miljoner euro kan eventuellt orsaka ett betydligt anpassningsmål för den övriga verksamheten. Stomlinjens lönsamhet grundar sig på en ökning av antalet resor. Den tidigare utvecklingen måste återställas och på så sätt skapas en hållbar grund för införandet av stomlinjen.

Uppskjutandet av införandet minskar stadens finansieringsbehov betydligt. Under åren 2021–2024 minskar finansieringsbehovet för investeringar med 3,0 miljoner euro och för driftsekonomin med 18,65 miljoner euro.

Med hänsyn till operativa och ekonomiska grunder är det mest ändamålsenligt att skjuta upp införandet så att stomlinjen tas i bruk 1.7.2025.

Bilaga 1Överföring av det centraliserade anslaget för lönereserver

Bilaga 2Byggherreverksamhet för lokaler objektspecifika motiveringar till investeringarna 03/2020

Bilaga 3Uppföljningsrapporter över spetsprojekten

Tilläggsmaterial 1Delårsöversikt 2 2020 rapport (elektronisk publikation) (på finska)

Tilläggsmaterial 2Rapport över anpassningsprogrammets åtgärder (på finska)

Tilläggsmaterial 3Länkbibliotek till besluten som fattats av de nämnder som föreslagit ändringar i budgeten (på finska)

FörslagStadsstyrelsen beslutar att anteckna delårsöversikt 2 2020 för kännedom och beslutar

• att godkänna överföringarna av det centraliserade anslaget för lönereserver till organen enligt bilaga 1,
• att godkänna de ändringar som stadsmiljönämnden föreslagit gällande kostnadsförslaget, tidtabellen och den årliga penninganvändningen enligt bilaga 2 och samtidigt anteckna de tillägg och ändringar i lokal- och infrastrukturinvesteringsprojekt som underskrider en miljon euro och som genomförts genom beslut av direktören för stadsmiljösektorn och lokalservicedirektören för kännedom,
• att anteckna uppföljningsrapporterna över spetsprojekten i bilaga 3 för kännedom,
• gällande kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregions begäran om ett avgörande om tidpunkten för stomlinjens införande 27.5.2020 § 97 att stomlinjen tas i bruk 1.7.2025.

Dessutom beslutar stadsstyrelsen att föreslå för stadsfullmäktige

• att stadsfullmäktige antecknar delårsöversikt 2 2020 för kännedom,
• att stadsfullmäktige antecknar lägesrapporten över åtgärderna i organens anpassningsprogram i tilläggsmaterial 3 för kännedom,
• att nämnden för fostran och undervisnings mål för årsverken år 2020 fastställs till 3 827 årsverken,
• att stadsfullmäktige beslutar om följande ändringar i anslagen i budgeten 2020:
  • kulturnämndens verksamhetsinkomster i budgeten 2020 sänks med sammanlagt 1 053 1053804 euro,
  • driftsekonomidelen i social- och hälsovårdsnämndens budget ändras genom att minska intäktsposten med 1 339 562 euro, öka anslaget med 32 711 690 euro och minska anslaget i investeringsdelen med 858 752 euro och
  • investeringsdelen i stadsstyrelsens budget ändras så att investeringsanslaget för stadsstyrelsens kostnadsställe Kh/lokalegendom 51002 minskas med 0,6 miljoner euro och anslaget i driftsekonomidelen för kostnadsstället 11709 Kh/lokalservicecentralen höjs med 0,6 miljoner euro.

BeslutFörslaget godkändes.

Beslut i ärendet fattades med rösterna 9–5.

Vid omröstning med namnupprop röstade Elo, Peltonen, Maaskola, Miikkola, Laivoranta, Aaltonen, Azizi, Vierimaa och Ruohonen för föredragandens beslutsförslag.

För Vornanens ändringsförslag med följande innehåll, som understöddes av Lindfors, röstade förutom dessa personer även Rinne, Sundqvist och Hassan:

”Stadsfullmäktige godkänner beslutsförslaget med följande ändringar så att följande punkt avlägsnas från beslutet: ”rörande kollektrafiknämnden för Åbo stadsregions 27.5.2020 § 97 begäran om lösning beträffande tidpunkten för ibruktagning av stomlinjen, att stomlinjen tas i bruk 1.7.2025."

Samtidigt beslutar stadsfullmäktige att beslutet om tidpunkten för ibruktagning av stomlinjen remitteras till ny behandling som ett helt eget ärende.”

På mötet deltog ekonomidirektör Valtteri Mikkola och kollektivtrafikdirektör Sirpa Korte i utredningen av ärendet.

Tilläggsmaterial 1Delårsöversikt 2 2020 rapport (elektronisk publikation) (på finska)

Tilläggsmaterial 2Rapport över anpassningsprogrammets åtgärder (på finska)

Tilläggsmaterial 3Länkbibliotek till besluten som fattats av de nämnder som föreslagit ändringar i budgeten (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar anteckna delårsöversikt 2 2020 och lägesrapporten över åtgärderna i organens anpassningsprogram för kännedom.

Därtill beslutar stadsfullmäktige

• att nämnden för fostran och undervisnings mål för årsverken år 2020 fastställs till 3 827 årsverken,
• att stadsfullmäktige beslutar om följande ändringar i anslagen i budgeten 2020:
  • kulturnämndens verksamhetsinkomster i budgeten 2020 sänks med sammanlagt 1 053 1053804 euro,
  • driftsekonomidelen i social- och hälsovårdsnämndens budget ändras genom att minska intäktsposten med 1 339 562 euro, öka anslaget med 32 711 690 euro och minska anslaget i investeringsdelen med 858 752 euro och
  • investeringsdelen i stadsstyrelsens budget ändras så att investeringsanslaget för stadsstyrelsens kostnadsställe Kh/lokalegendom 51002 minskas med 0,6 miljoner euro och anslaget i driftsekonomidelen för kostnadsstället 11709 Kh/lokalservicecentralen höjs med 0,6 miljoner euro.

BeslutFörslaget godkändes.

Dessutom beslutade man underrätta stadsstyrelsen i enlighet med 151 § i förvaltningsstadgan om den kläm som Yrttiaho understödd av Lähteenmäki lämnade under diskussionen.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Rantanen att hon med stöd av 145 § i förvaltningsstadgan begränsar anförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 5 minuter.

Framlagt förslag till återremiss och dess behandling

Yrttiaho lämnade understödd av Lähteenmäki följande förslag till återremiss:

”Ärendet remitteras för beredning. Beslut som stadsstyrelsen 14.9.2020 § 384 i samband med uppdateringen av anpassningsprogrammet fattade gällande de åtgärder som direkt riktar sig till personalen och en nedskärning på 7,2 miljoner euro i personalkostnader, vilket inbjudan till samarbetsförhandlingar som gavs 17.9 rörde, genomförs inte. På grund av undantagstillståndet som coronapandemin och begränsningsåtgärderna orsakat, är belastningen på personalen betydlig, normalt ordnande av tjänster är försvårat och man har inte kunnat svara på servicebehovet. Det finns inget behov av nedskärningar av personalkostnader, realistiska möjligheter möjligheter till detta finns inte och i praktiken kan det inte ens uppnås genom en nedskärning av personalkostnader.”

Då diskussionen avbrutits framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" vinner, har Yrttiahos remissförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter en fortsatt behandling av ärendet och 12 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos remissförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således fortsatte behandlingen av ärendet.

Framlagt ändringsförslag och dess behandling

Ilvessalo lämnade understödd av Lumme följande ändringsförslag:

”Därtill beslöt fullmäktige gällande kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregions begäran om ett avgörande om tidpunkten för stomlinjens införande 27.5.2020 § 97 att stomlinjen tas i bruk 1.7.2022.

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Ilvessalos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 42 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 14 fullmäktigeledamöter understödde Ilvessalos ändringsförslag, 10 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Framlagd kläm

Yrttiaho understödd av Lähteenmäki lämnade följande kläm:

”Beslut som stadsstyrelsen 14.9.2020 § 384 i samband med uppdateringen av anpassningsprogrammet fattade gällande de åtgärder som direkt riktar sig till personalen och en nedskärning på 7,2 miljoner euro i personalkostnader, vilket inbjudan till samarbetsförhandlingar som gavs 17.9 rörde, genomförs inte. På grund av undantagstillståndet som coronapandemin och begränsningsåtgärderna orsakat, är belastningen på personalen betydlig, normalt ordnande av tjänster är försvårat och man har inte kunnat svara på servicebehovet. Det finns inget behov av nedskärningar i personalkostnaderna, i praktiken är det varken realistiskt eller möjligt att genomföra kostnadsnedskärningar genom att skära ned personalkostnaderna.”

Det framlagda ändringsförslag som inte behandlades

Ordförande Rantanen tog inte upp för behandling ändringsförslaget av Yrttiaho som understöddes av Lähteenmäki, eftersom ändringsförslaget delvis omfattade innehåll som gick utanför det ärende som behandlas:

”Stadsfullmäktige beslutar att den nedskärning på 7,2 miljoner euro i personalkostnaderna som planerats i och med inbjudan till samarbetsförhandlingarna 17.9, inte kommer att genomföras. På grund av undantagstillståndet som coronapandemin och begränsningsåtgärderna orsakat, är belastningen på personalen betydlig, normalt ordnande av tjänster är försvårat och man har inte kunnat svara på servicebehovet. Det finns inget behov av nedskärningar i personalkostnaderna, i praktiken är det varken realistiskt eller möjligt att genomföra kostnadsnedskärningar genom att skära ned personalkostnaderna.”

Bilaga 1                              Omröstningsförteckningarna