Åbo stad§Sammanträdets datumÄrende nr1
Egentliga Finlands regionala räddningsnämnd2531.03.201610

7180-2015 (065, 021)

Upphandlingsrättelse gällande valet av distriktssotare

Sammandrag:

Kominik Oy har yrkat på en upphandlingsrättelse angående räddningsdi-rektörens upphandlingsbeslut 11.1.2016 § 1 om tjänsteleverantörer av di-striktssotningstjänster. För Egentliga Finlands regionala räddningsnämnd föreslås att yrkandet på upphandlingsrättelse inte utreds i fråga om sotningsdistrikten 7, 52, 53, 54 och 4 och att ovan nämnda upphand-lingsbeslut undanröjs genom upphandlingsrättelse till den del det gäller valet av tjänsteleverantörer av distriktssotningstjänster i sotningsdi-strikten 45, 24, 30 och 42 samt att upphandlingsförfarandet för de fyra sistnämnda sotningsdistrikten avbryts.

Efrn § 25

Koncernförvaltningen, Juridiska ärenden, stadsjurist Jukka Vanto 17.2.2016:

Ärendets bakgrund:

Åbo stads upphandlings- och logistikcentral har på uppdrag av Egentliga Finlands regionala räddningsverk genom en anbudsförfrågan daterad 29.9.2015 begärt anbud på distriktssotningstjänster i sotningsdistrikten 4 (Nystad Kaland), 7 (Virmo), 24 (Lundo), 30 (S:t Mårtens), 42 (Pemar), 45 (Halikko), 52 (Houtskär), 53 (Korpo) och 54 (Nagu).

Räddningsdirektören för Egentliga Finlands regionala räddningsverk har genom ett upphandlingsbeslut 11.1.2016 § 1 valt tjänsteleverantörer av distriktssotningstjänster i ovan nämnda sotningsdistrikt.

Yrkande på upphandlingsrättelse:

Kominik Oy har begärt att intervjun görs om av en yrkesutbildad person inom rekryteringsbranschen. Kominik Oy har alternativt yrkat på att intervjupoängen inte ska beaktas.

Som motivering har Kominik framfört att företaget har fått för få poäng för intervjun i förhållande till andra anbudsgivare. Kominik Oy har ansett att det fanns en förutfattad mening under intervjun och att intervjun var partisk.

I fråga om yrkesutbildningen har Kominik Oy även upplevt att företaget har fått för få poäng i relation till dels yrkesexamen för sotarmästare och dels yrkesexamen inom sotningsbranschen bland de personer som hör till personalen samt i relation till certifikat för granskning av eldstäder och rökkanaler.

Dessutom har Kominik Oy konstaterat att en anbudsgivare har fått tio poäng för erfarenhet av företagsverksamhet, trots att anbudsgivaren i fråga inte har varit distriktssotningsföretagare.

Yttranden av dem som ska höras:

De som ska höras har inte tagit tillfället i akt och yttrat sig.

 

Utredning av yrkandet på upphandlingsrättelse:

I 81 § 1 mom. i lagen om offentlig upphandling (upphandlingslagen) föreskrivs om de aktörer som har rätt att yrka på en upphandlingsrättelse enligt upphandlingslagen. Enligt 81 § i upphandlingslagen kan den upphandlande enheten ta upp en upphandlingsrättelse till behandling på eget initiativ eller på yrkande av en part. Enligt förarbetena till lagen (RP 190/2009 rd, s. 59) avses med part i allmänhet en sådan anbudsgivare, vars rättsliga ställning påverkas[LO1] av upphandlingsbeslutet och begreppet part är sålunda jämförbart med de i 85 § i upphandlingslagen avsedda aktörer som har rätt att söka ändring.

Enligt 85 § 1 mom. i upphandlingslagen kan ett ärende om upphandling föras till marknadsdomstolen av den som ärendet gäller genom anförande av besvär. Enligt förarbetena till upphandlingslagen (RP 190/2009 rd, s. 63) motsvarar 85 § 1 mom. i lagen när det gäller en parts talan 78 § 1 mom. i den då gällande lagen. I förarbetena till upphandlingslagen (RP 50/2006 rd, s. 126) har det konstaterats att med part avses en person som har ett juridiskt intresse av att ett oriktigt upphandlingsförfarande korrigeras. I förarbetena till upphandlingslagen och i vedertagen rättspraxis har med part avsetts främst sådana i branschen verksamma företagare som har eller hade haft möjlighet att få sitt anbud antaget vid ett upphandlingsförfarande som genomförts på ett korrekt sätt. Det att en part är verksam i branschen har räckt till som grund för det juridiska intresse som krävs av en som är i partsställning särskilt i sådana situationer där en begäran om rättsskydd baserar sig på underlåtenhet att konkurrensutsätta en upphandling. Sökanden har också kunnat vara en leverantör som den upphandlande enheten på något annat lagstridigt sätt har lämnat utanför upphandlingsförfarandet. I situationer där den upphandlande enheten har konkurrensutsatt upphandlingen har det i rättspraxis ansetts att en i branschen verksam företagare i princip kan betraktas som part bara om företagaren har lämnat ett anbud i upphandlingsförfarandet eller åtminstone har kunnat visa att han eller hon har försökt delta i anbudstävlingen.

Den upphandlande enheten har konkurrensutsatt de aktuella sotningstjänsterna och publicerat en upphandlingsannons om upphandlingen. Enligt punkt 4 i anbudsförfrågan godkänns delanbud i enlighet med anbudsförfrågan. Kominik Oy som har yrkat på upphandlingsrättelse i ärendet har inte gett anbud för sotningsdistrikten 7 (Virmo), 52 (Houtskär), 53 (Korpo), 54 (Nagu) och 4 (Nystad Kaland). Bolaget har således inte rätt enligt 81 § 1 mom. i upphandlingslagen att anhängiggöra en upphandlingsrättelse vad gäller de sistnämnda sotningsdistrikten. I fråga om sotningsdistrikten 45 (Halikko), 24 (Lundo), 30 (S:t Mårtens) och 42 (Pemar), som Kominik Oy har gett anbud för, har Kominik Oy rätt enligt 81 § 1 mom. i upphandlingslagen att anhängiggöra en upphandlingsrättelse och yrkandet på upphandlingsrättelse ska således utredas vad gäller dessa.

Bedömning av Kominik Oy:s yrkande på upphandlingsrättelse

Enligt 2 § 1 mom. i upphandlingslagen ska den upphandlande enheten utnyttja befintliga konkurrensförhållanden, behandla deltagarna i upphandlingsförfarandet på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara öppet och med beaktande av proportionalitetskraven.

Enligt 21 § 2 mom. i upphandlingslagen tillämpas på koncessioner bestämmelserna i del I, III och IV i lagen.

Enligt 69 § 1 mom. i upphandlingslagen ska anbudsförfrågan vara så tydlig att det utifrån den är möjligt att lämna anbud som kan mätas med samma mått och som är jämförbara. Enligt 2 mom. i paragrafen ska anbudsförfrågan eller i tillämpliga delar upphandlingsannonsen innehålla uppgifter om bland annat grunden för valet av anbud samt, när det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet väljs, kriterierna och deras prioritetsordning. Enligt 3 mom. i paragrafen ska anbudsförfrågan innehålla också andra uppgifter som är av väsentlig betydelse med tanke på upphandlingsförfarandet och utarbetandet av anbud.

Enligt 71 § 1 mom. i upphandlingslagen ska bedömningen av anbudsgivarnas lämplighet i alla upphandlingsförfaranden göras på grundval av på förhand angivna kriterier för anbudsgivarnas ekonomiska och finansiella ställning, tekniska prestationsförmåga eller yrkesmässiga kvalifikationer eller på grundval av andra objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

Enligt 72 § 1 mom. i upphandlingslagen ska det anbud antas som för den upphandlande enheten totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga eller det som har det lägsta priset. Kriterierna vid valet av det totalekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska hänföra sig till föremålet för upphandlingen och möjliggöra en objektiv bedömning av anbuden. Vid tjänsteupphandling där den sakkunskap, den yrkeskunskap eller de kvalifikationer som innehas av de personer som ansvarar för tillhandahållandet av tjänsten intar en särställning, kan som kriterium också användas kvalitetsledning, kvalifikationer, erfarenhet och yrkeskunskap som överskrider de minimivillkor som ställs på anbudsgivaren för att kontraktet ska kunna fullgöras. När kriteriet för valet är att anbudet totalekonomiskt ska vara det mest fördelaktiga ska enligt 2 mom. i paragrafen även de kriterier som används vid bedömningen nämnas i prioritetsordning i upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan. Vid fastställandet av kriterierna kan i tillämpliga delar även iakttas vad som bestäms i 62 § i nämnda lag i fråga om upphandlingar som överstiger EU-tröskelvärdena.

Enligt förarbetena till ovan nämnda lagrum (RP 50/2006 rd, s. 120) ska den upphandlande enheten iaktta de jämförelsegrunder som den på förhand har meddelat, när det totalekonomiskt sett fördelaktigaste anbudet används som kriterium för valet av anbud. Den upphandlande enheten kan överväga vilka jämförelsegrunder som ska användas vid bedömningen av det totalekonomiskt sett mest fördelaktiga anbudet. Jämförelsegrunderna ska dock hänföra sig till föremålet för upphandling samt vara objektiva och ekonomiskt betydelsefulla.

Vad gäller denna bestämmelse har i förarbetena (RP 50/2006 rd, s. 121) vidare konstaterats att det vid valet av anbud i fråga om upphandling som kräver särskild sakkunskap, yrkeskunskap och personliga tjänsteprestationer ska vara möjligt att beakta kvalitetsledningssystem, kompetens, erfarenhet och yrkeskunskap som överstiger minimikraven på lämplighet hos den personal som ansvarar för tillhandahållandet av tjänster. Den upphandlande enheten kan då vid utvärderingen av anbud ge extra poäng för yrkeskunskap som överstiger minimikraven, t.ex. en tilläggsexamen som är av betydelse för tillhandahållandet av en tjänst.

Upphandlingsförfarandet genomförs i två steg, så att den upphandlande enheten i det första steget bedömer anbudsgivarnas lämplighet, dvs. om anbudsgivaren har tekniska, ekonomiska och övriga förutsättningar för fullgörande av upphandlingen. Efter detta bedöms om anbuden överenssämmer med anbudsförfrågan och därefter jämförs anbuden som är i enlighet med anbudsförfrågan för de anbudsgivare som inte har uteslutits ur anbudsförfarandet.

I punkt 6.3.1 (krav 5) i anbudsförfrågan förutsätts bland annat följande:

”Anbudsgivaren och de anställda som han eller hon använder ska uppfylla behörighetskravet för sotare (räddningslagen 379/2011 63 §).”

Enligt 63 § 1 mom. i räddningslagen krävs yrkesexamen för sotare av dem som utövar sotaryrket, deras anställda som självständigt utför sotning och sotare i räddningsverkets tjänst. Enligt 2 mom. i nämnda paragraf är med avvikelse från 1 mom. en person som studerar för yrkesexamen för sotare behörig att i tre års tid under utbildningstiden självständigt arbeta som sotare, om han eller hon har avlagt de delar av yrkesexamen för sotare som gäller sotning av eldstäder och rökkanaler och kontroll av fastigheters säkerhet. Den som producerar sotningstjänster ska i tillräcklig grad handleda och övervaka självständig sotning som utförs av en person som studerar för yrkesexamen för sotare.

I punkt 9.3 i anbudsförfrågan (jämförelse av anbuden och val av anbud) konstateras följande:

”Anbudsförfarandet avgörs utifrån de givna anbuden. Bland de anbud som getts väljs det som är totalekonomiskt förmånligast.

Bedömningsgrunderna och deras betydelse är yrkesutbildning (10 %), arbetserfarenhet inom sotningsbranschen (20 %), arbetserfarenhet av företagsverksamhet (20 %), utrustning (20 %), tilläggstjänster som erbjuds (10 %) samt intervju (20 %).

1. Yrkesutbildning, maxpoäng 10

– Yrkesexamen för sotarmästare, 5 poäng

– Anbudsgivaren har fått fortbildning, 5 poäng

2. Arbetserfarenhet inom sotningsbranschen, maxpoäng 20

– Över 10 års arbetserfarenhet, 20 poäng

– Över 5 års arbetserfarenhet, 15 poäng

– Över 2 års arbetserfarenhet, 10 poäng

– 0–2 års arbetserfarenhet, 0 poäng

3. Erfarenhet av företagsverksamhet, maxpoäng 20

– Över 10 års erfarenhet, 20 poäng

– Över 5 års erfarenhet, 15 poäng

– Över 2 års erfarenhet, 10 poäng

– 1–2 års erfarenhet, 5 poäng

– Under 1 års erfarenhet, 0 poäng

4. Utrustning, maxpoäng 20

– Anbudsgivaren har omfattande utrustning och redskap, 20 poäng

– Anbudsgivaren har grundutrustning och redskap, 10 poäng

5. Tilläggstjänster som erbjuds, maxpoäng 10

– Anbudsgivaren erbjuder ventilationsarbeten (rengöring, mätning, justering) som tilläggstjänst, 5 poäng

– Anbudsgivaren erbjuder rengöring och mätning av värmepannor som tilläggstjänst, 5 poäng

6. Intervju, maxpoäng 20

Högsta möjliga poängantal 100 poäng. I jämförelsen beräknas poängen med två decimalers noggrannhet.

Räddningsverket intervjuar anbudsgivarna utifrån en jämförelse som har gjorts enligt poängsättningen för yrkesutbildning, arbetserfarenhet, utrustning och tilläggstjänster. De poäng som erhålls vid intervjun läggs till den totala jämförelsen.

De uppgifter som behövs för att bedöma anbuden ska anges i anbudet. Saknade uppgifter kan leda till att anbudet lämnas utanför jämförelsen eller åtminstone till att anbudet får noll poäng för ifrågavarande bedömningsgrund.”

I rättspraxis (MAO 404/15) har konstaterats att upphandlingsbestämmelserna som sådana inte förbjuder att man använder intervjuer som jämförelsegrund. När man beaktar öppenhetsprinciperna samt en likvärdig och icke-diskriminerande behandling av anbudsgivarna, ska en eventuell intervju som används som grund för poängsättning enligt rättspraxis dock genomföras så att anbudsgivarna på förhand utifrån de handlingar som ingår i anbudsförfrågan känner till intervjufrågorna och de omständigheter som man kommer att fästa vikt vid i bedömningen av frågorna samt så att intervjuerna dokumenteras med tillräcklig noggrannhet. Ifall jämförelsen av anbuden grundar sig på uppgifter som delvis ges muntligen vid intervjun, ska den upphandlande enheten särskilt försäkra sig om att förfarandet inte genomförs på ett sådant sätt som inte är ägnat att trygga en likvärdig och icke-diskriminerande behandling av anbudsgivarna.

Upphandlingsbestämmelserna förutsätter inte att intervjuerna ska genomföras exempelvis av en yrkesutbildad person inom rekryteringsbranschen. I materialet som ingår i anbudsförfrågan har man dock inte mer ingående specificerat vilka omständigheter som kommer att bedömas och poängsättas under punkten ”Intervju” i grunderna för jämförelsen. Ifrågavarande jämförelsegrund har varit så allmän och ospecificerad att anbudsgivarna inte i tillräcklig grad utifrån den har kunnat förutsäga vilka omständigheter som kommer att beaktas på grundval av den vid jämförelsen av anbuden. Det att jämförelsegrunden har varit ospecificerad har också varit ägnat att till denna del ge nästan en obegränsad valfrihet vid jämförelsen av anbuden.

Med beaktande av den sistnämnda omständigheten har anbudsförfrågan inte varit ägnad att trygga en likvärdig och icke-diskriminerande behandling av anbudsgivarna i jämförelsen av anbuden. Således är anbudsförfrågan felaktig. Med hänsyn till ovan nämnda felaktighet i upphandlingsförfarandet är det i ärendet inte nödvändigt att yttra sig om de övriga påstådda felaktigheterna i upphandlingsförfarandet som framlagts i ärendet.

Upphandlingsförfarandet kan avbrytas av en faktisk och grundad anledning utifrån 73 a § i upphandlingslagen.

Enligt 80 § 1 mom. i upphandlingslagen kan den upphandlande enheten själv undanröja sitt felaktiga beslut eller återkalla något annat avgörande i upphandlingsförfarandet som har rättsliga följder för anbudssökandenas eller anbudsgivarnas ställning och avgöra ärendet på nytt (upphandlingsrättelse), om beslutet eller något annat avgörande i upphandlingsförfarandet grundar sig på ett fel i tillämpningen av lagen. Enligt 2 mom. i paragrafen förutsätter rättelse av ett beslut eller ett avgörande inte en parts samtycke. Ett beslut eller ett avgörande kan dock inte rättas i form av upphandlingsrättelse, om ett upphandlingskontrakt har slutits.

Eftersom anbudsförfrågan som gäller upphandlingsförfarandet har stridit mot upphandlingsbestämmelserna, kan det felaktiga förfarandet i detta fall bara rättas genom att upphandlingsbeslutet undanröjs till den del det gäller sotningsdistrikten 24, 30, 42 och 45 och genom att upphandlingsförfarandet avbryts för de sistnämnda sotningsdistrikten. Ifall Egentliga Finlands regionala räddningsverk fortfarande tänker genomföra upphandlingen av sotningstjänster i de sistnämnda sotningsdistrikten som offentlig upphandling, borde räddningsverket ordna ett nytt anbudsförfarande.

Slutsatser

Egentliga Finlands regionala räddningsnämnd torde inte utreda Kominik Oy:s yrkande på upphandlingsrättelse i fråga om sotningsdistrikten 7 (Virmo), 52 (Houtskär), 53 (Korpo), 54 (Nagu) och 4 (Nystad Kaland) och torde genom upphandlingsrättelse undanröja § 1 i upphandlingsbeslutet som fattades av räddningsdirektören för Egentliga Finlands regionala räddningsverk 11.1.2016 till den del det gäller valet av tjänsteleverantörer av distriktssotningstjänster i sotningsdistrikten 45 (Halikko), 24 (Lundo), 30 (S:t Mårtens) och 42 (Pemar) samt avbryta upphandlingsförfarandet för de fyra sistnämnda sotningsdistrikten.

Tilläggsmaterial 1Kominik Oy:s yrkande på upphandlingsrättelse

Räddningsdirektör Jari Sainio:

FörslagEgentliga Finlands regionala räddningsnämnd utreder inte Kominik Oy:s yrkande på upphandlingsrättelse i fråga om sotningsdistrikten 7 (Virmo), 52 (Houtskär), 53 (Korpo), 54 (Nagu) och 4 (Nystad Kaland) och undanröjer genom upphandlingsrättelse § 1 i upphandlingsbeslutet som fattades av räddningsdirektören för Egentliga Finlands regionala räddningsverk 11.1.2016 till den del det gäller valet av tjänsteleverantörer av distriktssotningstjänster i sotningsdistrikten 45 (Halikko), 24 (Lundo), 30 (S:t Mårtens) och 42 (Pemar) samt avbryter upphandlingsförfarandet för de fyra sistnämnda sotningsdistrikten.


BeslutBeslutsförslaget godkändes.