Ekonomichef Juho Kaituri 6.9.2016

Beredningsprocessen för budgeten 2017 och ekonomiplanen 2017–2020 startade i början av detta år. Planeringssiffrorna har diskuterats med organen och strategiska avtal har beretts under våren.

Kommunallagen förutsätter målinriktning och planmässighet i den kommunala verksamheten. Fullmäktige och de övriga kommunala organen ska i sin budget och i sin ekonomiplan samt i de dispositionsplaner och specialbudgeter som baserar sig på dessa godkänna de mål som gäller verksamheten och ekonomin.

Målet för verksamheten gäller styrning av verksamhetsprocessen och med de ekonomiska målen styrs kommunens inkomst- och kapitalfinansiering samt fördelningen av resurserna. Organen beslutar i samband med fastställandet av den dispositionsplan som baserar sig på budgeten om i vilken grad den är bindande inom organen.

Höjda pris- och lönenivåer

I finansministeriets prognoser antas prisnivån 2017 stiga med 1,2 procent, samma nivå som år 2016. I ekonomiplanen har man uppskattat att prisnivån kommer att stiga med cirka 1,8–2 procent per år.

Arbetsmarknadsorganisationernas diskussioner om de nya tjänste- och kollektivavtalen pågår fortfarande. Därför kan man i beredningen av budgeten för 2017 bereda sig på lönehöjningar på årsnivå, vars kostnadseffekt är 0,2 procent jämfört med nivån 2016.

Övriga faktorer som påverkar budgeten

Räddningsväsendets budgetering styrs, förutom av ovan nämnda riksomfattande stigande löne- och prisnivåer, av räddningsväsendets lagstadgade skyldigheter, det av nämnden fastställda beslutet om servicenivå, statsrådets beslut om att inrätta ett regionalt räddningsverk och avtalet med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt om produktion av tjänster inom den prehospitala akutsjukvården. Den regionala räddningsnämndens nuvarande beslut om servicenivån gäller 2013–2016. Det nya servicenivåbeslutet för räddningsväsendet träder i kraft år 2017.

Beredning av budgetförslaget (räddningsväsendet) 

Trots den svaga ökningen i priserna på tjänster och inköp år 2017 och i lönerna föreslås ingen ökning i kommunernas betalningsandelar. Räddningsverkets totala utgifter har hållits i schack på senare år trots att kostnaderna för bl.a. underhåll på materielen har stigit. Till följd av naturlig avgång och att striktare bedömningskriterier vid tillsättandet av tjänster har personalkostnaderna varit lägre än budgeterat.

Även om personalutgifterna har minskat på driftsidan har hållbarhetsunderskottet i investeringsanslagen varit på samma nivå, vilket återigen har ökat kostnaderna på driftsidan. För att åtgärda detta missförhållande kommer en ökning av investeringsanslagen till två miljoner euro att föreslås. I praktiken medför denna överföring av anslag att det tilläggsanslag som föreslås för investeringar minskas från anslagen för driftsidan. Således ökar inte kostnaderna för år 2017.

Prehospital akutsjukvård

Ansvaret för ordnande av den prehospitala akutsjukvården överfördes från kommunerna till sjukvårdsdistrikten i början av 2013. Räddningsverket och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt (Affärsverket för jour och akutvård) har ett gällande samarbetsavtal som undertecknades i december 2012.

Utgifterna för den prehospitala akutsjukvården beror helt och hållet på beställarens behov. Utgifterna täcks helt och hållet med utomstående finansiering (fpa och sjukvårdsdistriktet).

Investeringar

I beslutet om servicenivån har räddningsverkets investeringsnivå fastställts. I enlighet med beslutet om servicenivån ska avskrivningsåldern för den tunga materielen vara ca 25 år, vilket inte uppnås med dagens investeringsnivå. För att målet skall uppnås krävs effektiv återvinning av materielen och utöver en minskning av överlappande materiel (t.ex. reservmateriel) också en ökning av nettofinansieringen av investeringar.

Till följd av att den externa finansieringen (bl.a. statsbidrag) minskat samtidigt som priserna för byggande av tung materiel och reparationskostnaderna för åldrande materiel ökar föreslås att investeringsanslaget höjs från 1,6 till 2,0 miljoner euro. Överföringen av anslag förutsätter ingen tilläggsfinansiering utan avsikten är att minska kostnaderna på driftsidan med samma belopp.

Nettoutgiften för investeringar 2017 föreslås således fortfarande vara 2,0 miljoner euro. Med detta belopp är det möjligt att uppnå målet om en avskrivning under 25 år samtidigt som man hålls inom gränserna i beslutet om servicenivån. Genom anslagsöverföringen i fråga är det möjligt att på lång sikt minska kostnaderna för underhållet på materielen. I praktiken har investeringsprojekt på 2 miljoner euro förverkligats i samband med bokslutet om de totala besparingarna på driftsidan har medgett detta.

Bilaga 1Strategiskt avtal 2017–2020

Bilaga 2Anskaffningsplan 2017–2020

Räddningsdirektör Jari Sainio:

FörslagRegionala räddningsnämnden för Egentliga Finland beslutar att förelägga Åbo stadsstyrelse förslaget till budget 2017 och till ekonomiplan 2017–2020 för Egentliga Finlands räddningsväsende i den form de presenteras i bilagorna.

BeslutBeslutsförslaget godkändes.