Biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen, markanvändningsdirektör Jyrki Lappi 28.4.2020:

Bakgrund

Stadsfullmäktige godkände 25.3.2013 en ny strategihierarki. Enligt den består Åbo stads strategihelhet av stadsstrategin samt de strategiska programmen: Programmen Välfärd och aktivitet samt Konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Stadsstrategin är ett visionsliknande dokument. Den beskriver hur staden ska se ut år 2029, vilka centrala mål staden ställer för sin verksamhet och vilka principer stadens anställda och förtroendevalda lovar att förbinda sig till i sin verksamhet. I de strategiska programmen som omspänner fyra till åtta år dras upp riktlinjerna för hur målen ska uppnås. Riktlinjerna konkretiseras genom avtalsstyrning där man fastställer vilka åtgärder som ska vidtas inom sektorerna.

Strategin hör tätt ihop med beredningen av budgeten. Centrala strategiska mål inskrivs i budgetboken och genomförs inom ramen för budgeten. Målsättningen avviker i denna mening från beslut som gäller genomförandet, som i sista hand styrs av de tillgängliga ekonomiska resursernas och övriga resursers tillräcklighet.

Strategin kompletteras vid behov med andra dokument av strategikaraktär. Utarbetandet av sådana dokument grundar sig på lag eller är i övrigt motiverat med tanke på den långsiktiga och planmässiga utvecklingen av stadens funktioner och styrningen av resursanvändningen. Tillsammans med de strategiska programmen bildar de en enhetlig helhet som täcker de strategiska innehåll och styrelement som är centrala ur stadsfullmäktiges synvinkel.

Innan den nya strategihierarkin infördes behandlades riktlinjerna som styr stadens bostads- och markpolitik närmast i samband med bostads- och markanvändningsprogrammet. Dokumentet i fråga innehöll förutom de principiella riktlinjerna även de konkreta åtgärder som ska uppföljas. Bostads- och markanvändningsprogrammet godkändes varje fullmäktigeperiod så att dokumentet innehöll en två års bindande målsättningsdel och en tre års vägledande del.

För tillfället har de riktlinjer som tidigare ingått i bostads- och markanvändningsprogrammet inkluderats närmast i programmet Konkurrenskraft och hållbar tillväxt ur vilket har härletts åtgärder som ingår i sektorernas strategiska avtal. För koncernbolagens del har åtgärder inskrivits också i ägarpolitiken. Avståendet från det bostads- och markpolitiska programmet har lett till att alla principiella riktlinjer gällande bostads- och markpolitiken inte har blivit en del av strategihelheten. Dessutom har en del av riktlinjerna förfallit i samband med uppdatering av strategihierarkin och en del av riktlinjerna är utspridda i olika dokument så att det har varit svårt att uppfatta vilken helhet som är politiskt styrande.

För att styra stadens bostads- och markpolitik har man nu upprättat ett dokument av strategikaraktär som heter ”Principerna för Åbo stads bostads- och markpolitik” och som föreläggs stadsfullmäktige för godkännande.  Dokumentet innehåller ett urval av bostads- och markpolitiska åtgärder och principer för deras genomförande. I dokumentet har samlats riktlinjerna så att de kan beaktas vid den operativa beredningen av markanvändningen inom stadsorganisationen. Syftet med de allmänna riktlinjer som godkänts av stadsfullmäktige är också att styra det politiska beslutsfattandet i enskilda beslut på lägre nivå. De enhetliga riktlinjerna underlättar också kommunikationen med stadsorganisationens externa kunder och utvecklingspartner.

Målet med Åbo stads markpolitik är att säkerställa stadens kontrollerade tillväxt, tomtutbudet som motsvarar efterfrågan samt en helhetsekonomiskt vettig, effektiv och trivsam samhällsstruktur. Målet är också att stödja den nationella klimatpolitiken genom en enhetlig samhällsstruktur och ett hållbart trafiksystem. Centrala redskap för markpolitiken är åtgärder som hör ihop med markanvändningen, långsiktig stadsplanering, detaljplanering kombinerad med planering av investeringar samt hantering av tomtproduktionen och glesbygdsbyggandet.

Med en balanserad bostadsproduktion strävar man efter en demografiskt och socioekonomiskt hållbar invånarstruktur så att skillnaderna mellan områdena är mindre än de är nu. Alla hus- och bostadstyper samt besittningsformer beaktas i planläggningen, markanvändningsavtalen och villkoren för tomtöverlåtelse så att produktionen av nya bostäder bidrar till att bilda en högklassig stadsmiljö.

Målet är en bostadspolitiskt balanserad helhet som stöder stadens tillväxt med ett lockande och mångsidigt bostadsutbud. Bostadsproduktionen sker i första hand på marknadsvillkor, men de sammanslutningar som bedriver stadens bostadsverksamhet spelar en viktig närings- och socialpolitisk roll när det gäller att trygga bostadsutbudet för olika kundsegment till rimliga priser.

En del av de bostads- och markpolitiska målen och riktlinjerna kan härledas ur Åbos stadsstrategi, Strukturmodellen för Åbo stadsregion 2035, det regionala bostads- och markanvändningsprogrammet, MBT-avtalet gällande markanvändning, boende och trafik samt utkastet till Åbo stads generalplan 2029. En del av de detaljerade riktlinjerna har redan tagits upp i stadens tidigare styrdokument och separata beslut, men en del av riktlinjerna har lyfts fram först i detta dokument.

Principerna för Åbo stads bostads- och markpolitik är ett strategiskt styrdokument av bestående karaktär och meningen är att det godkänns varje fullmäktigeperiod. I fortsättningen uppdaterar varje stadsfullmäktige principerna som en del av stadsstrategin så att de detaljerade riktlinjerna i dokumentet kan härledas ur de gällande strategiska styrdokumenten och så att de samtidigt återspeglar de ändringar som skett i kommunalvalet. Dokumentet innehåller inga mätbara mål för verksamheten förutom de kvantitativa mål som satts upp för bostadsproduktionen under fyraårsperioden enligt bostadstyp och besittningsform. Mätarna för uppföljning av dessa mål inkluderas i stadsmiljösektorns strategiska avtal som uppdateras årligen.

Tidigare behandling

Stadsstyrelsen beslutade 12.8.2019 § 299 att remittera ärendet för ny beredning så att ett utlåtande om principerna begärs av ifrågavarande instanser före slutet av september och möjlighet att ge öppen respons erbjuds.

Utlåtanden och respons via webropolenkäten (29.8 -7.10.2019) lämnades in sammanlagt 18 stycken. 

Utlåtanden och respons lämnades in från många olika håll såsom byggbolag, privatpersoner, föreningar och stiftelser. I många kommentarer ansågs principerna för bostads- och markpolitiken vara goda i stort sett och det gavs beröm för möjligheten att ta ställning till dokumentet.

I över hälften av utlåtandena och kommentarerna togs upp storleken på markanvändningsersättningen (punkt 3.2.). En hel del uppmärksamhet fick också ett ställe där marksaneringskostnaderna och rivningskostnaderna för byggnaderna inte minskar beloppet på avtalsersättningen samt ett annat ställe där gränsen på 4000 v-m2 sattes för genomförandet av den prisreglerade produktionen.

I flera än en kommentar lyftes också fram betalningstidpunkten för en förhöjd fastighetsskatt (punkt 1.2), tolkningen av målen för bostadsproduktionen som minimikrav (punkt 2.2), den mer detaljerade preciseringen av den prisreglerade produktionen (punkt 3.2) samt betalningstidpunkten för avtalsersättningar och gränsen för de största avtalsersättningarna (punkt 3.2).

Andra kommentarer som togs upp i utlåtanden var enskilda iakttagelser och preciseringsbehov gällande principerna.

Stadens mål för bostadsproduktionen förtydligades genom att stryka de beräknade bostadsproduktionsmålen för kärnstadsområdet. Samtidigt förenhetligades bostadsproduktionsmålen för koncernbolagen i fråga om olika punkter. De föreslagna målen för bostadsproduktionen kan samtidigt tolkas som minimikrav såsom föreslogs i kommentarerna.

Punkten om beaktande av rivningskostnaderna som en del av markanvändningsersättningen har på basis av riklig respons justerats så att en del av rivningskostnaderna kan beaktas vid fastställandet av avtalsersättningen när en detaljplan utarbetas på stadens initiativ och när avtalet förpliktar att byggnaden ska rivas på förhand.

Även den nedre gränsen för den prisreglerade bostadsproduktionen som fått mycket respons har på basis av respons höjts från 4.000 v-m2 till 5.000 v-m2. Samtidigt ändrades den genomsnittliga ytan för bostäderna som fastställts i punkt 3.2. så att den genomsnittliga lägenhetsytan ska överskrida 40 m2. Även betalningstidpunkten för markanvändningsavtal och gränserna i eurobelopp har justerats.

Dessutom har grunderna för bestämning av hyrorna för bostadstomter och andra tomter preciserats i enlighet med riktlinjerna för stadens ekonomiska anpassningsprogram (punkt 5).

Det har inte gjorts någon ändring gällande procentsatsen för markanvändningsersättningar. Den nedskärning på 50 procent i värdeökningen som föreslagits motsvarar nivån för kommunerna i samma storleksklass och följer samtidigt principerna för det regionala bostads- och markanvändningsavtalet som godkänts av fullmäktige i de kommuner som ingått MBT-avtalet. Dessutom utgör den tilläggskostnad som ersättningen medför en liten del av de totala byggkostnaderna.

Ändringar har inte heller gjorts i fråga om kostnaderna för förorenade markområden, eftersom det föreskrivs tydligt i lagen att det är orsakaren som står för kostnaderna. Utifrån respons har man velat fastställa en fast procentsats för skyddsavdragets storlek som en del av markanvändningsersättningar. Detta kan ändå inte entydigt inskrivas i principerna, eftersom det i huvudsak handlar om mycket individuella fall.

Stadsstyrelsen beslutade 25.11.2019 § 463 att dokumentet som ändrats på basis av utlåtanden remitteras för fortsatt beredning enligt följande:

• Genomförs en jämförelse mellan andra stora städer över storleken på och grunderna för markanvändningsersättningen, skyldigheterna att bygga prisreglerade bostäder som en del av andra projekt, samt metoderna för att främja ARA-boendet och det fritt finansierade boendet till rimliga priser, fastställandet av den genomsnittliga ytan för bostäder och den tvingande regleringen samt kostnadseffekterna av rivning av byggnader och sanering av förorenad mark vid beräkning av värdeökningen.
• Utreds de åtgärder som vidtagits i andra stora städer för att öka träbyggandet.
• Dessutom kartläggs nuläget och den tillämpade praxisen samt principerna i förhållande till de bostads- och marknadspolitiska principer som nu föreslagits.
• Dokumentet Principer för bostads- och markpolitiken, jämförelserna och utlåtandena tas upp till remissdebatt i stadsstyrelsen. Utifrån remissdebatten görs nödvändiga ändringar i dokumentet innan det föreläggs för beslutsfattandet.

Efter remissen behandlade stadsstyrelsen ärendet i sin remissdebatt 27.4.2020. För remissdebatten genomfördes en jämförelse mellan stadens nuvarande principer och de sex största kommunernas nuvarande och under beredning varande principer. I jämförelsen sammanställdes särskilt de ärenden som togs upp i stadsstyrelsen, men information samlades också om andra punkter som anknyter till principerna i den utsträckning den har fastställts i städernas godkända principer eller i den etablerade praxisen. Jämförelsen liksom utredningen om hur man har försökt öka träbyggandet i andra stora städer ingår i tilläggsmaterialet.

Efter den föregående behandlingen gjordes också följande ändringar i de bostads- och markpolitiska principerna:

Utgångspunkten för upprättandet av ett markanvändningsavtal har preciserats så att den omfattar också fall där t.ex. ändringen av användningsändamålet innebär en betydande värdeökning av fastigheten.

Skyldighet att genomföra prisreglerad bostadsproduktion till ett rimligt pris uppstår när byggrätten för bostäder anvisas över 10.000 v-m2 i detaljplanen i stället för tidigare 5.000 v-m2 och när det fastställs att minst 20 procent genomförs i det här fallet antingen genom att komma överens om motsvarande tomtöverlåtelser med staden eller genom att genomföra det själv.

Förfallotiden för markanvändningsersättningar har ändrats så att en fjärdedel av ersättningen förfaller inom sex månader efter att detaljplanen vunnit laga kraft och de övriga delarna i avtalsersättningen förfaller allteftersom byggandet framskrider.

Tidigare förföll små avtalsersättningar i sin helhet inom sex månader efter att detaljplanen vunnit laga kraft och avtalsersättningar på över 500.000 euro förföll allteftersom byggandet framskred. Syftet med ändringen är att finansieringen sker med tyngdpunkten förlagd till inledningen, men ändå så att belastningen inte blir alltför stor för små markägare.

Däremot föreslås ingen höjning av kapitalhyran för bostadstomter från 4 procent till 5 procent såsom föreslagits tidigare. Stadsfullmäktige har i samband med godkännandet av anpassningsåtgärderna i höstas fattat beslut om höjningen, men höjningen skulle innebära att utarrenderingsalternativet inte längre är konkurrenskraftigt med hänsyn till den nuvarande räntenivån. Ur ekonomisk synpunkt är höjningen även på kort sikt av en mycket liten betydelse och betydelsen kan minska ytterligare förutsatt att tomterna överlåts i stället för utarrenderingen. Den nuvarande kapitalhyran motsvarar också hyresnivån i andra stora städer.

Under remissdebatten fästes uppmärksamhet vid att den genomsnittliga lägenhetsytan fastställs enligt två överlappande riktlinjer så att andelen familjebostäder ska vara minst 20 procent av bostadsproduktionen medan den genomsnittliga ytan för bostäder samtidigt ska överskrida 40 m2.

Eftersom en bostad med minst två sovrum betraktas som familjebostad leder den ifrågavarande riktlinjen redan ensam till att den genomsnittliga ytan för bostäder inte kan vara alltför liten. Därför har det överlappande kravet på att begränsa den genomsnittliga ytan för bostäder strukits ur dokumentet medan kravet på andelen familjebostäder har lämnats oförändrad.

I samband med remissdebatten föreslogs också några ändringar i de bostads- och markpolitiska principerna så 

• att storleken på markanvändningsersättningen utgör högst 40 procent av värdeökningen
• att den nuvarande höjda fastighetsskatten för obyggda men byggbara tomter borde strykas ur principerna.

Under remissdebatten föreslogs också att värdet på det befintliga byggnadsbeståndet ska beaktas vid beräkning av markanvändningsavtalet i områden för spetsprojekten så att byggandet koncentreras till de områden som staden vill och så att projekt kan påbörjas.

Under remissdebatten föreslogs inga detaljerade ändringar och det har inte gjorts några ändringar i de bostads- och markpolitiska principerna i bilaga frånsett kravet på bostadsstorleken.

Bilaga 1Principerna för Åbo stads bostads- och markpolitik

Tilläggsmaterial 1Sammanställning av svaren på de bostads- och markpolitiska principerna (på finska)

Tilläggsmaterial 2Sammandrag av svaren och kommentarerna till de bostads- och markpolitiska principerna (på finska)

Tilläggsmaterial 3Jämförelse över de bostads- och markpolitiska principerna med nuläget och de sex största städerna (på finska)

Stadsstyrelsens förslag    

Stadsfullmäktige beslutar godkänna principerna för Åbo stads bostads- och markpolitik enligt bilaga 1.

BeslutÄrendet bordlades enhälligt på förslag av Maaskola understödd av Sundqvist.

Bordlagt 5.5.2020 § 202

BeslutÄrendet bordlades enhälligt på förslag av Vornanen understödd av Miikkola.

Före bordläggningen framlades följande ändringsförslag:

Lindfors ändringsförslag med följande innehåll som understöddes av Miikkola:

”sida 5 ”Ägande 1200, 50" "Arava och räntestöd 400, 25"

sida 7 ”Om bostadsbyggrätten överskrider 10.000 v-m2 ska minst 25 % av byggrätten genomföras som prisreglerad produktion genom att antingen överlåta byggrätten till staden för prisreglerad produktion eller genom att själv genomföra den prisreglerade produktionen.”

sida 12: ”I genomsnitt 25 % av byggrätten överlåts till bostadsproduktion till ett skäligt pris.”

Laivorantas ändringsförslag med följande innehåll som understöddes av Kattelus:

Punkt 3.3 Att främja kompletteringsbyggande

För att främja kompletteringsbyggandet kan man sänka markanvändningsersättningen enligt följande principer:

*då kompletteringsbyggandet sker genom s.k. vindsbyggande eller genom att höja de nuvarande byggnaderna sänks den kalkylerade markanvändningsersättningen med 50 % för vindens eller höjningens del,

Tillägg:

*Ovannämnda 50 % sänkning kan också tillämpas då enskilda mindre affärsfastigheter bland bebyggelsen som inte har ett användningssyfte i detaljplanen planläggs för bostadsbyggande.

Aaltonens ändringsförslag med följande innehåll som understöddes av Ruohonen:

Punkterna

”3.2 Principer för markanvändningsavtal

Förslag: Avtalsersättningens minimibelopp är minst 40 % av värdeökningen som detaljplanen medför.

3.3 Att främja kompletteringsbyggande

Förslag: Värdet för det befintliga byggnadsbeståndet i områdena för spetsprojekten som Åbo stadsfullmäktige fastställt beaktas vid beräkningen av ersättning enligt markanvändningsavtalet.

Bordlagt 11.5.2020 § 207

BeslutFörslaget godkändes med följande ändringar till bilaga 1.

Beslut i ärendet fattades efter sex omröstningar.

Bilaga 2Principerna för Åbo stads bostads- och markpolitik (Ssn 25.5.2020 § 218)

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Omröstning 1

I den första omröstningen ställdes föredragandens beslutsförslag mot Lindfors ändringsförslag understött av Rinne.

Beslut i den första omröstningen fattades med rösterna 4 – 9, 1 blankt.

Vid omröstning med namnupprop röstade Ruohonen, Aaltonen, Vierimaa och Kattelus för föredragandens beslutsförslag. 

För Lindfors följande ändringsförslag som understöddes av Rinne röstade förutom dessa personer även Elo, Peltonen, Maaskola, Miikkola, Sundqvist, Hassan och Vornanen:

”Tabelldelen ”Besittningsformer” på sidan 15 ändras till:

Ägarbostad 1050 st, 50%

Aravabostad och räntestödshyresbostad 525 st, 25 %

Annan hyresbostad 420 st, 20 %

Bostadsrättsbostad 105 st, 5%

Punkt sju på sidan 12 i kapitel 5.2 [Överlåtelseprinciper för bostadstomter i bolagsform (AK/AR/AP] ändras till:

”Minst 25 % av byggrätten överlåts till bostadsproduktion till ett skäligt pris, dock så att områdena utvecklas jämlikt.”

Laivoranta röstade blankt.

Omröstning 2

I den andra omröstningen ställdes det ändrade utgångsförslaget som blev beslut i den första omröstningen mot Aaltonens ändringsförslag understött av Ruohonen.

Beslut i den andra omröstningen fattades med rösterna 9 – 4, 1 blankt.

Vid omröstning med namnupprop röstade Elo, Peltonen, Maaskola, Rinne, Lindfors, Miikkola, Sundqvist, Hassan och Vornanen för det ändrade utgångsförslaget.

För Aaltonens följande ändringsförslag som understöddes av Ruohonen röstade förutom dessa personer även Vierimaa och Kattelus:

”Punkt 1.3. Hantering av glesbygdsbyggandet

Förslag: Områden som är avsedda att detaljplaneras beviljas inte i regel undantagsbeslut eller avgöranden som gäller planeringsbehov för nybyggande.”

Laivoranta röstade blankt.

Omröstning 3

I den tredje omröstningen ställdes det ändrade utgångsförslaget som blev beslut i den första omröstningen mot Aaltonens ändringsförslag understött av Ruohonen.

Beslut i den tredje omröstningen fattades med rösterna 9-5.

Vid omröstning med namnupprop röstade Elo, Peltonen, Maaskola, Rinne, Lindfors, Miikkola, Sundqvist, Hassan och Vornanen för det ändrade utgångsförslaget.

För Aaltonens följande ändringsförslag som understöddes av Ruohonen röstade förutom dessa personer även Laivoranta, Vierimaa och Kattelus:

”Punkt 3.2. Principer för markanvändningsavtal

Förslag: Avtalsersättningens minimibelopp är minst 40 % av värdeökningen som detaljplanen medför.”

Omröstning 4

I den fjärde omröstningen ställdes det ändrade utgångsförslaget som blev beslut i den första omröstningen mot Aaltonens ändringsförslag understött av Ruohonen.

Beslut i den fjärde omröstningen fattades med rösterna 9-5.

Vid omröstning med namnupprop röstade Elo, Peltonen, Maaskola, Rinne, Lindfors, Miikkola, Sundqvist, Hassan och Vornanen för det ändrade utgångsförslaget.

För Aaltonens följande ändringsförslag som understöddes av Ruohonen röstade förutom dessa personer även Laivoranta, Vierimaa och Kattelus:

"Punkt 3.3. Att främja kompletteringsbyggande

Förslag: Värdet för det befintliga byggnadsbeståndet i områdena för spetsprojekten som Åbo stadsfullmäktige fastställt beaktas vid beräkningen av ersättning enligt markanvändningsavtalet.

Omröstning 5

Beslut i den femte omröstningen fattades med rösterna 4-10.

Vid omröstning med namnupprop röstade Ruohonen, Aaltonen, Vierimaa och Kattelus för beslutsförslaget som ändrades i den första omröstningen.

För Sundqvists följande ändringsförslag som gjordes i det ändrade beslutsförslaget i den första omröstningen och som understöddes av Vornanen röstade förutom dessa personer även Elo, Peltonen, Maaskola, Rinne, Lindfors, Miikkola, Laivoranta och Hassan:

”Till punkt 3.2. fogas: Om bostadsbyggrätten överskrider 5.000 vh-m2. ska den genomsnittliga ytan för bostadslägenheter överskrida en lägenhetsyta på 40 m2.

Motivering:

Staden har som mål att främja ett mångsidigt och trivsamt bostadsbyggande. Den styrande verkan som det nu föreslagna kravet på två sovrum i bostäderna har på den genomsnittliga bostadsytan är inte tillräcklig.”

Omröstning 6

Beslut i ärendet fattades med rösterna 2-12.

Vid omröstning med namnupprop röstade Rinne och Lindfors för beslutsförslaget som ändrades i den första omröstningen och femte omröstningen.

För Laivorantas följande ändringsförslag som gjordes i det ändrade beslutsförslaget i den första och femte omröstningen och som understöddes av Kattelus röstade förutom dessa personer även Elo, Peltonen, Maaskola, Miikkola, Sundqvist, Hassan, Vornanen, Ruohonen, Aaltonen och Vierimaa:

”Punkt 3.3 Att främja kompletteringsbyggande

För att främja kompletteringsbyggandet kan man sänka markanvändningsersättningen enligt följande principer:

*då kompletteringsbyggandet sker genom s.k. vindsbyggande eller genom att höja de nuvarande byggnaderna sänks den kalkylerade markanvändningsersättningen med 50 % för vindens eller höjningens del,

Tillägg:

*Ovannämnda 50 % sänkning kan också tillämpas då enskilda mindre affärsfastigheter bland bebyggelsen som inte har ett användningssyfte i detaljplanen planläggs för bostadsbyggande.”

Bilaga 1Principerna för Åbo stads bostads- och markpolitik

Tilläggsmaterial 1Sammanställning av svaren på de bostads- och markpolitiska principerna (på finska)

Tilläggsmaterial 2Sammandrag av svaren och kommentarerna till de bostads- och markpolitiska principerna (på finska)

Tilläggsmaterial 3Jämförelse över de bostads- och markpolitiska principerna med nuläget och de sex största städerna (på finska)

Stadsstyrelsens förslag    

Stadsfullmäktige beslutar godkänna principerna för Åbo stads bostads- och markpolitik enligt bilaga 1.

BeslutFörslaget godkändes med den ändringen att den första principen i punkt 1.3 ”Hantering av glesbygdsbyggandet” ändrades enligt följande:

• Områden som är avsedda att detaljplaneras beviljas inte i regel undantagsbeslut eller avgöranden som gäller planeringsbehov för nybyggande.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Rantanen att hon med stöd av 145 § i förvaltningsstadgan begränsar anförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 5 minuter.

Beslut fattades efter tre omröstningar.

Gällande behandlingsordningen för ändringsförslagen föreslog ordförande Rantanen att varje ändringsförslag ställs mot stadsstyrelsens förslag, eftersom ändringsförslagen gäller olika punkter i principerna för bostads- och markpolitiken. Behandlingsordningen godkändes.

Framlagda ändringsförslag (3 st.) och deras behandling

Omröstning 1

Aaltonen lämnade understödd av Manni följande ändringsförslag:

”Punkt 3.2. Principer för markanvändningsavtal

Förslag: Avtalsersättningens minimibelopp är minst 40 % av värdeökningen som detaljplanen medför.”

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Aaltonens ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 48 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 17 fullmäktigeledamöter understödde Aaltonens ändringsförslag, 2 fullmäktigeledamöter var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 2

Aaltonen lämnade understödd av Manni följande ändringsförslag:

"Punkt 3.3. Att främja kompletteringsbyggande

Förslag: Värdet för det befintliga byggnadsbeståndet i områdena för spetsprojekten som Åbo stadsfullmäktige fastställt beaktas vid beräkningen av ersättning enligt markanvändningsavtalet.

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Aaltonens ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 47 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 18 fullmäktigeledamöter understödde Aaltonens ändringsförslag, 2 fullmäktigeledamöter var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 3

Aaltonen lämnade understödd av Manni följande ändringsförslag:

”Punkt 1.3. Hantering av glesbygdsbyggandet

Förslag: Områden som är avsedda att detaljplaneras beviljas inte i regel undantagsbeslut eller avgöranden som gäller planeringsbehov för nybyggande.”

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Aaltonens ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 31 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 34 fullmäktigeledamöter understödde Aaltonens ändringsförslag, 2 fullmäktigeledamöter var frånvarande, och således blev Aaltonens ändringsförslag stadsfullmäktiges beslut.

Bilaga 2Principerna för Åbo stads bostads- och markpolitik (Kv 15.6.2020)

Bilaga 3Omröstningsförteckningarna