Räddningschef Torbjörn Lindström, riskhanteringschef Petri Tassila och räddningschef Pertti Soininvaara 15.11.2022:

Brandinspektör Susanna Hakonen har i en begäran av omprövning som inkom till räddningsverket 19.9.2022 yrkat på ändring av räddningsdirektörens beslut 9.9.2022 § 69, där tjänsten som ledande brandinspektör tillsattes med vakansnummer 100573. Ovan nämnda tidsbundna tjänst tillsattes genom öppen rekrytering och det fanns nio sökande. I platsannonsen angavs uppgiftens krav och det nämndes att man i ansökan uppskattar bland annat kunskaper i svenska och erfarenhet av chefsarbete. I övrigt presenterades i platsannonsen de uppgifter som bl.a. hör till befattningsbeskrivningen för tjänsten som ledande brandinspektör.

Behörighetskrav för tjänsten som ledande brandinspektör är en lämplig högskoleexamen eller en tidigare byggmästarexamen, kännedom om räddningsväsendet och minst ett B-körkort.

I början av urvalsprocessen granskades ansökningshandlingarna, behörigheten konstaterades och en bedömning av sökandens arbetserfarenhet, utbildning, kännedom om räddningsväsendet, erfarenhet av uppgifter inom räddningsväsendets tillsyn, erfarenhet av uppgifter inom kommunikation och utbildning samt chefserfarenhet utfördes. På basis av bedömningen ovan kallades sju (7) sökande till intervju och för fyra (4) av dem utfördes även personbedömningar av en avtalsleverantör som konkurrensutsatts av Åbo stad. Förslaget till vem som ska väljas grundar sig på en helhetsbedömning som gjorts på basis av de ovan nämnda.

Enligt 125 § 2 mom. i Finlands grundlag är de allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Med skicklighet avses närmast kunskaper och färdigheter som förvärvats genom utbildning eller arbetserfarenhet. Med förmåga avses i allmänhet en persons egenskaper som ett framgångsrikt arbete förutsätter, såsom naturlig begåvning, organisationsförmåga, initiativförmåga och andra motsvarande förmågor som är nödvändiga för skötseln av uppgifterna. Med beprövad medborgerlig dygd avses meriter som erhållits i allmän medborgarverksamhet och som är av betydelse för skötseln av tjänsten samt oklanderligt beteende. De allmänna utnämningsgrunderna ska tolkas i samband med de allmänna och särskilda behörighetsvillkoren för respektive tjänst. I anslutning till dessa ska även tjänstebenämningen och uppgiftsområdet samt de konkreta arbetsuppgifter som hör till tjänsten beaktas. (RP 1/1998) 

På grund av att utnämningsgrunderna enligt grundlagen är beroende av tolkning är de juridiskt bindande och till tjänstetillsättningen hör också upphandlingsrätt. Bestämmelsen i grundlagen förutsätter att de sökandes meriter jämförs. I den tjänstetillsättningsprocess som är föremål för begäran om omprövning har meritjämförelsen de facto gjorts och i processen har man noggrant bedömt de sökandes egenskaper i förhållande till de krav som skötseln av tjänsten ställer. 

Arbetsgivaren har omfattande prövningsrätt att välja vilken som helst av de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren. Utöver de föreskrivna behörighetsvillkoren kan man förutsätta andra tilläggsfärdigheter som bidrar till att sköta tjänsteuppgifterna framgångsrikt. Arbetsgivaren kan definiera arbetsuppgifterna i tjänsten, betona utnämningsgrunderna och besluta vilken betydelse tjänsteinnehavarnas inkomster ska ha.

Utöver utbildning och yrkeserfarenhet bedöms också personliga egenskaper som är viktiga med tanke på tjänsten. Utifrån dessa överväganden väljs den sökande som är mest meriterad. Den kommunala myndighet som tillsätter tjänsten har rätt att grunda sitt val på en helhetsbedömning av de sökande och deras lämplighet för uppgiften.

Alla sökande som valts ut för personbedömning (4 st.) är bekanta  personer för räddningsverket. Tre av de sökande arbetar inom serviceområdet för riskhantering som leds av räddningschef Torbjörn Lindström, en inom Åbo stads uppfostrings- och undervisningsväsen. Som närmaste chefer för räddningsverkets anställda fungerar riskhanteringschef Petri Tassila. Syftet med intervjuerna var att precisera tidigare observationer om de sökande. På basis av det ovan nämnda har alla intervjuade i viss mån skött/eller skulle kunna sköta de uppgifter som beskrivs i utlysningstexten, men det finns endast en ledig plats och alla sökande är mycket jämlika till sin utgångspunkt.

Brandinspektör Susanna Hakonen framför i sin begäran om omprövning att man i urvalsprocessen har förfarit felaktigt och att de sökande har försatts i en ojämlik och diskriminerande ställning och att valet har gjorts på felaktiga grunder.  Susanna Hakonen  har dock fått fulla poäng för nästan alla punkter som bedömdes i jämförelsen. I fråga om kunskaper i svenska meddelar Susanna Hakonen själv att hon i bedömningen säkert har fått en sämre bedömning än den som valts till tjänsten, men detta skulle enligt henne inte få påverka valet. I platsannonsen nämndes dock att kunskaper i svenska uttryckligen uppskattas i valförfarandet. Susanna Hakonen har fått poäng för erfarenhet av chefsuppgifter, även om hon inte uttryckligen har en chefsvakans. Körkort (minst klass B) är ett av kraven för tjänsten som ledande brandinspektör och, i motsats till vad Susanna Hakonen framför i sitt rättelseyrkande, anges körkortet i jämförelsetabellen och både Susanna Hakonen och den som valts till tjänsten uppfyller detta krav.

Enligt 45 § i förvaltningslagen 2003/434 ska beslutet motiveras. I motiveringen ska det anges vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet. Beslutet av den person som väljs grundar sig på en helhetsbedömning av meritjämförelsen, intervjun och personbedömningen. I valet beaktades de sökandes utbildning, yrkeserfarenhet och personliga egenskaper som krävs för ett resultatrikt arbete (bl.a. organisationsförmåga, sociala färdigheter, förmåga till interaktion och teamarbete, initiativförmåga, flexibilitet och andra färdigheter som är nödvändiga med tanke på tjänsten). Den som tillsätter tjänsten har rätt att avgöra hur de sökandes personliga egenskaper betonas.

Med beaktande av ovan nämnda faktorer grundar sig valet på en helhetsbedömning. Med tanke på resultatet, det vill säga vem som anses vara mest meriterad för uppgiften, var också de personliga egenskaperna avgörande, vilket även preciserades i personbedömningen som gjordes av en avtalsleverantör som konkurrensutsatts av Åbo stad. Motiveringarna till beslutet förblir dock till denna del på en allmän nivå, eftersom det enligt sekretessbestämmelserna inte är möjligt att föra fram detaljer som grundar sig på en personlig bedömning i beslutet (lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 1999/621, 24 § 1 mom., 29 punkten).

Egentliga Finlands regionala räddningsverk har behandlat sökandena jämlikt. Sökandenas meriter har jämförts enligt på förhand fastställda objektiva jämförelsegrunder. Utifrån en meritjämförelse och en helhetsbedömning har den mest meriterade och lämpligaste av de sökande valts till uppgiften.

På basis av helhetsbedömningen är det bland dem som sökt tjänsten som ledande brandinspektör mest ändamålsenligt att välja Mika Raitio som avlagt pedagogie magisterexamen.

Susanna Hakonen  har i sin begäran om omprövning inte framfört sådana motiveringar enligt vilka räddningsdirektörens beslut skulle ha varit felaktigt, så begäran om omprövning bör förkastas.

Bilaga 1Susanna Hakonens begäran o omprövning

Räddningsdirektör Jari Sainio:

FörslagEgentliga Finlands regionala räddningsnämnd beslutar att förkasta Susanna Hakonens  begäran om omprövning som ogrundat och vidmakthåller räddningsdirektörens beslut 9.9.2022 § 69.

BeslutFörslaget godkändes.

​

Föredragande för paragrafen var räddningschef Juha Virto.

​