Räddningschef Mika Kontio 26.1.2022 och 2.2.2022:

Räddningsnämnden beslutade att efter åhörande av kommunerna 12.11.2020 under § 75 godkänna ett beslut om servicenivå enligt räddningslagen. Beslutet om servicenivå gäller för varje fullmäktigeperiod och är i kraft i fyra år. Det nuvarande beslutet är ikraft åren 2021-2024.

Det nuvarande beslutet om servicenivå definierar bland annat den operativa servicenivå (räddningsverksamhet) som varje räddningsverk ska klara av på sitt område. Den operativa verksamheten planeras på basis av riksomfattande och regionala riskanalyser. Beträffande räddningsverksamheten har det i det nuvarande beslutet om servicenivå konstaterats bland annat följande om verksamhetens dimensionering och hotbedömning: ”Man strävar efter att dimensionera resurserna för räddningsverksamheten så att de resurser som har allokerats till verksamheten är tillräckliga för att agera effektivt och säkert i sådana olyckssituationer som är sannolika på basis av bedömningar av hot. Hoten bedöms regelbundet samt då det sker förändringar i förhållandena eller verksamhetsmiljön som är betydande med tanke på räddningsverksamheten. Vid bedömning av hot definieras riskområden, olika olyckstyper och särskilda riskobjekt med beaktande av nationella anvisningar. De sannolika hoten fungerar som utgångspunkt för dimensioneringen av personal, utrustning, verksamhetsställen och aktionsberedskapstid.

Räddningsverksamhetens tjänster produceras av den heltidsanställda, halvordinarie (med uppdragsbaserad lön) och frivilliga personalen (FBK). Räddningsverket har sammanlagt 83 brandstationer i landskapets område. Vid övergången från den kommunvisa räddningstjänsten till en regional tjänst har man också kunnat granska nätverket av brandstationer och genomföra nybyggnationer utifrån en riskanalys utan kommungränser. I synnerhet vid förnyelsen av brandstationsnätet med heltidsstationer i Åbo och Åbos närmiljö har utvecklingen utan kommungränser lyckats utmärkt. I praktiken innebar detta att planeringen genomfördes utgående från den mest centrala och kulturhistoriskt värdefulla stationen, Åbo centralbrandstation, och brandstationens läge i förhållande till Åbo ringväg och huvudlederna. Centralbrandstationens centrala läge syns särskilt tydligt i placeringsplanen för övriga brandstationer. Antalet brådskande uppdrag för centralstationen är år efter år bland de högsta i landet. Dessutom är centralbrandstationens verksamhet som räddningstjänstens administrativa centrum betydande, och den har en stark tradition i Åbo stad och i Finlands räddningsväsendes historia ända sedan 1800-talet.

Det nuvarande antalet brandstationer och deras läge möjliggör i huvudsak tjänster på den nivå som beslutet om servicenivå förutsätter. Ett undantag är dock östra Åbo, där man i ett tidigare skede av brandstationsnätsvisionen lade ner Jaani brandstations räddningsenhet, medan räddningsverkets akutvårdsenhet har verkat på stationen utan avbrott. För närvarande har befolkningstillväxten och utvecklingen i området ökat antalet räddningsuppdrag och förändrat riskbedömningen av området.  Det är motiverat att utvidga och återställa Jaani brandstation till att ha en mer omfattande verksamhet genom en grundlig renovering och utbyggnad. Bland annat regionförvaltningsverket har redan tagit ställning i frågan och ärendet har diskuterats med inrikesministeriet. 

Enligt konditionskartläggningen av brandstationerna i Egentliga Finland som utfördes med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) har brandstationerna rangordnats enligt kondition/reparationskostnader. Konditionskartläggningens slutrapport har tidigare presenterats i nämnden (Regionala räddningsnämnden 19.10.2011 § 78). Utgående från slutrapporten och de genomförda renoveringarna och nybyggnationen kan man konstatera att majoriteten av brandstationsbyggnaderna idag åtminstone är i måttligt skick. Å andra sidan kommer en del av brandstationerna under de närmaste åren att behöva totalrenoveras eller i vissa fall t.o.m. ersättas av helt nya byggnader för att verksamheten ska kunna fortsätta och tjäna kunderna. Ur räddningstjänstens synvinkel är det mycket viktigt att de hyresavtal som ingåtts med kommunerna fortsätter att gälla tills vidare även efter att verksamheten övergått till välfärdsområdet. På så sätt säkerställer det nuvarande brandstationsnätet snabb tillgång till hjälp, oavbruten kontinuitet i serviceproduktionen samt bl.a. avtalsbrandkårernas verksamhetsförutsättningar.

Allt eftersom riskerna ökar blir också behovet för räddningsverksamhetens tjänster större. Riskökningen beror på nya så kallade riskobjekt, såsom det allmänna byggandet, det ökade invånarantalet och trafikmängden. För att räddningsväsendets tjänster ska kunna produceras på den nivå som de ökade riskerna förutsätter behövs antingen nya brandstationer eller en förbättring av beredskapen (manskap, materiel, utryckningstid) på de nuvarande brandstationerna (en utveckling av servicenivån).

Ändringar som är nödvändiga för att bevara servicenivån

När det gäller ständigt bemannade brandstationer (24/7) är det motiverat att i samarbete med Åbo stad genomföra en omfattande renovering av Åbo centralbrandstation. Som framgår av föregående presentationstext är centralbrandstationens roll i Egentliga Finland betydande på grund av dess läge, men också som en kulturhistoriskt betydelsefull fastighet. Att helt ersätta centralbrandstationen med en ny byggnad på en annan plats skulle urholka de övriga beslut som fattats rörande byggande och placering av brandstationer under de senaste årtiondena, och leda till ekonomiskt kostsamma nya lösningsalternativ för att genomföra beredskapstiderna. Med tanke på ägarpolitiken för brandstationsfastigheterna värdesätter räddningsverket ett starkt samarbete med kommunerna. Att säkerställa kontinuiteten i verksamheten för att trygga kommuninvånarnas tillgång till snabb hjälp är mest ändamålsenligt att genomföra i samarbete med välfärdsområdets räddningstjänst och den kommunala ägaren av fastigheten. I detta samarbete förverkligas en kontinuitet i att kommuninvånarna i första hand får just snabb hjälp, i stället för att söka ekonomisk nytta.

När det gäller ständigt bemannade brandstationer kommer även brandstationerna i Salo och Pargas behöva renovering och utbyggnad under de kommande åren, alternativt nya brandstationsfastigheter. Den nuvarande brandstationen, som ägs av Salo stad, byggdes på 1970-talet och var ursprungligen en bussdepå men byggdes sedan om till brandstation. Fastigheten totalrenoverades och byggdes ut i början av 2000-talet. En fastighet som fungerat som arbetsplats kontinuerligt i över 50 år börjar dock nå slutet av sin livslängd, främst ur ett arbetsskyddsperspektiv. Konceptet med en ren brandstation (fri från cancerframkallande exponeringar) förverkligas inte. Å andra sidan är det inte möjligt att i den nuvarande fastigheten utveckla stationens funktioner till att vara likvärdiga och samtidigt kostnadseffektiva som vid andra heltidsstationer i området (heltidsanställda och avtalsanställda med utrustning). På motsvarande sätt har även Pargas brandstation byggts och tagits i bruk i slutet av 1970-talet. Därefter har byggnaden aldrig renoverats helt och hållet. Vid brandstationen har man i samband med konditionskartläggningar observerat betydande reparationsbehov. Byggnadens utrymmen är gamla och opraktiska och uppfyller inte kraven på en ren brandstation. Brandstationen har ursprungligen byggts också för avtalsbrandkårens bruk och på stationen finns således även Pargas FBK. Brandstationen tillhandahåller tjänster både för Pargas stadsområde och i skärgården, samt på fastlandet. Brandstationen fungerar som båtbas vid miljöskador. 

Säkerställandet av ledningscentralens funktioner förutsätter en småskalig sanering av de nuvarande utrymmena, främst vad gäller den tekniska kapaciteten, och detta har på grund av säkerhetsklassificeringen endast tagits med i investeringsplanen som ett budgetförslag.

För de fastigheter som används av avtalsbrandkårerna fram till år 2030 är följande stationer föremål för renovering eller nybyggnation (ersättande lokaler) i projektplaneringen och eventuellt i beslutsfattandet: Jäkärlä (Åbo), Kokkila (Salo), Oripää (Oripää), Patis (Åbo), Pemar (Pemar), Dalsbruk (Kimitoön) ja Västanfjärd (Kimitoön).

Andra eventuellt akuta projektförslag som kommer fram presenteras alltid för den regionala räddningsnämnden i samband med budgetseminariet eller till det andra beslutsfattarorgan med flera medlemmar som utses i samband med välfärdsområdesreformen. 

Utveckling av servicenivån

Utvecklingen av servicenivån avser de områden där risknivån har stigit eller kommer att stiga under de kommande åren. Denna riskhöjning beror på att invånarantalen och trafikmängden ökar och på industriellt byggande och eventuella nya riskobjekt.

På Jaani brandstation i Åbo finns idag en lättenhet för räddningsverksamhet samt två akutvårdsenheter. Brandstationen har renoverats grundligt under de senaste åren och lokalerna är tillräckliga för den nuvarande verksamheten, men det är inte möjligt att utvidga verksamheten till den nivå som riskanalysen och uppgiftsmängderna förutsätter. Utbyggnadsbehovet har, som tidigare nämnt, behandlats av regionförvaltningsverket och inrikesministeriet, som konstaterat att det är något som behöver åtgärdas. Ur räddningstjänstens synvinkel innebär detta att man, utöver akutvårdsenheterna, även placerar räddningsenheter vid Jaani station. Utplaceringen av räddningsenheter på stationen förutsätter fortfarande att stationen totalrenoveras och utvidgas för att mera personal ska kunna placeras på stationen. Projektet är nödvändigt trots att de nuvarande funktionerna vid S:t Karins brandstation kommer att ligga i Krossiområdet under 2023.

Bilaga 1Plan för nätverket av brandstationer 2030

Bilaga 2Investeringsplan (uppskattade inkomster och utgifter för investeringar)

När planen för brandstationsnätet 2030 och den tillhörande investeringsplanen utarbetades har man beaktat att Krossi brandstation i S:t Karins (nybyggnad) och brandstationen/övningsområdet i Kärsämäki i Åbo (grundlig renovering och områdesbyggnad) är i genomförandefasen.

I § 3 i Egentliga Finlands räddningsverks ledningsstadga (bilaga till Åbo förvaltningsstadga) framgår det att den regionala räddningsnämnden godkänner redogörelser över behov av lokalprojekt och projektplaner för hyresprojekt utan hinder av bestämmelserna för projektplaneringsanvisningen, då den hyrda lokalen är belägen inom en annan kommun än Åbo stad.

Räddningsdirektör Jari Sainio:

FörslagEgentliga Finlands regionala räddningsnämnd beslutar att godkänna brandstationsnätplanen som behovsutredning för räddningsverkets lokala projekt, samt investeringsplanen som preliminär projektspecifik utgifts- och inkomstberäkning. Vidare beslutar Egentliga Finlands regionala räddningsnämnd att skicka ovan nämnda handlingar till Åbo stadsstyrelse, Egentliga Finlands välfärdsområde och kommunerna i regionen för kännedom samt för eventuella åtgärder.

BeslutFörslaget godkändes.