Fhvn § 93

Specialsakkunnig Minna Lainio-Peltola:

I och med social- och hälsovårdsreformen är främjandet av befolkningens hälsa och välfärd (HYTE) en gemensam uppgift för välfärdsområdena och kommunerna (lagen om ordnande av social- och hälsovård 612/2021: (6 och 7 §). Arbetet ska utgå från både välfärdslandskapets och kommunens strategi, som skapar en ram för det gemensamma HYTE-arbetet.

Kommunen ska följa kommuninvånarnas levnadsförhållanden, hälsa och välfärd och de faktorer som påverkar dessa i varje område och inom varje befolkningsgrupp Kommunen ska årligen rapportera till stadsfullmäktige om kommuninvånarnas hälsa och välfärd, de faktorer som påverkar dem samt de åtgärder som vidtagits. Dessutom ska det i kommunen en gång per fullmäktigeperiod utarbetas en välfärdsberättelse och välfärdsplan för fullmäktige om de frågor som nämnts ovan. ​

Nämnden för främjande av hälsa och välfärd svarar för styrningen av främjandet av hälsa och välfärd och samarbetet på kommunnivå, styrningen av förhandsbedömning av beslutens konsekvenser och anvisningar för främjande av hälsa och välfärd samt styrningen av kommuninvånarinflytande. Den är också ett kollegialt kommunalt organ som svarar för förebyggande missbrukararbete.​

I Åbo främjas välfärden i stor utsträckning av och i samarbete mellan koncernförvaltningens hyte-team och olika serviceområden samt i samarbete med olika aktörer, såsom organisationer, forskningsinstitut, läroanstalter osv. Syftet med hyte-arbetet är att öka kommuninvånarnas välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga, förebygga sjukdomar och marginalisering samt stärka delaktigheten. På så sätt förbättrar hyte-arbetet kommuninvånarnas livskvalitet, ökar sysselsättningen och produktiviteten, dämpar ökningen av sociala problem och ojämlikhet och ökar stadens livskraft.

Kommunernas hyte-arbete har sedan början av 2023 utvärderats med hjälp av HYTE-koefficienten. Storleken på en tilläggsdel till kommunernas statsandelsfinansiering bestäms utifrån ovan nämnda hyte-arbete genom användning av processindikatorer som beskriver verksamheten och resultatindikatorer som beskriver resultaten. Åbos kalkylmässiga hyte-koefficient ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. På denna nivå av hyte-arbete kommer Åbos hyte-arbete att generera cirka 3,7 miljoner euro i statsandelar år 2023. ​

I utvärderingen av genomförandet av Åbo stadsstrategi rapporteras också årligen frågor som gäller välfärd med hjälp av huvudindikatorer. I välfärdsberättelsen bedöms genomförandet av välfärden i större utsträckning för alla befolkningsgrupper, men en mer omfattande granskning av t.ex. den områdesvisa segregationen görs endast i samband med den omfattande välfärdsberättelsen. Dessutom har man utarbetat en separat sammanställning över barns, ungas och familjers välbefinnande och hälsa till stöd för förändringsarbetet för barn och unga, som fungerar som ett pilotprojekt för stadens förnyelseverksamhet. En sådan lägesbild som regelbundet ges till exempel i välfärdsberättelsen, kan användas som stöd för informationsledningen, vilket i framtiden kommer att bli ännu viktigare i samverkande och tvärsektoriell verksamhet. ​

Välfärdsberättelsen innehåller en översikt över välfärdssituationen utifrån statistiska uppgifter från de senaste åren och särskilt från 2022 till de delar uppgifterna har varit tillgängliga. Granskningen försvåras av att uppgifter fås från olika undersökningar under olika år och vid olika tidpunkter. Kort efter att välfärdsberättelsen har färdigställts kommer vi att få nya resultat av bl.a. skolelevernas hälsa. I fråga om barn och unga är det möjligt att bedöma om den försämrade hälso- och välfärdssituationen under coronapandemin redan har lett till bättre hälsa. ​

Sammanfattning av välfärdssituationen​

Åbobornas egen uppfattning om sin välfärd har utvecklats i en negativ riktning mätt med flera indikatorer. Det har också skett en positiv utveckling på vissa områden. Vid analys av välfärdsdata är det viktigt att komma ihåg att största delen av Åboborna mår bra och är aktiva och energiska i sitt arbete och på sin fritid och att de har bra studie-, arbets- och funktionsförmåga.​

Åbos livskraft möjliggörs av att befolkningen växer kontinuerligt. Ju bättre Åbobornas välbefinnande och hälsa är, desto bättre är möjligheten att öka livskraften. När man granskar den s.k. hårda mätaren för hälsa och välfärd, dödligheten, kan man konstatera att antalet förlorade levnadsår på grund av dödsfall i förtid (PYLL) har minskat i Åbo redan länge under en granskningsperiod på över 20 år.

I och med den fortsatt positiva ökningen av befolkningsutvecklingen har andelen personer med främmande språk som modersmål fortsatt att öka. Andelen ensamboende ökar fortfarande och utgör hela 56 procent av bostadshushållen. I Åbo finns det också klart fler enföräldersfamiljer än i riksgenomsnittet. ​

Åbo har en hög låginkomstgrad jämfört med hela landet, vilket syns också bland barnfamiljer och unga vuxna. Även inkomstskillnaderna har fortsatt att öka och är större än i Finland som helhet. Antalet personer som fått grundläggande utkomststöd har minskat, även i fråga om långtidsstöd. Anteckningarna om betalningsanmärkningar har minskat något, men det råder en stor variation mellan olika områden i Åbo. ​

Arbetslösheten har fortsatt att minska, även bland ungdomar. Oroväckande nog har andelen långtidsarbetslösa ökat till 41 procent. Antalet sysselsatta i befolkningen håller dock på att förbättras till nivån före coronapandemin. ​

Cirka 40 procent av eleverna i årskurs 1–9 har en sådan funktionsförmåga att de kan ha svårt att klara av vardagen. Enligt rekommendationen om hälsofrämjande fysisk aktivitet är det något fler vuxna som motionerar. Å andra sidan fortsätter utvecklingen av övervikt och fetma bland människor i alla åldrar att öka. ​

Bedömt med många indikatorer har uppskattningarna av både fysisk och psykisk hälsa minskat. I fråga om psykiskt välbefinnande kan man konstatera särskilt många utmaningar. Detta syns särskilt tydligt i ökad brottslighet och ensamhet, liksom i ökningen av utmattning och ångest bland skolbarn. På det hela taget är dock den upplevda hälsan hos majoriteten av Åboborna god. Beroende på åldersgrupp upplevs hälsan som bättre än genomsnittet, från 89 procent av de yngsta grundskoleeleverna till 52 procent av dem över 65 år. ​

Pensioneringen sker lite senare än tidigare. Av de Åbobor som fyllt 75 år bor 92 procent hemma. Höftfrakturerna har minskat och behandlingsperioderna för fallskador har minskat tydligt. ​

Åtgärder för att främja välfärd​

Kommuninvånarnas välfärdssituation är väl identifierad och i Åbo vidtas många olika åtgärder av olika aktörer för att förbättra invånarnas hälso- och välfärdssituation. I slutet av välfärdsberättelsen innehåller avsnittet om välfärd och hälsa satsningar eller höjdpunkter som gjorts i centrala utmaningar som man fortfarande satsar på under den innevarande fullmäktigeperioden för att jämna ut skillnaderna i hälsa och välfärd mellan befolkningsgrupperna. ​

Särskilt med hjälp av ett samhällsbaserat spetsprojekt och extern finansiering har många nya projekt lanserats eller är på väg att lanseras, som alla fokuserar på olika välbefinnandeproblem. Det är viktigt att integrera projektens avkastning och resultat i den grundläggande verksamheten så att de förblir en del av den normala verksamheten även efter utvecklandet. ​

I verksamhets- och ledningsmodellen för Nya Åbo fokuserar man på samverkande och tvärsektoriell verksamhet. Välfärdsberättelsen bidrar till att ge viktig information för att stärka ledarskapet och styrningen på ett tvärsektoriellt sätt. I och med den samverkande ledningen kommer man att gemensamt definiera gemensamma mål och mätare även i fortsättningen. Det viktigaste pilotprojektet i införandet av den nya modellen är förändringsprojektet för barn och unga 2023–2025. ​

Tilläggsmaterial 1​Åbo stads välfärdsberättelse 2023 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Välfärd hos barn och unga i Åbo (på finska)

Tilläggsmaterial 3​

Sammandrag av den årliga välfärdsberättelsen 2023 (på finska)

Integrationsdirektör Minna Sartes:​

Förslag​​​Nämnden för främjande av hälsa och välfärd antecknar Åbo stads välfärdsberättelse 2023 för kännedom och sänder den till stadsstyrelsen och vidare till stadsfullmäktige för kännedom.

Beslut​Förslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1Åbo stads välfärdsberättelse 2023 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Sammandrag av den årliga välfärdsberättelsen 2023 (på finska)

Tilläggsmaterial 3Välfärd hos barn och unga i Åbo (på finska)​

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige antecknar Åbo stads välfärdsberättelse 2023 för kännedom.

BeslutFörslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1Åbo stads välfärdsberättelse 2023 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Sammandrag av den årliga välfärdsberättelsen 2023 (på finska)

Tilläggsmaterial 3Välfärd hos barn och unga i Åbo (på finska)​

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige antecknar Åbo stads välfärdsberättelse 2023 för kännedom.

BeslutFörslaget godkändes.