Föredragningslistor/protokoll

Föreslås att stadsfullmäktige godkänner samarbetsavtalet gällande Åbo sysselsättningsområde och planen för ordnandet av arbetskraftstjänster.

Förändringsdirektör Pipa Turvanen och livskraftsdirektör Niko Kyynäräinen 4.10.2023:

Bakgrund och mål:

Riksdagen godkände våren 2023 ett lagpaket om en omorganisering av offentliga arbetskrafts- och företagstjänster. Ansvaret för arbetskraftstjänster som erbjuds arbetssökande, företag och andra arbetskraftstjänster som erbjuds arbetsgivare överförs från staten till kommunerna 1.1.2025. Med reformen vill man förbättra hur efterfrågan på och utbud av arbetskraft möts och påskynda sysselsättning. Målet är att erbjuda offentliga sysselsättningstjänster närmare kunderna som en del av livskraftsuppgifterna.

Reformens centrala innehåll rör organiseringsansvar, tjänster, finansiering, personal och helheten av olika informationssystem.

Organiseringsansvar

Kommunen kan ordna de arbetskraftstjänster som ligger på kommunen ansvar själv om kommunens arbetskraft överskrider 20.000 personer. Om kommunens arbetskraft underskrider 20.000 personer ska den för att ordna tjänsterna bilda ett samarbetsområde (sysselsättningsområde) tillsammans med en eller flera andra kommuner så att områdets sammanlagda arbetskraft är minst 20.000 personer. Sysselsättningsområdet ska vara ett enhetligt, fungerande område med tanke på geografi, arbetsmarknader och arbete.

De kommuner som bildar sysselsättningsområdet ska tillsammans komma överens om ordnandet av arbetskraftsservicens uppgifter och uppgifter i anknytning till arbetskraftsservicen enligt det som bestäms i kommunallagen om lagstadgat samarbete.

Tjänster

Vid reformen överfördes följande sysselsättnings- och företagstjänster samt deras stödtjänster på kommunernas ansvar: Sysselsättnings- och företagstjänster är: arbetsförmedlingstjänster, informations-, rådgivnings- och handledningstjänster, arbetskraftsutbildning, omställningsskyddsutbildning, bedömning av sakkunnig i anknytning till serviceprocessen, lagstadgade försök, den arbetssökandes med arbetslöshetsförmån stödda studier, stöd och ersättningar för arbetsgivare och personkunder.

Finansiering

De tjänster som överförs till kommunerna bildar en ny statsandelsuppgift för vilken anvisas en statsandel på 100 %. Tillägget i statsandelen för basservice riktas utifrån mängden befolkning i arbetsför ålder och antalet arbetslösa samt enligt främmandespråkskoefficienten. Finansieringen kontrolleras varje år. I överföringen av finansieringen för tjänsterna tillämpas en övergångstid på två år. Sysselsättningsområdets kommuner svarar för finansieringen av uppgifterna, även om organiseringsansvaret har överförts på en annan kommun eller samkommun.

I reformen ökar kommunens ansvar för kostnaderna för grunddelen för arbetslöshetsstödet. Kommunens ansvar för finansieringen av arbetslöshetsskyddet börjar tidigare än i nuläget och ökar stegvis. Kommunens ansvar för finansieringen av arbetslöshetsförmåner rör i fortsättningen utöver arbetsmarknadsstödet också grunddagpenning samt en andel inkomstrelaterad dagpenning som motsvarar grunddelens summa. Kommunens finansieringsansvar bestäms enligt den arbetssökandes ackumulerade dagar av arbetslöshetsförmåner. Enligt en stödande finansieringsmodell kommer i fortsättningen enbart aktivering, dvs. hänvisande av arbetslösa till tjänster, inte att inverka på kommunens finansieringsansvar för arbetslöshetsskyddet. Förmånernas betalningsansvar kompenseras som statsandelar. Ersättningen sänks i genomskärningssituationer.

Personalen

AN-byråns och NTM-centralens personal överförs till kommunerna eller samkommunerna som gamla arbetstagare vid en överlåtelse av rörelse. För kommunernas personal kan reformen innebära en ändring i arbetsuppgifter. I beredningen av reformen ska man följa förutseende personalpolitik som också beaktar personalens nuvarande kompetens. Personalen görs delaktig i beredningen och genomförandet av reformen, särskilt i utvecklandet av nya förfaringsätt.

Helhet av informationssystem

Kommunerna och områdena är förpliktade att använda de helheter av informationssystem som statens AN-tjänster erbjuder. UF-centret ansvarar för utvecklingen och upprätthållandet av arbetskraftstjänsternas nationella datalager, serviceplattform och helheten av olika kundinformationssystem. Kommunerna kan anskaffa kompletterande tilläggsdelar till helheten för kundinformationssystemet. UF-centret fastställer kraven gällande teknik och dataskydd för dessa tilläggsdelar.

Beredning i Egentliga Finland

Kommunerna i landskapet inledde diskussionerna om reformen under hösten 2023 och den gemensamma beredningen inleddes i början av 2023. Målet för det scenarioarbete som genomfördes under januari-mars var att bestämma vilka sysselsättningsområdena som bildas i landskapet. Detta arbetade ledde till att det i Egentliga Finland håller på att bildas två områden, Åbo sysselsättningsområde och Salo sysselsättningsområde, som omfattar landskapets alla kommuner. Till Salo sysselsättningsområde skulle höra Salo stad, Somero stad, Koskis kommun och S:t Mårtens kommun.

Föravtal om beredning av Åbo sysselsättningsområde

Projektet inleddes i maj 2023. I beredningen deltog Aura kommun, S:t Karins stad, Kimitoöns kommun, Gustavs kommun, Letala stad, Lundo stad, Loimaa stad, Masko kommun, Virmo kommun, Nådendals stad, Nousis kommun, Oripää kommun, Pemar stad, Pargas stad, Pyhärantas kommun, Pöytis kommun, Reso stad, Rusko kommun, Sagu kommun, Tövsala kommun, Åbo stad, Nystad stad och Vemo kommun. Åbo stad koordinerade beredningen.

Beredningen av sysselsättningsområdet styrdes av det föravtal som kommunerna godkänt. I föravtalet bestämdes riktlinjerna om utformandet av sysselsättningsområdet med modellen för ansvarskommuner. Åbo stad skulle vara ansvarskommun för Åbo sysselsättningsområde. Uppgifter som omfattar myndighetsbehörighet kan också skötas av en annan kommun som är avtalspart. Åbo stad godkände föravtalet gällande beredningen av Åbo sysselsättningsområde 22.6.2023.

Samarbetsavtal för Åbo sysselsättningsområde och plan för ordnandet av arbetskraftstjänster

Kommunerna ska överlämna meddelanden till statsrådet om genomförandet av organiseringsansvaret innan slutet av 2023. I samband med detta ska en plan om ordnandet av arbetskraftstjänster lämnas in till statsrådet.

I beredningen av samarbetsavtalet och planen för ordnande av arbetskraftstjänster deltog alla kommuner i sysselsättningsområdet som ingått föravtalet. Åbo stad koordinerade beredningen av samarbetsavtalet och planen för ordnandet av arbetskraftstjänster.

Samarbetsavtal

Med samarbetsavtalet kommer parterna överens om ordnandet av offentlig arbetskraftsservice som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023). Avtalsparterna bildar ett samarbetsområde för ordnande av arbetskraftsservice. Kommunerna inom sysselsättningsområdet ordnar arbetskraftstjänsterna och de uppgifter som hänför sig till dem i enlighet med lagen om ordnande av arbetskraftsservice som ett samarbete enligt 8 § i kommunallagen enligt den s.k. ansvarskommunsmodellen i enlighet med 51 § i kommunallagen.

Ansvaret för ordnandet av arbetskraftstjänsterna och de uppgifter som hänför sig till dem överförs till ansvarskommunen, dvs. Åbo stad. Enligt kommunallagens 8 § 2 mom. ansvarar ansvarskommunen för tjänster och övriga åtgärder

1.lika tillgång till tjänsterna,

2.fastställandet av behovet, mängden och kvaliteten i fråga om dem,

3.det sätt som de produceras på,

4.tillsynen över produktionen och

5.utövandet av myndigheternas befogenheter.

Enligt kommunallagens 8 § 3 mom. ansvarar kommunen för finansieringen av uppgifterna, även om organiseringsansvaret har överförts på en annan kommun eller samkommun.

De befogenheter som tillkommer arbetskraftsmyndigheten i den kommun som ansvarar för ordnandet av tjänsterna kan vid överenskommelse delegeras till en medlemskommun i sysselsättningsområdet på det sätt som stadgas om avtalet om skötseln av en myndighetsuppgift enligt 54 § i kommunallagen. I och med att lagstiftningen ändras, ändras också de uppgifter som ingår i samarbetsavtalet på motsvarande sätt. Icke-lagstadgade tjänster, uppgifter och samarbete samt kostnaderna för dem avtalas i separata avtal.

I beslutsfattandet och förvaltningen för sysselsättningsområdet iakttas lagstiftningen om kommunerna samt Åbo stads regler, bestämmelser och anvisningar. Åbo sysselsättningsområdes organ är en nämnd som fungerar som en del av Åbo stads organisation när det gäller att organisera arbetskraftstjänsternas lagstadgade uppgifter som avtalsparternas gemensamma kollegiala organ och som sysselsättningsområdets arbetskraftsmyndighet.

Organet består av tretton (13) ledamöter som valts av sysselsättningsområdets kommuners fullmäktige för deras mandatperiod. Åbo stadsfullmäktige utser sex (6) ledamöter och en personlig ersättare för var och en av dem.

S:t Karins stad, Lundo stad, Pemars stad och Sagu kommun väljer två (2) ledamöter in i organet och personliga ersättare för dem.

Fullmäktigeförsamlingarna i Masko kommun, Virmo kommun, Nådendals stad, Nousis kommun, Reso stad och Rusko kommun väljer två (2) ledamöter in i organet och personliga ersättare för dem.

Fullmäktigeförsamlingarna i Gustavs kommun, Letala stad, Pyhäranta kommun, Tövsala kommun, Nystads stad och Vemo kommun väljer en ledamot (1) in i organet och en personlig ersättare för honom eller henne.

Kommunerna i Loimaaregionen: Fullmäktigeförsamlingarna i Aura kommun, Loimaa stad, Oripää kommun och Pöytis kommun väljer en ledamot (1) in i organet och en personlig ersättare för honom eller henne.

Åbolands kommuner: Fullmäktigeförsamlingarna i Pargas stad och Kimitoöns kommun väljer en (1) ledamot in i organet och en personlig ersättare för honom eller henne.

Ersättaren ska komma från en annan kommun än ledamoten. Varje ledamot i organet har en röst.

Åbo stadsfullmäktige utser en ordförande och en vice ordförande bland organets ledamöter. Ordföranden ska utses bland de ledamöter som Åbo stadsfullmäktige har utsett och vice ordförande bland de ledamöter som de övriga kommunerna har utsett. Vice ordföranden byts ut årligen i alfabetisk ordning efter kommunernas finskspråkiga namn.

Rätten att överta ärenden innebär att ärendet helt flyttas över för behandling i nämnden eller stadsstyrelsen. Åbo stad kan utnyttja rätten att överta ett ärende när det gäller en nämnds beslut om nämndens beslut strider mot samarbetsavtalet, lagen, bestämmelserna eller fullmäktiges budgetbeslut, bryter mot ett likvärdigt bemötande av kommunerna eller orsakar skada eller olägenhet för en kommun inom sysselsättningsområdet.

Innan det fattade beslutet behandlas på nytt ska ärendet behandlas i kommundirektörernas möte. För de kommuner som saken gäller, ska reserveras ett tillfälle att uttala sig i ärendet. Vilken som helst av sysselsättningsområdets kommuner kan be om att få använda rätten att överta ärenden.

Utgångspunkten är att den personal som sköter tjänsterna och uppgifterna överförs till tjänstgöring i ansvarskommunen. Till de delar som ansvarskommunens behörighet gällande de i lagen stadgade tjänsterna överförs till andra medlemskommuner, kan den personal som sköter uppgifterna övergå till tjänst i den ifrågavarande kommunen. Kommunen som producerar i lagen stadgade tjänster kan också anställa annan personal för skötsel av myndighetsuppgifter.

De kommuner som hör till sysselsättningsområdet finansierar de kostnader som orsakas av den gemensamma verksamheten. För att ordna arbetskraftstjänsterna och uppgifter i anknytning till dem anvisas kommunerna en ny statsandel vars storlek bestäms enligt mängden av arbetsför befolkning, arbetslösa och personer som talar främmande språk i kommunen.

Enligt kommunallagens 8 § 3 mom. ansvarar kommunen för finansieringen av uppgifterna, även om organiseringsansvaret har överförts på en annan kommun eller samkommun.

Vardera kommuns relativa procentandel av alla områdets kommuners statsandelar för sysselsättning förknippade med överföringen av finansieringen av AN-tjänsterna fastställer en kommuns finansieringsandel av nettokostnaderna för de gemensamma tjänsterna inom sysselsättningsområdet.

Kostnaderna riktas enligt orsakarprincipen med den förutsättningen att det finns tillräckligt med information och tillräckligt tillförlitlig information för faktureringen samt kostnadsfördelningen och faktureringen kan genomföras med rimliga kostnader. Kostnader som fås direkt från betalningssystemet riktas enligt användning utgående från orsakarprincipen.

Med sådana avtal som gäller delegering av befogenheter enligt 54 § i kommunallagen kan också andra än ansvarskommunen producera i lag bestämda arbetskraftstjänster. Då riktas finansieringen som produktionen av tjänsterna kräver till den kommun som producerar tjänsterna. Den kommun som uppgifterna delegerats till ansvarar för alla kostnader som skötandet av uppgifterna ger upphov till.

Finansierings- och kostnadsfördelningsmodellen för Åbo sysselsättningsområde justeras efter en två års övergångsperiod.

Organiseringsplan

Med samarbetsavtalet ska stadsrådet tillhandahållas en plan för ordnandet av arbetskraftstjänsterna på Åbo sysselsättningsområde. Sysselsättningsområdet ska säkerställa lika tillgång till tjänster och lika kvalitet på tjänsterna på hela det område som organiseringsansvaret gäller. Planen beskriver i huvuddrag vilka lagstadgade tjänster som överförs till sysselsättningsområdet och hur dessa tjänster ordnas i området. Planen specificeras och kompletteras i och med att planeringen framskrider och organen fattar sina beslut. Tjänsterna planeras och utvecklas kontinuerligt och den utgår från arbetssökande kunders och arbetsgivarkunders servicebehov.

Enligt planen säkerställs att tillräckliga personalresurser som motsvarar minst de nuvarande resurserna, reserveras för ordnandet av de gemensamma tjänster som koncentreras till ansvarskommunen. Tjänster som produceras som närtjänster kan utöver ansvarskommunens verksamhetsställe erbjudas också i de i kommunerna placerade regionala verksamhetsställen som kan betjäna flera olika intill varandra liggande kommuner. Därtill kan närtjänster erbjudas så att i vardera kommunen inom sysselsättningsområdet etableras personal från ansvarskommunen eller regionala verksamhetsställen till kommunernas egna verksamhetsställen.

Sysselsättningstjänsternas nätverk av verksamhetsställen utvidgas från det nuvarande. Detaljerna beträffande expansionen bekräftas i den fortsatta beredningen. Den personal som reserveras för kundbetjäning för personkunder ska dock placeras så nära kunderna som möjligt i kommunen och på de verksamhetsområden som dessa bildar. På sysselsättningsområdets ansvar är också att säkerställa lika tillgång till företags- och arbetsgivartjänster och kvaliteten på dessa tjänster i hela området som organiseringsansvaret gäller på. Tjänsterna kan kompletteras med kommunernas egna personalresurser och sysselsättnings- och näringslivstjänster.

Personalen i tjänster som skötts centralt placeras i tjänst hos ansvarskommunen. Vid överlåtelsen av rörelse kan personalen vid överenskommelse också överföras till tjänst i de kommuner som lokalt ordnar tjänsterna.

Som sysselsättningsområdets egen produktion ordnas myndighetstjänster, i huvudregel arbetsförmedlingstjänster, informations-, rådgivnings- och handledningstjänster samt en del av bedömningarna av sakkunniga. Den största delen av utbildningarna samt en del av bedömningarna av sakkunniga, arbetskraftsutbildningarna, omställningsskyddsutbildningarna och utbildningsförsöken kan produceras som köptjänster. Köptjänsterna anskaffas i första hand så att de kan användas av kunderna på hela sysselsättningsområdet. Separata tjänster kan dock riktas till vissa kundgrupper eller/och vissa kommuner enligt servicebehovet. Planeringen av anskaffningen av tjänster koordineras i ansvarskommunen utifrån kundernas servicebehov genom att göra alla kommuner delaktiga i planeringen.

Genom att knyta kommunernas nuvarande tjänster och tjänster som erbjuds av samarbetsparter och projekt till lagstadgade arbetskraftstjänster, satsar man på tjänster för de kunder som är i den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. Med kunder i svagast ställning menas t.ex. långtidsarbetslösa kunder, främmandespråkiga kunder, partiellt arbetsföra kunder och unga kunder.

Inom sysselsättningsområdet görs brett och mångsidigt samarbete med bl.a. andra myndigheter, välfärdsområdet, företagen, läroanstalterna och organisationerna. Åbo sysselsättningsområde samarbetar med andra sysselsättningsområden, med vilka det kan ingå avtal om överföring av uppgifter. Sådana avtal planeras redan för att koncentrera Åbo sysselsättningsområdes och Salo sysselsättningsområdes utbetalningsuppgifter till Åbo stad.

Riksomfattande samarbete görs bl.a. i situationer där antingen personkundens eller företagskundens servicebehov förutsätter samarbete med andra sysselsättningsområden. De centrala nationella samarbetsparterna är arbets- och näringsministeriet och UF-centret. Arbets- och näringsministeriet svarar för den nationella rådgivningen i ordnandet av arbetskraftsservice och UF-centret sköter de nationella uppgifterna för service och allmän förvaltning inom arbetskraftstjänsterna och erbjuder myndigheter vissa koncentrerade stödtjänster.

Vid ordnandet av tjänster ska särskild uppmärksamhet fästas vid att påskynda övergången från sektorer med överutbud till sektorer som lider av kompetensbrist och matchningsproblem samt integrering och sysselsättning av den främmandespråkiga befolkningen. Arbetskraftens rörlighet främjas också både inom sysselsättningsområdet och i bredare omfattning. På situationer där strukturförändringar sker förbereder man sig genom att säkerställa att servicesystemet är flexibelt och kan reagera snabbt på förändringar.

Tidsplan för beredningen av Åbo sysselsättningsområde

Samarbetsavtalet om ordnande av arbetskraftstjänster och därtill hörande uppgifter i det lagstadgade samarbetet enligt kommunallagen (410/2015) och planen för ordnande av arbetskraftstjänster som omfattas av anmälningsskyldigheten lämnas till statsrådet senast 31.10.2023. Statsrådet bekräftar sysselsättningsområdena 27.2.2024.

De kommuner som godkänner samarbetsavtalet för Åbo sysselsättningsområde inleder utarbetandet av en plan för verkställande. Uppstarten av serviceproduktionen för Åbo sysselsättningsområde och verkställandet av den behärskade överföringen av andra uppgifter inleds 1.1.2024.

Organiseringsansvaret för de offentliga arbetskraftstjänsterna överförs till kommunerna 1.1.2025. Samtidigt överförs den personal som är anställd av staten för att sköta ifrågavarande uppgifter till kommunen i samband med överlåtelsen av rörelse.

Åbo stad	§	Sammanträdets datum	Ärende nr	1
Stadsstyrelsen	379	10.10.2023	14
Stadsfullmäktige	206	23.10.2023	11