Räddningsdirektör Jari Sainio 5.5.2009:  

Räddningsväsendets verksamhet regleras i räddningslagen (468/2003) och har sedan början av 2004 varit en regional verksamhet. Egentliga Finlands regionala räddningsverks verksamhetsområde täcker hela landskapet, för närvarande 28 kommuner, och landskapets kommuner finansierar räddningsväsendets arrangemang och verksamhet. Räddningsverket har en verksamhetspunkt i varje kommun som antingen är bemannad på heltid eller av avtalsbrandkåren. Räddningsväsendets kostnader fördelas mellan kommunerna i förhållande till invånarantalet (€/invånare) och Åbo stads andel är totalt ca 38 %.

Kravet på att upprätthålla räddningsväsendets system regleras i lag och i den förordning som getts med stöd av lagen samt ytterligare i bestämmelser och anvisningar som getts med stöd av dessa. Räddningsväsendets resurser skall dimensioneras så att de tillåter effektiva och säkra insatser i olyckor som enligt hotbedömningarna är sannolika. I hotbedömningarna skall definieras riskområden (1-4) och särskilda riskobjekt. Åbos ekonomiska region är i huvudsak ett högriskområde (riskområde 1; Nådendal, Reso, Åbo och S:t Karins). Vidare tillhör Salos och Nystads centrum riskområde 1. Räddningsuppdraget i riskområde 1 måste inledas inom 6 minuter från larmet, vilket påverkar brandstationernas vikarier och personal som bestäms enligt servicenivåbeslutet.

Enligt räddningslagen skall de regionala räddningsväsendena bestämma en servicenivå, som skall motsvara olyckshoten.Räddningsuppdraget skall planeras och genomföras så att förebyggande av olyckor har arrangerats och att åtgärder som behövs i olycks- och risksituationer kan genomföras utan dröjsmål och effektivt.Regionens räddningsväsende (den regionala räddningsnämnden) beslutar om räddningsväsendets servicenivå då regionens kommuner har hörts. Det nuvarande servicenivåbeslutet är ikraft 2009-2012.

I Egentliga Finlands regionala räddningsväsendes beslut om servicenivån har bestämts bl.a.

·         utöver årligen utförda inspektioner ska objekt som måste inspekteras genomgå en brandinspektion en gång per tio år,

·         räddningsenhetens minimibemanning

·         den aktionsberedskap som krävs enligt riskkartläggningen och riskområdena, vilken omfattar brandstationer, materiel och bemanning

·         om ledningssystemet för räddningsformationer med tillhörande jourarrangemang

·         om sjuktransport och första responsverksamhet till den del det regionala räddningsverket sköter dessa uppgifter med stöd av avtal som ingåtts.

Ekonomi

Räddningsväsendets arrangemang, verksamhet och beredskap skall uppfylla kraven i författningarna och servicenivåbeslutet. Den regionala räddningsnämnden har i sitt eget budgetförslag passat ihop servicenivån och de ekonomiska resurserna enligt servicenivåbeslutet. Åbo stadsfullmäktige ändrade inte räddningsväsendets anslag för 2009 i sitt tilläggsbudgetbeslut den 30.3.2009, utan anslagen förblev enligt stadsfullmäktiges budgetbeslut från 17.11.2008. Åbo stadsfullmäktige har godkänt anslagen för räddningsväsendet den 30.3.2009. Den nivå som servicenivåbeslutet och sjuktransportavtalen kräver är möjlig att förverkliga 2009 inom ramen för de beviljade anslagen. Det krävs inga extra åtgärder, som t.ex. permitteringar, för att hållas inom budgeten. Under dessa omständigheter finns det inga ekonomiska skäl för permitteringar för att upprätthålla räddningsväsendet i de 28 kommunerna.

Räddningsväsendet har under de senaste åren hållit sig inom sin budget, bl.a. fjolårets bokslut visade att man genom att effektivera verksamheten hade åstadkommit ett överskott på ca 100 000 euro. Effektiveringen av verksamheten (bl.a. genom att planera stationsstyrkan och skiftena) fortsätter även under 2009.

Personal

Ca 300 personer indelade i fyra skift är i direkt operativ verksamhet samt dessutom de personer som krävs för ledningssystemets jourarrangemang.Arbetsskyddsbestämmelserna samt de krav som beredskapen ställer möjliggör inte att enhetsstyrkorna minskas.

Enligt servicenivåbeslutet sysselsätter inspektions-, övervaknings- och utbildningstjänster ca 50 personer på heltid.

Antalet sjuktransportenheter och således personalstorleken (134 årsverken) grundar sig på de behov som beställarna av sjuktransporttjänster har (avtalen är ikraft till och med 2011). Beställarna står även för sjuktransportkostnaderna i sin helhet (netto).

Stöd- och förvaltningstjänster omfattar 50 personer.

Enligt arbetskraftuppföljningen var räddningsväsendets arbetskraftanvändning 572 i slutet av mars 2009.

Permitteringar:

Brandstationernas skiftesstyrka enligt servicenivåbeslutet är för närvarande vad gäller personalstyrkan på miniminivå så att enhetens funktionella och arbetsskyddsmässiga beredskap bevaras även om en person är tjänstledig (semester, sjukledighet). Om det frånvarande antalet är större blir man redan nu tvungen att alltid ta in en vikarie för positionen. På grund av detta är inte heller talkoledigheter möjliga för den operativa verksamheten eller för sjuktransporterna.

Permitteringar är inte möjliga inom räddningsväsendet utan ett nytt servicenivåbeslut där den nya sänkta nivån fastslås. Permitteringarnas effekter (funktionellt och ekonomiskt) kan inte fördelas på endast en kommun.Permitteringar påverkar alltid servicenivån i alla 28 kommuner.Operativt sett skulle permitteringar kunna fördelas över områdena med en låg risknivå dvs. i praktiken i riskområdena 2-3. Om permitteringarna genomförs (2 veckor) skulle det innebära att under perioden september-december (utanför semestersäsongen) skulle 10 personer per skift vara permitterade från räddningsväsendet. Som en följd av permitteringarna skulle riskområde 2 (ansvarsområdet för Pargas, Loimaas, och Lundos dygnetruntbemannade stationer utgör i huvudsak riskområde 2-4) tvingas stänga 1-2 brandstationer under hela perioden, vilket inte i praktiken är funktionellt möjligt.

Konsekvenserna av permitteringar skulle även för brandinspektionernas del innebära att de miniminivåer som servicenivåbeslutet fordrar inte skulle vara möjliga att uppnå.

Permitteringar är inte juridiskt möjliga för sjuktransporten eftersom avtalet som utarbetats med beställarna förpliktigar att ambulanserna i en bestämd omfattning förses med personal. Ekonomiskt sett skulle inte permitteringar inom sjuktransporten medföra några inbesparingar eftersom om antalet ambulanser minskar blir kunden, FPA och beställaren utan inkomster och således är kostnadsbesparingen 0 €.

Räddningsdirektör Jari Sainio:

FörslagRegionala räddningsnämnden i Egentliga Finland

·         fastslår att det inte föreligger några ekonomiska permitteringsgrunder för räddningsväsendets personal,

·         permitteringar är inte möjliga inom räddningsväsendet utan att servicenivåbeslutet ändras och den lagstadgade nivån sänks,

·         permitteringar är inte funktionellt möjliga utan att ändra sjuktransportavtalen och i allmänhet inte heller ekonomiskt försvarbart för sjuktransporten,

på grundval av detta framför den regionala räddningsnämnden förslaget till stadsstyrelsen att hela personalen som arbetar inom räddningsväsendet i regionens 28 kommuner inte omfattas av permitteringarna.

BeslutRegionala räddningsnämnden i Egentliga Finland

-                  fastställer att eftersom det i Åbo stadsfullmäktiges beslut 30.3.2009 under § 97 inte anvisats besparingsmål för räddningsnämnden, således inte föreligger några ekonomiska permitteringsgrunder för räddningsväsendets personal;

-                  permitteringar är inte möjliga inom räddningsväsendet utan att servicenivåbeslutet ändras och den lagstadgade nivån sänks;

-                  permitteringar är inte funktionellt möjliga utan att ändra sjuktransportavtalen och i allmänhet inte heller ekonomiskt försvarbart för sjuktransporten;

på grundval av detta framför den regionala räddningsnämnden förslaget till stadsstyrelsen att hela personalen som arbetar inom räddningsväsendet i regionens 28 kommuner inte omfattas av permitteringarna.

Förslaget godkändes enhälligt utgående från den föredragandes ändrade beslutsförslag