Avfallshanteringsombud Satu Ojala 21.5.2024:

Avfallshanteringsföreskrifterna grundar sig på 91 § i avfallslagen. De är lokala bestämmelser som kompletterar avfallslagen för att genomföra avfallshanteringen i praktiken. Avfallshanteringsföreskrifterna gäller i huvudsak avfall som omfattas av kommunens avfallshanteringsansvar enligt 32 § i avfallslagen, men även bestämmelser som gäller näringslivets avfallshantering kan utfärdas i fråga om tekniska krav på insamling, mottagning och transport av avfall samt miljö- och hälsoskydd.

Enligt 91 § i avfallslagen har kommunen behörighet att godkänna och avvika från avfallshanteringsföreskrifterna. Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd sköter i Sydvästra Finland de uppgifter enligt avfallslagen som ankommer på kommunen i egenskap av myndighet enligt 23 § i avfallslagen. Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd har 10.2.2022 (§ 5) delegerat sin behörighet i fråga om avvikelser från avfallshanteringsföreskrifterna till nämndens tjänsteinnehavare.

Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd uppdaterade avfallshanteringsföreskrifterna i sitt område 4.5.2023 och de trädde i kraft 1.7.2023. Behoven av att ändra bestämmelserna som uppkommit under knappt ett år presenterades för avfallshanteringsnämnden på mötet 18.4.2024. Beredningen fortsatte med ett allmänt hörande som avslutades 15.5.2024.

De viktigaste punkterna i förslaget till ändring av föreskriften gäller följande:

Fastighetsspecifika avfallskärl som en del av avfallshanteringstjänster

I 6 § i föreskrifterna föreslås ett tillägg enligt vilket LSJH ska leverera nya avfallskärl på 140–660 l till fastigheterna, som kan flyttas för hand och som används vid kommunalt anordnad avfallstransport. Fastighetens eget kärl kan användas tills det på grund av sitt skick måste bytas eller fastighetsinnehavaren i annat fall vill byta kärl eller om kärlet inte längre lämpar sig för insamlingssystemet. För de hyreskärl som nu används på fastigheterna föreslås en övergångsperiod på ett år. Kärl som hyrs av LSJH övergår när bestämmelserna träder i kraft till att omfattas av kärltjänsten.

De största fördelarna med att övergå till kärltjänster är bland annat att avfallstransportörernas arbetssäkerhet förbättras. Invånarna har inte tillräcklig information om avfallskärlens bästa egenskaper för insamling och arbetssäkerhet, och de skaffar fortfarande avfallskärl som strider mot avfallshanteringsföreskrifterna eller för stora kärl som, när de är fulla, överskrider den tillåtna maximivikten. Viktiga egenskaper i avfallskärlet vid tömning är t.ex. att kärlets hjul är tillräckligt stora och fotsteg som de boende inte alltid förstår sig att beakta i sina anskaffningar av kärlen. Det finns flera modeller av avfallskärl till salu, av vilka alla inte uppfyller kraven i avfallshanteringsföreskrifterna. Kärltjänsten minskar på de tusentals brev och påminnelser som skickas till fastighetsinnehavarna och effektiviserar LSJH:s verksamhet och administrativa kostnader. Kärltjänsten minskar också miljömyndighetens tillsynsarbete i anslutning till avfallshanteringsföreskrifterna.

Övergången till kärltjänst för ytkärl som flyttas för hand eliminerar risken för investeringar i olämpliga avfallskärl hos de hushåll och bostadsaktiebolag som använder dessa. Ändringen skulle också ge LSJH och avfallshanteringsmyndigheten möjlighet att flexibelt utveckla insamlingssystemen regionalt. Enhetliga kärl på insamlingsområdet är en förutsättning för effektiv planering av entreprenadområden och optimering av transporter, vilket bidrar till att konkurrensutsättningen av transporterna lyckas. En effektivare insamling minskar den trafik som avfallstransporten orsakar i boendemiljöer och utsläppen från transporten minskar. Rätta avfallskärl på fastigheterna främjar också uppnåendet av de lokala och riksomfattande återvinningsmålen. ​

Utlåtanden om kärltjänsten:

Salo stadsstyrelse och Rusko tekniska nämnd samt en privatperson motsätter sig övergången till kärltjänsten för ytkärl som flyttas för hand. Ställningstagandet motiveras bl.a. med att bevara fastighetsinnehavarnas valmöjligheter.

TVT-bostäderna säger att övergången till kärltjänsten kan vara en förbättring, men fastigheter som redan investerat i egna avfallskärl bör beaktas i ändringen.

Kiinteistöliitto Varsinais-Suomi kommenterar bl.a. att kärltjänsten inte får höja de totala kostnaderna för avfallshanteringen och att fastigheter som skaffat fasta avfallskärl inte i fortsättningen ska försättas i en ojämlik ställning i avfallsinsamlingen. Ansvaret för att hålla avfallskärlen rena bör med kärltjänsten koncentreras till tjänsteleverantören, dvs. LSJH. Även privatpersonen har i sitt ställningstagande lyft fram att tvätt av avfallskärlen ska ingå i kärltjänsten.

Tvätt ingår inte automatiskt i kärltjänsten, eftersom den tvättutrustning som krävs för att systematiskt tvätta 140–660 l kärl från alla kommunala avfallstransporter inte finns tillgänglig i tillräckligt stort antal i Finland. För närvarande kan tvätt av avfallskärl beställas som tilläggstjänst av LSJH. En del fastighetsinnehavare tvättar helst avfallskärlet själv. Den föreslagna avfallshanteringsföreskriften förhindrar inte att kärltjänsten utvecklas så att den boende i framtiden till exempel kan välja servicealternativ på olika nivåer.

LSJH understöder i sitt utlåtande övergången till kärltjänsten. Kärltjänsten används redan av cirka hälften av de kommunala avfallshanteringsbolagen i Finland.

Skyldighet att ordna separat insamling av bioavfall i tätorter med över 10 000 invånare

Enligt 17 § i avfallsförordningen ska bioavfall samlas in separat från varje bostad i en tätort med över 10 000 invånare. En tätort definieras enligt kartmaterialet i det uppföljningssystem för samhällsstrukturen (YKR) som upprätthålls av Finlands miljöcentral där tätortsområdet består av rutor på 250 m x 250 m, där antalet invånare är minst 200 och avståndet mellan byggnaderna högst 200 meter.

I föreskrifterna föreslås en avgränsning av det ålagda området för separat insamling av bioavfall så att man från insamlingsområdet utesluter sådana enskilda YKR tätortsrutor på 250 m x 250 m som sträcker sig till enskilda fastigheters område, till vilka det inte finns någon direkt förbindelse från tätorten, eller till vilka transportsträckan orsakar en tydlig avvikelse från sopbilens rutt.

Avgränsningen av ett separat insamlingsområde kan göras med stöd av 15 § 2 mom. i avfallslagen. Enligt den kan undantag från skyldigheten att samla in avfall separat göras i avfallshanteringsföreskrifterna, om den separata insamlingen inte leder till det bästa möjliga helhetsresultatet med beaktande av avfallshanteringens totala konsekvenser för miljön. Miljöbelastningen, som orsakas av att bioavfall hämtas från enskilda fastigheter dit det är långt att köra, kan anses försämra slutresultatet av den separata insamlingen i den mån att det är motiverat att avvika från skyldigheten till separat insamling enligt 15 § i avfallslagen.

Bostadslägenhetens avstånd från den gemensamma komposten för bioavfall

Paragraf 17 om kompostering föreslås så att den gemensamma kompostorn kan användas av högst fem bostadslägenheter. Till föreskriften fogas ett avståndskrav på ett maximalt antal meter från bostaden eller fritidsbostaden till den gemensamma komposten. Det föreslagna avståndskravet på en kilometer motsvarar det krav som i 7 § i föreskrifterna ställs på ett gemensamt avfallskärl för bostäder eller fritidsbostäder. Föreskriften preciserar 41 a § i avfallslagen, enligt vilken avfallsinnehavaren kan överlåta bioavfall, slam från slamavskiljare och slutna tankar eller annat därmed jämförbart avfall för behandling på en grannfastighet eller någon annan fastighet i närheten, om den egna eller gemensamma behandlingen är småskalig och behandlingen har godkänts i kommunens avfallshanterings- eller miljöskyddsföreskrifter. En begränsning av användningen till fem bostadslägenheter skulle säkerställa att det är fråga om sådan småskalig behandling som avses i lagen.

Avhämtning och lastning av avfall

Efter att de nuvarande avfallshanteringsföreskrifterna trädde i kraft har lastningstiderna för avfall enligt bestämmelserna utvidgats för viss tid med två undantagsbeslut. Lastningstiderna för avfall enligt bestämmelserna (31 §) behöver ändras, eftersom antalet avfallskärl som töms har ökat i och med ändringen av skyldigheterna att samla in avfall separat. Syftet med ändringen är att säkerställa att nödvändiga tömningsåtgärder hinner göras så bra som möjligt under alla förhållanden. Samtidigt ska man också beakta invånarnas trivsel och trafiksäkerhet.

Lastningstiderna som presenterades i utkastet till föreskrift 8.4–15.5 har ändrats i förslaget till avfallshanteringsföreskrift efter att utkastet varit framlagt. Lastningstider har fastställts i förslaget genom att förbjuda lastning av avfall nattetid mellan kl. 05 och 22. I bestämmelsen beaktas inte veckodagar på annat sätt än genom att i regel styra lastningen till att ske på vardagar.

Förändringen ger möjligheter att klara av ökningen av insamlade avfallsslag och exceptionella situationer och störningar. Det minskar behovet av ansökningar och beslut om undantag från avfallshanteringsföreskrifterna och påskyndar därmed reaktionen även på överraskande störningssituationer. Det är känt att tömning av avfallskärl som sker tidigt på morgonen orsakar bullerolägenheter, men å andra sidan är det med tanke på trafiksäkerheten säkrare och lättare att genomföra tömningen tidigare på platser där det senare finns mycket trafik och personer som rör sig på gården. Lastning under veckoslut och helgdagar begränsas av högre kostnader och lastningen sker redan därför i praktiken på vardagar.

Utlåtanden om lastning av avfall:

Salo miljöskyddsmyndighet säger att lastningstiderna bör bevaras oförändrade. Utlåtandet har inte motiverats.

Autoalantyöntekijät ry påpekar att man i lastningstider under veckoslut och söckenhelger ska se till att förarnas veckovilor bevaras. Den oro som framförs i utlåtandet beaktas inte i de kommunala avfallshanteringsföreskrifterna, utan arbetsgivaren ska sörja för vilotiderna.

Kiinteistöliitto Varsinais-Suomi ry påpekar att tömningar under tidiga vardagsmorgnar kan orsaka bullerolägenheter för invånarna och att fastigheterna behöver information om tömningstiderna.

LSJH har i sitt utlåtande gett ett förslag för lastningstider. Enligt utlåtandet vore det bra att lastningstiderna var på vardagar mellan kl. 05 och 22 och på lördagar, söndagar och söckenhelger mellan kl. 07 och 18. Om det finns flera söckenhelger under samma vecka, är lastning tillåten kl. 6–22 på lördagen i den aktuella veckan.

Användning av avfall i markbyggnad och jordförbättring (22 §)

NTM-centralen i Egentliga Finland ger ett utlåtande om punkten om återvinning av avfall i markbyggnad.

NTM-centralen föreslår preciseringar som utesluter de känsligaste områdena från återvinning och säkerställer att skadliga ämnen eller annat byggavfall inte får finnas med det material som ska återvinnas. NTM-centralens förslag har skrivits in i föreskrifterna som sådant. Termerna "icke-förorenat betong- och tegelavfall", "täckning" och "beläggning" som används i förslaget har inte i enlighet med förslaget lagts till i definitionerna (2 §), utan definitionen av dem har inkluderats direkt i föreskriftstexten i 22 §, eftersom termerna används endast här i texten.

Övriga ändringar

40 § om egen kompostering av slam från slamavskiljare och slutna tankar har korrigerats så att möjligheten att kompostera slammet på egen hand gäller både toalettavlopps- och tvättvattenslam. Kravet på separering och torkning av slam före kompostering har lagts till i behandlingen av tvättvattenslam. Rusko tekniska nämnd föreslår i sitt utlåtande att det antal bostadslägenheter som nämns i 40 § och vars slam den aktiva jordbrukaren kan behandla ska höjas till nio. I föreskriften är antalet lägenheter fem, eftersom egen behandling enligt 41 a § i avfallslagen ska vara småskalig.

Utkastet har med anledning av Finncont Ympäristötuotteet Oy:s utlåtande ändrats i fråga om 23 § så att komposterande bioavfallskärl inte förbjuds vid fastighetsvis avfallstransport. Kärlet lämpar sig som bioavfallskärl. I avfallskärl som omfattas av fastighetsvis avfallstransport får det dock inte finnas kompostjord (25 § fyllning av avfallskärl).

I avfallshanteringsföreskrifterna har också beretts ändringar i flera andra punkter utöver de ovan nämnda ändringarna. En del av ändringarna ändrar dock inte föreskrifternas innehåll, utan endast formuleringen korrigeras för att förbättra läsbarheten eller undvika tolkningsfel.

Bilaga 1Avfallshanteringsföreskrifter för Sydvästra Finland

Bilaga 2Motiveringspromemoria för avfallshanteringsföreskrifterna

Tilläggsmaterial 1​Inkomna utlåtanden och ställningstaganden 11 st.

Tilläggsmaterial 2Sammanställning av utlåtanden och ställningstaganden

Tilläggsmaterial 3​Förslag till avfallshanteringsföreskrift, där ändringarna är markerade

Tilläggsmaterial 4​Motiveringspromemoria till avfallshanteringsföreskrifterna, där ändringarna är markerade

Tillsynsdirektör Leena Salmelainen:

Förslag​Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd beslutar att godkänna avfallshanteringsföreskrifterna i enlighet med bilaga 1. Avfallshanteringsföreskrifterna träder i kraft 1.8.2024 trots eventuellt ändringssökande.

BeslutFörslaget godkändes.

Beslutsfattande

Beslut i ärendet fattades efter två omröstningar.

1:a omröstningen

Vid omröstningen med namnupprop röstade Breilin, Engblom, Granroth, Hannula, Nevavuori, Nieminen, Rantanen, Riikonen och Silander för fortsatt behandling.

Förutom Agge Hiltunen röstade Piitulainen för bordläggningsförslaget.

Palomäki, Vainio, Erkkilä-Häkkinen och Korimäki var frånvarande från mötet.

Man beslöt att fortsätta behandlingen av ärendet med rösterna 9-3, 4 frånvarande.

2:a omröstningen

Vid omröstningen med namnupprop röstade Breilin, Engblom, Granroth, Hannula, Nevavuori, Nieminen, Rantanen, Riikonen och Silander för fortsatt behandling.

Förutom Hiltunen understödd av Agge röstade dessutom Piitulainen för ett remitteringsförslag.

Palomäki, Vainio, Erkkilä-Häkkinen och Korimäki var frånvarande från mötet.

Man beslöt att fortsätta behandlingen av ärendet med rösterna 9-3, 4 frånvarande.

Hiltunens remitteringsförslag var följande:

Jag föreslår att Sydvästra Finlands avfallshanteringsbestämmelser återremitteras till ny beredning.

Motiveringar för återremittering till ny beredning:

I det nu föreslagna tillägget föreslås att LSJH levererar ett sopkärl till fastigheter som omfattas av kommunal avfallstransport, om konsumenten är i behov av ett nytt sopkärl eller om kärlet inte lämpar sig för det insamlingssystem som de fastställt. I förslaget nämns att det inte uppstår några kostnader NU, men att det under de kommande åren införs en avgift till tömningen av sopkärlen på basis av sopkärlstjänsten. Avgiftens belopp fastställs senare och tillkommer oavsett om man använder LSJH:s sopkärlstjänst eller inte.

Om 6 § godkänns i denna form, ger den LSJH fullmakt att bestämma fast flytten av en enda skruv från ibruktagandet av deras sopkärl. På basis av detta kan man också ålägga människor att ta t.ex. ett flerfackskärl som de inte använder men som de ändå kan debiteras för. Sopkärlen är långlivade och så ska det också vara. Människor ska ha frihet att göra sina inköp självständigt, liksom även företagare att sälja sopkärl till konsumenter. Att lägga till kostnader till tömningsavgifterna är inte förenligt med människors användning av tjänsten och behov. Avgiften för kärltjänsten ska betalas endast av den som använder tjänsten. Ovan nämnda frågor uppfyller definitionerna av missbruk av dominerande ställning på marknaden. Bakgrunden till förbudet är att en fungerande konkurrens upprätthåller bland annat konkurrenskraftiga priser och högklassiga produkter, vilket främjar konsumenternas intressen. Missbruk av dominerande ställning på marknaden som förbjuds i konkurrenslagen och artikel 102 i EUF-fördraget kan hänföra sig till prissättning, till exempel vid oskäligt hög prissättning, prisskruv, underprissättning eller prisdiskriminering. Vid missbruk kan det också vara fråga om till exempel vägran att leverera, förbinda sig eller ensamåterförsäljningsavtal eller exklusivt inköpsavtal. Däremot är det motiverat att ett trasigt kärl inom två månader byts ut mot ett nytt sopkärl som uppfyller de gällande kraven. Om avfallskärlet inte har bytts inom utsatt tid har Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab behörighet att leverera ett nytt kärl och fakturera för det.

Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab:s vice verkställande direktör Jaana Turpeinen och servicedirektör Cati Huhta presenterade ärendet på mötet. De lämnade mötet efter presentationen.

​​​