Stadsmiljön, direktör för stadsbyggande Kimmo Suonpää 31.1.2023:​

​Anvisningen för behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt beskriver innehållet i behovsutredningen och projektplanen samt principerna, ansvaren och förfaringssätten vid deras utarbetande. Stadsfullmäktige godkände den gällande anvisningen för behovsutredning och projektplaneringen 23.9.2019 § 139. Anvisningen gäller alla lokalitetsprojekt som genomförs av Åbo stad.​​

För uppdateringen av anvisningen för behovsutredning och projektplanering svarade en beredningsgrupp under ledning av direktör för stadsbyggande Kimmo Suonpää. Beredningsgruppen bestod av företrädare för koncernförvaltningens lokalitetstjänster och för stadsbyggande inom servicehelheten för stadsmiljö. Synpunkter har också lämnats av sakkunniga inom serviceområdet för stadsplanering och markegendom.

I Åbo stadsstrategi har man som tyngdpunkter för stadsutvecklingen lyft fram projekthelheter som har utsetts som spetsprojekt. Vissa spetsprojekt, såsom Utvecklandet av centrumområdet, fokuserar kraftigt på riktlinjerna för markanvändningen. Spetsprojekten är dock sektorsövergripande helheter som drar upp riktlinjerna för stadsutvecklingen, och därför går det inte att enbart tillämpa anvisningen för behovsutredning och planering av investeringar i infrastrukturen i deras beslut om tillsättande. När ett spetsprojekt som fokuserar på markanvändning tillsätts ska dock de omständigheter som nämns i dokumentets behovsutredningsdel tas i beaktande i tillämpliga delar.

De egentliga investeringsprojekten som gäller infrastrukturen kan enligt uppkomstsätt indelas på följande sätt: I detta avseende har indelningen preciserats och uppdaterats en aning enligt följande:

1.​ ​ ​ Strategiskt projekt eller spetsprojekt för markanvändningen

2.​ ​ ​ Fastighetsutvecklingsprojekt

3.​ ​ ​ Projekt för grundläggande investeringar, enskilt eller fortgående

4.​ ​ ​ Projekt för utvecklingsprogram

Denna indelning fastställer gränserna för beredningsprocesser och beslutanderätt för projekten.

Omfattningen av behovs- och projektplaneringen differentieras utgående från investeringssumman i små, medelstora och stora investeringar i infrastrukturen: I fråga om dessa föreslås att gränsen för beslutanderätt höjs enligt följande:​

1. Små projekt av underhållskaraktär vars kostnadsförslag uppgår till 50 000 euro eller mindre räknas inte som investeringar dvs. de genomförs med anslag ur budgeten för underhållet och de godkänns av underhållschefen för infrastrukturen. I den gällande anvisningen har man inte fastställt gränsen.​​
2. För små separata investeringsprojekt vars kostnadsförslag överskrider 0.05 miljoner euro och underskrider 3 miljoner euro utarbetas ett projektkort som godkänns av stadsmiljödirektören. Den gällande gränsen för godkännande är under 1 miljoner euro.
3. För medelstora investeringsprojekt vars kostnadsförslag ligger på minst 3 miljoner och högst 10 miljoner euro utarbetas en projektplan som godkänns av stadsstyrelsen. Den gällande gränsen är minst 1 miljon euro och högst 3 miljoner euro.​ ​
4. För stora investeringsprojekt vars kostnadsförslag överskrider 10 miljoner euro utarbetas en projektplan som godkänns av stadsfullmäktige.​ Den gällande gränsen är över 3 miljoner euro.
5. Investeringar på över 50 000 euro som stöder funktionerna, minskar reparationsskulden, förbättrar smidigheten och säkerheten i trafiken samt fullföljer utvecklingsprogrammet genomförs på basis av projektlistor. Dessa projektlistor godkänns med stadsmiljödirektörens beslutsprotokoll.

Klassificeringsgränsen är en investeringskostnad utan moms (moms 0 %) och innehåller inte de vattenförsörjningskostnader som i gemensamma projekt riktas till Åbo Vattenförsörjning Ab. Anvisningen om förfaringssättgällande små, medelstora och stora projekt gäller alla investeringsprojekt i infrastrukturen enligt klassificeringen.

Såsom i den gällande anvisningen utarbetas fortfarande följande utredningar och handlingar:

1.​ ​ Behovsutredning

2.​ ​ ​ Projektplan

3.​ ​ ​ Förhandsutredning

4.​ ​ ​ Projektkort

5.​ ​ ​ Projektförteckning

Behovsutredningen godkänns av stadsstyrelsen. Om en behovsutredning utarbetas inte ett kostnadsförslag utan kostnader bedöms på en översiktlig nivå. Behovsutredningen innehåller också en preliminär tidtabell.

Det som är nytt när det gäller projektplan och projektkort är att man i stället för kostnadsförslaget också presenterar ett variationsintervall för kostnaderna som bestäms utifrån den aktuella projektinformationen. Hur stort kostnadsintervallet är påverkas bl.a. av projektets komplexitet, antalet undersökningar och utredningar och deras kvalitet samt noggrannheten hos tekniska lösningar. Som anslagstal i investeringsprogrammet för ekonomiplaneringen används det genomsnittliga variationsintervallet för kostnadsförslaget i projektplaneringsfasen avrundat till närmaste högre 100.000 euro, vilket också bestämmer det behöriga organet för godkännande:

• Stadsfullmäktige godkänner projektplanen i de fall där kostnadsförslaget för infrastrukturprojektet eller det genomsnittliga variationsintervallet överskrider 10 miljoner euro. För tillfället är gränsen 3 miljoner euro.
• Stadsstyrelsen godkänner projektplanen i de fall där kostnadsförslaget för infrastrukturprojektet eller det genomsnittliga variationsintervallet ligger mellan 3 miljoner euro och 10 miljoner euro. För tillfället är motsvarande gränser minst 1 miljon euro och högst 3 miljoner euro.
• Stadsmiljödirektören godkänner projektkortet med ett beslutsprotokoll, då kostnadsförslaget för infrastrukturprojektet eller det genomsnittliga variationsintervallet för det underskrider 3 miljoner euro. För tillfället är gränsen 1 miljon euro.​

För godkännandet av beslut om förutredning och projektlistor föreslås inga ändringar.​

Det föreslås att motsvarande kostnadsintervall för infrastrukturen också används i markanvändningsprojekt som förutsätter planläggning. Om mängden projektinformation är liten och om kostnadsförslaget över infrastrukturen i detaljplanen grundar sig på projektdelberäkningen godkänns kostnadsintervallet för infrastrukturen i samband med detaljplanen. Om man i samband med detaljplaneringen har upprättat ett noggrant kostnadsförslag på byggnadsdelsnivå som bygger på genomförandeplaneringen godkänns kostnadsförslaget i samband med godkännandet av detaljplanen.​

Det föreslås att kostnadsförslaget för infrastrukturen som godkänns i samband med detaljplanen godkänns utifrån kostnadsförslagets storlek enligt följande:

• Stadsfullmäktige godkänner kostnadsförslaget för infrastrukturen i planområdet i samband med godkännandet av detaljplanen, då kostnadsförslaget eller det genomsnittliga variationsintervallet avrundat till närmaste högre 100.000 euro överskrider 10 miljoner euro. För tillfället godkänner stadsfullmäktige kostnadsförslagen för infrastrukturen i samband med godkännandet av detaljplanen oberoende av dess värde.
• Stadsfullmäktige godkänner kostnadsförslaget för infrastrukturen i planområdet, då kostnadsförslaget eller det genomsnittliga variationsintervallet avrundat till närmaste högre 100.000 euro ligger mellan 3 miljoner och 10 miljoner euro. För tillfället har man inte fastställt behörighet för stadsstyrelsen när det gäller att godkänna infrastrukturkostnaderna för detaljplaner.
• Stadsmiljönämnden godkänner kostnadsförslaget för infrastrukturen i planområdet i samband med behandlingen eller godkännandet av detaljplanen, då kostnadsförslaget eller det genomsnittliga variationsintervallet avrundat till närmaste högre 100.000 euro underskrider 3 miljoner euro. För tillfället har nämnden inte behörighet att godkänna kostnadsförslagen över infrastrukturen för detaljplaner.

Gatuplanen kan godkännas av nämnden, ifall dess kostnadsförslag infaller inom det godkända variationsintervallet. Ifall kostnadsförslagets variationsintervall är för stort, ska kostnadsförslaget godkännas av ett behörigt organ innan planerna för gatuområden eller andra allmänna områden godkänns. Då ett beslut om upphandling fattas ska en preciserad bedömning av de totala kostnaderna med projektreserveringar finnas tillgänglig.

För de storleksklasser för projektreserveringar som ingår i kostnadsberäkningen föreslås inga ändringar.

De nya delar som inkluderats i anvisningen för behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt är:

• fastställande och förfarande vid Integrerad projektleverans (bl.a. alliansmodellen)
• fastställande och förfarande vid hybridprojekt varmed avses infrastruktur- och lokalprojekt som genomförs som ett gemensamt projekt.​
• akut infrastrukturprojekt​
• kommunikation och kommunikationsplanering
• beaktande av klimat och energisynpunkter kring projekten

Servicehelheten för stadsmiljö svarar för utarbetandet av ett investeringsprogram för infrastrukturen såsom förut, medan stadsstyrelsen prioriterar investeringar.

Ändringar i förvaltningsstadgan som förutsätts av den nu föreslagna anvisningen för behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt föreläggs stadsfullmäktige separat för beslut.

Bilaga 1​Anvisning för behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt

Tilläggsmaterial 1​Förhållningsregel gällande behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt (sfm 23.9.2019 § 139). (på finska)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar att godkänna anvisningen för behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt i bilaga 1 så att den i sin helhet ersätter den anvisning för behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt som stadsfullmäktige godkände 23.9.2019 § 139.

Bilaga 1​Anvisning för behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt

Tilläggsmaterial 1​Förhållningsregel gällande behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt (sfm 23.9.2019 § 139). (på finska)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar att godkänna anvisningen för behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt i bilaga 1 så att den i sin helhet ersätter den anvisning för behovsutredning och planering av infrastrukturprojekt som stadsfullmäktige godkände 23.9.2019 § 139.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

​Framlagt förslag till återremiss och dess behandling

​Girs lämnade understödd av Lampi följande förslag till återremiss:

​”Fullmäktige beslutar att remittera ärendet till ny beredning så att uppdateringen av anvisningen för behovsutredning och projektplanering av infrastrukturprojekt föreläggs fullmäktige för behandling efter kommunalvalet.

​Motiveringar:

​Vi vet inte hur pengarna räcker till i slutet av fullmäktigeperioden och hur stor inverkan vårdreformen sist och slutligen har på stadens ekonomi. Därför anser vi att det vore bättre att hålla sig till de gamla gränserna för godkännande så att beslutsfattandet förblir så demokratiskt och transparent som möjligt.”

Då diskussionen avbrutits framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" vinner, har Girs förslag till återremiss blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.​

I den maskinella omröstningen understödde 56 fullmäktigeledamöter en fortsatt behandling av ärendet och 10 fullmäktigeledamöter understödde Girs förslag till återremiss, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således fortsatte behandlingen av ärendet.

​Framlagt ändringsförslag och dess behandling

Yrttiaho lämnade understödd av Sandelin följande ändringsförslag:

​”De nuvarande gränserna för beslutanderätt ska gälla även i fortsättningen, dvs. tjänsteinnehavare fattar beslut om projekt som underskrider 1 miljon euro, stadsstyrelsen om projekt som överskrider 1 miljon euro och fullmäktige om projekt som överskrider 3 miljoner euro.

Om projektkostnaderna ökar med 5 procent eller mer, godkänns den ändrade kostnadskalkylen av det organ som fattat beslutet. Samma förfarande tillämpas då kostnaderna ökar med 0,5 miljoner euro eller mer.

Motiveringar:

Grundförslaget minskar fullmäktiges makt och höjer gränserna för beslutanderätt så att beslut om synnerligen stora projekt, som kan uppgå till upp till 3–10 miljoner euro, i fortsättningen kan fattas i stadsstyrelsen bakom lyckta dörrar. Tjänsteinnehavarnas beslutanderätt höjs i grundförslaget så att den även gäller projekt som uppgår till 3 miljoner euro.

Ändringar i kostnadskalkylerna skulle föreläggas för godkännande först efter kostnadshöjningar på 10 procent. Den nya anvisningen skulle ge möjlighet att höja kostnaderna för mycket stora projekt med flera miljoner euro utan skyldighet till ny behandling.

Grundförslaget försämrar den demokratiska och öppna övervakningen av projektkostnader och leder på så sätt mer sannolikt än tidigare till större överskridningar av kostnadskalkylerna än tidigare.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 56 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 6 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, 4 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Bilaga 2Omröstningsförteckningarna​​