av kraven i enlighet med 37.1 § i avfallslagen inte nödvändig när man beslutar att övergå till avfallstransport anordnad av kommunen. Utredningsmaterialet har med tanke på beslutets resultat varit tillräckligt för att avgöra ärendet.

Beredningen eller beslutet kan inte anses vara partiskt utgående från att beslutets slutresultat inte enligt de överklagandes åsikt är bra.

Beslutets övergångstid

Enligt besvär inlämnat av Salon Imuaotot Oy och RVT-Laskenta Ky är den i beslutet fastställda övergångstiden för transport anordnad av kommunen felaktig.

Enligt det överklagade beslutet övergår man stegvis till av kommunens anordnad slamtransport åren 2021–2026. Den långa övergångstiden har motiverats separat i beslutet under punkten ”Tidsschema för eventuell övergång till av kommunen anordnad transport”. En direkt övergång till av kommunen anordnad transport vid en exakt fastställd tidpunkt inom hela verksamhetsområdet och alla entreprenadsområden skulle medföra betydande problem för bland annat omsorgsfull planering av transportentreprenaderna, konkurrensutsättning och förarnas möjligheter att delta i konkurrensutsättningen av så många entreprenader som möjligt.

I 149.4 § i avfallslagen har stadgats att övergången till av kommunen anordnad avfallstransport kan ske tidigast tre år efter att beslutet har fattats och senast fem år efter att lagen har trätt i kraft. En övergångstid enligt detta lagrum för transportsystemets upphörande har därmed löpt ut redan 1.5.2013. Även den tidsram som anges i lagrummet för upphörande av avfallstransport anordnad av fastighetsinnehavaren och övergång till av kommunen anordnad transport har löpt ut redan 30.4.2017. Vid agerande i enlighet med det överklagade beslutet skulle en övergång till av kommunen anordnad transport och upphörandet av den avtalsbaserade transporten ske tidigast nio år efter att lagen har trätt i kraft, det vill säga cirka fyra år för sent. I detta falla skulle övergångstiderna i ovan nämnda lagrum inte som sådana kunna tillämpas.

I detta fall är det dock nödvändigt att med tanke på skyddet av de berättigade förväntningarna som skyddet av egendom i enlighet med grundlagen förutsätter nödvändigt att reservera en tillräckligt lång övergångstid för att avfallstransportörerna ska få tillräckligt med tid att anpassa sin verksamhet till de förändrade omständigheterna. Vid bedömningen av en tillräckligt lång övergångstid måste man beakta att bland annat förarna, efter det att den nuvarande avfallslagen trädde i kraft, har varit medvetna om att man i områden med avtalsbaserade transporter i enlighet med den gamla avfallslagen måste avgöra transportfrågan på nytt och att en eventuell övergång till av kommunen anordnad transport borde ha genomförts senast 30.4.2017. Genom att agera enligt det överklagade beslutet är övergångstiden och därmed även förberedelsetiden för förarna betydligt längre än vad som ursprungligen har fastställts i avfallslagen. Eftersom tidigare beslut i anslutning till transport av slam har upphävts med stöd av besvären har det inte utgående från dessa kunnat uppkomma skydd för berättigade förväntningar.

Utgående från det ovan nämnda anser nämnden att övergångstiden i det överklagade beslutet är tillräcklig, eftersom de första av kommunen anordnade transporterna inleds tidigast i november 2021, så att även villkoret i 149.4 § i avfallslagen gällande en övergångstid på tre år från det att beslutet har fattats uppfylls.

I Tavastehus förvaltningsdomstols avgörande Dnr 01242/17/5149 har en övergångstid på två år och fyra månader ansetts vara tillräcklig i ett motsvarande fall. Enligt Miljöministeriets avfallslagshandbok (”Avfallslagshandbok: Miljöförvaltningens anvisningar 5/2015) är ”En lämplig övergångstid är vanligtvis, beroende av situationen, 2–3 år. Övergångstiden kan vara kortare om orsaken till övergången till transport som anordnas av kommunen till exempel är att sådan service saknas i området.” Risken för att transportservicen ska saknas i vissa skärgårdsområden i Pargas har varit uppenbar redan när beslutet har fattats.

Avsaknaden av utlåtanden i föredragningslistan

Enligt besväret inlämnat av Salon Imuautot Oy och RVT-Laskenta Ky har det utlåtande Salon Imuautot Oy avgett i transportfrågan inte öppnats i föredragningslistan när man har läst bilagorna.

Man har informerat om anhängiggörandet i beslutsfrågan gällande slamtransport samt möjligheten att påverka på det sätt som har angetts i beslutet. När beslutet har fattats har myndigheten haft tillgång till alla utlåtanden och andra ställningstaganden samt utredningar som har inlämnats i anslutning till ärendet. På grund av materialets mängd och stora omfattning har inga utlåtanden eller annat material i anslutning till ärendet bifogats till föredragningslistorna eller protokollen. Utlåtanden av båda överklagande har omnämnts i den sammanfattning som har sammanställts av utlåtanden och ställningstagande i form av beslutets tilläggsmaterial (tilläggsmaterial 8), där man har registrerat vem som har inlämnat utlåtandet eller annan åsikt samt ställningstagandets innehåll i korthet.

Röstningsordning

Enligt besväret inlämnat av Salon Imuautot Oy och RVT-Laskena Ky skulle röstningsordningen ha varit felaktig, eftersom Hannu Rautanens ändringsförslag som i första omröstningen blev beslut hade ställts mot Lauri Havias ändringsförslag. Enligt motiveringarna skulle Rautanens förslag ha varit ett uttalande av klämkaraktär och inte ett ändringsförslag. Av besväret framgår inte på vilket sätt Rautanens tillägg borde ha behandlats i nämnden.

Rautanen har på mötet tydligt uttryckt att ha gör ett tillägg tillbasförslaget. Det har därmed varit frågan om ett ändringsförslag som består av den föredragandes basförslag och ett till detta gjort tillägg. Tillägget har varit enligt följande: ”Därtill beslöt nämnden att det vid anordnandet av slamtransporter är viktigt att ta i beaktande åsikter om storleken på konkurrensområdena som presenterats i utlåtanden och ställningstaganden samt lokala företagares möjligheter att delta i konkurrensen.” Tillägget ställer inga ovillkorliga och strikta villkor för ordnandet av en konkurrensutsättning utan påminner konkurrensutsättaren om att man måste beakta den oro som har framkommit i kommunernas och olika aktörers utlåtanden och ställningstaganden.

Detta strider inte mot kommunallagen eller upphandlingslagen. Den som sköter om konkurrensutsättningen ordformen i nämndens beslut oberoende av att man i konkurrensutsättningen tillämpar  anknytande lagstiftning.

Enligt 151 § i Åbo stads förvaltningsstadga ” kan en fullmäktigeledamot framställa en kort hemställningskläm till stadsstyrelsen.

Hemställningsklämmen ska hänföra sig till det ärende som behandlas och den får inte stå i strid med fullmäktiges beslut och inte innebära en ändring eller utvidgning av detta. När fullmäktige fattat sitt egentliga beslut i ärendet, delges stadsstyrelsen hemställningsklämmen utan omröstningsförfarande, såvida den fått understöd.” Förfarandet med klämmar tillämpas inte på nämndernas beslutsfattande. I kommunallagen förekommer inte några bestämmelser gällande klämmar.

Omröstningen sker genom att tillämpa så kallad parlamentarisk omröstning. De två beslutsförslag som gäller samma ärende och som avviker mest från basförslaget ställs mot varandra och det vinnande förslaget ställs ännu mot det senaste basförslaget Kommunallagen – Bakgrund och tolkningar, Harjula–Prättälä 2015, s. 704). I en situation när det i ändringsförslagen inte är frågan om samma ärende kan varje ändringsförslag ställas direkt mot basförslaget. Detta är typiskt fallet till exempel vid omröstning som gäller budgeten eller detaljplansbestämmelser, där ändringsförslagen gäller skilda ärenden (till exempel två separata budgetar eller planbestämmelser). I detta fall är det inte motiverat att ställa dem mot varandra i omröstningen, eftersom de inte tävlar med varandra. Detta förutsätter att det är frågan om en situation där båda ändringsförslagen kan leda till ett beslut. I nämndbehandling av det överklagade beslutet har det inte varit frågan om en sådan situation. Röstningsordningen i ärendet har därmed överensstämt med kommunallagen.

Jäv för nämndledamot

Enligt besväret inlämnat av Salon Imuautot Oy och RVT-Laskena Ky har avfallshanteringsnämndens ordförande Niina Ratilainen varit jävig i beslutsfattandet. Enligt besvären grundar sig Ratilainens jäv på det faktum att hon har framfört sina åsikter i frågor som berör slamtransporter offentligt genom att svara på påståenden om avfallshanteringen av slam framförda av en journalist vid Turun Sanomat.

Vad gäller jäv ska 28 § 1 moment, punkt 7 i förvaltningslagen tillämpas, enligt vilken en tjänsteman är jävig om förtroendet för hans eller hennes opartiskhet av annan särskild orsak riskeras (så kallad generalklausul angående jäv).

I artikeln i Turun Sanomat i fråga har journalisten lagt fram fyra påståenden om avfallshanteringen av slam för de intervjuade personerna att svara på. Som det framgår av artikeln har journalisten på förhand känt till att det i ärendet gällande slamtransporter kan förväntas uppstå ”politisk oenighet” och påståendena har utgående från detta sammanställts som uppenbart provocerande och ledande (till exempel påstående 1: ”Det nuvarande systemet, där fastighetsinnehavaren ansvarar för tömning av slamavskiljare och samlingsbrunnar måste ändras.”). Det är även möjligt att journalistens text inte exakt motsvarar det de intervjuade i verkligheten har sagt.

Ratilainen tar dock inte i intervjun utgående från artikeln och trots journalistens ledande påståenden ställning till enligt vilket transportsystem slammet i fortsättningen ska transporteras och hon utestänger till exempel inte möjligheten att transporten av slam skulle kunna fortsätta även enligt det så kallade ”nuvarande systemet”. Däremot uttrycker Ratilainen sin åsikt om att ”det nuvarande systemet inte fungerar felfritt”. På motsvarande sätt lyfter hon i sina ställningstaganden fram sin åsikt om fördelarna med centralt konkurrensutsatta transporter. Ratilainens kommentarer har till alla delar varit moderata och bör anses som ett framförande av åsikter som hör samman med normal politisk debatt och demokrati.

Yttrandefriheten som tryggas i grundlagen och den kommunala demokratins funktionsduglighet förutsätter att alla kommuninvånare ska ha samma rätt att framföra sina åsikter även offentligt utan att detta skulle göra dem jäviga i beslutsfattande. I egenskap av nämndens ordförande ska Ratilainen även anses ha rätt att svara på frågor ställda av pressen som berör ärenden som är anhängiga i nämnden.

Enligt ovan nämnda motiveringar och även med hänvisning till fallet HFD 2004:16 kan förtroendet för Ratilainens opartiskhet inte anses ha riskerats utgående från de åsikter som har framförts i artikeln på så sätt att hon skulle ha varit jävig att besluta i ärendet på det sätt som avses i 28 § 1 moment, punkt 7 i förvaltningslagen.

Mängden slam som uppkommer i området

I ett flertal besvär har framförts ett påstående om att avfallshanteringsnämnden har framlagt som sin åsikt att det inom nämndens verksamhetsområde uppkommer cirka 185 000 m3 fastighetsvist slam årligen, av vilket 120 000 m3 saknas.

Nämnden har inte i det överklagade beslutet eller på någon annan plats framfört någon egen åsikt om mängden slam och det överklagade beslutet har inte heller motiverats med någon uppskattning av en viss mängd slam eller med någon utredning. Vid beslutsfattandet i ärendet har myndigheten haft tillgång till ett flertal utredningar där mängden slam som uppkommer har uppskattats och man har kommit fram till olika resultat. Utgående från utredningsmaterialet står det alltså klart att de mängder slam som bedöms uppkomma avviker från varandra.

Nämndens egna uppgifter eller uppskattningar av mängden slam grundar sig på de transportuppgifter som man i enlighet med 39 § i avfallslagen har fått från förarna och vilka har antecknats i ett transportregister i enlighet med 143 § i avfallslagen. Utgående från uppgifterna i transportregistren måste nämnden kunna följa uppfunktionsdugligheten hos och slamströmmarna inom den fastighetsvisa transporten av slam som kommunen ansvarar för.

Enligt uppgifterna i transportregistret tömde förarna år 2017 slambehållare på cirka 9 100 fastigheter i området och sammanlagt cirka 47 000 m3 slam insamlades till behandlingsanläggningarna. I området finns dock cirka 43 000 bostadsfastigheter med slambehållare, av vilka cirka 27 000 är utgörs av fast bosättning och de resterande av fritidsbosättning (från dessa tal saknas Nådendals stads fastigheter). Mängden slam på 47 000 m3 som enligt uppgifterna i transportregistret insamlades och transporterades till godkända behandlingsanläggningar år 2017 kommer alltså från fastigheter som utgör mindre än en fjärdedel av fastigheter med slambehållare i området eller till och med som högst endast en tredjedel av permanenta bostadsfastigheter med slambehållare.

Såsom man bland annat i Nådendals besvär har konstaterat kan slam som uppkommer vid boende även i enlighet med avfallshanteringsbestämmelserna utnyttjas i liten skala som gödsel inom jordbruket. Självständigt utnyttjande ska i enlighet med kommunens avfallshanteringsbestämmelser meddelas till nämnden för att slamhanteringen för även dessa fastigheter ska kunna följas upp och utnyttjandets lämplighet ska kunna säkerställas på förhand. Åren 2013–2018 har till nämnden inlämnats en anmälan om självständigt utnyttjande inom området för avtalsbaserad slamtransport och denna anmälan gällde cirka 10 m3 slam från ett hushåll. Om det alltså förekommer utnyttjande av slam i liten skala i området har detta inte anmälts till avfallshanteringsnämnden och nämnden har inga uppgifter om vem som har utnyttjat slammet, mängden slam som har utnyttjats eller på vilket sätt det har utnyttjats.

Handlingar som bilaga till utlåtandet

Förvaltningsdomstolen har begärt att handlingar som har samlats vid behandlingen av ärendet eller handlingar i anslutning till detta ska bifogas handlingarna och att en förteckning över bifogade handlingar ska inkluderas i utlåtandet. En förteckning över handlingarna finns som bilaga till protokollet.

Mer information

Mer information i ärendet ger vid behov avfallsserviceombud Veli-Matti Suhonen, 040 1807657

Bilaga 1Förteckning över handlingar som har bifogats utlåtandet

Tilläggsmaterial 1Besvär inlämnat av Länsi-Suomen kuljetusyrittäjät ry

Tilläggsmaterial 2Besvär inlämnat av Rusko kommun

Tilläggsmaterial 3Besvär inlämnat av S:t Mårtens kommun

Tilläggsmaterial 4Besvär inlämnat av Nådendals stad

Tilläggsmaterial 5Besvär inlämnat av Salo stad

Tilläggsmaterial 6Besvär inlämnat av Pemar stad

Tilläggsmaterial 7Besvär inlämnat av Salon Imuautot Oy och RVT-Laskenta Ky

Tilläggsmaterial 8Besvär inlämnat av Salon yrittäjät ry

Tilläggsmaterial 9Besvär inlämnat av Pöytis kommun

Tilläggsmaterial 10Besvär inlämnat av Lundo kommun

Tilläggsmaterial 11Besvär inlämnat av Aura kommun

Tilläggsmaterial 12Besvär inlämnat av Sagu kommun

Tilläggsmaterial 13Besvär inlämnat av Nousis kommun

Tilläggsmaterial 14Besvär inlämnat av Henna Takatalo

Tilläggsmaterial 15Besvär inlämnat av Masku kommun

Tilläggsmaterial 16Besvär inlämnat av S:t Karins stad

Tilläggsmaterial 17Besvär inlämnat av Virmo kommun

Tillsynsdirektör Leena Salmelainen:

FörslagSydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd beslutar ge Åbo förvaltningsdomstol ett utlåtande enligt ovan nämnda förslag.

BeslutÄrendet bordlades enhälligt med understöd av Ratilainens och Rautianens förslag.

Före bordläggningen framlade Havia med understöd av Vähä-Rahka följande ändringsförslag:

Jag föreslår att Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd i sitt utlåtande till Åbo förvaltningsdomstol konstaterar att de besvärandes krav är berättigade och att Åbo förvaltningsdomstol därför ska godkänna besvären, häva det överklagade beslutet och återremittera beslutet till avfallshanteringsnämnden för ny beredning.

Bordlag 14.2.2019 § 3.

BeslutFörslaget godkändes. Beslutet i ärendet fattades med rösterna 8–6.

I omröstningen med namnupprop röstade Ahlgren, Jormakka, Kallio, Ratilainen, Rautanen, Salmi, Salminen och Salovius-Laurén för föredragandes förslag.

För Havias ändringsförslag, med understöd av Vähä-Rahka, röstade Kivelä, Seikola, Tammi och Ylhäinen.

Innan beslutet fattades beslöt nämnden att ordförande var jävig gällande förslaget av Havia med understöd av Vähä-Rahka.

I omröstningen med namnupprop ansåg inte Ahlgren, Jormakka, Kallio, Kivelä, Rautanen, Salmi, Salminen och Salovius-Laurén att ordförande var jävig.

Havia, Tammi, Seikola, Vähä-Rahka och Ylhäinen ansåg att ordförande var jävig.

Nämnden beslöt med rösterna 8–5 att ordförande inte är jävig vad gäller ärendets behandling.

Havias förslag var följande:

Jag föreslår att Sydvästra Finlands Avfallshanteringsnämnd i sitt utlåtande till Åbo förvaltningsdomstol konstaterar att de ändringssökandes krav är berättigade och att Åbo förvaltningsdomstol därför ska godkänna besvären, häva det överklagade beslutet och återremittera beslutet till avfallshanteringsnämnden för ny beredning.

Ratilainen meddelade jäv i ett ärende och lämnade mötet för den tid ärendet behandlades. Tammi fungerade som ordförande vid behandlingen av jäv.

Kälviäinen deltog inte i mötet