Stadsmiljösektorn, planeringsingenjör Andrei Panschin och trafikingenjör Jaana Mäkinen den 19 november 2018:

Stadsmiljösektorn ber om ert utlåtande för det 24 augusti 2018 uppdaterade och 25 september 2018 ändrade Åbo generalplansutkast och därtill anknytande alternativgranskning av trafiknätverket i centrum.

Stadsstyrelsen beslöt (den 5 november 2018 § 420) att godkänna det i början av hösten uppgjorda generalplansutkastet och placera ut det till påseende. Samtidigt beslöt stadsstyrelsen att beredningen av trafikplanen för år 2029 fortsätter på den grund, att privatbilism tillåts på Domkyrkobron och på Aningaisgatan och att besluten gällande Aurabron görs utifrån det som erfarits. Det betyder att anteckningar i generalplanen gällande trafiknätet i centrum kommer ännu att ändras när man utarbetar generalplansförslaget.

Planutkastet som finns till påseende består av en huvudkarta och sju temakartor samt ett planreferat. Vi hoppas att ni bekantar er med utkastet och att ni vid behov gör för er viktiga kompletterings- och ändringsförslag. Ni kan även uttrycka era åsikter med en presentation bstående av flera kartor. Under behandlingen av generalplansutkastet har det i diskussioner framkommit några ärenden, till vilka vi speciellt önskar ställningstaganden.

Framkomna ärenden:

-Märkningssättet för Kuppis kolonialträdgård

-Den indikativa gatudragningen vid gränsen till Reso och dess påverkan på gönområdesnätverket (miljöskyddsbehov)

-Detlajnivån i märkningen av centrumområden

-promenadcentrets omfattning och huvudsakliga utbredningsriktning

-kollektivtrafikrutternas placering i centrum

-huvudsakliga cykelrutter i centrum

-bilismens ställning i centrum och eventuell begränsning av biltrafiken på broarna i centrum

Utlåtandet ska lämnas in senast den 31 december 2018 till Stadsmiljösektorn, PB 355, 20101 Åbo eller per e-post till adressen: kaupunkisuunnittelu@turku.fi.

Generalplansutkastet och alternativgranskningen av trafiknätet i centrum finns till påseende i Stadsmiljösektorns kundtjänst, adress Puolalagatan 5, 2. vån. samt på internet: www.turku.fi/yleiskaava2029

Länk: Yleiskaava2029

Om utlåtandet, eller en anmälan om att utlåtandet är på kommande, inte levereras inom utsatt tid, tolkas det att utlåtaren inte har anmärkningar om utkastet.

Planeringschef Lauri Jorasmaa 12.12.2018:

Tidsfristen för utlåtanden har förlängts, för att man ska kunna besluta om utkastet vid Kotn:s möte den 23 januari 2019.

BAKGRUND

www.turku.fi/yleiskaava2029

”Generalplanen är en plan med vilken man i stora drag styr utvecklande och placering av stadsmiljö och trafikarrangemang. Målet är en fungerande, ekonomisk och harmonisk samhällsstruktur. Beredningen av generalplanen styrs av Åbo stadsregions strukturmodell 2035 som Åbo och grannkommunerna har godkänt.

Målet för Åbo nya generalplan är att stärka Åbos ställning, attraktionskraft och konkurrenskraft. Målåret för generalplanen är 2029, då staden fyller 800 år.

Från en utvecklingsvision till ett utkast

Utkastet utgår från en utvecklingsvision, som riktar tillväxten främst till centrum och kollektivtrafikens huvudrutter. Utkastet innehåller ett referat, huvudkarta och sju temakartor som anknyter till bl.a. trafik, service samt kultur- och grönmiljön. I beredningen har man utnyttjat temavisa utredningar.”

Den regionala kollektivtrafiken bör i sitt utlåtande speciellt ta ställning till framkomna ärenden till vilka man i synnerhet önskar åsikter, till kartor som påverkar kollektivtrafiken och till utkastet om trafikplanen i centrum ur kollektivtrafikens synvinkel.

UTLÅTANDE

Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om Åbo generalplan 2029 och därtill anknutna utkastet om trafikplanen för centrum. Nämnden avger sitt utlåtande ur kollektivtrafikens synvinkel och konstaterar följande.

1.I synnerhet önskar man ställningstaganden om framkomna ärenden. 

•Märkningssättet för Kuppis kolonialträdgård

oPåverkar inte nämnvärt kollektivtrafiken

•Den indikativa gatudragningen vid gränsen till Reso och dess påverkan på gönområdesnätverket (miljöskyddsbehov)

oPåverkar inte nämnvärt kollektivtrafiken​

•detaljnivån i märkningen av centrumområden

oPåverkar inte nämnvärt kollektivtrafiken

•promenadcentrets omfattning och huvudsakliga utbredningsriktning

oPåverkar väsentligt även kollektivtrafiksystemet. Den huvudsakliga utbredningsriktningen bör även stöda sig på kollektivtrafikens normala linjestruktur som är koncentrerad till östra sidan av centrum. Promenadcentret som utvidgar sig österut stöder sig på och stöder det naturliga kollektivtrafiksystemet och beaktar den eventuella dragningen av 1. skedet av spårvägen/superbussen till Kråkkärret.

•kollektivtrafikrutternas placering i centrum

oVäsentlig påverkan på kollektivtrafiken – se punkt 3, kommentarer om trafikplaneringen i centrum

•huvudsakliga cykelrutter i centrum

oI trafikplanen för centrum nämns att gatorna ska ges olika roller i enlighet med hurudan trafikform och stadsmiljö man vill främja. Olika trafikformer ska fungera tillsammans i god harmoni och genom att rollbesätta gatorna tydligt skapar man förutsättningar för ett väl fungerande trafiksystem. Huvudrutterna för cykling, kollektivtrafik och övriga fortskaffningssätt borde gå vid samma stråk i centrum och endast på gator med tillräckligt utrymme. Eftersom det är mycket viktigt att även sörja för en trivsam stadsmiljö, betyder gators rollbesättande i praktiken att fortskaffninigsformerna så ofta som möjligt borde placeras vid olika stråk. Ur en trygg trafik- och stadsmiljös synvinkel bör man undvika att korsa huvudsakliga trafikrutter med varandra     

•bilismens ställning i centrum och eventuell begränsning av biltrafiken på broarna i centrum.

oDomkyrkobron och Aurabron har en betydande roll ur centrumtrafiksystemets synvinkel Alternativen A och B i trafikplanen 2019 är inte möjliga om inte biltrafiken på Domkyrkobron begränsas. Alternativen A och B i trafikplanen 2019 är inte möjliga om inte biltrafiken på Aurabron begränsas. Altenativ C medför att anslutnings- och filarrangemangen vid Asingaisbron måste ändras.  

oI trafikplanen konstateras, att det i centrum är nödvändigt att gynna fortskaffningsformer som till utrymmesutnyttjandet är effektiva. Med ökande trafikmängder betyder det att centrums genomfartstrafik med personbil måste begränsas senast då spårväg/superbuss förverkligas på Domkykobron.

2. Kartor som påverkar kollektivtrafik

Karta 1: Samhällsstruktur (huvudkarta)

Den allt tätare zonen för hållbar stadsstruktur stöder sig väl på kollektivtrafikens stamlinjelösningar (buss och spårväg/superbuss). Ur stamlinjernas servicevinkel vore det möjligt att utsträcka zonen vidare till Uittamo, Kohmo, Haarla, Kungsbäcken samt Perno/Pansio. Dessa områden kan ändå ses som utvecklingsobjekt efter år 2029. Stamringlinjen som ska förverkligas i Åbo kan höja potentialen för speceillt Uittamo och närområdet vid den eventuella bron vid Hirvensalo. Stamringlinjen stöder även utvecklingen av områdena Oxbacka, Jyrkkälä, Pahaniemi och Vienola. 

På kartan presenteras två zoner för produktionsverksamhet och logistik. Av dessa stöder sig området Perno och Pansio väl på kollektivtrafikens stamlinjelösningar. Området norr om ringvägen stöder kollektivtrafikens lösningar speciellt vid flygfältets och Jäkärlä områden. Till övriga delar är den nordliga zonen ett område med ett mera begränsat kollektivtrafikutbud, vilket påverkar vilket slags produktionsverksamhet som kommer att söka sig till området.

Åbo vetenskapsparks innovations- och kunskapscenter är välplacerad utmed stamlinjelösningarna. Området är stadd i kraftig tillväxt och i planeringens följande skeden bör man definitivt säkerställa kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar. Området befinner sig i den omedelbara närheten av riksväg 1 och å andra sidan är målet att främja områdets anknytning till en del av stadsstrukturen genom att utveckla smidiga promenad-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser till tjänster och närrekreationsområden i centrum. Närheten av den betydande huvudleden för biltrafik och å andra sidan målet för goda promenad-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser betyder att områdets generalplanering inte kan stöda sig på biltrafik och hållbara fortskaffningsformer bör stödas på alla sätt om man vill uppnå målet.

Karta 2: Boende

Placeringen av invånarmålsbaserat byggande i stadsområdet är att rekommendera ur kollektivtrafikens synvinkel. De nya eller väsentligt föränderliga bostadsområdena befinner sig i huvudsak optimalt utmed kollektivtrafikens stamlinjer och stöder sålunda målet att rikta tillväxten utmed kollektivtrafikens huvudrutter. Såsom i centrum, är det även i övriga områden med tät bostadsbebyggelse nödvändigt att gynna trafikmodeller som till utrymmesutnyttjandet är effektiva.  

Av områden där man föreslagit nytt boende stöder sig Pahaniemi väl på kollektivtrafiken, medan Övre St. Marie-Koskennurmi och Patis befinner sig längre ifrån kollektivtrafikens kärnområde.

Karta 3: Tjänster och näringar

Tjänste- och näringsområden som befinner sig i zonen för tätare stadsbebyggelse har placerats på målenliga platser för att kunna stöda sig på kollektivtrafik. 

Karta 4: Trafik

I trafikkartan presenteras den under den regionala kollektivtrafikens beredning varande stamlinjekartan. Den aktuella kartan är från utkastskedet sommaren 2018 när utlåtanden om kartorna samlades in. Vid tiden för utlåtandets givande om generalplanen 2029 finns det inte ännu beslut om omfattningen av stamlinjernas förverkligande. Linjestrukturen baseras för de radiemässiga stamlinjerna kraftigt på de befintliga starka kollektivtrafiklinjerna, som sannolikt kommer att vara stamlinjer i framtiden. Den 8 augusti 2016 har Åbo stadsstyrelse beslutat att förverkliga en stamringlinje i Åbo, men linjedragningen är inte ännu avgjord. Till dessa delar ingår vissa antaganden om stamringlinjens rutt i generalplanens 2029 trafikkarta.   

I utredningen Trafikprognoser i Åbo generalplan 2016 konstateras

”Trafikmängderna ökar till år 2029 i synnerhet på Åbo ringväg och gatunätverket i riktning Hirvensalo. Användningen ökar även av övriga infartsleder i centrumområdet. Förverkligandet av Uittamobron har en väsentlig inverkan på ruttval i riktning Hirvensalo och bron ändrar trafiknätet att bli mera s.k. mellnaringbetonat. På motsvarande sätt kommer förverkligandet av det felande avsnittet av Koroisbågen tillsammans med Halisleden att skapa en ny förbindelse från Åbo ringväg bl.a. i riktning Markulavägen. Dessutom har förlängningen av Hipposvägen och Österås nya anslutning en betydande påverkan på ruttval i Österås stadsdels ökande trafik.

I trafikplanen för centrum presenteras kollektivtrafikens ruttalternativ i centrum. Alternativen A, B och C skulle alla innebära att det inte skulle finnas tillräckligt med utrymme för hållplatser i centrum ens för den nuvarande kollektivtrafikmängden. Med ökande mängder användare av kollektivtrafik är det nödvändigt att i centrum gynna fortskaffningsformer som till utrymmesutnyttjandet är effektiva. Stadens ambitiösa klimatmål innebär att hållbara fortskaffningsalternativ bör stödas alltmer. När dessa faktorer sammanfattas till att användningen av centrumområdets infartsleder ökar, förstår man att problemet med kollektivtrafikens ständigt ökande utrymmesbehov i centrum måste lösas med infartslederna till centrum. Som lösning räcker det inte, och det är inte förenligt med målen, att reservera centrumområdet helt och hållet för kollektivtrafik. Man måste kunna föra in kollektivtrafiken till centrum så, att man så väl som möjligt kan lita på att kollektivtrafiken löper. Genom att endast minimera variationen av körtiderna möjliggör man en effektivare användning av centrumhållplatserna. Ett intelligent trafiksystem hjälper, men är inte den enda lösningen. Endast genom att förverkliga kollektivtfrafikfiler till infartslederna och ge kollektivtrafiken tillräckliga trafikljusförmåner försäkrar man en löpande och effektiv kollektivtrafik. Ett fungerande trafiksystem i centrum skapas redan flera kilometer utanför centrum, i praktiken inom hela zonen med tätnande stadsbebyggelse.

3. Utkast till trafikplan i centrum

Stadsstyrelsens beslut, ”att beredningen av trafiklplanen för år 2029 fortsätter på den grund, att privatbilism tillåts på Domkyrkobron och på Aningaisgatan och att besluten gällande Aurabron görs utifrån det som erfarits”, gallrar bort centrums trafikplans målnät A och B. Återstår att jämföra alternativen C och 0+.”

VE 2029 C

Positivt ur kollektivtrafikens synvinkel

•Kollektivtrafiken på andra rutter än de största biltrafikflöden som kommer till centrum.

•Av Trätorget får man en tät bytesplats.

•Torgets sida blir lugnare från Auragatan – ett attraktivare stadscentrum ökar användningen av kollektivtrafk.

•Kollektivtrafiken korsar inte med det övriga biltrafiksflödet på Aningaisgatan.

Negativt ur kollektivtrafikens synvinkel

•Bytessträckorna förlängs på torget

•Hållplatskapaciteten räcker inte utan betydande förmåner på infartslederna till centrum.

•Brahegatan har många tomtinfarter och körningar till parkeringsanläggningar

•Mariegatans filarrangenmang är förvillande om man inte gör betydande arrangemang på Aningaisbron (en anslutning från Aningaisbron till vänster i riktning Helsingfors)

•Bytessträckorna mellan hållplatserna i centrum växer och är ca fyra kvarter som längst.

oAvstånden är för långa

oMan får inte tillräckligt hållplatser till detta avstånd

•Puolalabackens tillgänglighet försvåras, eftersom både centrumhållplatsen och Mariegatans hållplats flyttas längre bort.

•Kollektivtrafiken måste delas på avsnittet Brahegatan/Mariegatan – Aningaisbron, om inte betydande fil- och anslutningsarrangemang görs på bron.

•Arrangemanget belastar Aurabron och trafikflöden som kommer från brons riktning, och det går inte att t.ex. ordna att man kan svänga till Slottsgatan på en egen fil

VE 2029 0+

Positivt ur kollektivtrafikens synvinkel

•Bekant arrangemang för människorna

•Bästa tillgängligheten av alternativen

oTillgängligheten till Puolalabacken bättre än i övriga alternativ.

•Flera skolor och gymnasier

•Konstmuseum

oTill Mariegatan kan man på ett bra sätt ordna hållplatser som betjänar uppe på backen. Lösningen stöder också bättre Mariegatans affärer vid gatuplanet.

•Kortaste bytessträckor

oBytessträckorna för hållplatser i centrum kan hållas vid max. två kvarter

•Kollektivtrafiken korsar inte med det övriga biltrafiksflödet på Aningaisgatan.

Negativt ur kollektivtrafikens synvinkel

•Ett promenadområde fås inte till torgkanten på Auragatan

Av alternativen företes att förverkligas VE 2029 0+ eftersom det beaktar bäst:

•Tillgängligheten till centrum

•Kollektivtrafiksystemets funktion

•Tafiksystemets funktion

•Centrumtrafikens funktion

Även kollektivtrafikarrangemangen för olika undantagstillstånd stöder alternativ 0+. Om kollektivtrafikens huvudflöde till centrum går över Aurabron, betyder det att vid tillfälliga lösningar kan bussar inte hämtas till centrum om inte Auragatans övre del kan användas tillfälligt. Det är lättare att ordna kollektivtrafikarrrangenamang för olika evenemang i centrum om det finns alternativ. Alternativ C begränsar smidigheten av kollektivtrafik per buss betydligt. Smidigheten är å andra sidan ifrågavarande trafikformens fördel i bassituationen jämfört exempelvis med spårväg.

Kollektivtrafikchef Sirpa Korte:

Förslag          Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion beslutar att avge ett utlåtande i enlighet med presentationstexten om Åbo 2029 generalplansutkast och trafikplanen för centrum.