TURUN KAUPUNGIN RAKENNUSJÄRJESTYS
SISÄLLYS
1 § Soveltamisala 3
2 § Rakennusvalvontaviranomainen 3
3 § Toimenpiteiden luvanvaraisuus 3
3a § Ohjeita laitteiden sijoittamisesta 6
4 § Rakentamisen sopeutuminen ympäristöön 7
5 § Tontin rajan ylittäminen 8
6 § Rakennuksen korkeusasema 8
7 § Maanalainen rakentaminen sekä johdot ja rakenteet 8
8 § Hulevesien ja perustusten kuivatusvesien johtaminen sekä jätevesien käsittely 9
8a § Tontin vihertehokkuus 10
9 § Katosten kerrosala 10
10 § Suunnittelutarve 11
11 § Rakennuspaikalle asetettavat vaatimukset 11
12 § Rakentamisen määrä 11
13 § Rakentamisen määrä rantaan rajoittuvalla rakennuspaikalla 11
14 § Rakennuksen sijainti ja sopeutuminen rantaan rajoittuvalla rakennuspaikalla 12
15 § Maatalousrakentaminen 12
16 § Lomarakennuksen muuttaminen vakituiseksi asuinrakennukseksi 12
17 § Rakennuksen korkeusasema ranta-alueilla ja muilla alavilla alueilla 12
18 § Maanrakennustyöt pohjavesialueella ja vedenhankintavesistön valuma-alueella 13
19 § Rakentaminen pohjavesialueella ja vedenhankintavesistön valuma-alueella 13
20 § Pilaantuneen maaperän ja radonin huomioon ottaminen 14
20a § Happamien sulfaattimaiden huomioon ottaminen 14
21 § Puisten perusrakenteiden huomioon ottaminen 14
22 § Vaarallisten aineiden huomioon ottaminen 14
23 § Yleistä pihamaan rakentamisesta 15
24 § Pihamaan korkeusasema 15
25 § Rakennuspaikan kuivana pitäminen 15
26 § Ajoneuvoliittymä- ja liikennejärjestelyt sekä auto- ja polkupyöräpaikat 15
27 § Rakennuspaikan luiskaaminen sekä tukimuurit ja pengerrykset 16
28 § Aidat ja istutukset 16
29 § Rakennuspaikan ja rakennuksen valaistus 17
30 § Ajoneuvojen ja laitteiden säilyttäminen asuin kiinteistöllä 17
31 § Jätehuolto ja varastotilat 17
32 § Määritelmiä 17
33 § Kadut, torit ja muut vastaavat liikennealueet 18
34 § Puistot ja muut virkistysalueet 18
35 § Julkisen kaupunkitilan rakennelmat ja laitteet 18
36 § Julkisen kaupunkitilan valaistus 19
37 § Myynti-, tiedotus- ja mainoslaitteet sekä markiisit 19
38 § Rakennuspaikan ja rakennuksen osoitemerkintä 20
39 § Tapahtumien järjestäminen 20
40 § Kadun tai muun yleisen alueen käyttäminen 20
41 § Tilapäiset työmaarakennukset 21
42 § Rakennushankkeesta tiedottaminen 21
43 § Työmaan perustaminen ja hoitaminen 21
43a § Työmaavedet 22
44 § Työmaan purkaminen ja siistiminen 22
45 § Rakennetun ympäristön hoito ja valvonta 22
46 § Puuston hoitaminen 22
47 § Määräyksistä poikkeaminen 23
48 § Rakennusjärjestyksen liitteet 23
49 § Rakennusjärjestyksen voimaantulo 23
TAULUKOT
26 § Taulukko 1 24
26 § Taulukko 2 25
LIITTEET
Liite 1: Turun kaupungin rakennusjärjestys 51-58 § muutoksineen 26
Liite 2: Liitteen 1 karttaliite 30
Liite 3: Valtakunnallisesti merkittävät maisema-alueet 31
Liite 4: RKY-kohteet 32
Liite 5: Kansallinen kaupunkipuisto 33
Liite 6: Kartta VAK-kuljetusten (ammoniakki) korkean riskin vyöhykkeestä 34
Liite 7: Hulevesitulvavaara-alueet Satava-Kakskerta 35
Liite 8: Hulevesitulvavaara-alueet Ruissalo 36
Liite 9: Hulevesitulvavaara-alueet Maaria-Ilmarinen ja lentoaseman ympäristö 37
Liite 10: Pysäköinnin mitoitusvyöhykkeet 38
1 § Soveltamisala
Turun kaupungissa on noudatettava tämän rakennusjärjestyksen määräyksiä, jotka täydentävät maankäyttö- ja rakennuslain sekä -asetuksen säännöksiä sekä muita maan käyttämistä ja rakentamista koskevia säännöksiä ja määräyksiä. Laki, asetus, oikeusvaikutteinen yleiskaava, asemakaava sekä Suomen rakennusmääräyskokoelman määräykset menevät rakennusjärjestyksen edelle.
Niillä asemakaavoitetuilla kaupunkialueilla, joita koskevat tarkemmat rakentamismääräykset liittyvät vuoden 1964 rakennusjärjestykseen (Liite 1 ja 2), on kyseisiä rakennusjärjestyksen määräyksiä noudatettava siihen asti, kunnes niihin liittyvät asemakaavat on muutettu.
2 § Rakennusvalvontaviranomainen
Turun kaupungin rakennusvalvontaviranomainen on rakennus- ja lupalautakunta. Sen
alaisena toimii rakennusvalvonta. Päätösvallan siirtämisestä määrätään johtosäännössä.
3 § Toimenpiteiden luvanvaraisuus
Maankäyttö- ja rakennuslain 126 a §:ssä mainitut toimenpiteet edellyttävät toimenpidelupaa.
Seuraavat toimenpiteet (kohdat 1-9) eivät kuitenkaan edellytä lupaa, mikäli ne kohdistuvat muuhun kuin asemakaavassa, yleiskaavassa tai lailla suojeltuun ympäristöön taikka asemakaavassa, yleiskaavassa tai lailla suojeltuun tai kulttuurihistoriallisesti tai rakennustaiteellisesti arvokkaaseen rakennukseen.
1 RAKENNELMA
Piharakennelma katoksineen saa olla enintään 20 m2. Piharakennelmia ovat esimerkiksi leikkimökki, kasvihuone ja vaja.
a) Asemakaava-alueella, lukuun ottamatta kaupunginosia I-IX, sallitaan enintään 1 rakennelma/rakennuspaikka. Asemakaava-alueen ulkopuolella sallitaan 3 rakennelmaa/rakennuspaikka, lukuun ottamatta rantaan rajoittuvia rakennuspaikkoja, joissa sallitaan 1 rakennelma/rakennuspaikka.
Rakennelman tulee sijaita vähintään 15 metrin päässä keskivedenkorkeuden mukaisesta rantaviivasta ja rakennelman tulee olla kevytrakenteinen.
b) Turun kaupungin omistamalle kadulle tai muulle yleiselle alueelle sijoitettava rakennelma, mikäli kaupunki on luovuttanut alueen hallinnan kyseiseen toimintaan, eikä rakennelmaa sijoiteta yli 6 kuukauden ajaksi.
Rakennelmaa ei saa sijoittaa asemakaavassa istutettavaksi tai luonnontilaisena säilytettäväksi määrätylle tontin osalle.
Rakennelmaa ei saa käyttää autosuojana tai jätekatoksena.
Rakennelmaksi tulkittava kasvutunneli ei asemakaava-alueen ulkopuolella vaadi lupaa.
Ulkotarjoilualueet (Liiketilojen terassit):
Kevyt ulkotarjoilualue enintään 6 asiakaspaikalle. Katoksia tai muita kiinteitä rakenteita ei sallita. Kalusteet tulee olla sijoitettuna suoraan maanpinnalle, korokerakenteita sallitaan ainoastaan kaltevilla pinnoilla.
Ulkotarjoilualue ei saa haitata julkisen kaupunkitilan käyttöä, jalankulkua, pääsyä kiinteistöön, jätehuollon tai jakeluliikenteen toteutumista, esteettömyyttä tai liikenneturvallisuutta. Ulkotarjoilualueen tulee sopeutua myös kaupunkikuvaan ja ympäristöön. Vapaata jalankulun tilaa pitää olla vähintään 2,1 metriä.
Ulkotarjoilualueelle on järjestettävä esteetön pääsy ja se on suunniteltava liikkumisesteisille soveltuvaksi.
Toiminnasta aiheutuvan melun rajoittamisesta on määräyksiä ympäristönsuojelumääräyksissä ja terveydensuojelujärjestyksessä.
2 YLEISÖRAKENNELMA
Turun kaupungin omistamalle kadulle tai muulle yleiselle alueelle sijoitettava vähäinen katos, kioski, käymälä, yleisöteltta, esiintymislava tai vastaava rakennelma pois lukien ulkotarjoilualue, mikäli kaupunki on luovuttanut alueen hallinnan kyseiseen toimintaan, eikä rakennelmaa sijoiteta yli 6 kuukauden ajaksi.
3 VESIRAJALAITE, LAITURI
Vesirajalaitteen tai laiturin pinta-ala saa olla enintään 40 m2 ja sen etäisyyden naapurin omistamasta tai hallitsemasta maasta tulee olla vähintään viisi metriä. Laituri saa olla leveydeltään enintään 1/3 rakennuspaikan rantaviivan pituudesta.
4 SÄILYTYS- ja VARASTOINTIALUE
Turun kaupungin omistamalle kadulle tai muulle yleiselle alueelle sijoitettava säilytys- ja varastointialue, mikäli kaupunki on luovuttanut alueen hallinnan kyseiseen toimintaan, eikä aluetta käytetä säilytykseen tai varastointiin yli 6 kuukauden ajan.
5 JULKISIVUTOIMENPIDE
Kaupunkikuvaan tai ympäristöön merkittävästi vaikuttavan aurinkopaneelin tai -keräimen asentaminen tai rakentaminen, lukuun ottamatta kaupunginosia I-IX.
Kerrostalon asuinhuoneiston kokonaan sisäänvedetyn parvekkeen lasittaminen, lukuun ottamatta kaupunginosia I-IX. Pientaloissa parveke- ja terassilasitukset, kun lasit asennetaan kaiteen sisäpuolelle olemassa olevan katon alle.
Katukuvaan vaikuttavan suoran markiisin asentaminen, lukuun ottamatta kaupunginosia I-IX. Markiisien tulee sopeutua muodoltaan, väritykseltään ja rakenteeltaan rakennukseen ja ympäristöön.
Enintään puolet ikkunan pinta-alasta peittävien ikkunateippausten kiinnittäminen.
Rakennuksen julkisivun tai katteen värityksen muuttaminen asemakaava-alueen ulkopuolella. Rakennuksen julkisivun tai katteen värityksen muuttaminen asemakaavan mukaiseksi.
Rakennuksen ikkunajaon ja -materiaalin muuttaminen kaikissa rakennuksissa asemakaava-alueen ulkopuolella ja pientaloissa asemakaava-alueella. Ikkunamuutoksessa on huomioitava, että jokaisessa asuinhuoneessa on oltava avattava ikkuna tai muu osa, varatienä toimivien ikkunoiden toimivuus on varmistettava ja rakennuksen ilmanvaihdon periaatetta ei saa muuttaa.
Rakennuksen korjaamisesta annetaan tarkempia määräyksiä 45 §:ssä.
Ohjeita laitteiden sijoittamiseksi annetaan 3a §:ssä.
6 MAINOSTOIMENPITEET
Mainostoimenpiteet ulkotilassa lukuun ottamatta sähköisiä mainoksia, joissa on liikkuva ja vaihtuva kuva.
Valomainoksen asettaminen ulkotilaan lukuun ottamatta kaupunginosia I-IX.
Mainoslaitteiden sijoittelusta säädetään 37 §:ssä.
7 AITAAMINEN
Aidan rakentaminen asemakaavoittamattomalla alueella ja korkeintaan 1,6 metriä korkean aidan rakentaminen asemakaava-alueella lukuun ottamatta kaupunginosia I-IX.
Aidan rakentamisesta annetaan erillisiä määräyksiä 28 §:ssä.
8 MAALÄMPÖ
Maalämpöjärjestelmän rakentaminen asemakaava-alueen ulkopuolella lukuun ottamatta pohjavesialueita. Kaikista maalämpökaivoista on toimitettava porakaivon ominaisuus- ja sijaintitiedot (porausraportti) kaupunkiympäristötoimialalle.
Kaikkien maalämpökaivojen tulee täyttää tietyt vähimmäisetäisyysvaatimukset. Maalämpökaivon etäisyyden tulee olla:
•toisesta maalämpökaivosta 15 metriä
•lämpöputkista ja kaukolämpöjohdoista 3 metriä
•kallioporakaivosta 40 metriä
•rengaskaivosta 20 metriä
•rakennuksesta 3 metriä
•kiinteistön rajasta 7,5 metriä
•kadun reunasta 2 metriä
•kiinteistökohtaisen jätevedenpuhdistamon purkupaikasta 30 metriä (kaikki jätevedet) ja 20 metriä (harmaat jätevedet)
•viemäreistä ja vesijohdoista 3 metriä (omat putket) ja 5 metriä (muut putket)
•tunneleista ja luolista 25 metriä.
Työmaavesien käsittelystä annetaan määräyksiä 43a §:ssä.
9 SATAMAN HALLITSEMA ALUE
Sataman hallitsemalla alueella, joka on asemakaavassa merkitty sataman liikennealueeksi (LS) ja joka on luovutettu satamakäyttöön, Maankäyttö- ja rakennuslain 126 a §:ssä luetellut toimenpiteet eivät edellytä toimenpidelupaa.
Suoritettu toimenpide (kohdat 1-9) voidaan edellä esitetystä huolimatta määrätä poistettavaksi, mikäli se ei terveellisyydeltään, turvallisuudeltaan tai ulkoasultaan täytä kohtuullisia vaatimuksia taikka se ei sopeudu ympäristöön tai se on haitaksi liikenteelle.
Vaikka toimenpiteen toteuttaminen ei vaadi lupaa, niin rakentamisessa on noudatettava voimassa olevan asemakaavan määräyksiä ja kyseiseen rakentamiseen liittyviä säännöksiä.
Sellaiset pihamaan rakenteet ja laitteet, jotka eivät edellytä lupamenettelyä, on kuitenkin rakennettava säännösten ja määräysten mukaiselle etäisyydelle naapurin rajasta ja rakennuksista. Tällaisten pihamaan rakenteiden ja laitteiden on sopeuduttava ympäristöön eikä niistä saa aiheutua naapurille tarpeetonta haittaa.
Purkamisilmoitus raukeaa, ellei toimenpidettä ole aloitettu ja saatettu loppuun kolmen vuoden kuluessa.
Turun kaupungissa ei ole käytössä MRL:n 129 §:n mukaista ilmoitusmenettelyä.
3a § ohjeita laitteiden sijoittamisesta
Ilmalämpöpumput
Ilmalämpöpumpun luvanvaraisuus määräytyy sen mukaan, muuttaako ilmalämpöpumpun ulkoyksikön asentaminen rakennuksen julkisivua maankäyttö- ja rakennuslaissa tarkoitetulla tavalla.
Ilmalämpöpumppu, jolla ei ole vaikutuksia katujulkisivuun ja jota ei toteuteta rakennuksen suojeluarvoja vaarantavasti, ei edellytä toimenpidelupaa.
Esimerkiksi ilmalämpöpumpuilla, jotka sijoitetaan seuraavasti, ei katsota olevan vaikutuksia katujulkisivuun:
Ilmalämpöpumpun ulkoyksikkö, joka on sijoitettu parvekekaiteen sisäpuolelle tai tasakatolle. Tasakatolle sijoitettavan ulkoyksikön tulee olla verhoiltu ympäristöön soveltuvalla tavalla. Putkia ja johdotuksia ei sijoiteta rakennuksen katujulkisivulle.
Pientaloissa katujulkisivun puolelle sijoitettu ulkoyksikkö, mikäli se on verhoiltu julkisivuun soveltuvalla materiaalilla ja värityksellä.
Ilmalämpöpumpun asennuksen yhteydessä on huolehdittava, ettei ilmalämpöpumpun aiheuttama melu ylitä naapurin pihamaalla ulkomelutason ohjearvoja (päivä 55 dB(A) ja yö 50 (45) dB(A)).
Aurinkopaneelit ja -keräimet
Maankäyttö- ja rakennuslain perusteella aurinkopaneelit ja -keräimet, jotka eivät vaikuta merkittävästi kaupunkikuvaan tai ympäristöön, eivät edellytä toimenpidelupaa.
Aurinkopaneelit ja -keräimet tulee sijoittaa joko tasakatolle tai katon lappeen suuntaisesti, katon harjaa ylittämättä, muulle kuin katujulkisivun puolelle.
Laajat aurinkovoimalat saattavat toimenpideluvan sijasta edellyttää rakennuslupaa.
Lautasantenni
Asuinkerrostaloissa lautasantenni tulee sijoittaa sisäänvedetylle tai lasitetulle parvekkeelle. Pientaloissa lautasantenni tulee kiinnittää sisäpihan puolelle.
4 § Rakentamisen sopeutuminen ympäristöön
Yleis- ja asemakaavamääräykset antavat lähtökohdan rakentamisen sopeuttamiseksi kunkin alueen luonteeseen ja ominaispiirteisiin. Rakennuspaikalla rakennusten tulee muodostaa ympäristö- ja kaupunkikuvaltaan sopusuhtainen kokonaisuus. Rakennettaessa olevien rakennusten yhteyteen on rakentamisen sopeuduttava noudatettuun rakennustapaan ja olemassa olevaan rakennuskantaan. Suunnittelussa on otettava huomioon rakennuksen sijoitus, koko, muoto, ulkomateriaalit, väritys, valaistus sekä julkisivun jäsentely. Lisäksi tulee ottaa huomioon lähiympäristö ja rakennetun ympäristön historiallinen kerroksellisuus ja kulttuuriarvot. Rakennushistoriallisesti ja kulttuurihistoriallisesti arvokkaiden rakennusten korjaustöissä tulee pyrkiä säilyttämään rakennusten alkuperäiset yksityiskohdat ja rakennusosat, kuten ulko-ovet, ikkunat ja porrashuoneiden sisustus.
Rakennuslupaa myönnettäessä on otettava huomioon valtakunnallisesti merkittävien kulttuuriympäristöjen ja valtakunnallisesti arvokkaiden maisema-alueiden sekä kansallisen kaupunkipuiston (Liite 3, 4 ja 5) arvojen säilyminen. Rakennusvalvontaviranomainen voi tarvittaessa edellyttää rakennushankkeeseen ryhtyvältä selvitystä hankkeen vaikutuksista valtakunnallisesti arvokkaaseen ympäristöön.
Ilmanvaihtokonehuoneet ja niihin liittyvät laitteet ja kanavat, aurinkokeräimet sekä muut tekniset laitteet on suunniteltava rakennuksen luonteeseen ja kaupunkikuvaan soveltuviksi.
Rakennusten sijoittelussa ja rakentamisessa on mahdollisuuksien mukaan säilytettävä ruutukaava-alueelle ominaiset palokujannepuut, rakennuspaikan luonnonmukaisuus sekä säästettävä arvokkaita kasvillisuuden reunavyöhykkeitä, luonnon merkittäviä kauneusarvoja ja erikoisia luonnonesiintymiä kuten esimerkiksi siirtolohkareita ja kauniita yksittäispuita.
Maisemallisesti merkittäville peltoalueille rakennettaessa rakennukset tulee sijoittaa olemassa olevien pihapiirien ja metsäsaarekkeiden tuntumaan. Rakennettaessa avoimeen maastoon tulee erityistä huomiota kiinnittää rakennuksen korkeusasemaan, muotoon, ulkomateriaaleihin ja väritykseen. Arvokkailla maisema-alueilla rakennusten sijoittelussa tulee kiinnittää huomiota siihen, että ympäristön kannalta arvokkaiden rakennusten näkyvyys ja keskinäinen hierarkia säilyy maisemassa. Korkeille, näkyville kukkuloille ja kallioalueille rakentamista tulee välttää.
Rakennuspaikka tulee sopivin istutuksin liittää ympäröivään maisemaan.
5 § Tontin rajan ylittäminen
Rakennukseen johtavat portaat ja luiskat tulee rakentaa rakennuspaikalle, ensisijaisesti rakennuksen sisätiloihin.
Mikäli rakennuksen saa rakentaa kiinni tontin kadun tai muun yleisen alueen rajaan,
se saa ulottua tontin rajan yli katualueelle tai erityisestä syystä muulle yleiselle alueelle seuraavasti:
1.Rakennuksen perusrakenteet maan pinnan alapuolella 1,5 metrin syvyyteen saakka 0,30 metriä ja maanpinnasta 1,5 metriä syvemmällä olevat perusrakenteet 1 metriä.
2.Erkkerit, katokset, räystäät, tekniset laitteet ja muut vastaavat ilmassa olevat rakennuksen osat 0,9 metrin verran, parvekkeet 1,5 metrin verran; julkisen rakennuksen ja liikerakennuksen pääsisäänkäynnin katos voi ulottua katualueelle enemmän.
3.Portaat 0,3 metriä.
4.Ulkoseinän lisäeristys.
Ylityksistä ei saa aiheutua haittaa kadun tai muun yleisen alueen käytölle eikä kunnossa- tai puhtaanapidolle eikä katurakenteessa sijaitseville teknisille laitteille, johdoille tai putkistoille. Kadun pinnan ja rakennuksen osan alapinnan välillä on oltava vapaata tilaa jalkakäytävän ja pyörätien osalla vähintään 3 metriä ja ajoradan osalla vähintään 4,6 metriä.
Sijoitussuunnitelma on hyväksyttävä kaupunkiympäristötoimialalla, jos tontin raja ylitetään enemmän kuin edellä 2 momentin 1-3 kohdassa on määrätty. Hyväksytty sijoitussuunnitelma on liitettävä lupahakemukseen.
6 § Rakennuksen korkeusasema
Rakennuksen korkeusaseman tulee sopeutua olemassa olevaan ympäristöön. Suunnittelussa on otettava huomioon katusuunnitelman mukaiset katukorkeudet. Lupapiirustuksista tulee riittävällä tarkkuudella ilmetä rakennuspaikan ja ympäröivän alueen olemassa olevat ja suunnitellut korkeudet (mm. maanpinnan korkeudet, sokkeli- ja katukorkeudet).
Rakennus tulee rinteisellä rakennuspaikalla sijoittaa niin, että vältytään turhilta ja ympäristöön soveltumattomilta leikkauksilta, täytöiltä ja korkeilta sokkeleilta. Asemakaava-alueilla kadun varteen sijoitettujen rakennusten kadun puoleisten sokkelirakenteiden pintaverhouksen on ulotuttava maan alle vähintään 0,3 metriä.
Rakennusvalvontaviranomainen voi lupahakemuksen arvioimiseksi edellyttää luvanhakijalta, että rakennuspaikan kulmapisteiden ja suunnitellun rakennuksen nurkkapisteiden sijainti ja korkeusasema sekä lattian, harjan ja räystäslinjan korkeusasema merkitään tontille ennen lupapäätöksen tekemistä.
Rakentamisen korkeusasemasta ranta-alueella ja muilla alavilla alueilla on määrätty erikseen 17 §:ssä.
7 § Maanalainen rakentaminen sekä johdot ja rakenteet
Maan alle rakennettaessa tulee riittävässä laajuudessa selvittää rakentamisen vaikutukset ympäristöön. Erityisesti on varmistuttava, ettei rakentamisella ole vaikutusta ympäristössä jo olemassa olevien maanpäällisten ja maanalaisten rakenteiden turvallisuuteen. Suunnittelun yhteydessä on selvitettävä rakennuspaikalla ja sen läheisyydessä käytössä olevat johdot ja rakenteet sekä niiden perustamisrakenteet.
Suunnittelun yhteydessä on selvitettävä rakennuspaikalla ja sen läheisyydessä mahdollisesti sijaitsevat muinaismuistolain (295/1963) rauhoittamat kiinteät muinaisjäännökset ja muut arkeologiset kohteet sekä oltava hyvissä ajoin näiden osalta yhteydessä museoviranomaiseen.
Rakennuttajan on kartoitettava kaikki tontin rajan ylittävät maanalaiset tilat ja peruskallioon louhitut luolastot sekä muut maanalaiset rakenteet ennen kaivannon peittämistä. Kartoitettu tieto ja 3D-mallinnusaineisto on toimitettava kaupunkiympäristötoimialalle.
8 § Hulevesien ja perustusten kuivatusvesien johtaminen sekä jätevesien käsittely
Kiinteistön hulevesiä ei saa johtaa jätevesiviemäriin, vaan ne tulee käsitellä ja johtaa hulevesien käsittelyn prioriteettijärjestyksen mukaisesti.
1.Hulevesien syntymistä ehkäistään suosimalla läpäiseviä päällysteitä ja viheralueita.
2.Hulevedet käsitellään ja hyödynnetään syntypaikallaan.
3.Hulevedet johdetaan pois syntypaikaltaan hidastavalla ja viivyttävällä järjestelmällä, kuten ojalla tai painanteella. Tonteilla viivytyksen mitoitukseksi suositellaan 1m³ viivytystä jokaista 100 läpäisemätöntä neliötä kohti.
4.Hulevedet johdetaan pois syntypaikaltaan hulevesiviemärissä viheralueilla sijaitseville viivytysalueille ennen ojaan tai vesistöön johtamista.
5.Hulevedet johdetaan hulevesiviemärissä suoraan vastaanottavaan vesistöön, kuten jokeen tai mereen, vain, jos mikään muu ei ole mahdollista.
Osayleiskaava-alueita, joiden kaavoituksen yhteydessä ei ole määritelty hulevesitulvavaaraa, on tulvavaara-alueet esitetty rakennusjärjestyksen liitekartoilla 7 (Satava-Kakskerta), 8 (Ruissalo) ja 9 (Maaria-Ilmarinen ja lentoaseman ympäristö). Liitekarttoihin merkityillä alueilla on todettu harvinaisen sateen aiheuttama tulvavaara. Kyseiset hulevesitulvavaara-alueet tulee huomioida suunnittelussa.
Tontille on rakennettava hulevesi- ja perustusten kuivatusvesijärjestelmä, jonka suunnitelmat on esitettävä rakennuksen rakentamista tai peruskorjaamista koskevan rakennuslupahakemuksen yhteydessä. Vedet on imeytettävä kokonaan tai osittain omalla tontilla, jos maaperäolosuhteet sen sallivat. On varmistettava, ettei imeyttämisestä aiheudu alueen rakennuksille kosteusvauriovaaraa. Imeyttäminen tontilla edellyttää maaperätutkimusta ja sen perusteella tehtyä pohjarakennesuunnitelmaa. Imeytysrakenteessa on oltava hallittu ylivuoto tulvatilanteita varten. Jos läpäisemättömän pinta-alan määrä lisääntyy korjausrakentamisessa, tulee esittää uusi hulevesisuunnitelma.
Mikäli hulevedet johdetaan hulevesijärjestelmään tai katu- tai muun yleisen alueen kuivatusjärjestelmänä toimivaan avo-ojaan, on siihen saatava järjestelmän haltijan suostumus. Hulevesien poisjohtaminen on suoritettava siten, ettei siitä aiheudu haittaa naapureille tai kadun käyttäjille. Hulevesiä ei saa johtaa katu- tai muulle yleiselle alueelle, poikkeuksena kulttuurihistoriallisesti erittäin arvokkaat rakennukset ja aluekokonaisuudet.
Vesihuoltolaitoksen toiminta-alueen ulkopuolella kiinteistön jätevedet tulee käsitellä ympäristönsuojeluviranomaisen hyväksymällä tavalla. Hyväksyttävästä käsittelyjärjestelmästä annetaan tarkempia määräyksiä ja ohjeita ympäristönsuojelumääräyksissä. Vesihuoltolaitoksen toiminta-alueella kiinteistön tulee liittyä jätevesiviemäriin.
8a § Tontin vihertehokkuus
Vihertehokkuudella tarkoitetaan kasvillisuuden ja muiden ekologisesti hyödyllisten pintojen suhdetta laskettavan alueen rakennettuun pinta-alaan. Siniviherkerroin on menetelmä, jolla vihertehokkuutta eritellään ja mitataan tonttitasolla. Viherkertoimen arvo ilmaistaan siniviherkertoimen laskentataulukon avulla toteutussuunnitteluvaiheessa. Laskentataulukkoon osoitetaan pihan kasvillisuus, pinnat ja mahdolliset hulevesirakenteet pihasuunnitelman perusteella. Laskentataulukon avulla lasketaan saavutetun viherkertoimen arvo ja se, miten pihan elementit viivyttävät hulevettä.
Tontin vihertehokkuuden tulee täyttää vihertehokkuuden tavoitetasot siniviherkertoimen menetelmällä ja sen viherkertoimen arvoasteikolla ilmaistuna seuraavasti:
Vihertehokkuuden soveltaminen ja tavoitetasot Turussa |
Maankäyttötyypit | Viherkertoimen arvo siniviherkertoimen menetelmällä |
Asumisen ja keskustatoimintojen alueet, A ja C.
Asumisessa tavoite ei koske pientaloalueita AO ja AP. Soveltaminen alkaa rivitaloalueista AR. | 0,8 |
Palvelujen ja hallinnon alueet, P ja Y. | 0,7 |
Liike- ja toimistorakennusten alueet, K. | 0,6 |
Teollisuus- ja varastoalueet, T | 0,5 |
Tämän pykälän mukainen tavoite koskee asemakaavassa asumisen, keskustatoimintojen, palvelujen ja hallinnon, liike- ja toimistorakennusten sekä teollisuuden korttelialueita. Asumisen alueilla tavoite ei koske kuitenkaan omakoti- tai paritaloja tai näihin liittyviä muutostöitä.
Vihertehokkuutta koskevan tavoitteen täyttyminen (viherkertoimen arvo) on osoitettava rakentamista koskevan lupahakemuksen yhteydessä, kun kyseessä on uudisrakentaminen tai siihen verrattava korjaus tai muutostyö taikka pihan käyttöä tai hulevesijärjestelmää merkittävästi muuttava toimenpide.
9 § Katosten kerrosala
Suuremmat kuin kahdelle autolle tarkoitetut autokatokset lasketaan rakennuspaikan rakennusoikeuteen. Pienemmät kevytrakenteiset ja seiniltään vähintään 30 % avonaiset katokset, joissa aukkojen pinta-ala on vähintään 10 % lattia-alasta, tulkitaan rakennelmiksi eikä niiden alaa lasketa rakennuspaikan rakennusoikeuteen. Määräystä sovelletaan myös muihin avoimiin tiloihin ja katoksiin.
10 § Suunnittelutarve
Ellei oikeusvaikutteisessa yleiskaavassa ole erityisesti määrätty kaavan tai sen osan käyttämisestä rakennusluvan myöntämisen perusteena, edellyttää rakentaminen asemakaavoittamattomalle alueelle suunnittelutarveratkaisua ennen rakennusluvan myöntämistä seuraavissa tapauksissa:
•Rakennuspaikka sijaitsee alueella, jonka käyttöön liittyvien tarpeiden tyydyttämiseksi on syytä ryhtyä erityisiin toimenpiteisiin, kuten teiden, vesijohdon tai viemärin rakentamiseen taikka vapaa-alueiden järjestämiseen (MRL 16.1 §).
•Tavanomaista lupamenettelyä laajempi harkinta on tarpeen rakentamisen ympäristövaikutusten merkittävyyden vuoksi (MRL 16.2 §).
Ranta-alueella rakentaminen edellyttää pääsääntöisesti poikkeamispäätöstä, ellei oikeusvaikutteisessa kaavassa ole erityisesti määrätty kaavan tai sen osan käyttämisestä rakennusluvan myöntämisen perusteena (MRL 72 §).
11 § Rakennuspaikalle asetettavat vaatimukset
Rakennuspaikan tulee olla sijainniltaan, muodoltaan, maastosuhteiltaan ja maaperältään tarkoitukseen sovelias sekä pinta-alaltaan rakentamiseen riittävä. Rakennushankkeeseen ryhtyvän on selvitettävä etukäteen riittävät ennakkotiedot rakennuspaikan soveltuvuudesta. Selvitykset on tarvittaessa esitettävä rakennusvalvontaviranomaiselle.
Turun kaupungin alueella rakennuspaikan muodostamisen mahdollisuus ratkaistaan pääsääntöisesti tapauskohtaisesti hakemuksesta (suunnittelutarveratkaisu tai poikkeamispäätös).
12 § Rakentamisen määrä
Tämän pykälän määräyksiä noudatetaan, ellei oikeusvaikutteisessa yleiskaavassa ole toisin määrätty. Rakentamisen määrästä rantaan rajoittuvalla rakennuspaikalla on määrätty 13 §:ssä.
Rakennuspaikalle saa rakentaa yhden enintään kaksiasuntoisen kaksikerroksisen asuinrakennuksen. Lomarakennuspaikalle saa rakentaa yhden yksiasuntoisen kaksikerroksisen loma-asunnon.
Rakennuspaikalle rakennettavan asuin- ja lomarakennuksen kerrosala saa olla enintään 400 k-m2. Rakennuspaikalle saa lisäksi rakentaa sen käyttötarkoitukseen liittyviä yksikerroksisia talousrakennuksia, joiden yhteenlaskettu kokonaisala saa olla enintään 150 m2. Talousrakennusten kokonaisalan enimmäisrajoitus ei kuitenkaan koske maatalouskäytössä olevia rakennuspaikkoja.
Rakennuksen pääasiallisen käyttötarkoituksen mukaisia, kerrosalaan laskettavia tiloja voidaan sijoittaa kellariin tai ullakolle, mikäli se on mahdollista, kun otetaan huomioon rakennus ja sen käyttötarkoitus sekä soveltuminen rakennettuun ympäristöön ja maisemaan.
13 § Rakentamisen määrä rantaan rajoittuvalla rakennuspaikalla
Tämän pykälän määräyksiä noudatetaan, ellei oikeusvaikutteisessa yleiskaavassa ole toisin määrätty.
Rantaan rajoittuvalla rakennuspaikalla ympärivuotiseen asumiseen osoitetun asuinrakennuksen kerrosala saa olla enintään 300 k-m2 ja loma-asunnon enintään 200 k-m2. Rakennuspaikalle saa lisäksi rakentaa enintään kolme sen käyttötarkoitukseen liittyvää yksikerroksista talousrakennusta, joiden yhteenlaskettu kokonaisala saa olla enintään 150 m2.
14 § Rakennuksen sijainti ja sopeutuminen rantaan rajoittuvalla rakennuspaikalla
Rakennettaessa ranta-alueelle tulee erityistä huomiota kiinnittää rakennusten muotoon, ulkomateriaaleihin ja väritykseen. Rakennuspaikan rantavyöhykkeen kasvillisuus tulee pääosin säilyttää.
Rakennuksen vähimmäisetäisyyteen keskivedenkorkeuden mukaisesta rantaviivasta ja sijaintiin rakennuspaikalla vaikuttavat maaston muoto ja muut luonnonolosuhteet. Rakennuksen etäisyyden rantaviivasta tulee olla sellainen, että maiseman luonnonmukaisuus mahdollisuuksien mukaan säilyy, kuitenkin vähintään 50 metriä, ellei edellä olevasta vaatimuksesta muuta johdu.
Saunarakennuksen, jonka kerrosala on enintään 25 m2 ja johon ei liity vähäistä suurempaa terassia tai katosta, saa rakentaa vähintään 15 metrin etäisyydelle keskivedenkorkeuden mukaisesta rantaviivasta.
Venevajan saa rakentaa lähemmäs rantaa edellyttäen, että vaja soveltuu ympäristöön.
15 § Maatalousrakentaminen
Maatalouteen sekä pienimuotoiseen muuhun eläinten pitoon liittyvän rakentamisen osalta noudatetaan lisäksi seuraavia määräyksiä:
Uutta eläinsuojaa ja eläinten jaloittelutarhoja ei saa rakentaa 50 metriä lähemmäksi naapurin rajaa, mikäli naapurikiinteistöllä on rajan tuntumassa asuinrakennus, oleskelupiha tai vastaava. Kiinteä ratsastuskenttä tulee sijoittaa riittävän etäälle naapurikiinteistöstä. Rakennuspaikan, jolla pidetään hevosia tai muita eläimiä, tulee olla tarkoitettuun toimintaan riittävän suuri. Rakennuspaikalla tulee voida osoittaa riittävät ulkotarhat ja/tai laitumet.
Ympäristönsuojelumääräyksissä säädetään tarkemmin eläinten pidosta, lannankäsittelystä ja varastoinnista.
16 § Lomarakennuksen muuttaminen vakituiseksi asuinrakennukseksi
Rakennuspaikan soveltuminen pysyvään asumiseen ratkaistaan suunnittelutarve- ja/tai poikkeamismenettelyssä, ellei asiaa ole ratkaistu yleiskaavassa. Rakennuslupamenettelyssä ratkaistaan, soveltuuko rakennus ominaisuuksiltaan pysyvään asumiseen.
Loma-asumisesta vakituiseen asumiseen muutettavan rakennuspaikan tulee sijaita hälytys- ja huoltoajoneuvoilla ympärivuotisesti ajettavan tien varrella tai pitää olla mahdollisuus sellaisen tieyhteyden järjestämiseen.
17 § Rakennuksen korkeusasema ranta-alueilla ja muilla alavilla alueilla
Rakennettaessa ranta-alueella on rakennushankkeeseen ryhtyvän otettava huomioon vedenpinnan korkeusvaihtelut riittävän suurella varmuudella. Veden vaikutukselle arat rakennukset ja rakennelmat on sijoitettava mahdollisimman riskittömälle korkeudelle. Rakennelmia voidaan niiden arvon, käyttötarkoituksen ja vedenkestävyyden perusteella sijoittaa rakennusvalvontaviranomaisen harkinnan mukaan myös alemmas.
Mereen rajoittuvilla ja muilla alavilla rakennuspaikoilla alimman lattiakorkeuden tulee olla vähintään +2,65 metriä (N2000-järjestelmä). Rakennuksen korkeusasemaa määritettäessä tulee ottaa huomioon myös mahdollinen rakennuspaikkakohtainen aaltoiluvara ja jään työntymisestä rantaan aiheutuva korkeuslisä sekä se, ettei kosteudesta haittaa kärsiviä rakennusosia sijoiteta alle +2,65 metriä (N2000-järjestelmä).
Järvien ja jokien rannoilla rakennus tulee rakentaa siten, että alin lattiakorkeus on vähintään 1,3 metriä ylävesirajaa korkeammalla. Ellei ylävesiraja ole tiedossa, alimman lattiakorkeuden on järvien ja jokien rannoilla oltava vähintään 1,8 metriä keskivedenpintaa korkeammalla.
18 § Maanrakennustyöt pohjavesialueella ja vedenhankintavesistön valuma-alueella
Pohja- ja pintavesien pilaantumisen ehkäisemiseen on kiinnitettävä erityistä huomiota pohjavesialueella ja vedenhankintavesistön valuma-alueella maanrakennustöitä tehtäessä. Pohjavesialueet on esitetty ympäristönsuojelumääräyksissä.
Kaivettaessa on jätettävä pohjaveden ylimmän pinnan ja maanpinnan välille riittävä suojakerros. Täyttöjä tehtäessä täyttöainesten on oltava laadultaan täyttöön soveltuvia, puhtaita maa-aineksia. Rakennusvalvonta- ja ympäristönsuojeluviranomainen voivat tarvittaessa vaatia rakentajalta selvitystä suojakerroksen riittävyydestä ja täyttömaiden puhtaudesta.
Pohjaveden laadulle ja pinnankorkeuden muutoksille riskin aiheuttavaan rakentamiseen voidaan edellyttää pohjaveden tarkkailuohjelmaa.
19 § Rakentaminen pohjavesialueella ja vedenhankintavesistön valuma-alueella
Pohjavesialueella ja vedenhankintavesistön valuma-alueella rakennettaessa on kiinnitettävä erityistä huomiota pohja- ja pintavesien pilaantumisen estämiseen. Pohjavesialueet on esitetty ympäristönsuojelumääräyksissä.
Rakentamista suunniteltaessa on tutkittava rakentamisen sekä paikoitusalueiden pinta- ja salaojavesien vaikutukset pohjaveden ja vedenhankintavesistöjen laatuun ja pohjaveden osalta myös korkeusasemaan. Tutkimus on tarvittaessa liitettävä lupahakemukseen. Pohjaveden pysyvä alentaminen edellyttää aina asiantuntijan laatimaa pohjaveden hallintasuunnitelmaa. Suunnitelmasta on käytävä ilmi pohjaveden alentamisen vaikutukset ympäristön rakenteisiin, kasvillisuuteen ja kunnallistekniikkaan sekä yhdyskuntien vedenhankintaan.
Pohjaveden laadulle ja pinnankorkeuden muutoksille riskin aiheuttavaan rakentamiseen voidaan edellyttää pohjaveden tarkkailuohjelmaa.
Pohjaveden hallintasuunnitelma on tarvittaessa liitettävä rakennuslupahakemukseen. Suunnittelun yhteydessä on myös selvitettävä tarve aluehallintoviraston lupaan.
Rakennustyö on suunniteltava ja toteutettava siten, että pohjavesiolosuhteiden muutokset rakennuspaikalla ja sen ympäristössä eivät aiheuta vahinkoa tai tarpeetonta haittaa naapurikiinteistöille.
20 § Pilaantuneen maaperän ja radonin huomioon ottaminen
Rakentamisessa ja sen suunnittelussa on otettava huomioon rakennuspaikan pilaantuneet tai sellaiseksi epäillyt alueet ja rakenteet. Pilaantuneilla tai sellaiseksi epäillyillä rakennuspaikoilla maaperä ja rakenteet on tutkittava ja tarvittaessa puhdistettava ennen rakentamiseen ryhtymistä.
Jos rakennustyön aikana havaitaan tai syntyy epäilys haitta-aineista, on viipymättä otettava yhteys ympäristönsuojeluviranomaiseen.
Rakennuksen alapohjarakenteita suunniteltaessa ja niitä rakennettaessa on varmistuttava, ettei maaperän tai täyttömateriaalin radon pääse huonetiloihin.
20a § Happamien sulfaattimaiden huomioon ottaminen
Rakennushankkeeseen ryhtyvän on tarvittaessa selvitettävä happamien sulfaattimaiden esiintyminen rakennuspaikalla. Rakennuksen rakentamisessa, rakennuspaikan kuivattamisessa ja perustusten vahvistamisessa paaluttamalla alueille, joilla todetaan happamia sulfaattimaita, on kiinnitettävä erityistä huomiota pohja- ja pintavesien pilaantumisen estämiseen sekä rakenteiden kestoon.
Happamat sulfaattimaat on huomioitava pohjatutkimuksissa ja perustamistapaselvityksissä.
21 § Puisten perusrakenteiden huomioon ottaminen
Rakentamista suunniteltaessa on selvitettävä ympäristössä sijaitsevat, puuperustuksilla olevat rakennukset ja vesihuoltolinjat, mikäli rakennushanke aiheuttaa pohjaveden pinnan lyhytaikaisenkin alentumisen.
Rakennettaessa alueella, jossa on käytetty puupaaluja tai muita puisia perustusrakenteita tai jossa rakenteet on perustettu maanvaraisina, ei rakentamisella saa muuttaa haitallisesti pohjaveden pinnan tasoa tai estää pohjaveden virtausmahdollisuuksia eikä aiheuttaa maapohjaan tai rakenteisiin siirtymiä. Rakentaminen edellyttää asiantuntijan laatimaa suunnitelmaa rakentamisen vaikutuksista pohjavesiolosuhteisiin sekä maapohjan ja rakenteiden siirtymiin. Suunnitelma on esitettävä rakennusvalvontaviranomaiselle.
Rakennustyön aikaiset, pohjaveteen kohdistuvat lyhytaikaiset muutokset edellyttävät asiantuntijan laatimaa pohjaveden hallintasuunnitelmaa ja siihen liittyvää pohjaveden tarkkailuohjelmaa, joita on rakentamisessa noudatettava.
Pohjaveden pinnan korkeutta sekä maapohjan ja rakenteiden siirtymiä on tarkkailtava vähintään kaksi vuotta rakennushankkeen loppukatselmuksen jälkeen. Tarkkailutulokset on toimitettava ympäristötoimialalle.
22 § Vaarallisten aineiden huomioon ottaminen
Liitekartan 6 mukaisella alueella tulee noudattaa seuraavia määräyksiä (myös silloin kuin asemakaavamääräyksissä ei ole mainintaa asiasta) niin kauan kuin Turun ratapiha on Valtioneuvoston asetuksen 195/2002 (muutos 267/2009) mukainen Liikenteen turvallisuusviraston Trafin nimeämä järjestelyratapiha.
•Rakennusten raitisilman sisäänottoa ei saa sijoittaa ratapihan suuntaan. Ratapihan puoleisten rakennusten julkisivujen tiiviyteen ja kestävyyteen tulee kiinnittää erityistä huomiota.
•Uudisrakentamisen ja IV-järjestelmien muutosten yhteydessä tulee rakennuksen ilmastointi suunnitella helposti pysäytettäväksi.
23 § Yleistä pihamaan rakentamisesta
Pihamaata rakennettaessa on huolehdittava, että siitä tulee tontin ja rakennuspaikan käyttötarkoituksen edellyttämällä tavalla käyttökelpoinen, terveellinen, turvallinen, vehreä, ympäristön kannalta kestävä ja viihtyisä ja ettei se aiheuta haittaa naapureille. Pihamaan rakentamisessa tulee ottaa huomioon alueelliset ominaispiirteet ja myös sen kulttuurihistorialliset arvot.
24 § Pihamaan korkeusasema
Pihamaan korkeusaseman tulee sopeutua olemassa olevan ja suunnitellun ympäristön korkeusasemiin sekä katukorkeuteen ja muuhun kuntatekniikkaan. Uudis- ja lisärakentamisen yhteydessä pihamaa tulee suunnitella ja toteuttaa siten, että pihamaan korkeusasema sopeutuu luontevasti naapurin, kadun ja muiden ympäröivien alueiden korkeusasemaan.
25 § Rakennuspaikan kuivana pitäminen
Rakennuspaikka tulee salaojittaa riittävään syvyyteen.
Hulevesien ja perustusten kuivatusvesien johtamisesta säädetään pykälässä 8.
Lumen varastoinnille on varattava riittävästi tilaa. Lunta ei saa varastoida tie-, katu- tai yleisille alueille. Lumet on tarvittaessa kuljetettava lumen keräyspaikkoihin, jotta vältytään sulamisvesien aiheuttamilta ongelmilta ja vaurioilta.
Maanvaraista pihaa tulee säilyttää tonteilla, joilla sellaista vielä on. Vähintään 20% näiden tonttien pinta-alasta tulee jättää rakentamattomaksi piha-alueeksi tai päällystää vettä läpäisevällä rakenteella (reikäkivi, nurmikko tai vastaava).
26 § Ajoneuvoliittymä- ja liikennejärjestelyt sekä auto- ja polkupyöräpaikat
Tontille tai rakennuspaikalle saa rakentaa yhden ajoneuvoliittymän. Erityisestä syystä voidaan sallia useamman liittymän rakentaminen. Suurin sallittu liittymäleveys asuintonteilla on 5 metriä sekä teollisuus- ja liiketonteilla 8 metriä.
Mikäli tontille tai rakennuspaikalle ei ole järjestettävissä edellä mainitun mukaista liittymää, on järjestettävä riittävä kulkuaukko. Liittymän tulee olla pelastusajoneuvon kuljettavissa (vähintään 3,5 metriä leveä ja vähintään 4,3 metriä korkea kulkuaukko, jonka pituuskaltevuus on enintään 1:10) ellei tontin pelastusjärjestelyjä ole ratkaistu muutoin.
Liittyminen tulee järjestää niin, että tontilta liikenteeseen liittyvän ajoneuvon kuljettaja näkee kadulle molemmista suunnista saapuvat jalankulkijat, pyöräilijät ja muut kadunkäyttäjät. Auton tulee ennen katualueelle liittymistä olla lähes vaakatasossa auton mitan verran.
Rakennuspaikan liikennejärjestelyt on suunniteltava niin, etteivät ne aiheuta vaaraa tai haittaa asukkaille tai ympäristölle. Rakennuspaikan suunnittelun lähtökohtana tulee olla, että auton kääntäminen piha-alueella on mahdollista.
Autopaikat on järjestettävä siten, että asuminen ja piha-alueen käyttö häiriintyvät mahdollisimman vähän. Liikkumisesteisten autopaikat tulee sijoittaa rakennukseen pääsyn kannalta sisäänkäyntiin nähden tarkoituksenmukaisesti ja ne tulee merkitä liikkumisesteisen tunnuksella. Näiltä autopaikoilta sekä rakennuspaikan rajalta on oltava liikkumisesteisille soveltuva kulkuväylä rakennukseen ja sitä palveleviin tiloihin.
Rakennuspaikalta on varattava autopaikkoja seuraavasti:
Ks. TAULUKKO 1.
Autopaikkojen ja polkupyöräpaikkojen järjestämisvelvollisuus ei koske vähäistä lisärakentamista eikä rakennuksen korjaus- ja muutostyötä.
Rakennuspaikkahakemuksen yhteydessä on esitettävä suunnitelma polkupyörien pysäköintiä ja/tai säilytystä varten. Polkupyörien säilytys ja pysäköinti tulee osoittaa esteettömään paikkaan.
Rakennuspaikalta on varattava pyöräpaikkoja seuraavasti:
Ks. TAULUKKO 2.
Pysäköinnin vyöhykkeet on esitetty liitekartassa 10.
27 § Rakennuspaikan luiskaaminen sekä tukimuurit ja pengerrykset
Rakennuspaikan luiskaaminen katu- ja muille yleisille alueille on kielletty ilman kaupunkiympäristötoimialan sijoituslupaa. Tasaus ja luiskaus on suoritettava siten, että luiska sopeutuu luontevasti katuun tai olevaan maastoon. Luiskaaminen ja sijoituslupa on esitettävä rakennusluvassa.
Maanpinnan korkeusasemaa ei rakennuspaikan rajoilla saa muuttaa, ellei rakennusvalvontaviranomainen hyväksy toimenpidettä.
28 § Aidat ja istutukset
Kiinteistön kadun tai yleisen tien vastaiselle rajalle, kokonaan oman kiinteistön puolelle voidaan istuttaa pensasaita, pensasryhmiä aidanteiksi tai rakentaa kiinteä aita. Aidan luvanvaraisuudesta säädetään 3 §:ssä.
Aidan tulee mahdollisten asemakaavamääräysten lisäksi materiaaleiltaan, korkeudeltaan ja muulta ulkoasultaan sopeutua ympäristöönsä alueen erityispiirteet huomioon ottaen. Rantaan rajoittuvien rakennuspaikkojen aitauksissa tulee käyttää pääsääntöisesti istutettavaa aitaa.
Kahden rakennuspaikan rajalle rakennettava aita on rakennettava kokonaisuudessaan rakennuspaikan puolelle. Aita voidaan sijoittaa rajan päälle, jos naapurin kanssa kirjallisesti sovitaan yhteisestä aidasta.
Rakennuspaikkojen välisen aidan tekemiseen ja kunnossapitämiseen ovat kummankin rakennuspaikan haltijat velvolliset osallistumaan puoleksi kumpikin, jollei velvollisuuden muunlaiseen jakamiseen ole erityistä syytä. Mikäli asiasta ei sovita, siitä päättää rakennusvalvontaviranomainen.
Aidasta ei saa aiheutua haittaa tai vaaraa naapureille, liikenteelle, kadun kunnossa- ja puhtaanapidolle taikka teknisten verkostojen käytölle ja kunnossapidolle. Kadun kulmassa aita ei saa peittää näkemää. Portit ja puomit on sijoitettava siten, ettei avautumista odottava auto tuki jalankulku- ja pyöräyhteyksiä.
Istutettavan aidan oksiston ja juuriston on täysikasvuisenakin pysyttävä omalla puolella.
29 § Rakennuspaikan ja rakennuksen valaistus
Valaistusjärjestelyissä valolaitteiden sijoitus, suuntaus ja valoteho on sovitettava siten, että ne lisäävät alueen turvallisuutta eivätkä tarpeettomasti ja haitallisesti häiritse alueen asukkaita, alueella liikkuvia tai naapurialueita. Julkisivuvalaistuksen tulee tukea rakennuksen luonnetta ja sen kaupunkikuvallista merkitystä. Valaisimen tulee soveltua kunkin alueen kaupunkikuvaan.
30 § Ajoneuvojen ja laitteiden säilyttäminen asuin kiinteistöllä
Asumista varten tarkoitetulla rakennuspaikalla ei saa säilyttää sellaisia ajoneuvoja, työkoneita, laitteita tai tavaroita, joiden säilyttäminen ei perustu rakennuspaikan vahvistettuun asemapiirrokseen tai rakennusvalvontaviranomaisen muuhun hyväksyntään. Veneiden, asuntovaunujen ja muiden vastaavien kulkuneuvojen kausiluonteinen säilyttäminen on sallittua.
31 § Jätehuolto ja varastotilat
Lupahakemuksessa tulee osoittaa rakennuspaikalle rakennettavien rakennusten kokoon ja käyttötarkoitukseen suhteutetut, riittävät tilat jätehuollon ja varastoinnin järjestämiseen. Tilojen mitoituksessa ja sijoituksessa on otettava huomioon jätteiden lajittelun ja kuljetuksen edellyttämät vaatimukset. Jätehuollon järjestämisestä on lisäksi määrätty jätehuoltomääräyksissä.
Jätteiden keräysvälineet ja kompostit on sijoitettava siten, etteivät ne aiheuta tarpeetonta haittaa kiinteistön asukkaille ja naapureille. Sijoittelussa on huomioitava riittävät näkemäalueet sekä ajoyhteydet. Sijoittelussa pitää myös huomioida, että tyhjennykset eivät saa aiheuttaa vaaraa tai tarpeetonta haittaa pysäköinnille, jalankululle, pyöräilylle tai muulle liikenteelle. Ympäristöön olennaisesti vaikuttavien kompostointi- ja jätesäiliöiden ympärille on istutettava näkösuoja tai rakennettava aita.
Jätekatoksia ja -suojia rakennettaessa on kiinnitettävä erityistä huomiota paloturvallisuuteen ja siisteyteen ja hygieniaan.
Rakennuspaikan suunnittelun lähtökohtana tulee keskusta-alueella ja vilkkaasti liikennöityjen katujen varrella olla, että jäteastiat tyhjennetään tontilla.
32 § Määritelmiä
Julkisella kaupunkitilalla tarkoitetaan tilaa, joka on asemakaavassa määritelty katu-, katuaukio-, tori-, puisto-, virkistys- tai liikennealueeksi tai joka on asemakaava-alueen ulkopuolella mainitussa käytössä.
Esteettömyydellä tarkoitetaan kokonaisuutta, joka mahdollistaa ihmisten erilaiset toimintatavat. Jokaisen yksilön tulee voida iästä, sukupuolesta, terveydentilasta tai sosiaalisesta, psyykkisestä ja fyysisestä toimintakyvystä riippumatta osallistua yhteiskunnan toimintaan. Ympäristöä ja rakennettua tilaa pidetään esteettömänä silloin kun tämä tavoite toteutuu käytännössä. Rakentamisen suunnittelussa ja toteutuksessa on pyrittävä ottamaan huomioon liikkumisen esteettömyyden lisäksi laaja-alaisesti toimimisesteisten käyttäjien tarpeet ja rakennetun ympäristön esteettömyyden muut osa-alueet.
33 § Kadut, torit ja muut vastaavat liikennealueet
Katujen, torien ja katuaukioiden sekä muiden vastaavien liikennealueiden päällystemateriaalit ja muut rakenteet on suunniteltava ja rakennettava kunkin alueen kaupunkikuvaan ja ominaispiirteisiin sopivaksi ja tarkoituksenmukaiseksi. Alueet tulee mahdollisuuksien mukaan päällystää vettä läpäisevällä rakenteella.
Katua rakennettaessa on otettava huomioon esteettömyyden vaatimukset. Lisäksi on huolehdittava siitä, ettei jalkakäytävän ja ajoradan välinen korkeusero suojatien kohdalla oleellisesti haittaa liikkumista. Jalkakäytävää päällystettäessä liikkeiden ja asiakaspalvelutilojen sisäänkäyntijärjestelyissä tulee pyrkiä esteettömyyteen.
Kun katu päällystetään uudelleen, ei kadun pinnan korkeutta saa ilman erityistä syytä muuttaa siten, että kadun varren tontit jäävät katuun nähden olennaisesti alemmaksi tai ylemmäksi kuin mitä ne olivat ennen kadun uudelleen päällystämistä.
34 § Puistot ja muut virkistysalueet
Puistoihin ja muille vastaaville virkistysalueille rakennettavien rakennusten, rakennelmien, laitosten ja muiden rakenteiden sekä puistokäytävien ja -aukioiden pinnoitteiden tulee soveltua kunkin puiston tai muun vastaavan virkistysalueen luonteeseen. Rakentamisessa on otettava huomioon esteettömyyden vaatimukset.
Kaupunginosia I-IX koskevista puistosuunnitelmista on pyydettävä kaupunkikuvatyöryhmän lausunto.
35 § Julkisen kaupunkitilan rakennelmat ja laitteet
Julkiseen kaupunkitilaan sijoitettavien rakennelmien koko, rakenne ja ulkoasu tulee suunnitella ja rakentaa kunkin alueen kaupunkikuvaan ja ominaispiirteisiin sopivaksi. Muuntamot ja muut tekniset laitteet on pyrittävä sijoittamaan siten, että ne eivät haittaa kadun käyttöä sekä kunnossa- ja puhtaanapitoa, eivätkä vaaranna liikenneturvallisuutta tai häiritse kaupunkikuvaa. Kyseiset laitteet on pyrittävä sijoittamaan rakennuksiin kaupunginosissa I-IX.
Tekniset laitteet on pyrittävä sijoittamaan siten, etteivät ne haittaa puiston tai muiden virkistysalueiden käyttöä tai niiden saavutettavuutta.
Merkittävien meluaitojen, -muurien ja -kaiteiden sekä siltojen rakennussuunnitelmista on pyydettävä kaupunkikuvatyöryhmän lausunto.
Julkiseen kaupunkitilaan kuuluvan rannan luonnollista rantaviivaa ei saa vähäistä enempää muuttaa rantaa täyttämällä tai muulla vastaavalla tavalla, jollei asemakaavassa tai katu- tai muun yleisen alueen hyväksytyssä suunnitelmassa ole näin määrätty tai jollei sille saada rakennusvalvontaviranomaisen ja tarvittaessa vesilain mukaisen viranomaisen lupaa.
Julkisen kaupunkitilan rantaan sijoitettavien laiturien, aallonmurtajien ja muiden vastaavien rakennelmien tulee soveltua kunkin alueen kaupunkikuvaan ja rantamaisemaan. Näiden rakentamisen luvanvaraisuudesta on määrätty 3 §:ssä.
36 § Julkisen kaupunkitilan valaistus
Julkisen kaupunkitilan valaistuksessa on tasapainoinen, häikäisemätön valomaisema. Valaistusjärjestelyissä on noudatettava soveltuvin osin, mitä rakennuspaikkojen ja rakennusten valaistuksesta on määrätty 29 §:ssä.
37 § Myynti-, tiedotus- ja mainoslaitteet sekä markiisit
Myynti-, tiedotus-, mainos- tai muuta sellaista laitetta taikka ikkuna- tai ovimarkiisia, terassin aurinko- ja sadesuojaa tai muuta vastaavaa laitetta tontille sijoittaessa on noudattava seuraavaa:
1.Rakennukseen kiinnitettävä laite saa ulottua 1 metrin tontin rajan yli katualueelle tai muulle yleiselle alueelle siten, että maanpinnan ja laitteen alapinnan välillä on oltava vähintään 3 metriä vapaata tilaa jalkakäytävän ja pyörätien osalla ja 4,6 metriä ajoradan yläpuolella.
2.Laite on kiinnitettävä tukevasti eikä se saa haitata tai häiritä kadun tai yleisen alueen käyttöä.
3.Laitteen muodon ja rakenteen on sopeuduttava rakennukseen ja ympäristöön eikä laite saa olla väritykseltään tai valon kirkkaudeltaan häiritsevä.
4.Laite on pidettävä kunnossa ja rikkoutunut laite on korjattava tai poistettava välittömästi.
5.Laite ei saa estää rakennuksen osoitetietojen näkyvyyttä.
Milloin ikkuna- tai ovimarkiisi taikka terassin aurinko- tai sadesuoja on helposti nostettava, se saa ulottua tontin rajan yli katualueelle tai yleiselle alueelle enintään 2 metriä. Markiisin alimman kohdan ja maanpinnan välillä on oltava vähintään 2,4 metriä vapaata tilaa jalkakäytävän osalla ja 4,6 metriä ajoradan yläpuolella. Markiisit eivät saa haitata kadun ja yleisen alueen kunnossa- ja puhtaanapitoa.
Haettaessa lupaa tässä pykälässä mainituille laitteille, lupahakemuksessa tulee esittää kaikki tontilla tai rakennuksessa jo olevat vastaavat laitteet.
Irralliset mainoslaitteet on asetettava katu- tai muulle yleiselle alueelle niin, etteivät ne haittaa kadun tai yleisen alueen käyttöä, kunnossa- ja puhtaanapitoa tai pelastustoimia eivätkä vaaranna turvallisuutta tai ole pysäköinnin esteenä.
Mainoslaitteet tulee sijoittaa välittömästi julkisivun viereen. Tällainen mainoslaite saa olla maksimissaan 0,8m leveä ja vapaata jalankulun tilaa pitää olla vähintään 2,1 metriä. Mainostelineet on poistettava aukioloajan päättyessä. Pyörätielle ei saa asettaa mainoslaitetta.
Liikkeiden nimikyltit tulee sijoittaa seuraavasti:
Irtokirjasinmainoslaite tulee sijoittaa huoneiston näyteikkunan yläpuolelle ja sen koko saa olla enintään 400 x 400 mm.
Muu mainoslaite, joka sijoitetaan huoneiston näyteikkunan viereen tai yläpuolelle julkisivua vasten kohtisuorassa, saa olla kooltaan enintään 600 x 600 mm.
Mainoslaitteiden tulee sopeutua muodoltaan, väritykseltään ja rakenteeltaan rakennukseen ja ympäristöön.
38 § Rakennuspaikan ja rakennuksen osoitemerkintä
Rakennuksen omistajan tulee asettaa kadulta, muulta liikenneväylältä tai tontin sisäiseltä liikennealueelta näkyvään paikkaan vähintään 100 mm korkea osoitenumero ja porrashuoneen tunnusta ilmaiseva numero tai kirjain, joka selkeästi erottautuu taustastaan. Kulmatalon osoitenumero on tarvittaessa kiinnitettävä kummankin kadun tai liikenneväylän puolelle. Asemakaava-alueella osoitenumerot ja -kirjaimet on valaistava.
Milloin rakennus ei ulotu katuun, liikenneväylään tai tontin sisäiseen liikennealueeseen taikka sen välittömään läheisyyteen, osoitenumero tai sen osoittava ohjaus on sijoitettava kiinteistölle johtavan ajoväylän alkupäähän.
Osoitenumeroinnin on oltava toteutettuna viimeistään rakennuksen osittaisessa loppukatselmuksessa (käyttöönotto).
39 § Tapahtumien järjestäminen
Erilaisten tapahtumien järjestämistä varten voidaan julkiseen kaupunkitilaan pystyttää vähäisiä siirrettäviä rakennelmia ilman rakennusvalvontaviranomaisen lupaa niin, että ne ovat pystytettyinä paikallaan ja käytössä korkeintaan kuusi kuukautta. Tapahtumien järjestämisellä tulee olla maanomistajan lupa sekä muut toimintaan mahdollisesti tarvittavat luvat.
Tapahtumia järjestettäessä on huolehdittava riittävistä käymälä- ja jätehuoltojärjestelyistä, häiritsevän melun ennalta ehkäisystä, tapahtuma-aikaisista liikennejärjestelyistä, opastuksesta ja viitoituksesta sekä paikan siistimisestä tapahtuman aikana ja sen jälkeen. Tapahtuman järjestäjän tulee huolehtia tapahtuman johdosta vaurioituneen tai likaantuneen alueen kunnostuksesta ja siistimisestä välittömästi.
Tapahtumien järjestämisessä tulee huomioida mahdolliset alueen läheisyydessä olevat suuronnettomuusvaaraa aiheuttavat toiminnot.
Tilojen ja laitteiden osalta on otettava huomioon liikkumisesteisten vaatimukset.
40 § Kadun tai muun yleisen alueen käyttäminen
Kaupunkiympäristötoimiala voi kirjallisesta hakemuksesta myöntää luvan käyttää katu- ja muuta yleistä aluetta rakennustyömaan tarpeisiin. Ennen luvan myöntämistä paikalla suoritetaan tarvittaessa rakennusvalvonnan, poliisiviranomaisen ja kaupunkiympäristötoimialan edustajan kanssa katselmus, jossa määritellään luvan edellyttämät ehdot liikenteen sujuvuuden järjestämiseksi.
Kaupungin hallitsemalla katu-, satama- ja muulla yleisellä alueella suoritettavaan kaivutyöhön on hankittava kaivulupa kaupunkiympäristötoimialalta. Sataman hallitsemalla alueella katselmukseen on kutsuttava sataman edustaja ja kaivutyöhön on hankittava sataman lupa.
Ennen kaivuluvan hakemista on varmistuttava siitä, ettei työssä kajota muinaismuistolain (295/1963) rauhoittamaan kiinteään muinaisjäännökseen. Erityisesti tämä koskee ruutukaava-aluetta (kaupunginosat I-IX). Kaivusuunnitelmista on otettava etukäteen yhteys museoviranomaiseen.
Vuokraus- ja kaivulupahakemukseen on liitettävä tarpeelliset suunnitelmat työmaan aitaamisesta, jätehuollon ja ajoneuvo- ja jalankulkuliikenteen järjestämisestä myös esteettömyyden kannalta sekä melu- ja pölyhaittojen rajoittamisesta. Vuokramiehen ja luvansaajan on suoritettava kaupungin hyväksymän taksan mukainen maksu. Vuokramiehen ja luvansaajan on saatettava katualue ja liikenneohjauslaitteet ennen vuokra-ajan päättymistä siihen kuntoon kuin ne olivat ennen työn aloittamista.
41 § Tilapäiset työmaarakennukset
Työmaata varten voidaan rakennettavalle tontille taikka siihen välittömästi liittyvälle katu- tai muulle yleiselle alueelle, jolle kaupunkiympäristötoimiala on 40 §:n nojalla myöntänyt käyttöoikeuden, sijoittaa tarvittavia tilapäisiä työmaarakennuksia. Työmaajärjestelyjen yhteydessä tulee varmistaa turvalliset ja yhtenäiset kulkureitit kaikille kadun käyttäjille.
42 § Rakennushankkeesta tiedottaminen
Rakennustyömaalle, joka vaikuttaa olennaisesti ympäristöön, on pystytettävä riittävän ajoissa ennen työn aloittamista työmaataulu tai sijoitettava muu tiedotus, josta ilmenevät ainakin työn kohde, rakennushankkeeseen ryhtyvä ja tämän yhteystiedot sekä kohteen aloittamisajankohta ja arvio valmistumisajankohdasta.
43 § Työmaan perustaminen ja hoitaminen
Työmaa on, ottaen erityisesti huomioon jalankulun ja pyöräilyn sujuvuus myös esteettömyyden vaatimukset täyttäen, erotettava ympäristöstään turvallisesti ja tarkoituksenmukaisesti, tarvittaessa aitaamalla. Työmaa-aidan koon, rakenteen, materiaalin ja värin on sovelluttava ympäristöön.
Jos työmaan toimivuus vaatii työmaan ulkopuolisten kulkureittien muutosta, niin ne ovat suunniteltava ja toteutettava niin, että ne ovat aina esteettömästi ja saavutettavasti käytettävissä. Vaihtoehtoiset kulkureitit ovat aina opastettava selkeästi ja havaittavasti.
Työmaa on pidettävä hyvässä ja siistissä järjestyksessä. Työmaata on hoidettava niin, ettei siitä aiheudu henkilö- ja omaisuusvahinkoja, liikenne- ja muita häiriöitä tai kohtuutonta muuta haittaa ympäristölle.
Työmaalla rakennusmateriaalit on säilytettävä suojattuina valmistajan ohjeiden edellyttämällä tavalla rakennushankkeeseen ryhtyvän hallitsemalla alueella. Työkoneiden poltto- ja voitelunesteiden ja muiden aineiden varastointi työmaalla on järjestettävä siten, ettei vaarallisia tai haitallisia aineita joudu maaperään.
Rakennuspaikalla säilytettäväksi tarkoitettu puusto juuristoalueineen on suojattava asianmukaisesti rakennustyön ajaksi. Rakennus- ym. töissä ja toimissa on estettävä häiritsevän pölyn, kaivumaiden, lietteen, savun, hajun ja muiden haitallisten aineiden leviäminen ympäristöön. Työmaavesien käsittelyssä tulee noudattaa ympäristönsuojelumääräyksiä.
Työmaan jätehuollon on oltava suunnitelmallista. Työmaalla on oltava työmaan kokoon suhteutetut, riittävät tilat jätehuollon järjestämiseen.
Rakennusvalvonnalla on oikeus antaa määräyksiä rakennustyömaan sisäisistä järjestelyistä.
43a § Työmaavedet
Rakennustyömailla tulee noudattaa Turun kaupungin työmaavesiopasta. Työmaille tulee laatia sen mukainen työmaavesisuunnitelma, joka liitetään osaksi työmaasuunnitelmaa.
Poraustoiminnassa ja työmailla syntyviä kiintoainetta, lietettä tai haitallisia aineita sisältäviä hule- tai kuivatusvesiä ei saa johtaa suoraan, ilman käsittelyä mereen, vesistöön, ojaan, maastoon tai viemäriin. Hulevesiä ei saa johtaa viemäriin käsiteltynäkään.
44 § Työmaan purkaminen ja siistiminen
Rakennustyön valmistumisen jälkeen tilapäiset työmaarakennukset, työmaa-aidat ja vastaavat työmaarakenteet on poistettava viipymättä ja työmaa-alue on siistittävä.
Rakennustyön yhteydessä vaurioitunut tai muuten ympäristöä rumentava osa pihamaasta on istutuksin ja alueen käyttöön liittyvin järjestelyin sopeutettava rakennuspaikan kokonaisuuteen.
45 § Rakennetun ympäristön hoito ja valvonta
Rakennusta on hoidettava ja pidettävä kunnossa eikä sitä saa päästää rapistumaan korjauskelvottomaksi. Rakennuksen korjaamisessa on otettava huomioon sen ominaispiirteet eikä korjaaminen saa harkitsemattomasti johtaa tyylillisesti alkuperäisestä rakennuksesta poikkeavaan lopputulokseen.
Kaavassa suojeltua tai historiallisesti tai rakennustaiteellisesti arvokasta rakennusta ei saa muuttaa tai käyttää niin, että rakennuksen suojeluarvo vähenee.
Rakennettu ympäristö on pidettävä rakennusluvan mukaisessa käytössä ja siistissä kunnossa. Töhryt rakennelmista ja rakennusten julkisivuista tulee poistaa viivytyksettä.
Rakennus- ja lupalautakunta suorittaa maankäyttö- ja rakennuslaissa tarkoitettua ympäristön hoidon valvontaa mm. pitämällä tarvittaessa katselmuksia päättäminään ajankohtina.
46 § Puuston hoitaminen
Kiinteistön haltijan on valvottava kiinteistönsä puiden kuntoa ja ryhdyttävä tarvittaessa tarpeellisiin toimenpiteisiin ympäristölleen vaarallisen puun poistamiseksi. Yhdenkin puun kaataminen asemakaava-alueella saattaa edellyttää maisematyölupaa. Vähäistä suurempi puunkaato edellyttää maisematyölupaa maankäyttö- ja rakennuslaissa säädetyissä tilanteissa. Puunkaato voidaan esittää myös rakennus- tai toimenpideluvan pääpiirustuksissa, jolloin erillistä maisematyölupaa ei tarvita. Kotipuutarhan hyötypuiden kaatamiselle tulee hakea maisematyölupa ainoastaan maankäyttö- ja rakennuslain edellyttämissä tapauksissa.
Asemakaava-alueen puusto tulee ensisijaisesti pyrkiä säilyttämään. Rakentaminen kohdennetaan tonteille siten, että haitat puustolle jäävät mahdollisimman vähäisiksi. Puiden elinolosuhteita ei saa tarpeettomasti muuttaa ja juuristoalueelle kohdistuvia häiriöitä tulee välttää.
Puiden lähialueella tehtävien muutostöiden (esimerkiksi kaivutyöt) yhteydessä tulee huolehtia puiden riittävästä suojauksesta. Suojaustoimenpiteet tulee kohdistaa koko puuhun (juuristoalue, runko ja latvus).
Asemakaava-alueilla ja niillä alueilla, joilla yleiskaavamääräys tai toimenpiderajoitus edellyttää hakemaan maisematyölupaa, puuston hoitoon tulee kiinnittää erityistä huomiota ja puihin kohdistuvat leikkuutoimenpiteet (rakenne-, hoito- ja erikoisleikkaukset) on pyrittävä teettämään puiden hoidon ammattilaisella. Asemakaava-alueen puustoa ei saa tapittaa eli leikata rajusti. Puiden tapittamiskielto ei koske kotipuutarhan hyötypuita.
47 § Määräyksistä poikkeaminen
Rakennus- ja lupalautakunta tai luvan myöntävä muu viranomainen voi myöntää poikkeuksen tämän rakennusjärjestyksen määräyksestä, jollei se merkitse määräyksen tavoitteen olennaista syrjäyttämistä (MRL 175 §).
48 § Rakennusjärjestyksen liitteet
Liite 1 Turun kaupungin rakennusjärjestys, 51-58 § muutoksineen (kaupunginvaltuuston hyväksymä 24.2.1964 ja sisäasiainministeriön vahvistama 7.7.1964)
Liite 2 Liitteen 1 karttaliite
Liite 3 Valtakunnallisesti merkittävät maisema-alueet
Liite 4 RKY-kohteet
Liite 5 Kansallinen kaupunkipuisto
Liite 6 Kartta VAK-kuljetusten (ammoniakki) korkean riskin vyöhykkeestä.
Liite 7 Hulevesitulvavaara-alueet Satava-Kakskerta
Liite 8 Hulevesitulvavaara-alueet Ruissalo
Liite 9 Hulevesitulvavaara-alueet Maaria-Ilmarinen ja lentoaseman ympäristö
Liite 10 Pysäköinnin vyöhykkeet
49 § Rakennusjärjestyksen voimaantulo
Tämä rakennusjärjestys tulee voimaan 1.3.2021. Tällä rakennusjärjestyksellä kumotaan Turun kaupunginvaltuuston 1.11.2017 hyväksymä rakennusjärjestys.
26 § Taulukko 1 Rakennuspaikalta on varattava autopaikkoja seuraavasti:
Käyttötarkoitus | 1.Ydinkeskustan kävelyvyöhyke | 2.Kävely- ja pyöräilyvyöhyke alle 3 km keskustasta | 3.Tehokas joukkoliikennevyöhyke yli 3 km keskustasta | 4.Muut alueet |
Asuminen | | | | |
Kerrostalo | 1/140 k-m2, vähintään 1 ap/3 asuntoa | 1/120 k-m2, vähintään1 ap/2 asuntoa | 1/100 k-m2 | 1/85 k-m2 |
Rivitalo ja kytketty pientalo (> 2 asuntoa) | 1/asunto | 1/asunto | 1/asunto | 1/asunto |
Erillispientalo (myös paritalot) | 1/asunto | 1/asunto | 1/asunto | 2/asunto |
Opiskelija-asuminen | 1/230 k-m2 | 1/210 k-m2 | 1/190 k-m2 | 1/170 k-m2 |
Tehostettu erityisasuminen | 1/450 k-m2 | 1/400 k-m2 | 1/350 k-m2 | 1/300 k-m2 |
Muu erityisasuminen | 1/175 k-m2 | 1/135 k-m2 | 1/125 k-m2 | 1/105 k-m2 |
Korkotuettu vuokra- ja asumisoikeustuotanto | 1/175 k-m2 | 1/135 k-m2 | 1/125 k-m2 | 1/105 k-m2 |
| Taulukossa yllä olevat luvut eivät sisällä vieraspaikkoja. Vieraspaikkoja on oltava kerros- ja rivitaloissa vähintään yksi 10:tä asuntoa kohti. Muissa talotyypeissä vieraspaikkojen tarve on arvioitava tapauskohtaisesti niin, että otetaan huomioon ko. alueen pysäköintitilanne. |
Toimistot | 1/140 k-m2 | 1/120 k-m2 | 1/80 k-m2 | 1/60 k-m2 |
| | | | |
Liiketilat | | | | |
lähikauppa ja kivijalkaliikkeet <400m2 | ei min | 1/120 k-m2 | 1/100 k-m2 | 1/60 k-m2 |
muu päivittäistavarakauppa | ei min | 1/120 k-m2 | 1/100 k-m2 | 1/60 k-m2 |
paljon tilaa vaativa erikoiskauppa | ei min | 1/50 k-m2 | 1/50 k-m2 | 1/50 k-m2 |
muu erikoiskauppa | ei min | 1/120 k-m2 | 1/100 k-m2 | 1/60 k-m2 |
26 § Taulukko 2 Rakennuspaikalta on varattava polkupyöräpaikkoja seuraavasti:
Käyttötarkoitus | Ydinkeskustan kävelyvyöhyke | Kävelyvyöhyke tai pyöräilyvyöhyke ja tehokas joukkoliikenne max 3 km keskustasta | Tehokas joukkoliikenne yli 3 km keskustasta | Muut alueet |
Asuminen | | | | |
Kerrostalo | 1/30 k-m2, vähintään 1 alle 40 m2 asuntoa kohti ja vähintään 2 yli 40 m2 asuntoa kohti | 1/30 k-m2, vähintään 1 alle 40 m2 asuntoa kohti ja vähintään 2 yli 40 m2 asuntoa kohti | 1/40 k-m2, vähintään 1 alle 40 m2 asuntoa kohti ja vähintään 2 yli 40 m2 asuntoa kohti | 1/40 k-m2, vähintään 1 alle 40 m2 asuntoa kohti ja vähintään 2 yli 40 m2 asuntoa kohti |
| yllä olevista vaatimuksista sovelletaan suurempaa |
Rivitalo ja kytketty pientalo | 1/30 k-m2 | 1/30 k-m2 | 3/asunto | 3/asunto |
Erillispientalo | 1/30 k-m2 | 1/30 k-m2 | 4/asunto | 4/asunto |
Opiskelija-asuminen | 1/20 k-m2 | 1/20 k-m2 | 1/30 k-m2 | 1/40 k-m2 |
Tehostettu erityisasuminen | 1/4 työntekijää | 1/4 työntekijää | 1/4 työntekijää | 1/4 työntekijää |
Muu erityisasuminen | 1/4 työntekijää | 1/4 työntekijää | 1/4 työntekijää | 1/4 työntekijää |
Korkotuettu vuokra- ja asumisoikeustuotanto | 1/30 k-m2, vähintään 1 alle 40 m2 asuntoa kohti ja vähintään 2 yli 40 m2 asuntoa kohti | 1/30 k-m2, vähintään 1 alle 40 m2 asuntoa kohti ja vähintään 2 yli 40 m2 asuntoa kohti | 1/40 k-m2, vähintään 1 alle 40 m2 asuntoa kohti ja vähintään 2 yli 40 m2 asuntoa kohti | 1/40 k-m2, vähintään 1 alle 40 m2 asuntoa kohti ja vähintään 2 yli 40 m2 asuntoa kohti |
Kerrostalojen ulkoiluvälinevarastoissa tai pyörävarastoissa on varattava tilaa erikoispyörille, kuten kuormapyörille ja pyörän peräkärryille. 1 erikoispaikka/1000 k-m2. Polkupyörien pysäköintipaikoista vähintään 50 % tulee kerros- ja rivitaloissa sekä yhtiömuotoisissa pientaloissa sijaita katetussa ja lukittavassa tilassa, joka on esteettömästi saavutettavissa ja jossa on runkolukittavat telineet. Kerrostaloissa sekä ulkona sijaitsevista asukkaiden paikoista että vieraspysäköintipaikoista 50 % tulee olla runkolukitsemisen mahdollistavia ja esteettömästi saavutettavissa. |
Toimistot | 1/70 k-m2 | 1/70 k-m2 | 1/100 k-m2 | 1/100 k-m2 |
Liiketilat | | | | |
lähikauppa ja kivijalkaliikkeet <400m2 | ei min | 1/50 k-m2 | 1/50 k-m2 | 1/70 k-m2 |
muu päivittäistavarakauppa | 1/50 k-m2 | 1/50 k-m2 | 1/70 k-m2 | 1/70 k-m2 |
paljon tilaa vaativa erikoiskauppa | 1/150 k-m2 | 1/150 k-m2 | 1/150 k-m2 | 1/150 k-m2 |
muu erikoiskauppa | 1/50 k-m2 | 1/50 k-m2 | 1/70 k-m2 | 1/70 k-m2 |
Peruskoulu | 1 pp/2–3 oppilasta ja 1 pp/4 työntekijää | 1 pp/2–3 oppilasta ja 1 pp/4 työntekijää | 1 pp/2–3 oppilasta ja 1 pp/4 työntekijää | 1 pp/2–3 oppilasta ja 1 pp/4 työntekijää |
Päiväkoti ja esiopetus | 1/100 k-m2 | 1/100 k-m2 | 1/100 k-m2 | 1/100 k-m2 |
Työpaikoilla vähintään 30 % paikoista osoitetaan katettuun tilaan. Oppilaitoksissa 20–50 % sekä palveluissa 10–30 % kokonaismäärästä osoitetaan sisätilaan tai katettuun tilaan. Pyöräpaikat on sijoitettava esteettömästi saavutettaviksi ja mahdollisuuksien mukaan rakennuksen sisäänkäynnin tuntumaan. 50 %:ssa paikoista on oltava runkolukittavat telineet. |
LIITE 1
22.5.2015
Turun kaupungin rakennusjärjestys, 51-58 § muutoksineen
(kaupunginvaltuusto hyväksynyt 24.2.1964 ja sisäasiainministeriö vahvistanut 7.7.1964)
51 §
1.Karttaliitteeseen punaisella värillä merkityille tonteille rakennettaessa on noudatettava tämän pykälän säännöksiä.
2.Alueelle saadaan rakentaa ainoastaan rakennusten palonkestävyydestä 22. päivänä toukokuuta 1962 annetun sisäasiainministeriön päätöksellä (PK-päätöksen) tarkoittamia A-, B-, ja C-luokan rakennuksia. Maistraatti voi kuitenkin terveydenhoitolautakuntaa kuultuaan sallia alueelle rakennetavaksi myöskin D- ja E-luokkaan kuuluvia erikoistarkoituksiin käytettäviä kaupallista käyttöä varten tarkoitettuja rakennuksia, joiden rakennusosan täyttävät B-luokan rakennuksen määräykset.
3.Laitosta, joka kipinöiden, tuhkan, noen, savun, lämmön, löyhkän, kaasujen, höyryn, tärinän, jyskeen taikka muun sellaisen häiriön kautta aiheuttaa haittaa lähistössä asuville, ei saa sijoittaa näille tonteille.
4.(Tontille saadaan rakentaa enintään niin paljon, että kaikkien rakennusten yhteinen bruttokerrospinta-ala on kulmatontilla 1,8 ja välitontilla 1,6 kertaa tontin pinta-ala. Asuinkerrosten osalta noudatetaan kuitenkin tonttiteholukua 1.0. Lisäksi on noudatettava 52§:ssä esitettyä asuinhuoneistojen keskipinta-alaa.) Sisäasianministeriö on jättänyt vahvistamatta.
5.Pohjakerrosta ei lueta sisäänkäynti-, porrashuone-, autosuoja- ja talon yhteiskäyttöön jäävien tilojen osalta sisältyväksi tontille sallittavaan kokonaiskerrosalaan.
6.Tontista saadaan käyttää rakentamiseen enintään ½ tontin pinta-alasta. Tämä määräys ei kuitenkaan koske pihamaan alle rakennettavia autotalleja.
7.Katurajaan tai kadun puoleiseen ulkoiseen rakennusrajaan rakennetun rakennuksen tai sen osan korkeus ei saa olla suurempi kuin 2/3 katu- tai rakennusrajan etäisyydestä kadun vastakkaisella puolella olevaan katu - tai rakennusrajaan. Rakennuksen korkeus saa kuitenkin olla enintään 18 metriä.
8.Tontin sisällä olevan rakennuksen tai sen osankorkeus ei saa olla suurempi kuin sen rakennuksenkorkeus, joka 7 momentin mukaan saadaan rakentaa lähinnä olevan kadun varrelle.
9.Mikäli rakennuksen suurin sallittu korkeus katujen kulmauksessa määräytyy erilaiseksi kulman kummallakin puolella, saadaan suurempaa korkeutta käyttää pienempää korkeutta edellyttävän kadun varrella enintään 12 metrin matkalla katu- tai rakennusrajojen leikkauspisteessä.
10.Samalla tontilla olevien rakennusten keskinäisen etäisyyden on oltava vähintään 1,5 kertaa korkeamman rakennuksen sallittu enimmäiskorkeus, kuitenkin vähintään 6 metriä. Kuitenkin on maistraatilla oikeus, mikäli on kysymys rakennuksesta, missä ei ole asuin- eikä työhuoneita ja mikäli rakennusasetuksen 84 §: 2 momentin säännökset eivät ole esteenä, sallia rakennuksen sijoittamisen samalle tontille lähemmäksikin toisiaan.
11.Rakennuksen etäisyyden naapuritontin rajasta on oltava vähintään 3/4 rakennuksen sallitusta korkeudesta, kuitenkin vähintään 6 metriä. Tämän määräyksen estämättä rakennus saadaan rakentaa naapuritontin rajaan ulottuvaksi 13 metrin matkalla katurajasta tai kadun puoleisesta rakennusrajasta. Niin ikään saadaan rakentaa naapuritontin rajalle, jos rakennus rakennetaan yhteen naapuritontin rakennukseen ja maistraatti katsoo rakennusten tällaisen sijoittamisen soveltuvan korttelin tarkoituksenmukaiseen rakentamiseen.
52 §
1.Karttaliitteessä ruskealla värillä merkityille tonteille rakennettaessa on noudatettava tämän pykälän säännöksiä.
2.Alueelle saadaan rakentaa PK-päätöksen tarkoittamia A-, B-, C- ja D-luokkaan kuuluvia rakennuksia.
3.Alueelle ei saa sijoittaa laitosta, josta mainitaan 51 §:n 3 momentissa.
4.Tontille saadaan rakentaa enintään niin paljon, että kaikkien rakennusten yhteenlaskettu bruttokerrospinta-ala on 0,7 - 1,0 kertaa tontin pinta-ala seuraavasti:
tontin pinta-ala m2 | tonttiteholuku |
alle - 2000 | 0,7 |
2000 - | 1,0 |
Tontin asuntojen keskipinta-alan tulee olla vähintään 45 m2.
5.Pohjakerrosta ei lueta sisäänkäynti-, porrashuone-, autosuoja- ja talon yhteiskäyttöön jäävien tilojen osalta sisältyväksi tontille sallittavaan kokonaiskerrosalaan.
6.A- ja B-luokan rakennuksen korkeus saa olla korkeintaan 18 m ja kerrosluku enintään 6. Karttaan viivoitetulla alueella saa A-, B- ja C-luokan rakennusten korkeus olla korkeintaan 11,5 m ja kerrosluku 4.
7.Tontilla on osoitettava asukkaiden käyttöön yhtenäinen ja muodoltaan sopiva vapaa-alue, jonka pinta-ala tulee olla vähintään 20 % asuinhuoneistojen yhteenlasketusta pinta-alasta.
8.Tontista saadaan käyttää rakentamiseen enintään 1/3 tontin pinta-alasta.
9.Rakentamisessa tontille noudatetaan muutoin 51 § 7 - 11 mom. määräyksiä.
53 §
1.Karttaliitteeseen sinisellä värillä merkityille tonteille rakennettaessa on noudatettava tämän pykälän säännöksiä.
2.Näille tonteille saadaan teollista käyttöä varten rakentaa PK-päätöksen tarkoittamia B-luokan rakennuksia kuitenkin siten, että rakennuksen ulkoseinien tulee olla sellaiset kuin A-luokan rakennuksen ulkoseinistä on määrätty.
3.Terveydenhoitosäännön 40§:ssä mainittujen laitosten aineita, ei saa sijoittaa puheena oleville tonteille, ei myöskään rakennuksia, ojissa harjoitetaan erityisen palon- tai räjähdysvaarallista toimintaa, tai joihin varastoidaan erityisen palonvaarallisia aineita.
4.Tonteille saadaan rakentaa erillisiä rakennuksia, joissa on asuinhuoneistoja sellaiselle henkilökunnalle, jonka alituinen läsnäolo paikalla on liikkeen toiminnalle välttämätön, sekä liikkeelle tarpeellisia konttori- ja ruokailuhuoneita. Sellaisia huoneistoja ja huoneita saa sijoittaa myös varsinaiseen tehdasrakennukseen, milloin nämä täyttävät B-luokan rakennuksen osaston vaatimukset. Asuinhuoneistojen porrashuoneista ei saa olla yhteyttä rakennuksen muihin tiloihin.
5.Tontin pinta-alasta saadaan enintään ½ käyttää rakentamiseen. Tontille rakennettavien rakennusten yhteenlaskettu kerrosala saa olla enintään yhtä suuri kuin tontin pinta-ala.
6.Jos tontti rajoittuu 51 ½: n tai tämän pykälän mukaan rakennettavaan tonttiin, saadaan katurakennus 20 m:n matkalla katulinjasta rakentaa naapuritontin rajaan, jos rakentamisessa noudatetaan PK-päätöksen määräyksiä yhteenrakentamisesta. Muussa tapauksessa tulee katurakennuksen etäisyyden naapuritontin rajasta olla sama kuin käytetty rakennuskorkeus, ei kuitenkaan 9m pienempi.
7.Tontin sisällä ei rakennusta saa sijoittaa lähemmäksi naapuritontin rajaa kuin puolet rakennuksen korkeudesta. Etäisyyden tulee olla vähintään 6 m tämän pykälän mukaan rakennettavan naapuritontin rajaan, jos se rakennetaan yhteen naapuritontilla sijaitsevan tai rakennettavan rakennuksen kanssa ja tällaisen rakentamisen katsotaan sopeutuvan korttelin tarkoituksen mukaiseen käyttöön.
8.Rakennuksen korkeus ei saa olla suurempi kuin 9 m. Milloin tehdasliikkeen laatu tai muut erityiset asianhaarat vaativat jotain rakennuksen osaa korkeammaksi kuin mitä edellä on säädetty, saa maistraatti asiantuntijoita kuultuaan sallia poikkeuksen.
9.Samalla tontilla olevien rakennusten tai niiden osien välimatkan tulee olla vähintään 6 m.
54 §
1.Asemakaavassa omakotitonteiksi määrätyille tonteille rakennettaessa on noudatettava tämän pykälän säännöksiä.
2.Näille alueille saadaan rakentaa ainoastaan asuinrakennuksia ja näitä varten välttämättömiä taloussuojia.
3.Tontin pinta-alasta saadaan rakentaa enintään 1/4. Kullekin tontille saa rakentaa ainoastaan yhden asuinrakennuksen ja siihen liittyvän talousrakennuksen, joiden yhteinen kerrosala saa olla enintään 200 m2. Kerrosalaan ei lueta kuuluvaksi autosuojatilaa muulta kuin 30 m2 ylittävältä osalta.
4.Rakennus on sijoitettava vähintään 3 m:n päähän kadunpuoleisesta rajasta ja päärakennus on sijoitettava vähintään 6 m:n päähän naapuritontin rajasta. Maistraatti voi kuitenkin naapuria kuultuaan sallia, että rakennus rakennetaan naapuritontin rajaan yhteen naapurirakennuksen kanssa. Tällöin on tontin rajalle rakennettavan seinän täytettävä PK-päätöksen määräykset yhteenrakentamisesta.
5.Päärakennus saa olla yksikerroksinen, enintään 5 m korkea ja siinä saa olla enintään 3 huoneistoa. Ullakosta saadaan 1/2 sisustaa asuinhuoneiksi, käytäviksi, säiliöiksi tms.
55 §
1.Asemakaavassa yleisen rakennuksen tonteiksi merkityille tonteille rakennettaessa on noudatettava tämän pykälän säännöksiä.
2.Tontille saa rakentaa huoneistoja vain yleisiä ja yleishyödyllisiä laitoksia varten sekä asuinhuoneita sellaista henkilökuntaa varten, jonka alituinen läsnäolo paikalla on laitoksen toiminnalle välttämättömän tarpeellinen.
3.Tontista saadaan käyttää rakentamiseen enintään 1/3. Rakennettu kerrosala ei yhteensä kuitenkaan saa olla suurempi kuin tontin pinta-ala. Rakennuksen korkeus ei saa olla suurempi kuin viereisen kadun leveys, enintään kuitenkin 18 m.
4.Rakennuksen etäisyys naapuritontin rajasta tulee olla vähintään yhtä suuri kuin rakennuksen korkeus. Kuitenkin rakennuksen saa rakentaa naapuritontin rajaan, jos se rakennetaan yhteen naapuritontilla sijaitsevan rakennuksen kanssa ja tällaisen rakentamisen katsotaan sopeutuvan korttelin tarkoituksenmukaiseen käyttöön.
56 §
1.Asemakaavassa tehdastonteiksi määrätyille tonteille rakennettaessa on noudatettava tämän pykälän säännöksiä.
2.Tontille saadaan rakentaa PK-päätöksen tarkoittamia D- ja E-luokan rakennuksia kuitenkin siten, että vesikaton, räystästä lukuun ottamatta, tulee täyttää B-luokan rakennuksen vesikatolle asetetut vaatimukset. Maistraatti on kuitenkin käyttötavan varteen ottaen oikeutettu vaatimaan, että rakennukset on rakennettava korkeampaa luokkaa olevin rakennusosin. Puheenaoleviin rakennuksiin ei saa sijoittaa muita kuin teolliseen käyttöön kuuluvia huonetiloja sekä liikkeelle tarpeellisia konttori-
3.Tonteille saadaan sitä paitsi rakentaa erillisiä rakennuksia, joissa on asuinhuoneistoja sellaiselle henkilökunnalle, jonka läsnäolo paikalla on liikkeen toiminnalle välttämättömän tarpeellinen.
4.Tontin pinta-alasta saadaan enintään 1/2 käyttää rakentamiseen.
5.Rakennus on sijoitettava vähintään 6 m:n päähän naapuritontin rajasta. Rakennusten ja rakennusten osien välimatkan tulee tontin sisällä olla vähintään sama kuin käytetty rakennuskorkeus, vähintään kuitenkin 9 m. Tontin rajalle saadaan rakentaa enintään 20 m matkalla kadunpuoleisesta rakennusrajasta edellyttäen, että tontin rajalle rakennettava seinä täyttää PK-päätöksen määräykset yhteenrakentamisesta ja että rakennuksen etäisyys vastakkaisesta tontin rajasta on vähintään 12 m.
6.PK-päätöksen tarkoittamin A-luokan rakennuksen ulkoseinin varustettu rakennus saadaan rakentaa enintään yhtä korkeaksi kuin viereisen kadun leveys, ei kuitenkaan 12 m korkeammaksi. D-luokan rakennus saa olla enintään 9 m ja E-luokan rakennus enintään 7 m korkea, ja kerroksia niissä saa olla enintään kaksi.
7.Alueelle saadaan rakentaa myös varastorakennuksia, jotka täyttävät PK-päätöksen E-luokan rakennuksille asetetut vähimmäismääräykset. Näiden rakennusten vesikattojen, räystästä lukuun ottamatta, tulee täyttää B-luokan rakennuksen vesikatolle asetetut vaatimukset. D- ja E-luokan rakennuksiin nähden noudatetaan 6 mom. määräyksiä.
8.Maistraatti voi erityisissä tapauksissa palolautakuntaa tai palopäällikköä kuultuaan myöntää lievennyksiä edellä oleviin säännöksiin taikka, missä räjähdys- tai erityistä palon irtipääsy- ja levenemisvaaraa on olemassa, antaa olosuhteiden vaatimia ankarampia määräyksiä rakennusten ja varastojen keskinäisestä välimatkasta ja niiden etäisyydestä tontinrajaan.
57 §
1.Asemakaavassa varastotonteiksi merkityille tonteille rakennettaessa on noudatettava tämän pykälän säännöksiä.
2.Tonttia saadaan käyttää ainoastaan varastorakennuksia tai varastoimista varten.
3.Tontille saadaan rakentaa PK-päätöksen tarkoittamia E-luokan rakennuksia, paitsi vesikattoa, jonka tulee olla, räystästä lukuun ottamatta, ainakin B-luokan rakennuksen vesikattoa vastaava. Rakennuksiin voidaan sijoittaa vartijan asunto sekä liikkeelle tarpeellisia konttori- ja ruokailuhuoneita, jos nämä täyttävät B-luokan rakennuksen osaston vaatimukset. Vartijan asunnosta ei saa olla yhteyttä rakennuksen muuhun osaan.
4.Tontin pinta-alasta saadaan rakentamiseen käyttää enintään 1/2.
5.Rakennus on sijoitettava vähintään 6 m:n päähän naapuritontin rajasta ja siten muodostuvalle vapaalle alueelle, jota ei saa käyttää varastoimiseen, on istutettava lehtipuita.
6.D-luokan rakennusta ei saa rakentaa 9 m ja E-luokan rakennusta 7 m korkeammaksi. Rakennus saa olla enintään kaksikerroksinen.
7.Maistraatti voi erityisissä tapauksissa palolautakuntaa tai palopäällikköä kuultuaan myöntää lievennyksiä edellä oleviin säännöksiin taikka, missä räjähdys- tai erityistä tulen irtipääsy- ja levenemisvaaraa on olemassa, antaa olosuhteiden vaatimia ankarampia määräyksiä rakennusten ja varastojen keskinäisestä välimatkasta ja niiden etäisyydestä tontinrajasta.
58 §
1.Asemakaavassa varastorakennustonteiksi merkityille tonteille rakennettaessa on noudatettava tämän pykälän säännöksiä.
2.Näille tonteille saadaan varastoimistarkoituksia varten rakentaa PK-päätöksen tarkoittamia B-luokan rakennuksia kuitenkin siten, että rakennuksen ulkoseinien tulee olla sellaiset kuin A-luokan rakennuksen ulkoseinistä on määrätty.
3.Erityisen palovaarallisten ja terveydenhoitosäännön 43 §:ssä mainittujen aineiden varastoiminen on näillä tonteilla kielletty.
4.Varastorakennukseen saadaan sisustaa myöskin asuinhuoneita sellaista henkilökuntaa varten, jonka alituinen läsnäolo paikalla on liikkeen toiminnalle välttämätön, sekä liikkeelle tarpeellisia konttori- ja ruokailuhuoneita. Tällaisen rakennuksen osan on täytettävä B-luokan rakennuksen osaston vaatimukset ja on tässä sitä paitsi otettava huomioon, etteivät asuinhuoneistojen uloskäytävät saa olla yhteydessä rakennuksen muihin osiin.
5.Tontin pinta-ala saadaan kokonaisuudessaan käyttää rakentamiseen. Jos rakennus on naapuritontin rajalla, on rakentamisessa noudatettava PK-päätöksen määräyksiä yhteenrakentamisesta.
6.Rakennuksen korkeus näillä tonteilla saa olla enintään 9 m.
LIITE 2. Liitteen 1 karttaliite.
LIITE 3. Valtakunnallisesti merkittävät maisema-alueet. 
LIITE 4. RKY-kohteet.
LIITE 5. Kansallinen kaupunkipuisto.
LIITE 6. Kartta VAK-kuljetusten (ammoniakki) korkean riskin vyöhykkeestä.
LIITE 7. Hulevesitulvavaara-alueet Satava-Kakskerta
LIITE 8. Hulevesitulvavaara-alueet Ruissalo
LIITE 9. Hulevesitulvavaara-alueet Maaria-Ilmarinen ja lentoaseman ympäristö
LIITE 10. Pysäköinnin mitoitusvyöhykkeet.
ÅBO STADS BYGGNADSORDNING
INNEHÅLL
1 § Tillämpningsområde 3
2 § Byggnadstillsynsmyndighet 3
3 § Tillståndsplikt för åtgärder 3
3a § Anvisningar om placering av anordningar 6
4 § Miljöanpassat byggande 7
5 § Överskridning av tomtgränser 8
6 § Byggnadens höjdläge 8
7 § Byggande under jord samt ledningar och konstruktioner 8
8 § Avledning av dagvatten och dräneringsvatten och hantering av avloppsvatten 9
8a § Tomtens gröneffektivitet 10
9 § Våningsyta för skyddstak 10
10 § Behov av planering 11
11 § Krav som ställs på byggplatser 11
12 § Byggandets omfattning 11
13 § Byggandets omfattning på byggplatser som gränsar till stränder 11
14 § Byggnaders placering och anpassning till miljön på byggplatser som gränsar till stränder 12
15 § Byggande inom jordbruket 12
16 § Ändring av fritidsbostadsbyggnader till stadigvarande bostadsbyggnader 12
17 § Byggnaders höjdläge på strandområden och andra låglänta områden 12
18 § Markbyggnadsarbete på grundvattenområden och vattendragens avrinningsområden inom vattenförsörjningen 13
19 § Byggande på grundvattenområden och vattendragens avrinningsområden inom vattenförsörjningen 13
20 § Beaktande av förorenad mark och radon 14
20a § Beaktande av sur sulfatjord 14
21 § Beaktande av grundkonstruktioner av trä 14
22 § Beaktande av farliga ämnen 14
23 § Allmänt om byggande av gårdsplaner 15
24 § Gårdsplaners höjdläge 15
25 § Dränering av byggplatser 15
26 § In- och utfartsarrangemang, trafikarrangemang och bil- och cykelplatser 15
27 § Släntning av byggplatser samt stödmurar och terrasseringar 16
28 § Inhägnader och planteringar 16
29 § Belysningen på byggplatser och i byggnader 17
30 § Förvaring av fordon och anordningar på bostadsfastigheter 17
31 § Avfallshantering och lagerutrymmen 17
32 § Definitioner 17
33 § Gator, torg, parker och andra motsvarande trafikområden 18
34 § Parker och övriga rekreationsområden 18
35 § Konstruktioner och anordningar i det offentliga stadsrummet 18
36 § Belysningen i det offentliga stadsrummet 19
37 § Försäljnings-, informations- och reklamanordningar och markiser 19
38 § Adressangivelse för byggplatser och byggnader 20
39 § Ordnande av evenemang 20
40 § Användning av gator eller andra allmänna områden 20
41 § Tillfälliga baracker 21
42 § Information om byggprojekt 21
43 § Inrättande och skötsel av byggarbetsplatser 21
43a § Vatten från byggarbetsplatser 22
44 § Rivning och uppstädning av byggarbetsplatser 22
45 § Vård och övervakning av den byggda miljön 22
46 § Skötsel av trädbeståndet 22
47 § Avvikelse från bestämmelserna 23
48 § Bilagor till byggnadsordningen 23
49 § Byggnadsordningens ikraftträdande 23
TABELLER
26 § Tabell 1 24
26 § Tabell 2 25
BILAGOR
Bilaga 1: Åbo stads byggnadsordning, 51–58 § jämte ändringar 51-58 § 26
Bilaga 2: Kartbilaga för bilaga 1 30
Bilaga 3: Nationellt betydelsefulla landskapsområden 31
Bilaga 4: RKY-objekt 32
Bilaga 5: Nationalstadsparken 33
Bilaga 6: Karta över högriskzonen för TFÄ-transporter (ammoniak) 34
Bilaga 7: Områden i Satava-Kakskerta som riskerar att drabbas av översvämning på grund av dagvatten 35
Bilaga 8: Områden i Runsala som riskerar att drabbas av översvämning på grund av dagvatten 36
Bilaga 9: Områden i S:t Marie-Ilmarinen och runt flygplatsen som riskerar att drabbas av översvämning på grund av dagvatten 37
Bilaga 10: Dimensioneringszoner för parkering 38
1 § Tillämpningsområde
Bestämmelserna i denna byggnadsordning ska följas i Åbo stad. Bestämmelserna kompletterar föreskrifterna i markanvändnings- och bygglagen, markanvändnings- och byggförordningen och andra föreskrifter och bestämmelser som gäller markanvändning och byggande. Lagen, förordningen, generalplaner med rättsverkningar, detaljplaner och bestämmelserna i Finlands byggbestämmelsesamling tillämpas framom byggnadsordningen.
På de detaljplanerade stadsområden där byggbestämmelserna är noggrannare och baserar sig på den 1964 godkända byggnadsordningen (bilaga 1 och 2) ska dess bestämmelser följas tills de detaljplaner som anknyter till områdena har ändrats.
2 § Byggnadstillsynsmyndighet
Byggnads- och tillståndsnämnden är Åbo stads byggnadstillsynsmyndighet. Under den lyder byggnadstillsynen.
I instruktionen ingår bestämmelser om delegering av beslutanderätten.
3 § Tillståndsplikt för åtgärder
De åtgärder som anges i 126 a § i markanvändnings- och bygglagen förutsätter åtgärdstillstånd.
Följande åtgärder (punkterna 1–9) förutsätter dock inte tillstånd om de gäller något annat än en miljö som är skyddad i en detaljplan, i en generalplan eller med stöd av en lag eller något annat än en byggnad som är kulturhistoriskt eller arkitektoniskt värdefull eller skyddad i en detaljplan, i en generalplan eller med stöd av en lag.
1 KONSTRUKTION
En gårdskonstruktion, inklusive skyddstak, får vara högst 20 m2. Gårdskonstruktioner är till exempel lekstuga, växthus och skjul.
a) Inom detaljplaneområdet, med undantag av stadsdelarna I–IX, tillåts högst 1 konstruktion/byggplats. Utanför detaljplaneområdet tillåts 3 konstruktioner/byggplats, med undantag av byggplatser som gränsar till stränder på vilka tillåts 1 konstruktion/byggplats.
Konstruktionerna ska vara belägna minst 15 meter från strandlinjen enligt medelvattenståndet och vara lättkonstruerade.
b) På gator och andra allmänna områden som Åbo stad äger får konstruktioner placeras om staden har överlåtit besittningen av området för respektive verksamhet och om konstruktionerna inte kvarstår längre än 6 månader.
Konstruktionen får inte placeras på en sådan del av tomten som i detaljplanen anvisats för plantering eller bevaring i naturligt tillstånd.
Konstruktionen får inte användas som biltak eller avfallstak.
En odlingstunnel som tolkas som en konstruktion kräver inget tillstånd utanför detaljplaneområdet.
Områden för utomhusservering (Affärslokalernas terrasser):
Ett mindre område för utomhusservering för högst 6 kundplatser. Skyddstak eller andra fasta konstruktioner tillåts inte. Möblerna ska placeras direkt på markytan, höjda konstruktioner tillåts endast på lutande ytor.
Ett område för utomhusservering får inte störa användningen av det offentliga stadsrummet, gångtrafiken, tillgången till fastigheten, avfallshanteringen eller distributionstrafiken, tillgängligheten eller trafiksäkerheten. Området för utomhusservering ska dessutom anpassas till stadsbilden och miljön. Det ska finnas minst 2,1 meter fritt utrymme för gångtrafiken.
Ett område för utomhusservering ska vara tillgängligt och planeras så att det lämpar sig för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Bestämmelser om begränsningen av det buller som verksamheten orsakar finns i miljöskyddsföreskrifterna och hälsoskyddsordningen.
2 KONSTRUKTIONER FÖR ALLMÄNHETEN
På gator och andra allmänna områden som Åbo stad äger får mindre skyddstak, kiosker, toaletter, samlingstält, estrader och motsvarande konstruktioner, dock inte områden för utomhusservering, placeras om staden har överlåtit besittningen av området för respektive verksamhet och om konstruktionerna inte kvarstår på platsen längre än 6 månader.
3 STRANDLINJEANORDNINGAR, BRYGGOR
Strandlinjeanordningar och bryggor får ha en yta på högst 40 m2. Avståndet mellan en strandlinjeanordning eller brygga och ett markområde som grannen äger eller besitter ska vara minst 5 meter. Till bredden får bryggan var högst 1/3 av längden på byggplatsens strandlinje.
4 FÖRVARINGS- OCH LAGRINGSOMRÅDEN
På gator och andra allmänna områden som Åbo stad äger får förvarings- och lagringsområden placeras om staden har överlåtit besittningen av området för respektive verksamhet och om området inte används längre än 6 månader för förvaring eller lagring.
5 FASADÅTGÄRDER
Installation eller byggande av solpaneler eller solfångare som märkbart påverkar stadsbilden eller miljön, med undantag av stadsdelarna I–IX.
Inglasning av helt indragna balkonger i bostadslägenheter i flervåningshus, med undantag av stadsdelarna I–IX. Inglasning av balkonger och terrasser i småhus när glaset installeras innanför räcket under det befintliga taket.
Montering av rak markis som påverkar gatubilden, med undantag av stadsdelarna I–IX. Markiserna ska till sin form, färgsättning och struktur passa in i byggnaden och omgivningen.
Fästande av fönstertejp som täcker högst hälften av fönstrets yta.
Ändring av färgsättningen av fasaderna eller taktäckningsmaterialet på byggnader utanför detaljplaneområdet. Ändring av färgsättningen av fasaderna eller taktäckningsmaterialet på byggnader så att den följer detaljplanen.
Ändring av fönsterindelningen och -materialet i alla byggnader utanför detaljplaneområdet och i småhus på detaljplaneområdet. Vid ändring av fönster ska man beakta att varje bostadsrum ska ha ett fönster eller annan del som kan öppnas, att funktionaliteten av fönster som används som reservutgång ska säkerställas och att principen för byggnadens ventilation inte får ändras.
I 45 § ingår noggrannare bestämmelser om reparation av byggnader.
I 3a § ingår anvisningar om placering av anordningar.
6 REKLAMÅTGÄRDER
Reklamåtgärder utomhus, med undantag av elektroniska reklamskyltar med rörliga och växlande bilder.
Uppsättning av ljusreklamer utomhus, med undantag av stadsdelarna I–IX
I 37 § ingår bestämmelser om placeringen av reklamanordningar.
7 INHÄGNANDE
Uppförande av inhägnader på ett område som saknar detaljplan och byggande av staket på högst 1,6 meter inom detaljplaneområdet, med undantag av stadsdelarna I–IX.
I 28 § ingår särskilda bestämmelser om inhägnande.
8 JORDVÄRME
Byggande av ett jordvärmesystem utanför detaljplaneområdet med undantag av grundvattenområden. För alla jordvärmebrunnar ska uppgifter om borrbrunnens egenskaper och läge inlämnas till stadsmiljösektorn (borrningsrapport).
Alla jordvärmebrunnar ska uppfylla vissa krav på minimiavstånd. En jordvärmebrunn ska vara
•15 meter från en annan jordvärmebrunn
•3 meter från värmeledningar och fjärrvärmeledningar
•40 meter från en bergsborrbrunn
•20 meter från en ringbrunn
•3 meter från en byggnad
•7,5 meter från gränsen till en fastighet
•2 meter från kanten av en gata
•30 meter från utloppet för ett reningsverk på en fastighet vad gäller allt avloppsvatten och 20 meter vad gäller gråvatten
•3 meter från avlopp och vattenledningar vad gäller egna rör och 5 meter vad gäller övriga rör
•25 meter från tunnlar och grottor.
I 43a § ingår bestämmelser om hanteringen av vatten från byggarbetsplatser.
9 OMRÅDEN SOM ÄR I HAMNENS BESITTNING
På ett område som är i hamnens besittning, som i detaljplanen är utmärkt som ett trafikområde för hamnen (LS) och som har överlåtits till hamnanvändning förutsätts inte tillstånd för sådana åtgärder som anges i 126 a § i markanvändnings- och bygglagen.
Trots det ovan angivna kan det bestämmas att en utförd åtgärd (punkterna 1–9) ska avlägsnas om den inte uppfyller skäliga krav i fråga om hälsoaspekter, säkerhet eller yttre utformning, om den inte passar in i miljön eller om den medför olägenheter för trafiken.
Fastän åtgärdens genomförande inte kräver tillstånd ska man vid byggandet ändå följa bestämmelserna i den gällande detaljplanen och föreskrifter som gäller byggandet i fråga.
Sådana konstruktioner och anordningar på en gårdsplan som inte förutsätter tillståndsförfarande ska likväl uppföras på ett sådant avstånd från gränsen mot grannen och grannens byggnader som anges i föreskrifterna och bestämmelserna. De konstruktioner och anordningar som uppförs på en gårdsplan ska anpassas till omgivningen och de får inte orsaka onödiga olägenheter för grannarna.
En rivningsanmälan förfaller om åtgärden inte har inletts och slutförts inom tre år.
Åbo stad använder inte ett sådant anmälningsförfarande som anges i MBL 129 §.
3a § Anvisningar om placering av anordningar
Luftvärmepumpar
Luftvärmepumpens tillståndsplikt fastställs enligt det, om monteringen av luftvärmepumpens utomhusenhet ändrar byggnadens fasad enligt vad som avses i markanvändnings- och bygglagen.
En luftvärmepump som inte påverkar gatufasaden och som inte monteras på ett sätt som äventyrar byggnadens skyddsvärde förutsätter inte åtgärdstillstånd.
Till exempel luftvärmepumpar som placeras enligt följande anses inte påverka gatufasaden:
En utomhusenhet för luftvärmepump som är placerad innanför balkongräcket eller på ett plant tak. En utomhusenhet som placeras på plant tak ska beklädas så att den passar in i omgivningen. Rör och ledningar ska inte placeras i byggnadens gatufasad.
En utomhusenhet som har placerats mot gatufasaden i småhus, om den är beklädd med material och färgsättning som passar in i fasaden.
I samband med montering av luftvärmepump ska man se till att bullret från luftvärmepumpen inte överskrider riktvärdena för utomhusbuller på grannens gårdsplan (55 dB(A) på dagen, 50 (45) dB(A) på natten).
Solpaneler och solfångare
Utifrån markanvändnings- och bygglagen förutsätter sådana solpaneler och solfångare som inte betydligt påverkar stadsbilden eller miljön inget åtgärdstillstånd.
Solpaneler och solfångare ska placeras antingen på plant tak eller i riktning med takfallet på någon annan sida än gatufasaden, utan att de överskrider takåsen.
Stora solkraftverk kan i stället för åtgärdstillstånd förutsätta bygglov.
Parabolantenn
I flervåningshus ska parabolantennen placeras på en indragen eller inglasad balkong. I småhus ska parabolantennen fästas mot innergården.
4 § Miljöanpassat byggande
Bestämmelserna i general- och detaljplanerna är utgångspunkten för hur byggandet ska anpassas till karaktären och särdragen inom varje område. Byggnaderna på en byggplats ska miljö- och stadsbildsmässigt bilda en harmonisk helhet. Vid byggande i anslutning till befintliga byggnader ska byggandet anpassas till det tidigare byggnadssättet och det befintliga byggnadsbeståndet. Vid planeringen ska en byggnads placering, storlek, utformning, fasadmaterial, färgsättning, belysning och fasadindelning beaktas. Dessutom ska närmiljön och den historiska skiktningen och kulturvärdena i den byggda miljön beaktas Vid reparationsarbeten i byggnadshistoriskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska strävan vara att bevara ursprungliga detaljer och byggnadsdelar i byggnaderna, såsom ytterdörrar, fönster och inredningen i trapphus.
Vid beviljande av bygglov ska vikt fästas vid att värdena inom nationellt betydelsefulla kulturmiljöer, nationellt värdefulla landskapsområden och nationalstadsparken (Bilaga 3, 4 och 5) bevaras. Byggnadstillsynsmyndigheten kan vid behov förutsätta att den som påbörjar ett byggprojekt lämnar in en utredning av hur projektet påverkar nationellt värdefulla miljöer.
Ventilationsmaskinrum och anordningar och kanaler i anslutning till dem, solfångare och övriga tekniska anordningar ska planeras så att de anpassas till stadsbilden och byggnadens karaktär.
Vid placeringen och uppförandet av byggnader ska man i mån av möjlighet bevara naturenligheten på byggplatserna och de träd vid begränsningslinjerna som är karakteristiska för rutnätsstaden och bibehålla värdefulla kantzoner med växtlighet, viktiga skönhetsvärden i naturen och speciella naturförekomster, såsom till exempel flyttblock och vackra enstaka träd.
Vid byggande på landskapsmässigt värdefulla åkerområden ska byggnaderna placeras i närheten av befintliga gårdsområden och skogsdungar. Vid byggande i öppet landskap ska särskild vikt fästas vid byggnadernas höjdläge, utformning, fasadmaterial och färgsättning. På värdefulla landskapsområden ska det vid placeringen av byggnaderna fästas vikt vid att de byggnader som är värdefulla för miljön förblir synliga i landskapet och bibehåller sin ömsesidiga hierarki. Byggande på höga synliga kullar och bergsområden ska undvikas.
Byggplatserna ska kopplas till det omgivande landskapet med lämpliga planteringar.
5 § Överskridning av tomtgränser
Trappor och ramper som leder till en byggnad ska byggas på byggplatsen, i första hand inne i byggnaden.
Om en byggnad får uppföras på tomtgränsen mot gatan eller mot ett annat allmänt område får byggnaden sträcka sig över tomtgränsen till gatuområdet eller av särskilda skäl till ett annat allmänt område enligt följande:
1.Byggnadens grundkonstruktioner 0,30 meter över tomtgränsen om de sträcker sig ner till ett djup på 1,5 meter under markytan och 1 meter över tomtgränsen om de sträcker sig djupare än 1,5 meter under markytan.
2.Burspråk, skyddstak, takfötter, tekniska anordningar och andra motsvarande byggnadsdelar i luften 0,9 meter, balkonger 1,5 meter; ett skyddstak över huvudingången till en offentlig byggnad eller en affärsbyggnad kan sträcka sig längre ut över gatuområdet.
3.Trappor 0,3 meter.
4.Tilläggsisolering av yttervägg.
Överskridningarna får inte orsaka olägenheter för användningen av en gata eller ett annat allmänt område, för underhållet eller renhållningen och inte heller för tekniska anordningar, ledningar och rörsystem i gatukonstruktionen. Den fria höjden mellan gatuplanet och byggnadsdelens undersida ska vara minst 3 meter vid trottoaren och cykelvägen och minst 4,6 meter vid körbanan.
En placeringsplan måste inlämnas till stadsmiljösektorn för godkännande om tomtgränsen överskrids mer än vad som har fastställts ovan i 2 mom. 1–3 punkten. Den godkända placeringsplanen ska bifogas till tillståndsansökan.
6 § Byggnadens höjdläge
En byggnads höjdläge ska anpassas till den befintliga miljön. I planeringen ska man beakta de gatuhöjder som ingår i gatuplanen. Av byggnadsritningarna ska byggplatsens höjd och de befintliga och planerade höjderna på det omgivande området (bl.a. höjderna på markytan, sockel- och gatuhöjderna) framgå tillräckligt noggrant.
På en byggplats i en sluttning ska byggnaderna placeras så att man undgår onödiga skärningar, utfyllnadsarbeten och höga socklar som inte passar in i miljön. Inom detaljplaneområdena ska ytbeklädnaden på sockelkonstruktionerna mot gatusidan på byggnader som är uppförda invid gatan sträcka sig minst 0,3 meter under markytan.
För att kunna bedöma tillståndsansökan kan byggnadstillsynsmyndigheten kräva att placeringen och höjdläget av byggplatsens hörnpunkter och den planerade byggnadens hörnpunkter samt höjdläget för golvet, takåsen och takfoten märks ut på tomten innan tillståndsbeslutet fattas.
I 17 § ingår särskilda bestämmelser om höjdläget vid byggande på strandområden och andra låglänta områden.
7 § Byggande under jord samt ledningar och konstruktioner
Vid byggande under jord ska man i tillräcklig utsträckning utreda hur byggandet påverkar miljön. Man ska särskilt försäkra sig om att byggandet inte påverkar säkerheten av de konstruktioner i omgivningen som redan finns ovanpå marken och under markytan. I samband med planeringen ska det utredas vilka ledningar och konstruktioner som är i användning på byggplatsen eller i närheten av den. Även deras grundkonstruktioner ska utredas.
I samband med planeringen ska man utreda vilka fasta fornlämningar och andra arkeologiska objekt som lagen om fornminnen (295/1963) fredat som eventuellt ligger på byggplatsen och i dess närhet och kontakta museimyndigheten i god tid gällande dessa objekt och fornminnen.
Byggherren ska kartlägga alla underjordiska utrymmen som sträcker sig över tomtgränsen, alla grottsystem som sprängts i urberget och övriga underjordiska konstruktioner innan schaktet täcks över. De kartlagda uppgifterna och materialet till en 3D-modell ska inlämnas till stadsmiljösektorn.
8 § Avledning av dagvatten och dräneringsvatten och hantering av avloppsvatten
På fastigheterna får dagvattnet inte avledas i spillvattenavloppet utan det ska hanteras och avledas i enlighet med prioritetsordningen för hantering av dagvatten.
1.Bildandet av dagvatten förebyggs genom att välja genomsläppliga beläggningar och grönområden.
2.Dagvattnet behandlas och utnyttjas där det uppstår.
3.Dagvatten leds bort från den plats det bildas genom att använda ett avsaktande och fördröjande system, till exempel dike eller sänka. Som dimensionering för fördröjningen på tomterna rekommenderas 1 m³ fördröjning per100 kvadrat ogenomträngligt område.
4.Dagvattnet leds bort i ett dagvattenavlopp till fördröjningsområden i grönområden innan det avleds till diken eller vattendrag.
5.Dagvatten leds via dagvattenavlopp direkt till mottagande vattendrag, såsom å eller hav, endast om inget annat är möjligt.
För sådana delgeneralplaneområden vars planläggning inte inkluderar definition av risker för översvämning på grund av dagvatten har områdena med risk för översvämning presenterats i byggnadsordningens kartbilagor 7 (Satava-Kakskerta) och 8 (Runsala) och 9 (S:t Marie-Ilmarinen och området runt flygplatsen). På områden som märkts ut på kartbilagorna har man konstaterat risk för översvämning orsakad av sällsynt regn. Områdena i fråga ska beaktas i planeringen.
På tomten ska det byggas ett system för dagvatten och dränering av husgrunder vars planer ska framläggas i samband med ansökan om bygglov som gäller byggnadens uppförande eller renovering. Ifall markförhållandena möjliggör det, skall dagvattnet infiltreras helt eller delvis på den egna tomten. Man bör säkerställa att infiltreringen inte orsakar risk för fuktskador i närliggande byggnader. Infiltration på tomten förutsätter en markundersökning och en grundkonstruktionsplan som upprättats utifrån den. Infiltrationskonstruktioner ska innehålla kontrollerad bräddning för översvämningssituationer. Om reparationsbyggnaden leder till att ytan på det ogenomträngliga området blir större ska man framlägga en ny dagvattenplan
Om dagvattnet avleds i dagvattensystemet eller till ett öppet dike som fungerar som dräneringssystem för ett gatuområde eller annat allmänt område ska samtycke inhämtas från systemets innehavare. Dagvatten ska avledas så att det inte orsakar olägenheter för grannarna eller dem som använder gatan. Dagvattnet får inte avledas till ett gatuområde eller till ett annat allmänt område, med undantag av kulturhistoriskt ytterst värdefulla byggnader och områdeshelheter.
Utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde ska avloppsvattnet från fastigheterna behandlas på det sätt som miljövårdsmyndigheten har godkänt. I miljöskyddsföreskrifterna ingår noggrannare bestämmelser och anvisningar om de hanteringssystem som godkänns. Fastigheterna inom vattentjänstverkets verksamhetsområde ska anslutas till spillvattenavloppet.
8a § Tomtens gröneffektivitet
Med gröneffektivitet avses växtlighetens och andra ekologiskt nyttiga ytors förhållande till den byggda ytan i området som beräknas. Den blågröna koefficienten är en metod med vilken man kan analysera och mäta gröneffektiviteten på tomten. Värdet för grönkoefficienten uttrycks med hjälp av en beräkningstabell för den blågröna koefficienten under genomförandets planeringsfas. I beräkningstabellen anges gårdens växtlighet, ytor och eventuella dagvattenkonstruktioner utifrån en plan som uppgjorts för gården. Med hjälp av tabellen beräknar man värdet på den uppnådda grönkoefficienten och hur gårdens element fördröjer dagvattnet.
Tomtens gröneffektivitet ska uppfylla målnivåerna för gröneffektiviteten med metoden för den blågröna koefficienten och dess rangskala för grönkoefficienten enligt följande:
Tillämpning av gröneffektiviteten och dess målnivåer i Åbo |
Typer av markanvändning | Värdet för grönkoefficienten med metoden för den blågröna koefficienten |
Områden för boende och centrumfunktioner, A och C.
För boende gäller skyldigheten inte småhusområden AO och AP. Tillämpningen börjar från radhusområdena AR. | 0,8 |
Områden för tjänster och förvaltning, P och Y. | 0,7 |
Områden för affärs- och kontorsbyggnader, K. | 0,6 |
Områden för industri och lager, T | 0,5 |
Målet i enlighet med denna paragraf gäller kvartersområden för boende, centrumfunktioner, tjänster och förvaltning, affärs- och kontorsbyggnader och industri som anges i detaljplanen. Inom bostadsområden gäller målet dock inte egnahems- eller parhus eller ändringsarbeten som anknyter till dessa.
Uppfyllelsen av målet som gäller gröneffektivitet (värdet för grönkoefficienten) ska anvisas i samband med tillståndsansökan för byggande när det handlar om nybygge eller motsvarande reparation eller ändringsarbete, användning av gården eller en åtgärd som betydligt ändrar dagvattensystemet.
9 § Våningsyta för skyddstak
Biltak som är avsedda för fler än två bilar räknas med i byggrätten för en byggplats. Mindre, lättkonstruerade öppna skyddstak som har väggar med minst 30 % öppen yta och vars öppningar har en yta som är minst 10 % av golvytan betraktas som konstruktioner och deras yta räknas inte med i byggrätten för byggplatsen. Bestämmelsen tillämpas också på andra öppna utrymmen och skyddstak.
10 § Behov av planering
Om det i en generalplan med rättsverkningar inte särskilt har bestämts att planen eller en del av den ska användas som grund för beviljande av bygglov förutsätter byggande på ett område som saknar detaljplan i följande fall ett avgörande om planeringsbehov innan bygglov kan beviljas:
•Byggplatsen finns på ett område där det för att tillgodose behoven i anslutning till användningen är skäl att vidta särskilda åtgärder, såsom att bygga vägar, vattenledningar eller avlopp eller att ordna friområden (MBL 16.1 §).
•På grund av miljökonsekvensernas betydelse förutsätter byggandet mer omfattande prövning än sedvanligt tillståndsförfarande (MBL 16.2 §).
Byggande på strandområden förutsätter i regel undantagsbeslut om det i en plan med rättsverkningar inte särskilt har bestämts att planen eller en del av den kan användas som grund för beviljande av bygglov (MBL 72 §).
11 § Krav som ställs på byggnadsplatser
En byggplats ska i fråga om läge, form, terrängförhållanden och jordmån vara lämplig för sitt ändamål och ha en tillräckligt stor areal. Den som inleder ett byggprojekt ska på förhand ta fram tillräckliga uppgifter om byggplatsens lämplighet. Utredningarna ska vid behov framläggas för byggnadstillsynsmyndigheten.
Inom Åbo stads område avgörs möjligheten att bilda en byggplats i regel i varje enskilt fall utifrån ansökan (avgörande som gäller planeringsbehov eller undantagsbeslut).
12 § Byggandets omfattning
Bestämmelserna i denna paragraf ska följas om det inte bestäms något annat i en generalplan med rättsverkningar. I 13 § ingår bestämmelser om byggandets omfattning på byggplatser som gränsar till stränder.
På en byggplats får det uppföras en bostadsbyggnad i två våningar med högst två bostäder. På en fritidsbyggplats får det uppföras en fritidsbostadsbyggnad i två våningar med en bostad.
En bostads- eller fritidsbostadsbyggnad som uppförs på en byggplats får ha en våningsyta på högst 400 m2-vy. På en byggplats får det dessutom uppföras ekonomibyggnader i en våning som anknyter till byggplatsens användningsändamål. Ekonomibyggnaderna får ha en sammanlagd totalyta på högst 150 m2. Maximibegränsningen för ekonomibyggnadernas totalyta gäller dock inte byggplatser som används för jordbruk.
Utrymmen som anknyter till en byggnads huvudsakliga användningsändamål och som räknas med i våningsytan kan placeras i källaren eller på vinden, om det är möjligt med beaktande av byggnaden och dess användningsändamål och anpassningen till den byggda miljön och landskapet.
13 § Byggandets omfattning på byggplatser som gränsar till stränder
Bestämmelserna i denna paragraf ska följas om det inte bestäms något annat i en generalplan med rättsverkningar.
I en bostadsbyggnad som är placerad på en byggplats som gränsar till en strand och som är anvisad för åretruntboende får våningsytan vara högst 300 m2-vy och i en fritidsbostadsbyggnad högst 200 m2-vy. På byggplatsen får det dessutom uppföras högst tre ekonomibyggnader i en våning som anknyter till byggplatsens användningsändamål och som får ha en sammanlagd totalyta på högst 150 m2.
14 § Byggnaders placering och anpassning till miljön på byggplatser som gränsar till stränder
Vid byggande på strandområden ska särskild vikt fästas vid byggnadernas utformning, fasadmaterial och färgsättning. I huvudsak ska växtligheten på byggplatsens strandzon bevaras.
Terrängen och övriga naturförhållanden påverkar minimiavståndet mellan en byggnad och strandlinjen vid medelvattenståndet och byggnadens placering på byggplatsen. En byggnad ska ha ett sådant avstånd till strandlinjen att landskapets naturenlighet bevaras i den mån det är möjligt. Detta avstånd ska dock vara minst 50 meter om ingenting annat följer av det ovan angivna kravet.
En bastubyggnad med en våningsyta på högst 25 m2 och med en mindre terrass eller ett mindre skyddstak får uppföras minst 15 meter från den enligt medelvattenståndet angivna strandlinjen.
Båthus får byggas närmare stranden förutsatt att båthuset anpassas till omgivningen.
15 § Byggande inom jordbruket
Vid byggande som anknyter till jordbruket och till annan djurhållning i mindre skala ska dessutom följande bestämmelser följas:
Nya djurstallar eller rasthagar för djur får inte byggas närmare än 50 meter från gränsen mot grannen om det finns en bostadsbyggnad, en vistelsegård eller motsvarande på grannfastigheten i närheten av gränsen. En fast ridbana ska placeras tillräckligt långt bort från grannfastigheten. En byggplats där det hålls hästar eller andra djur ska vara tillräckligt stor för den avsedda verksamheten. På byggplatsen ska man anvisa plats för tillräckliga rasthagar och/eller betesmarker.
I miljöskyddsföreskrifterna ingår närmare föreskrifter om djurhållning, hantering av gödsel och lagring.
16 § Ändring av fritidsbostadsbyggnader till stadigvarande bostadsbyggnader
Frågan om en byggplats är lämplig för permanent boende ska avgöras genom ett planeringsbehovsförfarande och/eller ett undantagsförfarande om frågan inte avgörs i en generalplan. I ett bygglovsförfarande avgörs om en byggnad har sådana egenskaper att den är lämplig för permanent boende.
En byggplats som ändras från fritidsboende till permanent boende ska vara belägen längs en väg som året runt är farbar för utryckningsfordon och servicefordon. I annat fall ska det finnas möjlighet att ordna en sådan vägförbindelse.
17 § Byggnaders höjdläge på strandområden och andra låglänta områden
Vid byggande på ett strandområde ska den som inleder ett byggprojekt med tillräckligt stor säkerhet beakta variationerna i vattenståndet. Byggnader och konstruktioner som är känsliga för vattnets inverkan ska placeras på en höjd som är så riskfri som möjligt. Enligt byggnadstillsynsmyndighetens bedömning kan konstruktionerna med hänsyn till värdet, användningsändamålet och vattenbeständigheten också placeras på en lägre nivå.
På byggplatser som gränsar till havet och på andra låglänta byggplatser ska den lägsta golvhöjden vara minst +2,65 meter (N2000-systemet). Vid fastställande av höjdläget för en byggnad ska man också beakta en reservation för eventuella vågrörelser vid respektive byggplats och en tilläggshöjd med hänsyn till packis i stranden samt att byggnadsdelar som är känsliga för vattnets inverkan inte placeras på en lägre höjd än +2,65 meter (N2000-systemet).
Vid sjöstränder och längs åar ska byggnader uppföras på så sätt att den lägsta golvhöjden är minst 1,3 meter högre än den högsta strandlinjen. Om det inte finns uppgifter om den högsta strandlinjen ska den lägsta golvhöjden vid sjöstränder och längs åar vara minst 1,8 meter högre än medelvattenståndet.
18 § Markbyggnadsarbete på grundvattenområden och vattendragens avrinningsområden inom vattenförsörjningen
Då markbyggnadsarbete utförs på grundvattenområden eller vattendragens avrinningsområden inom vattenförsörjningen ska särskild vikt fästas vid hindrande av grund- och ytvattnets förorening. Grundvattenområdena är angivna i miljöskyddsföreskrifterna.
Vid grävningsarbete ska ett tillräckligt skyddslager lämnas mellan den högsta grundvattennivån och markytan. Vid utfyllnadsarbete ska fyllnadsmaterialet vara kvalitetsmässigt lämpligt för utfyllnad och bestå av rena marksubstanser. Byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndigheten kan vid behov kräva att byggaren lämnar in en utredning av att skyddslagret är tillräckligt och att fyllnadsjorden är ren.
För byggande som medför risk för sämre kvalitet på grundvattnet och ändringar av grundvattennivån kan krävas ett program för uppföljning av grundvattnet.
19 § Byggande på grundvattenområden och vattendragens avrinningsområden inom vattenförsörjningen
Vid byggande på grundvattenområden eller vattendragens avrinningsområden inom vattenförsörjningen ska särskild vikt fästas vid hindrande av grund- och ytvattnets förorening. Grundvattenområdena är angivna i miljöskyddsföreskrifterna.
Då byggarbeten planeras ska man undersöka hur yt- och täckdikesvattnet från byggarbetet och parkeringsområdena påverkar kvaliteten på grundvattnet och vattendragen inom vattenförsörjningen och i fråga om grundvattnet också höjdläget. Undersökningen ska vid behov bifogas till tillståndsansökan. En permanent sänkning av grundvattnet förutsätter alltid att en expert anlitas för att utarbeta en plan för hantering av grundvattnet. Av planen ska det framgå hur grundvattensänkningen påverkar omgivningens strukturer, växtlighet och kommunalteknik och vattenförsörjningen i samhället.
För byggande som medför risk för sämre kvalitet på grundvattnet och ändringar av grundvattennivån kan krävas ett program för uppföljning av grundvattnet.
Hanteringsplanen för grundvattnet ska vid behov bifogas till ansökan om bygglov. I samband med planeringen ska man också utreda om det behövs tillstånd från regionförvaltningsverket.
Byggarbetet ska planeras och genomföras så att förändringarna i grundvattenförhållandena på byggplatsen och i dess omgivning inte orsakar skador eller onödiga lägenheter för grannfastigheterna.
20 § Beaktande av förorenad mark och radon
Vid byggande och planering ska man ta i beaktande sådana områden och konstruktioner på en byggplats som är eller misstänks vara förorenade. På byggplatser som är eller misstänks vara förorenade ska jordmånen och konstruktionerna undersökas och vid behov rengöras innan byggarbetet inleds.
Om skadliga ämnen konstateras eller misstänks i samband med byggnadsarbetet ska miljövårdsmyndigheten kontaktas omedelbart.
Vid planering och byggande av bottenbjälklaget i en byggnad ska man säkerställa att radon i jordmånen eller fyllnadsmaterialet inte kan sprida sig till bostadsrummen.
20a § Beaktande av sur sulfatjord
Den som inleder ett byggprojekt ska vid behov reda ut förekomsten av sur sulfatjord på byggplatsen. När man bygger en byggnad, dränerar byggplatsen och förstärker grunden genom pålning i områden med sur sulfatjord, ska särskild vikt fästas vid hindrande av grund- och ytvattnets förorening och vid konstruktionernas hållbarhet.
Sur sulfatjord ska beaktas i grundundersökningar och utredningar av grundläggning.
21 § Beaktande av grundkonstruktioner av trä
Om byggprojektet orsakar även en kortvarig sänkning av grundvattennivån ska man vid byggandets planeringsskede utreda om det finns byggnader med grundkonstruktioner av trä i omgivningen och var vattenförsörjningslinjerna är byggda.
Vid byggande på ett område där det använts träpålar eller andra grundkonstruktioner av trä eller där konstruktionerna är lagda under jord får byggandet inte på ett skadligt sätt ändra grundvattennivån, hindra grundvattenflödet eller orsaka förskjutningar i marken eller konstruktionerna. Byggandet förutsätter en plan, utarbetad av en expert, för hur byggandet påverkar grundvattenförhållandena och förskjutningarna i marken och konstruktionerna. Planen ska framläggas för byggnadstillsynsmyndigheten.
Kortvariga förändringar som gäller grundvattnet under den tid byggarbetet pågår förutsätter att en expert utarbetar en plan för hantering av grundvattnet och i anslutning till detta ett kontrollprogram för grundvattnet. Planen och programmet ska följas under byggarbetet.
Höjden på grundvattennivån och förskjutningarna i marken och konstruktionerna ska observeras under minst två år efter byggprojektets slutgranskning. Resultaten av uppföljningen ska inlämnas till miljösektorn.
22 § Beaktande av farliga ämnen
På det område som är utmärkt på kartbilaga 6 ska följande bestämmelser följas (också i det fall att ärendet inte nämns i detaljplanebestämmelserna) så länge som bangården i Åbo är en i Statsrådets förordning 195/2002 (ändring 267/2009) avsedd rangeringsbangård som fastställts av f.d. trafiksäkerhetsverket Trafi.
•Byggnadernas friskluftsintag får inte placeras på den sida som vetter mot bangården. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid konstruktionernas täthet och hållbarhet på bangården.
•I samband med nybygge och ändringar i ventilationssystemen ska luftkonditioneringen i byggnaden planeras så att den lätt kan stängas av.
23 § Allmänt om byggande av gårdsplaner
Den som bygger en gårdsplan ska se till att den blir användbar, sund, trygg, lummig, miljömässigt hållbar och trivsam på det sätt som användningsändamålet för tomten och byggplatsen förutsätter och att den inte orsakar olägenheter för grannarna. Vid byggande av en gårdsplan ska såväl särdragen på området som de kulturhistoriska värdena beaktas.
24 § Gårdsplaners höjdläge
Höjdläget på en gårdsplan ska anpassas till höjdlägena i den befintliga och planerade miljön och till gatuhöjden och den övriga kommunaltekniken. I samband med ny- och tillbyggnad ska gårdsplanen planeras och utformas så att dess höjdläge på ett naturligt sätt anpassas till höjdläget på grannens område, gatuområdet och de övriga kringliggande områdena.
25 § Dränering av byggplatser
Byggplatserna ska täckdikas tillräckligt djupt.
I 8 § ingår bestämmelser om avledning av dagvatten och dräneringsvatten.
Tillräckligt med plats ska reserveras för lagring av snö. Snö får inte lagras på väg- eller gatuområden eller allmänna områden. Snön ska vid behov transporteras till uppsamlingsplatser för snö så att problem och skador som orsakas av smältvatten kan undvikas.
Markburen gård ska bevaras på de tomter där sådan ännu finns. Minst 20 % av dessa tomters yta ska lämnas obebyggd eller beläggas med material som vatten kan tränga igenom (hålsten, gräsmatta eller motsvarande).
26 § In- och utfartsarrangemang, trafikarrangemang och bil- och cykelplatser
På en tomt eller en byggplats får man bygga en enda in- och utfart. Byggande av flera in- och utfarter kan tillåtas av särskilda skäl. På bostadstomter är den största tillåtna bredden på en in- och utfart 5 meter och på industri- och affärstomter 8 meter.
Om en sådan anslutning som ovan angetts inte kan ordnas på en tomt eller byggplats ska man i stället ordna en tillräcklig passage. Anslutningen ska vara sådan att räddningsfordon kan använda den (en passage som är minst 3,5 meter bred, minst 4,3 meter hög och vars längsgående lutning är högst 1:10) om tomtens räddningsarrangemang inte har lösts på ett annat sätt.
Anslutningen ska ordnas så att föraren som ansluter sig till trafiken från tomten ser fotgängare, cyklister och andra gatuanvändare som närmar sig från båda hållen på gatan. Innan bilen ansluter sig till gatuområdet ska den vara nästan vågrät på en längd som motsvarar bilens längd.
Trafikarrangemangen på byggplatserna ska planeras så att de inte medför faror eller olägenheter för invånarna eller omgivningen. Utgångspunkten för byggplatsernas planering ska vara att en bil kan vända på gårdsområdet.
Bilplatserna ska ordnas så att boendet och användningen av gårdsområdet störs så lite som möjligt. Bilplatserna för rörelsehindrade ska med tanke på tillträdet till byggnaden placeras på en ändamålsenlig plats i förhållande till ingången. Dessutom ska de utmärkas med symbolen för rörelsehindrade. Från bilplatserna och från byggplatsens gräns ska det finnas en gångväg som är anpassad för personer med nedsatt rörelseförmåga och som leder till byggnaden och de lokaler som betjänar den.
Bilplatser ska reserveras på byggplatsen enligt följande:
Se TABELL 1.
Skyldigheten att ordna bilplatser och cykelplatser gäller inte mindre tillbyggnad eller byggnaders reparations- och ändringsarbeten.
I samband med ansökan om byggplats ska man framlägga en plan för parkering och/eller förvaring av cyklar. Förvarings- och parkeringsplatsen för cyklar ska anvisas på ett tillgängligt ställe.
På byggplatsen ska reserveras cykelplatser enligt följande:
Se TABELL 2.
Parkeringszonerna har presenterats i kartbilaga 10.
27 § Släntning av byggplatser samt stödmurar och terrasseringar
Släntning av byggplatser mot gatuområden och andra allmänna områden är förbjuden utan placeringstillstånd från stadsmiljösektorn. Utjämning och släntning ska utföras så att slänterna på ett naturligt sätt anpassas till gatan eller den befintliga terrängen. Släntningen och placeringstillståndet ska framläggas i bygglovet.
Höjdläget på markytan vid gränserna kring en byggplats får endast ändras om byggnadstillsynsmyndigheten godkänner åtgärden.
28 § Inhägnader och planteringar
På fastighetsgränsen mot en gata eller ett allmänt område, helt och hållet på den egna fastighetens sida, får man plantera en häck eller buskar som bildar friväxande häck eller bygga en fast inhägnad. I 3 § ingår bestämmelser om de tillstånd som krävs för inhägnande.
Utöver eventuella detaljplanebestämmelser ska en inhägnad vad gäller material, höjd och annan utformning passa in i omgivningen med beaktande av särdragen inom respektive område. Vid inhägnande av en byggplats som gränsar till en strand ska man i regel använda inhägnader som planteras.
En inhägnad som uppförs på gränsen mellan två byggplatser ska i sin helhet byggas på byggplatsens sida. Inhägnaden kan placeras på gränsen om en skriftlig överenskommelse om en gemensam inhägnad ingås med grannen.
Om en inhägnad byggs mellan byggplatser är vardera byggplatsens innehavare skyldig att delta i dess uppförande och underhåll, till hälften var, utom om det finns någon särskild anledning till att dela skyldigheten på ett annat sätt. Om ingen överenskommelse kan nås fattar byggnadstillsynsmyndigheten beslut i ärendet.
En inhägnad får inte medföra olägenheter eller faror för grannarna, trafiken, underhållet och renhållningen av gatan eller användningen och underhållet av olika tekniska nätverk. I gatuhörn får inhägnaden inte skymma sikten. Portar och bommar ska placeras så att en bil som väntar på att porten eller bommen ska öppnas inte blockerar gång- eller cykeltrafiken.
Grenverket och rotsystemet till en planterad inhägnad ska hållas på den egna sidan också när häcken är fullt utväxt.
29 § Belysningen på byggplatser och i byggnader
När belysningen arrangeras ska belysningsanordningarna placeras och inriktas och ljuseffekten anpassas så att de ökar säkerheten i området och inte på ett onödigt eller skadligt sätt stör dem som bor eller rör sig i området eller de närliggande områdena. Fasadbelysningen ska stödja byggnadernas karaktär och betydelse för stadsbilden. Belysningsarmaturerna ska passa in i stadsbilden i de olika områdena.
30 § Förvaring av fordon och anordningar på bostadsfastigheter
På byggplatser som är avsedda för boende får man inte förvara sådana fordon, arbetsmaskiner, anordningar och föremål vars förvaring inte baserar sig på den fastställda situationsplanen för byggplatsen eller på något annat tillstånd från byggnadstillsynsmyndigheten. Det är tillåtet att säsongbetonat förvara båtar, husvagnar och andra motsvarande transportmedel.
31 § Avfallshantering och lagerutrymmen
I tillståndsansökan ska man anvisa sådana utrymmen för ordnande av avfallshantering och förvaring som är tillräckligt stora och anpassade enligt storleken och användningsändamålet för de byggnader som ska uppföras på byggplatsen. I dimensioneringen och placeringen av utrymmena ska man beakta de krav som gäller för sortering och transport av avfall. Avfallshanteringsföreskrifterna innehåller ytterligare bestämmelser om hur avfallshanteringen ska ordnas.
Avfallskärlen och komposterna ska placeras så att de inte orsakar onödiga olägenheter för fastighetens invånare eller för grannarna. I placeringen ska tillräckliga frisiktsområden och körförbindelser beaktas. I placeringen ska också beaktas att tömningarna inte får orsaka fara eller onödiga olägenheter för parkeringen, gång- eller cykeltrafiken eller den övriga trafiken. Kring sådana komposterings- och avfallskärl som i hög grad påverkar omgivningen ska man plantera ett skydd mot insyn eller bygga ett staket.
Vid byggande av avfallstak och -skjul ska särskild vikt fästas vid brandsäkerheten, städningen och hygienen.
Inom centrumområdet och längs med livligt trafikerade gator ska utgångspunkten för byggplatsens planering vara att avfallskärlen töms på tomten.
32 § Definitioner
Med offentligt stadsrum avses en plats som i en detaljplan är definierad som en öppen plats eller ett gatu-, torg-, park-, rekreations- eller trafikområde eller som är belägen utanför detaljplaneområdet och används för något av de ovan nämnda ändamålen.
Med tillgänglighet avses den helhet som möjliggör olika personers verksamhetsmöjligheter. Varje individ bör oberoende av ålder, kön, hälsotillstånd eller social, psykisk och fysisk funktionsförmåga kunna delta i samhällelig verksamhet. Miljön och de bebyggda platserna anses vara tillgängliga när detta mål uppnås i praktiken. I planering och genomförande av byggandet ska man sträva efter att utöver fri mobilitet även på ett omfattande sätt beakta såväl behoven av personer med funktionsnedsättning som övriga delområden vad gäller den byggda miljöns tillgänglighet.
33 § Gator, torg, parker och andra motsvarande trafikområden
Beläggningsmaterialet och de andra konstruktionerna på gator, torg, öppna platser och andra motsvarande trafikområden ska planeras och byggas så att de på ett ändamålsenligt sätt passar in i stadsbilden och till särdragen på varje enskilt område. Områdena ska i mån av möjlighet beläggas med material som släpper igenom vatten.
Då en gata byggs ska man beakta de krav som tillgängligheten ställer. Dessutom ska man se till att höjdskillnaden mellan trottoaren och körbanan vid skyddsvägen inte väsentligt stör mobiliteten. Vid beläggning av trottoarer ska man sträva efter att behålla ingångarna till affärer och kundservicelokaler tillgängliga.
Då en gata beläggs på nytt får höjden på gatuplanet inte utan särskilda skäl ändras så att höjdskillnaden mellan gatan och tomterna längs gatan blir väsentligt större eller mindre i jämförelse med skillnaden före den nya beläggningen av gatan.
34 § Parker och övriga rekreationsområden
Byggnader, konstruktioner, anläggningar och andra strukturer som byggs i parker eller på andra rekreationsområden och beläggningen på parkgångar och öppna platser i parkerna ska anpassas till parkens eller det aktuella rekreationsområdets karaktär. Vid byggandet ska man beakta de krav som tillgängligheten ställer.
I fråga om parkplaner för stadsdelarna I–IX ska ett utlåtande begäras av stadsbildsarbetsgruppen.
35 § Konstruktioner och anordningar i det offentliga stadsrummet
Konstruktioner som placeras i det offentliga stadsrummet ska i fråga om storlek, konstruktion och utformning planeras och byggas så att de passar in i stadsbilden och till särdragen på respektive område. Man ska sträva efter att placera transformatorstationer och andra tekniska anordningar så att de inte försvårar användningen, underhållet och renhållningen av gatorna, äventyrar trafiksäkerheten eller stör stadsbilden. I stadsdelarna I–IX ska man sträva efter att placera dessa anordningar i byggnader.
Strävan ska vara att placera tekniska anordningar så att de inte försvårar användningen av eller tillgången till parker eller andra rekreationsområden.
Byggnadsplaner för broar och betydande bullerstaket, -murar och -räcken kräver ett utlåtande av stadsbildsarbetsgruppen.
Den naturliga strandlinjen för en strand som ingår i det offentliga stadsrummet får inte genom utfyllnad eller på något annat motsvarande sätt ändras mer än i ringa omfattning, om detta inte fastställts i en detaljplan, en gatuplan eller i en godkänd plan för ett annat allmänt område eller om inte tillstånd till detta fås av byggnadstillsynsmyndigheten och vid behov av en myndighet som avses i vattenlagen.
Bryggor, vågbrytare och andra motsvarande konstruktioner som placeras vid stränder i det offentliga stadsrummet ska anpassas till stadsbilden och strandlandskapet inom respektive område. I 3 § ingår bestämmelser om de tillstånd som krävs för detta byggarbete.
36 § Belysningen i det offentliga stadsrummet
Belysningen i det offentliga stadsrummet ska utgöra ett balanserat, bländfritt ljuslandskap. Belysningsarrangemangen ska i tillämpliga delar följa det som föreskrivs i 29 § om belysningen på byggplatser och i byggnader.
37 § Försäljnings-, informations- och reklamanordningar och markiser
Om försäljnings-, informations- eller reklamanordningar eller andra motsvarande anordningar eller fönster- eller dörrmarkiser, sol- och regnskydd över terrasser eller andra motsvarande anordningar placeras på en tomt, ska följande iakttas:
1.En anordning som fästs på en byggnad får nå 1 meter över tomtgränsen till gatuområdet eller ett annat allmänt område så att det finns minst 3 meter fri höjd mellan markytan och anordningens undersida vad gäller trottoaren och cykelvägen och 4,6 meter vad gäller körbanan.
2.Anordningarna ska fästas stadigt och de får inte medföra olägenheter eller störa användningen av gatan eller det allmänna området.
3.Anordningarna ska vara utformade och konstruerade så att de passar ihop med byggnaden och miljön och de får inte ha en färgsättning eller ljusstyrka som är störande.
4.Anordningen ska hållas i skick och trasiga anordningar ska repareras eller avlägsnas omdelbart.
5.Anordningarna får inte utgöra ett hinder för synligheten av adressangivelsen på en byggnad.
Om en fönster- eller dörrmarkis eller ett sol- eller regnskydd över en terrass lätt kan lyftas upp får markisen eller skyddet sträcka sig högst 2 meter över tomtgränsen till gatuområdet eller ett allmänt område. Den fria höjden mellan markisens lägsta punkt och markytan ska vara minst 2,4 meter vid trottoaren och 4,6 meter vid körbanan. Markiserna får inte medföra olägenheter för underhållet eller renhållningen av gatan eller det allmänna området.
Vid ansökan om tillstånd för anordningar som nämns i denna paragraf ska alla motsvarande anordningar som redan finns på tomten eller i byggnaden uppges i ansökan.
Separata reklamanordningar ska uppställas på gator och andra allmänna områden så att de inte orsakar olägenheter för användningen, underhållet eller renhållningen av gatan eller det allmänna området eller för räddningsåtgärder i dessa områden. Deras placering ska inte heller innebära risk för säkerheten eller utgöra hinder för parkering.
Separata reklamanordningar ska placeras omedelbart intill fasaden. Sådana reklamanordningar får vara högst 0,8 meter breda och ska lämna minst 2,1 meter fritt utrymme för gångtrafiken. Reklamställ ska avlägsnas vid stängningstiden. Reklamanordningar får inte ställas på cykelvägar.
Affärernas namnskyltar ska placeras enligt följande:
Reklamanordningar med enskilda bokstäver ska placeras ovanför lokalens skyltfönster och deras storlek får inte överskrida 400 x 400 mm.
Andra reklamanordningar som placeras bredvid eller ovanför lokalens skyltfönster vinkelrätt mot fasaden får vara högst 600 x 600 mm.
Reklamanordningarna ska till sin form, färgsättning och struktur passa in i byggnaden och omgivningen.
38 § Adressangivelse för byggplatser och byggnader
Den som äger en byggnad ska sätta upp både ett adressnummer som ska vara minst 100 mm högt och numret eller bokstaven för trappuppgången på en plats där de är tydligt urskiljbara mot bakgrunden och som är synlig från gatan, en annan trafikled eller tomtens interna trafikområde. På ett hörnhus ska adressnumret vid behov sättas upp mot vardera gatan eller trafikleden. Inom detaljplaneområdet ska adressnumren och -bokstäverna vara upplysta.
Om en byggnad inte sträcker sig till en gata, trafikled eller tomtens interna trafikområde eller dess omedelbara närhet ska adressnumret eller motsvarande information sättas upp i början av den körled som leder till fastigheten.
Adressnumret ska vara uppsatt senast när partiell slutgranskning (ibruktagning) förrättas i byggnaden.
39 § Ordnande av evenemang
För ordnande av olika evenemang kan man utan tillstånd från byggnadstillsynsmyndigheten ställa upp mindre, flyttbara konstruktioner i det offentliga stadsrummet så att de står uppställda på platsen och är i användning i högst sex månader. Ordnande av evenemang förutsätter tillstånd från markägaren och övriga tillstånd som eventuellt behövs för verksamheten.
Den som ordnar ett evenemang ska se till att toalett- och avfallshanteringsarrangemangen är tillräckliga, att störande buller bekämpas på förhand, att trafikarrangemangen, anvisningarna och skyltningen är ordnade under evenemanget och att platsen städas upp under och efter evenemanget. Arrangören ska se till att ett område omedelbart sätts i skick och städas upp om det skadats eller blivit nedsmutsat på grund av evenemanget.
Vid ordnandet av evenemang ska man beakta eventuella funktioner i närheten som kan orsaka fara för storolyckor.
I fråga om lokaler och anordningar ska man beakta de krav som ställs av personer med nedsatt rörelseförmåga.
40 § Användning av gator eller andra allmänna områden
Stadsmiljösektorn kan på en skriftlig ansökan bevilja tillstånd till att använda ett gatuområde eller ett annat allmänt område för de behov som finns på en byggarbetsplats. Innan tillstånd beviljas ska man vid behov utföra en syn på platsen tillsammans med en representant för byggnadstillsynen, polismyndigheten och stadsmiljösektorn. I denna syn fastställs de villkor som tillståndet förutsätter för att trafiken kan ordnas på ett smidigt sätt.
För grävningsarbete som utförs på gatu- och hamnområden och andra allmänna områden som är i stadens besittning ska grävtillstånd inhämtas av stadsmiljösektorn. Till syner på områden som är i hamnens besittning ska en representant för hamnen kallas in, och för grävningsarbete ska tillstånd inhämtas av hamnen.
Innan grävtillstånd ansöks ska man försäkra sig att man under arbetet inte manipulerar fasta fornlämningar som lagen om fornminnen (295/1963) fredat. Detta gäller särskilt rutnätsstaden (stadsdelarna I–IX). Om man planerar att gräva ska en museimyndighet kontaktas i förväg.
Till ansökningar om arrende- och grävningstillstånd ska man bifoga nödvändiga planer för hur byggarbetsplatsen ska inhägnas, hur avfallshanteringen och fordons- och gångtrafiken ska ordnas, även med beaktande av tillgängligheten, och hur buller- och dammolägenheterna ska begränsas. Arrendetagaren och den som fått tillstånd ska betala avgifter enligt den taxa som staden godkänt. Arrendetagaren och den som fått tillstånd ska innan arrendetiden har gått ut sätta gatuområdet och trafikstyrningsanordningarna i samma skick som de var innan arbetet inleddes.
41 § Tillfälliga baracker
På en tomt som ska bebyggas eller på ett gatuområde eller annat allmänt område i omedelbar anslutning till tomten för vilket stadsmiljösektorn med stöd av 40 § har beviljat nyttjanderätt får sådana tillfälliga baracker som behövs på byggarbetsplatsen placeras. I samband med byggarbetsplatsarrangemangen ska man säkerställa trygga och enhetliga rutter för alla som använder gatan.
42 § Information om byggprojekt
På byggarbetsplatser som väsentligt påverkar omgivningen ska det i god tid innan arbetet inleds uppställas en byggplatstavla eller annan information med uppgifter om byggobjektet, namnet på den som inleder byggprojekt och dennes kontaktuppgifter, datum då arbetet inleds och den beräknade tidpunkten för arbetets färdigställande.
43 § Inrättande och skötsel av byggarbetsplatser
I synnerhet för att gång- och cykeltrafiken ska löpa smidigt och också med beaktande av kraven på tillgänglighet ska en byggarbetsplatsplats avskiljas från omgivningen på ett tryggt och ändamålsenligt sätt, vid behov så att arbetsplatsen inhägnas. Staketet runt en arbetsplats ska i fråga om storlek, konstruktion, material och färg anpassas till omgivningen.
Om byggarbetsplatsens funktionalitet kräver att rutter utanför arbetsplatsen ändras ska dessa planeras och genomföras så att de alltid är tillgängliga och inget hindrar deras användning. Alternativa rutter ska alltid ha skyltning som är tydlig och lätt att se.
Byggarbetsplatserna ska hållas i bra och städat skick. Arbetsplatserna ska skötas så att de inte orsakar person- eller egendomsskador, trafikstörningar, andra störningar eller andra oskäliga olägenheter för omgivningen.
På byggarbetsplatserna ska byggnadsmaterialet förvaras på det sätt som förutsätts i tillverkarens anvisningar och på ett område som den som inleder byggprojektet är i besittning av. Lagringen av flytande bränsle och smörjmedel för arbetsmaskiner och andra ämnen på arbetsplatserna ska ordnas så att farliga eller skadliga ämnen inte rinner ner i jordmånen.
Det trädbestånd inkl. rotsystem som ska bevaras på en byggplats ska skyddas på ett ändamålsenligt sätt under den tid som byggarbetet pågår. Vid byggarbeten och andra arbeten och åtgärder ska man se till att störande damm, bortgrävd jord, slam, rök, lukt och andra skadliga ämnen inte sprider sig i omgivningen. Vid hanteringen av vatten på en arbetsplats ska miljöskyddsföreskrifterna följas.
På byggarbetsplatserna ska avfallshanteringen ordnas på ett systematiskt sätt. Det ska finnas tillräckliga utrymmen för avfallshanteringen på arbetsplatserna, och utrymmena ska vara dimensionerade enligt arbetsplatsens storlek.
Byggnadstillsynen har rätt att föreskriva om interna arrangemang på byggarbetsplatserna.
43a § Vatten från byggarbetsplatser
Åbo stads guide över vatten från byggarbetsplatser ska följas på alla byggarbetsplatser. Dessutom ska man för varje arbetsplats och i enlighet med guiden upprätta en plan för hanteringen av detta vatten som sedan bifogas till byggplatsplanen.
Sådant dagvatten eller dräneringsvatten som bildas i borrningsverksamhet eller på byggarbetsplatser och som innehåller fasta ämnen, slam eller skadliga ämnen får inte ledas direkt, utan behandling, till hav, vattendrag, dike, terräng eller avlopp. Även som behandlat får dagvatten inte ledas till avloppet.
44 § Rivning och uppstädning av byggarbetsplatser
Efter att byggarbetet har slutförts ska alla tillfälliga baracker, staket kring byggarbetsplatsen och andra motsvarande konstruktioner på arbetsplatsen genast avlägsnas och arbetsplatsområdet städas upp.
Gårdsområden som skadats i samband med byggarbetet eller som annars förfular miljön ska genom planteringar och andra arrangemang vid användningen av området anpassas till den helhet som byggplatsen bildar.
45 § Vård och övervakning av den byggda miljön
Byggnader ska skötas och underhållas och de får inte förfalla så att de blir omöjliga att reparera. Vid reparationer av en byggnad ska byggnadens särdrag beaktas och reparationerna får inte på grund av oeftertänksamhet leda till ett slutresultat som stilmässigt avviker från den ursprungliga byggnaden.
Byggnader som är skyddade i en plan eller som är historiskt eller arkitektoniskt värdefulla får inte ändras eller användas på ett sätt som minskar byggnadens skyddsvärde.
Den byggda miljön ska användas enligt det bygglov som beviljats och hållas i snyggt och städat skick. Klotter på konstruktioner och fasader ska genast avlägsnas.
Byggnads- och tillståndsnämnden övervakar den miljövård som avses i markanvändnings- och bygglagen, bland annat genom att vid behov förrätta syner vid tidpunkter som nämnden bestämmer.
46 § Skötsel av trädbeståndet
Fastighetsinnehavaren ska övervaka att träden på fastigheten är i skick och vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att avlägsna träd som är farliga för omgivningen. Redan fällning av ett enstaka träd inom detaljplaneområdet kan kräva tillstånd för miljöåtgärder. Trädfällning som inte är ringa förutsätter tillstånd för miljöåtgärder i situationer som är angivna i markanvändnings- och bygglagen. Trädfällning kan också anges i huvudritningarna till bygglov och åtgärdstillstånd, och då behövs inget separat tillstånd för miljöåtgärder. För fällning av nyttoträd i en köksträdgård krävs ansökan om tillstånd för miljöåtgärder endast för sådana åtgärder som anges i markanvändnings- och bygglagen.
Inom detaljplaneområdet ska man i första hand sträva efter att bevara trädbeståndet. På tomterna riktas byggandet så att olägenheterna för trädbeståndet förblir så ringa som möjligt. Livsvillkoren för träden får inte ändras i onödan och skadeverkningar på rotsystemet ska undvikas.
Vid ändringsarbeten i närheten av träd (till exempel grävningsarbeten) ska träden skyddas i tillräcklig utsträckning. Skyddsåtgärderna ska omfatta hela trädet (rotsystemet, stammen och kronan).
På detaljplaneområdena och områden där en generalplanebestämmelse eller åtgärdsbegränsning förutsätter ansökan om tillstånd för miljöåtgärder ska särskild vikt fästas vid skötseln av trädbeståndet, och vid beskärningsåtgärder av träd (struktur-, vård- och specialbeskärning) ska strävan vara att anlita yrkespersoner inom trädvården. Trädbeståndet på detaljplaneområdet får inte stympas, alltså beskäras kraftigt. Förbudet att stympa träd gäller inte nyttoträd i köksträdgårdar.
47 § Avvikelse från bestämmelserna
Byggnads- och tillståndsnämnden eller en annan myndighet som beviljar tillstånd kan bevilja undantag från bestämmelserna i denna byggnadsordning om det inte innebär väsentlig åsidosättande av det mål som ingår i bestämmelsen (MBL 175 §).
48 § Bilagor till byggnadsordningen
Bilaga 1 Åbo stad byggnadsordning, 51–58 § jämte ändringar (godkänd av stadsfull- mäktige 24.2.1964 och fastställd av inrikesministeriet 7.7.1964)
Bilaga 2 Kartbilaga för bilaga 1
Bilaga 3 Nationellt betydelsefulla landskapsområden
Bilaga 4 RKY-objekt
Bilaga 5 Nationalstadsparken
Bilaga 6 Karta över högriskzonen för TFÄ-transporter (ammoniak).
Bilaga 7 Områden i Satava-Kakskerta som riskerar att drabbas av översvämning på grund av dagvatten
Bilaga 8 Områden i Runsala som riskerar att drabbas av översvämning på grund av dagvatten
Bilaga 9 Områden i S:t Marie-Ilmarinen och runt flygplatsen som riskerar att drabbas av översvämning på grund av dagvatten
Bilaga 10 Parkeringszoner
49 §Byggnadsordningens ikraftträdande
Denna byggnadsordning träder i kraft x.x.202x. Denna byggnadsordning upphäver den byggnadsordning som Åbo stadsfullmäktige godkände 1.11.2017.
26 § Tabell 1 På byggplatsen ska reserveras bilplatser enligt följande:
Användningsändamål | 1.Stadskärnans fotgängarzon | 2. Fotgängar- och cykelzon under 3 km från centrum | 3. Effektiv kollektivtrafikzon över 3 km från centrum | 4. Övriga områden |
Boende | | | | |
Flervåningshus | 1/140 m2-vy, minst 1 bp/3 bostäder | 1/120 m2-vy, minst 1 bp/2 bostäder | 1/100 m2-vy | 1/85 m2-vy |
Radhus och kopplade småhus (> 2 bostäder) | 1/bostad | 1/bostad | 1/bostad | 1/bostad |
Separata småhus (även parhus) | 1/bostad | 1/bostad | 1/bostad | 2/bostad |
Studentboende | 1/230 m2-vy | 1/210 m2-vy | 1/190 m2-vy | 1/170 m2-vy |
Effektiverat serviceboende | 1/450 m2-vy | 1/400 m2-vy | 1/350 m2-vy | 1/300 m2-vy |
Annat specialboende | 1/175 m2-vy | 1/135 m2-vy | 1/125 m2-vy | 1/105 m2-vy |
Produktion av räntestödda hyresbostäder och bostadsrättsbostäder | 1/175 m2-vy | 1/135 m2-vy | 1/125 m2-vy | 1/105 m2-vy |
| Siffrorna i tabellen ovan inkluderar inte gästplatser. I flervånings- och radhus ska det finnas minst en gästplats per 10 bostäder. Gällande andra hustyper ska behovet av gästplatser bedömas från fall till fall så att parkeringssituationen i området i fråga tas i beaktande. |
Kontor | 1/140 m2-vy | 1/120 m2-vy | 1/80 m2-vy | 1/60 m2-vy |
| | | | |
Affärslokaler | | | | |
närbutiker <400m2 | ingen min. | 1/120 m2-vy | 1/100 m2-vy | 1/60 m2-vy |
annan dagligvaruhandel | ingen min. | 1/120 m2-vy | 1/100 m2-vy | 1/60 m2-vy |
specialvaruhandel som kräver mycket utrymme | ingen min. | 1/50 m2-vy | 1/50 m2-vy | 1/50 m2-vy |
annan specialvaruhandel | ingen min. | 1/120 m2-vy | 1/100 m2-vy | 1/60 m2-vy |
26 § Tabell 2 På byggplatsen ska reserveras cykelplatser enligt följande:
Användningsändamål | Stadskärnans fotgängarzon | Fotgängarzon eller cykelzon och effektiv kollektivtrafik max. 3 km från centrum | Effektiv kollektivtrafikzon över 3 km från centrum | Övriga områden |
Boende | | | | |
Flervåningshus | 1/30 m2-vy, minst 1 per bostad som är under 40 m2 och minst 2 per bostad som är över 40 m2 | 1/30 m2-vy, minst 1 per bostad som är under 40 m2 och minst 2 per bostad som är över 40 m2 | 1/40 m2-vy, minst 1 per bostad som är under 40 m2 och minst 2 per bostad som är över 40 m2 | 1/40 m2-vy, minst 1 per bostad som är under 40 m2 och minst 2 per bostad som är över 40 m2 |
| av kraven ovan tillämpas den större |
Radhus och kopplade småhus | 1/30 m2-vy | 1/30 m2-vy | 3/bostad | 3/bostad |
Separata småhus | 1/30 m2-vy | 1/30 m2-vy | 4/bostad | 4/bostad |
Studentboende | 1/20 m2-vy | 1/20 m2-vy | 1/30 m2-vy | 1/40 m2-vy |
Effektiverat specialboende | 1/4 anställda | 1/4 anställda | 1/4 anställda | 1/4 anställda |
Annat specialboende | 1/4 anställda | 1/4 anställda | 1/4 anställda | 1/4 anställda |
Produktion av räntestödda hyresbostäder och bostadsrättsbostäder | 1/30 m2-vy, minst 1 per bostad som är under 40 m2 och minst 2 per bostad som är över 40 m2 | 1/30 m2-vy, minst 1 per bostad som är under 40 m2 och minst 2 per bostad som är över 40 m2 | 1/40 m2-vy, minst 1 per bostad som är under 40 m2 och minst 2 per bostad som är över 40 m2 | 1/40 m2-vy, minst 1 per bostad som är under 40 m2 och minst 2 per bostad som är över 40 m2 |
I flervåningshus ska man i förråd för fritidsutrustning eller i cykelförråd reservera plats för specialcyklar, såsom lådcyklar och cykelvagnar. 1 specialplats/1 000 m2-vy. Minst 50 % av cyklarnas parkeringsplatser ska i flervånings- och radhus och i småhus i bolagsform vara placerade i ett täckt och låsbart utrymme som är tillgängligt och har ställ som möjliggör användning av ramlås. I flervåningshus ska 50 % av invånarnas cykelplatser utomhus och 50 % av gästparkeringsplatserna möjliggöra användning av ramlås och vara tillgängliga. |
Kontor | 1/70 m2-vy | 1/70 m2-vy | 1/100 m2-vy | 1/100 m2-vy |
Affärslokaler | | | | |
närbutiker <400m2 | ingen min. | 1/50 m2-vy | 1/50 m2-vy | 1/70 m2-vy |
annan dagligvaruhandel | 1/50 m2-vy | 1/50 m2-vy | 1/70 m2-vy | 1/70 m2-vy |
specialvaruhandel som kräver mycket utrymme | 1/150 m2-vy | 1/150 m2-vy | 1/150 m2-vy | 1/150 m2-vy |
annan specialvaruhandel | 1/50 m2-vy | 1/50 m2-vy | 1/70 m2-vy | 1/70 m2-vy |
Grundskola | 1 cp/2–3 elever och 1 cp/4 anställda | 1 cp/2–3 elever och 1 cp/4 anställda | 1 cp/2–3 elever och 1 cp/4 anställda | 1 cp/2–3 elever och 1 cp/4 anställda |
Daghem och förskoleundervisning | 1/100 m2-vy | 1/100 m2-vy | 1/100 m2-vy | 1/100 m2-vy |
På arbetsplatser ska minst 30 % av platserna finnas i ett täckt utrymme. I läroanstalter ska 20–50 % av det totala antalet finnas inomhus eller i ett täckt utrymme, i tjänster 10–30 %. Cykelplatserna ska placeras så att de är tillgängliga och i mån av möjlighet i närheten av byggnadens ingång. 50 % av platserna ska ha ställ som möjliggör användning av ramlås. |
BILAGA 1
22.5.2015
Åbo stads byggnadsordning, 51–58 § jämte ändringar
(godkänd av stadsfullmäktige 24.2.1964 och fastställd av inrikesministeriet 7.7.1964)
51 §
1.Vid byggande på tomter som markerats med röd färg i kartbilagan ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas.
2.På området får endast byggas byggnader i klass A, B och C som avses i inrikesministeriets beslut om byggnaders brandsäkerhet av den 22 maj 1962. Efter att ha hört hälsovårdsnämnden kan magistraten dock tillåta att även byggnader i klass D och E byggs på området när dessa används för speciella ändamål och är avsedda för kommersiellt bruk. Dessutom ska deras byggnadsdelar uppfylla bestämmelserna för byggnader i klass B.
3.En anläggning som genom gnistor, aska, sot, rök, värme, stank, gaser, ånga, vibrationer, buller eller dylikt orsakar olägenhet för dem som bor i närheten får inte placeras på dessa tomter.
4.(På tomten är det tillåtet att bygga endast så mycket att alla byggnaders sammanräknade bruttovåningsyta är 1,8 gånger tomtens yta på hörntomter och 1,6 gånger tomtens yta på mellantomter. För bostadsvåningarnas del iakttas dock tomteffektivitetstalet 1,0. Dessutom ska den genomsnittliga ytan för bostadslägenheter som anges i 52 § iakttas.) Inte fastställt av inrikesministeriet.
5.Bottenvåningen räknas inte till den tillåtna totala våningsytan för tomten i fråga om ingång, trapphus, biltak och utrymmen som huset använder gemensamt.
6.Högst ½ av tomtens yta får användas för byggande. Denna bestämmelse gäller dock inte garage som byggs under gårdsplanen.
7.Höjden på en byggnad eller en del av en byggnad som byggts vid gatugränsen eller den yttre byggnadsgränsen mot gatan får inte vara högre än 2/3 av gatu- eller byggnadsgränsens avstånd från gatu- eller byggnadsgränsen på den motsatta sidan av gatan. Byggnadens höjd får dock vara högst 18 meter.
8.Höjden på en byggnad eller en del av en byggnad på tomten får inte vara högre än höjden på den byggnad som enligt 7 mom. får byggas längs den närmast belägna gatan.
9.Om den högsta tillåtna höjden på byggnaden i ett gatuhörn har bestämts vara olika på båda sidorna av hörnet, får den högre höjden användas längs den gata som förutsätter en lägre höjd på ett avstånd på högst 12 meter i skärningspunkten av gatu- eller byggnadsgränserna.
10.Det inbördes avståndet mellan byggnader på samma tomt ska vara minst 1,5 gånger den högre byggnadens högsta tillåtna höjd, dock minst 6 meter. Om det är frågan om en byggnad som saknar bostads- och arbetsrum och om bestämmelserna i 84 § 2 mom. i byggnadsförordningen inte utgör ett hinder har magistraten dock rätt att tillåta placering av byggnader närmare varandra på samma tomt.
11.Byggnadens avstånd från granntomtens gräns ska vara minst 3/4 av den tillåtna höjden på byggnaden, dock minst 6 meter. Utan hinder av denna bestämmelse får en byggnad byggas så att den sträcker sig till granntomtens gräns på ett avstånd på 13 meter från gatans gräns eller byggnadsgränsen mot gatan. Likaså är det tillåtet att bygga på granntomtens gräns om byggnaden byggs samman med byggnaden på granntomten och magistraten anser att en sådan placering lämpar sig för ändamålsenligt byggande av kvarteret.
52 §
1.Vid byggande på tomter som markerats med brun färg i kartbilagan ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas.
2.På området får byggas byggnader i klass A, B, C eller D som avses i beslutet om byggnaders brandsäkerhet.
3.På området får inte placeras en anläggning som nämns i 51 § 3 mom.
4.På tomten är det tillåtet att bygga högst så mycket att alla byggnaders sammanräknade bruttovåningsyta är 0,7–1,0 gånger tomtens yta enligt följande:
tomtens yta, m² | tomteffektivitetstal |
under - 2000 | 0,7 |
2000 - | 1,0 |
Den genomsnittliga ytan på bostäderna på tomten ska vara minst 45 m2.
5.Bottenvåningen räknas inte till den tillåtna totala våningsytan för tomten i fråga om ingång, trapphus, biltak och utrymmen som huset använder gemensamt.
6.Höjden på en byggnad i klass A och B får vara högst 18 m och antalet våningar högst 6. På det linjerade området på kartan får höjden på byggnader i klass A, B och C vara högst 11,5 m och antalet våningar högst 4.
7.Ett enhetligt fritt område av lämplig form ska anvisas för invånarnas bruk på tomten. Ytan på området ska vara minst 20 procent av den sammanräknade ytan på bostadslägenheterna.
8.Högst 1/3 av tomtens yta får användas för byggande.
9.Vid byggande på tomten iakttas i övrigt bestämmelserna i 51 § 7–11 mom.
53 §
1.Vid byggande på tomter som markerats med blå färg i kartbilagan ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas.
2.På dessa tomter får byggnader i klass B enligt beslutet om byggnaders brandsäkerhet byggas för industriellt bruk, dock så att byggnadens ytterväggar ska följa bestämmelserna om väggar för byggnader i klass A.
3.Ämnen i anläggningar som nämns i 40 § i hälsovårdsstadgan får inte placeras på tomterna i fråga, inte heller byggnader i vilka idkas särskilt brand- eller explosionsfarlig verksamhet eller i vilka särskilt brandfarliga ämnen upplagras.
4.På tomten får byggas separata byggnader med bostadslägenheter för sådan personal vars ständiga närvaro på platsen är nödvändig för rörelsen, samt för rörelsen behövliga kontorslokaler och matsalar. Sådana lägenheter och rum får även placeras i den egentliga fabriksbyggnaden om de uppfyller kraven för avdelningar i byggnader i klass B. Bostadslägenheters trapprum får inte ha en anslutning till byggnadens övriga utrymmen.
5.Högst ½ av tomtens yta får användas för byggande. Den sammanräknade våningsytan på byggnader som byggs på tomten får vara högst lika stor som tomtens yta.
6.Om tomten gränsar till en tomt som ska byggas enligt 51 § eller denna paragraf, får en gatubyggnad på ett avstånd på 20 m längs gatulinjen byggas till granntomtens gräns, om bestämmelserna om sammanbyggande i beslutet om byggnaders brandsäkerhet iakttas. I annat fall ska en gatubyggnads avstånd från granntomtens gräns vara samma som den använda byggnadshöjden, dock inte mindre än 9 m.
7.På tomten får byggnaden inte placeras närmare granntomtens gräns än hälften av byggnadens höjd. Avståndet ska vara minst 6 m till en granntomt som byggs enligt denna paragraf om den byggs samman med en byggnad som är belägen eller som ska byggas på granntomten och sådant byggande anses lämpa sig för bruk i enlighet med kvarterets ändamål.
8.Byggnadens höjd får inte överstiga 9 m. När fabriksrörelsens karaktär eller andra särskilda omständigheter kräver att någon del av byggnaden är högre än vad som stadgas ovan får magistraten bevilja undantag efter att ha hört experter.
9.Avståndet mellan byggnader eller byggnadsdelar på samma tomt ska vara minst 6 m.
54 §
1.Vid byggande på tomter som i detaljplanen anvisats som egnahemstomter ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas.
2.På dessa områden får endast bostadsbyggnader och för dessa nödvändiga ekonomibyggnader byggas.
3.Av tomtens yta får högst 1/4 användas för byggande. På varje tomt får byggas endast en bostadsbyggnad och tillhörande ekonomibyggnad, vars totala våningsyta får vara högst 200 m2. Till våningsytan räknas biltak endast för den del som överskrider 30 m2.
4.Byggnaden ska placeras på minst 3 m avstånd från gränsen till gatan och huvudbyggnaden ska placeras på minst 6 m avstånd från granntomtens gräns. Efter att ha hört grannen kan magistraten dock tillåta att byggnaden byggs samman med grannbyggnaden på granntomtens gräns. I detta fall ska den vägg som byggs på tomtgränsen uppfylla bestämmelserna om sammanbyggande i beslutet om byggnaders brandsäkerhet.
5.Huvudbyggnaden får ha en våning, vara högst 5 m hög och ha högst 3 lägenheter Av vinden får 1/2 inredas som bostadsrum, korridorer, förvaringsutrymmen e.d.
55 §
1.Vid byggande på tomter som i detaljplanen markerats som tomter för allmänna byggnader ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas.
2.På tomten får endast byggas lägenheter för allmänna och allmännyttiga inrättningar samt bostadsrum för sådan personal vars ständiga närvaro på platsen är oundvikligen nödvändig för inrättningens verksamhet.
3.Högst 1/3 av tomtens yta får användas för byggande. Den byggda våningsytan får dock inte vara större än tomtens yta. Byggnadens höjd får inte överstiga bredden på den intilliggande gatan, dock högst 18 m.
4.Byggnadens avstånd från granntomtens gräns ska vara minst lika stor som byggnadens höjd. En byggnad får dock byggas på granntomtens gräns om den byggs samman med en byggnad på granntomten och sådant byggande anses lämpa sig för en ändamålsenlig användning av kvarteret.
56 §
1.Vid byggande på tomter som i detaljplanen anvisats som fabrikstomter ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas.
2.På tomten får byggas byggnader i klass D och E enligt beslutet om byggnaders brandsäkerhet, dock så att yttertaket, med undantag för takfot, ska uppfylla kraven för yttertak på byggnader i klass B. Magistraten är dock med beaktande av användningssättet berättigad att kräva att byggnaderna ska uppföras med byggnadsdelar av en högre klass. I de nämnda byggnaderna får inte andra rum än sådana som hör till industriell användning samt för rörelsen nödvändiga kontorslokaler placeras.
3.På tomten får även byggas separata byggnader med bostadslägenheter för sådan personal vars närvaro på platsen är oundvikligen nödvändig för rörelsen.
4.Högst 1/2 av tomtens yta får användas för byggande.
5.Byggnaden ska placeras på minst 6 m avstånd från granntomtens gräns. Avståndet mellan byggnader och byggnadsdelar inom tomten ska vara minst det samma som den använda byggnadshöjden, dock minst 9 m. På tomtgränsen får byggas på en längd på högst 20 m längs med byggnadsgränsen mot gatan under förutsättning att den vägg som byggs vid tomtgränsen uppfyller bestämmelserna om sammanbyggande i beslutet om byggnaders brandsäkerhet och att byggnadens avstånd från den motsatta tomtgränsen är minst 12 m.
6.En byggnad som försetts med ytterväggar för byggnader i klass A enligt beslutet om byggnaders brandsäkerhet får byggas högst lika hög som den intilliggande gatans bredd, dock inte högre än 12 m. En byggnad i klass D får vara högst 9 m hög och en byggnad i klass E högst 7 m hög och de får ha högst två våningar.
7.På området får även byggas lagerbyggnader som uppfyller minimikraven för byggnader i klass E enligt beslutet om byggnaders brandsäkerhet. Yttertaket på dessa byggnader, med undantag för takfot, ska uppfylla kraven för yttertak på byggnader i klass B. Med hänsyn till byggnader i klass D och E iakttas bestämmelserna i 6 mom.
8.8. Efter att ha hört brandnämnden eller brandchefen kan magistraten i särskilda fall bevilja lindringar till bestämmelserna ovan, eller, där särskild explosionsfara, brandfara eller fara att elden ska spridas föreligger, utfärda sådana strängare bestämmelser om det inbördes avståndet mellan byggnader och lager och deras avstånd från tomtgränsen som förhållandena kräver.
57 §
1.Vid byggande på tomter som i detaljplanen markerats som lagertomter ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas.
2.Tomten får endast användas för lagerbyggnader eller upplagring.
3.På tomten får byggas byggnader i klass E enligt beslutet om byggnaders brandsäkerhet, förutom yttertak som med undantag för takfoten minst ska motsvara yttertaket på byggnader i klass B. I byggnaden kan placeras en bostad för väktaren samt för rörelsen behövliga kontorslokaler och matsalar, om de uppfyller kraven för avdelningar i byggnader i klass B. Väktarens bostad får inte ha en anslutning till byggnadens övriga utrymmen.
4.Av tomtens yta får högst 1/2 användas för byggande.
5.Byggnaden ska placeras på minst 6 m avstånd från granntomtens gräns, och på det område som därigenom bildas, och som inte får användas för upplagring, ska planteras lövträd.
6.En byggnad av klass D får inte byggas högre än 9 m och en byggnad av klass E får inte byggas högre än 7 m. Byggnaden får ha högst två våningar.
7.Efter att ha hört brandnämnden eller brandchefen kan magistraten i särskilda fall bevilja lindringar till bestämmelserna ovan, eller, där särskild explosionsfara, brandfara eller fara att elden ska spridas föreligger, utfärda sådana strängare bestämmelser om det inbördes avståndet mellan byggnader och lager och deras avstånd från tomtgränsen som förhållandena kräver.
58 §
1.Vid byggande på tomter som i detaljplanen markerats som lagerbyggnadstomter ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas.
2.På dessa tomter får byggnader i klass B enligt beslutet om byggnaders brandsäkerhet byggas i upplagringssyfte, dock så att byggnadens ytterväggar ska följa bestämmelserna om väggar för byggnader i klass A.
3.Upplagring av särskilt brandfarliga ämnen och ämnen som nämns i 43 § i hälsovårdsstadgan är förbjuden på dessa tomter.
4.I lagerbyggnaden får även inredas bostadsrum för sådan personal vars ständiga närvaro på platsen är nödvändig för rörelsen samt kontorslokaler och matsalar som är behövliga för rörelsen. En sådan byggnadsdel ska uppfylla kraven på avdelningar i byggnader i klass B och här ska även beaktas att bostadslägenheternas utgångar inte får ha en anslutning till byggnadens övriga delar.
5.Tomtens yta får i sin helhet användas för byggande. Om byggnaden är belägen vid granntomtens gräns, ska bestämmelserna om sammanbyggande i beslutet om byggnaders brandsäkerhet iakttas.
6.Byggnadens höjd får på dessa tomter vara högst 9 m.
BILAGA 2. Kartbilaga för bilaga 1.
BILAGA 3. Nationellt betydelsefulla landskapsområden.
BILAGA 4. RKY-objekt.
BILAGA 5. Nationalstadsparken.
BILAGA 6. Karta över högriskzonen för TFÄ-transporter (ammoniak).
BILAGA 7. Områden i Satava-Kakskerta som riskerar att drabbas av översvämning på grund av dagvatten
BILAGA 8. Områden i Runsala som riskerar att drabbas av översvämning på grund av dagvatten
BILAGA 9. Områden i S:t Marie-Ilmarinen och runt flygplatsen som riskerar att drabbas av översvämning på grund av dagvatten
BILAGA 10. Dimensioneringszoner för parkering.
