Ägarstyrningsdirektör Jarkko Virtanen och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 2.2.2023:

Åbo Hamn Abs motiveringar för den ursprungliga investeringen

Persontrafikens volym har under de senaste åren varit ca 3 - 4 miljoner passagerare med undantag av coronaåret 2020 - 2022. Det finns ingen orsak att anta att passagerarmarknaden skulle hålla på att försvinna men passagerarkapaciteten hos Finnlines nya fartyg som börjar trafikera 2023 kan eventuellt locka till sig en del av bilpassagerarna till rutten Nådendal-Kapellskär. Som en följd av konsekvens av coronaviruset kommer närturismen antagligen att öka och flygresor att minska även som en trend på längre sikt. Framför allt Viking Lines nya fartyg och den nya moderna gemensamma terminalen kommer i framtiden att öka kundernas intresse för rutten Åbo–Stockholm. I framtiden kommer också den snabba tågförbindelsen till huvudstadsregionen att göra det möjligt för ett större antal potentiella passagerare i huvudstadsregionen att hinna ta sig till färjan som åker från Åbo hamn på kvällen.​

Utsläppen från trafiken mellan Åbo och Stockholm minskar fortsättningsvis och från början av 2022 kommer det att finnas 2 fartyg på rutten som använder LNG-bränsle; Viking Grace och Viking Glory. Åbo Hamn beviljar miljörea för fartyg med små utsläpp. Syftet är att skapa incentiv för att övergå till renare bränslen. För denna del stöder Åbo Hamn stadens klimatmål i sin egen verksamhet och via sina kunder.​

Utgångspunkten för investeringsprojektets lönsamhet är att storleken på passagerarmarknaden för Åbo – Mariehamn – Stockholm/Kapellskär från år 2026 är ca 3,5 miljoner passagerare. Till en sådan volym är projektet lönsamt oberoende av de olika rederiernas marknadsandelar. En förutsättning för lönsamheten är det att antalet fartyg och mängden frakt håller sig på ungefär samma nivå som den nuvarande, på nivån för de tre fartygen i den reguljära linjetrafiken.​

Det antagande om det årliga passagerarantalet på 3,5 miljoner och utvecklingen av fraktvolymen under de närmaste åren som Åbo Hamns ledning presenterat, torde inte kunna vara överdimensionerat. Merenkulkualan tutkimus- ja koulutuskeskus (MKK) vid Brahea-centret vid Åbo universitet har gjort en oberoende bedömning om utvecklingen av passagerar- och frakttrafik i Skandinavien 2021 för att säkerställa riktigheten hos förutsättningarna för affärsverksamhet för den investering som Åbo Hamn Ab föreslår. På basis av en extern utredning är de bedömningar som bolaget föreslagit realistiska och stödjer påbörjandet av investeringar på det sätt som bolaget föreslår.​

Åbos och Nådendals betydelse för försörjningsberedskapen under coronakrisen har ökat. Fraktvolymerna till Sverige och övriga nordiska länder har från våren 2020 ända fram till 2022 gått via Åbo och Nådendal. Överföringen av frakttrafiken från Helsingfors till Åbo och Nådendal har man kunnat skönja redan innan krisen. Förarnas lagstadgade vilotid motsvarar exakt resetiden på rutten Åbo-Stockholm medan resetiden för rutten Helsingfors–Stockholm är 5 timmar längre. Därtill är Helsingforsfärjornas ”closing time” för frakten (den tidpunkt då frakten senast borde vara i hamnen) för tidig med tanke på fraktlastningen som sker på eftermiddagen. På grund av fartygets sena ankomst till Åbo, är distributionen under samma dag inte möjlig. Åbo och Nådendal har således haft en tydlig fördel då det gäller frakttransportering.​

Både Viking Line och Tallink Silja, som båda trafikerar rutten Åbo–Stockholm, har i nuläget en egen terminal som de hyr av Åbo stad. Åbo Hamn, Åbo stad, Viking Line och Tallink Silja har berett en ny terminallösning som grundar sig på gemensamma avsiktsförklaringar och i anknytning till detta berett trafikeringsavtal för flera års tid.​

Särskilt Viking Line har meddelat att bolaget vill ingå en förbindelse på lång sikt gällande trafiken på rutten Åbo–Stockholm, eftersom bolagets nyaste fartygsinvesteringar, särskilt Viking Grace och Viking Glory, har byggts särskilt för denna rutt med beaktande av krav på kapacitet för frakten. I förhandlingarna gällande den gemensamma terminalen har man dock efter stadsfullmäktiges beslut 2021 uppnått ett resultat som båda rederierna är nöjda med. Avtalen med rederierna är till sina tekniska delar likadana men skillnader finns i den tid som avtalen gäller och i passageraravgifterna. Trafikeringsavtalen har undertecknats och de binder alla parter.​

Av flera alternativ som utretts, godkände stadsfullmäktige en investeringsplan 2021. I planen ingår infrastrukturarbeten för själva terminalbyggnaden och hamnområdet så att kostnadsberäkningen för hela investeringshelheten är ca 172 M€. En förutsättning för verkställandet av beslutet är att rederierna förbinder sig till trafikeringsavtalen. Avsikten är att byggprojektet ska bli färdigt i december 2025.​

Markanvändningsrelaterade och ekonomiska effekter i samband med ett beslut från 2021​

Byggandet av en ny terminal för resenärer möjliggör utvecklandet av markanvändningen på Slottsuddens och Slottsstadens område. Genomförande av projektet frigör den bilplan som ligger mellan terminalen som i nuläget används av Viking Line och Forum Marinum, för stadsutveckling och möjliggör samtidigt att de närliggande områdena kring terminalen utvecklas till en ny stadsdel. Viking Line Abp:s hyresavtal för hyrning av området har sagts upp och upphör vid slutet av 2025.​

För Slottsudden ordnades en internationell idétävling, som föreslaget ”tre bitar” vann. Utifrån denna plan, och genom att utnyttja även de andra förslagen som var framgångsrika i tävlingen, är det meningen att planera och utveckla Slottsudden till en mångsidig stadsmiljö som stödjer verksamheten vid havet.​

Syftet är att Slottsudden i framtiden är ett livligt område med mångsidiga funktioner. Vid byggandet av området kommer inte heller boende att stå i fokus. Det är meningen att området ska utvecklas så att det är en trivsam miljö för tjänster, upplevelser och vistelse och det ska vara lockande för både stadens invånare och turister året runt. I det första skedet planläggs en plats för det framtida Museet för historia och framtid och parken mellan Åbo slott och Auraån. Enligt planen ska detaljplanen för området godkännas under 2024.​

Detaljplaneringen ska fortsätta stegvis för de övriga områdena på Slottsudden efter att den första planen godkänts. På hela det Slottsuddens område som frigörs för ny markanvändning och i Forum Marinum-kvarteret uppskattas uppstå ca 62.000 v-m² ny byggrätt utöver de byggnader som bevaras och skyddas. Nettoinkomsterna för fastighetsutvecklingen i området antas bli ca 27 M€, vilket förstås kan variera enligt de val som görs gällande planläggningen och hur lösningarna genomförs.​

I det nya terminalprojektet ingår utöver Slottsudden en plan på att frigöra en del av området, som i nuläget används av hamnen, för vidareutvecklingen av Hertigshörnet. Området ligger mellan Johan Hertigs parkgata och området Linnanaukko, och gränsar i norr mot Huolintakatu och i söder mot planområdet för Ferry Terminal. Området har i förslaget till generalplan tecknats som ett område för centrumfunktioner, vilket möjliggör byggande av bostäder, servicebyggnader och kontorsbyggnader.​

Målet är att utveckla området till ett attraktivt område för bostäder och tjänster, som skapar en förbindelse mellan Hertighörnets område och havet. Området som frigörs i hamnen omfattar ca 12 ha. Genom detaljplanläggning uppskattas uppstå ca 120.000 v-m² ny byggrätt, vars värde uppgår till ca 60 M€. Kostnaderna för byggandet av infrastrukturen i området är ca 10 - 15 M€, vilket innebär en nettonytta för staden som skulle uppgå till ca 45–50 M€. Utvecklingen av området för boende i denna omfattning möjliggör dock inte genomförandet av den norra sträckningen av hamnspåret så att dimensioneringen ska preciseras i och med att planeringen framskrider.​

I sin helhet uppskattas Ferry Terminal Turku-investeringen ge en nettointäkt på högst 47 M€ från fastighetsutvecklingen av Slottsudden och fortsättningsdelen av Hertigshörnet enligt de senaste planerna. Inkomstbildningen i fråga beror ändå på kvaliteten på och mängden byggrätt som bildas i samband med beredningen av detaljplanerna. ​

Mellan dessa områden som kommer att planläggas för nytt användningssyfte blir området för Ferry Terminal som möjliggör den egentliga investeringen i hamnen. På detta område är det meningen att den nya terminalen, parkeringsanläggningen, bryggorna och hamnfälten ska placeras. I området för Ferry Terminal finns också de nödvändiga gatuområden som en ny terminal kräver men området kommer inte att skapa inkomster från fastighetsutvecklingen.​

Detaljplanearbetet för Ferry Terminal pågår och det är meningen att detaljplanen blir färdig under 2023 så att den ändrade markanvändningen också möjliggör en ny sträckning av spårförbindelsen till terminalen. Åbo stad äger hela detaljplanområdet och hyr ut största delen av området till Åbo Hamn Ab och Tallink Silja Oy Ab. Tallink Silja Oy Ab:s hyresavtal har sagts upp och det kommer att upphöra vid slutet av 2025.​

Genomförande av projektet enligt strategin​

Enligt Åbo stads borgmästarprogram utarbetar vi en vision för utvecklingen av Havsnära Åbo med särskilt beaktande av Västra Åbo. I generalplaneringen beaktar vi de nya målsättningarna som förbättrar boendetrivseln och ökar boendet i de västra områdena samt områdenas havsnära karaktär.​

Projektet Ferry Terminal Turku genomför målen för Havsnära Åbo enligt borgmästarprogrammet och stärker Åbos attraktionskraft som utbildnings-, kultur och evenemangsstad genom att möjliggöra de strategiska markanvändningsprojekt som genomförs i hamnomgivningen samt de offentliga park- och byggnadsinvesteringar som främjar trivseln och kulturverksamheten.

Investeringen i Ferry Terminal Turku strider inte mot dokumentet om ägarpolitik som stadsfullmäktige godkänt. Åbo Hamn Ab:s mål är att ha den tredje största omsättningen och den näst största passagerarmängden bland alla hamnar i Finland. I fråga om enhetstrafik ska bolaget höra till landets största hamnar och förbättra sina ställningar relativt sett i hela landet. Investeringsprojektet förbättrar hamnens marknadsställning i passagerartrafiken och i frakttrafiken som stöder sig på den. ​

Stadsfullmäktiges finansieringsbeslut 14.6.2021 § 151​

Stadsfullmäktige beslutade 14.6.2021 § 151 att berättiga Åbo hamn Ab att inleda projektet Ferry Terminal Turku (senare FFT-projektet) enligt begäran om förhandsuppfattning och godkände projektets finansieringsarrangemang med högst 172 miljoner euro under följande förutsättningar:​

• ​​​​att Åbo Hamn finansierar projektet under byggtiden med kassamedel på 47 M€ och internt tillförda medel samt med en till bolagets koncernkonto ansluten kreditlimit på högst 125 M€ med en ränta på 1,62 %,
• ​​​​att kreditkontots negativa saldo efter att projektet slutförts konverteras till utlåning på högst 125 M€ som amorteras i jämnstora rater på 15 år,
• ​​​​​​att lånets räntenivå fastställs till 2,14 % och den fasta räntans nivå justeras vid den stund då lånet beviljats enligt den ändring som skett i långfristiga räntor.​

Därtill beslutade stadsfullmäktige att godkänna inlösen av Viking Line Abp:s terminalbyggnad och en återuthyrning.​

Ändringsbehov av stadsfullmäktiges finansieringsbeslut​

Efter stadsfullmäktiges tidigare beslut har det skett en betydande ändring i den internationella räntemiljön. Vid tidpunkten för beslutet var utlåningsräntan med marginaler som riktades till bolaget en fast ränta på 2,14 procent. Räntenivån har börjat stiga kraftigt framför allt under 2022. För tillfället är 10 års ränta cirka 4,7 procent, vilket inte längre gör det möjligt för Åbo Hamn Ab att genomföra FTT-projektet i enlighet med stadsfullmäktiges tidigare beslut. Samtidigt har det skett ändringar i hamnens fartygsanlöp i och med att Tallink Silja trafikerar rutten endast med ett fartyg för tillfället. Rederiets beslut har minskat hamnens omsättning med ca 3 M€.​

Till följd av de ändringar som skett i finansierings- och trafikeringsmiljön har hamnens styrelse inlett en alternativ granskning om hur projektet Ferry Terminal Turku ska kunna genomföras enligt de mål som ställts upp. Styrelsen för Åbo Hamn Ab har granskat olika terminal- och finansieringsalternativ. Som resultat av analysen har man kommit fram till tre olika scenarier:​

A. Genomförande nästan enligt den ursprungliga planen nedbantat för bryggkonstruktionernas och terminalbyggnadens del, ett kostnadsförslag på ca 172 M€ motsvarande stadsfullmäktiges beslut från 2021.

B. Nedbantad terminal och driften med endast en bryggplats, ett kostnadsförslag på ca 121 M€.

​C. Drift från Viking Lines nuvarande terminal med en bryggplats, ett kostnadsförslag på ca 72 M€.

Alternativen B och C är inte förenliga med de trafikeringsavtal som ingåtts med rederierna. Om något av dessa alternativ väljs försvagas hamnens nuvarande serviceförmåga och ställning på marknaden. Alternativ C möjliggör inte heller genomförandet av Slottsuddens område som ska detaljplaneras i den planerade omfattningen eller genomförandet av ett nytt hamnspår i närheten av terminalen. Dessutom skulle genomförandet av båda alternativen vara mer utmanande än alternativ A på grund av fartygstrafiken under byggtiden.

​Åbo Hamn Ab:s styrelse har vid sitt möte 19.12.2022 beslutat att föreslå för staden att bolaget skulle fortsätta med FTT-projektet enligt alternativ C i enlighet med de bindande trafikeringsavtal som ingåtts med rederierna och staden skulle se över finansieringsstrukturen gentemot sitt tidigare beslut.

Efter uppdateringen har den totala investeringsnivån förblivit på 172 miljoner euro. Trots att materialkostnaderna och byggnadskostnadsindexet har stigit är det fortfarande möjligt att genomföra projektet genom att lämna en sk. pir obyggd och genom att koncentrera fartygstrafiken till bryggorna S2 och LP23, ändra dimensioneringen av terminalbyggnaden och förlägga materialanskaffningar tidsmässigt. Vid behov kan man använda en del av de anslag som reserverats för andra hamninvesteringar. Att fortsätta projektet enligt det ursprungliga kostnadsförslaget såsom hamnens styrelse har föreslagit förutsätter förutom tekniska ändringar även nya finansieringsarrangemang som avviker stadsfullmäktiges tidigare beslut.​

Enligt den nya finansierings- och totalkalkylen ska ägaren delta i FTT-projektet med en basandel på 77,2 M€ för infrastrukturinvesteringen innehållande bryggorna, bryggornas bakre delar och hamnfälten. Stadens andel av investeringar inkluderas som en ny icke-indexerad rat i markanvändningsavtalet mellan bolaget och staden genom att använda en avskrivningstid på 30 år och en årlig kalkylerad ränta på 2,69 procent.​

Åbo Hamn Ab:s andel av FTT-investeringen blir ca 94,8 M€, vilket delvis finansieras så att staden placerar 60 M€ i fonden för inbetalt fritt eget kapital (SVOP). Enligt bolagets beräkningar skulle det kunna genomföra återbetalningar av stadens SVOP-placering inom ca 10 år efter att projektet har slutförts. En resterande investeringsandel på ca 34,8 M€ finansieras med bolagets egna kassamedel och intern finansiering.​

Åbo Hamn Ab föreslår för Åbo stad att det nya finansieringsarrangemanget som beskrivits i presentationen godkänns så att det är möjligt att fortsätta projektet enligt den ursprungliga tidtabellen och det totala kostnadsförslaget.​

Det föreslagna finansieringsarrangemanget omfattar inte olagligt stöd av staten eller kan inte tolkas som dold dividendutdelning. Om Åbo stad inte godkänner det föreslagna finansieringsarrangemanget remitteras ärendet för ny behandling i Åbo hamns styrelse.​

Bedömning om projektets ekonomiska inverkan på koncernens resultaträkning​

Hamnens egen finansiering 94,8 M€​

Hamnens alla kassamedel har placerats på stadens koncernkonto och när hamnen placerar kapital i projektet minskar kassamedlen på koncernkontot och staden blir tvungen att i sin helhet täcka finansieringsunderskottet med motsvarande belopp och under motsvarande tid. Räntan på skulden är för tillfället ca 2,8 - 3,5 % beroende på vilken referensränta som valts. Eftersom räntekurvan för tillfället är inverterad dvs. de kortfristiga referensräntorna är högre än de långfristiga räntorna har man för enkelhets skull använt 10 års fast ränta inklusive marginal dvs. för tillfället är räntan i fråga 2,62 % plus den beräknade marginalen för tillfället 0,2 = 2,82 %.

Användningen av Åbo Hamn Ab:s kassamedel som placerats på stadens koncernkonto och allokering av bolagets interna finansiering till FTT-investeringar försvagar kassamedlen såsom ovan beskrivits. I fråga om ränteförlusten antar man ändå att moderstaden kompenserar minskningen av kassamedlen i sin helhet genom ett långfristigt lån så att helhetsnivån för kassan förblir oförändrad. Att fastställa räntan och marginalen för en lånetid på 30 år är ändå förknippat med betydande osäkerhetsfaktorer.

Bolagets egna kassamedel 34,8 M€ och stadens SVOP-placering 60 M€.

Minskningen av kassamedlen orsakar en kumulativ ränteförlust på -0,3 M€ från och med 2023 och ökar till -2,7 M€ före 2027.

Finansieringsandelen ökar stadens lånestock under projektets gång 2023 - 2027 med sammanlagt 94,8 M€ dvs. 458 euro per invånare (befolkningsprognos år 2027).​

Dessutom orsakar finansieringsandelen en ränteförlust på 2,7 M€ för staden från 2027 till 2031 om Hamnen inte kan återbetala SVOP-placeringen enligt planen. Finansieringskostnaden försvagar kumulativt stadskoncernens resultaträkning med 15,5 M€ de första sex åren (kumulativa ränteutgifter fram till år 2028 samt förlorade ränteintäkter från konverteringslånet för år 2026 och 2027).​

Stadens kapitalplacering i Hamnens fond för inbetalt fritt eget kapital borde i regel ge en avkastning som motsvarar genomsnittet i branschen. Enligt resultatsimuleringar som gjorts av Hamnen är en sådan avkastning inte realistisk och i den form som framförs i förslaget kommer Hamnens resultat att vara negativt från 2027 till 2032 i och med att den årliga inkomstföringen sker i arrendeform. För placeringen i fonden för inbetalt fritt eget kapital beräknas ingen utdelningsavkastning alls under de närmaste åren enligt simuleringen. Av den anledningen återbetalas konverteringslånets resultatbaserade avkastningskrav på 8 procent inte till staden åren 2026 och 2027. Risken för intäkterna från SVOP-placeringen (utdelning) förblir helt och hållet hos staden.​

Åbo stads infrastrukturinvestering 77,2 M€​

I stadens balansräkning införs anläggningstillgångar vars amortering (avskrivning) och avkastning (2,69 %) inkomstförs som ”investeringspost” eller som ”avgift för ändringsarbeten” i arrendeavtalet mellan staden. Avskrivningstiden för komponenten är i regel 30 år. Staden är tvungen att finansiera investeringen i fråga genom egen upplåning.​

I stadens balansräkning läggs infrastrukturen och den lånefinansiering som den kräver så att lånestocken ökar till 77,2 M€ dvs. 373 euro per invånare (befolkningsprognos 2027) om investeringarna genomförs fullt ut, allt eftersom kapital binds till stadens balansräkning.​

Enligt beräkningen används intäkterna från investeringsandelen som inkluderats i arrendeavtalet för att täcka finansieringskostnaderna fullt ut. Arrendet som kopplats till indexet för det gällande hamnområdet (110 ha) bestäms ändå så att det utgör 5 procent av kapitalvärdet. Intäkterna från arrendeavtalet i fråga uppgår för tillfället till cirka 2,1 M€ och med investeringen tryggar man att nivån för basarrendet bibehålls från slutet av 2025, då rederiernas nuvarande arrendeavtal upphör att gälla. Risken när det gäller prisskillnaden mellan intäkterna från arrendeavtalet och den externa finansieringen förblir helt och hållet hos staden för investeringshyrans del.​

Uppskattade och preciserade markanvändningsintäkter från FTT-projektet​

Detaljplaneringen ska fortsätta stegvis för de övriga områdena på Slottsudden efter att den första planen godkänts. På hela det Slottsuddens område som frigörs för ny markanvändning och i Forum Marinum-kvarteret uppskattas uppstå ca 57.000 v-m² ny byggrätt utöver de byggnader som bevaras och skyddas. Nettoinkomsterna för fastighetsutvecklingen i området antas bli ca 27 M€, vilket förstås kan variera enligt de val som görs gällande planläggningen och hur lösningarna genomförs. För denna del uppgår nettoinkomsterna i genomsnitt till 3 M€ från och med 2028.​

Målet är att utveckla området norr om den nya terminalen till ett attraktivt område för bostäder och tjänster, som skapar en förbindelse mellan Hertighörnets område och havet. I generalplan 2029 har området anvisats som område för centrumfunktioner. Jämfört med den tidigare bedömningen förminskar genomförandet av ett nytt hamnspår längs den norra rutten hamnområdet så att det område som frigörs i hamnen omfattar ca 6 ha. Genom detaljplanläggning uppskattas uppstå ca 110.000 v-m² ny byggrätt enligt exploateringsgraden för Hertigshörnet. Värdet på byggrätten uppgår till ca 55 M€. Kostnaderna för byggandet av infrastrukturen i området är ca 8 - 12 M€, vilket innebär en nettonytta för staden som skulle uppgå till ca 43–48 M€. För denna del genomförs ingenting förrän efter 2020, eftersom i hamnområdet finns en sådan verksamhet i vars närhet man ännu inte kan anvisa boende. De årliga nettointäkterna från 2023 uppgår till 3 M€.​

I sin helhet uppskattas byggandet av den nya terminalen ge staden en nettointäkt på ca 70 - 74 M€ från fastighetsutvecklingen av Slottsudden, Forum Marinum och fortsättningsdelen av Hertigshörnet. Inkomsterna beror på de planläggnings- och genomförandelösningar som väljs ut, men uppfyllelsen av nettoavkastningsmålet är kritiskt ur den ekonomiska ekvationens synvinkel på koncernnivå.

Sammandrag av projektets lönsamhet

Projektet är ekonomiskt mycket belastande för både bolaget och stadskoncernen åtminstone de första tio åren eller till dess att intäkterna från markanvändningen börjar realiseras fullt ut från och med 2032. Att hamnens interna finansiering börjar bli positiv från 2028 börjar ändå förbättra koncernens externa kassaflöde och därmed minskar stadens externa skuldsättning. Eftersom avkastningen på det kapital som staden placerat i projektet i praktiken är negativ under de första tio åren måste avkastningen från projektet realiseras på ett annat sätt t.ex. i form av markanvändningsavgifter eller planläggningsersättningar till staden.

Enligt beräkningar blir projektets kassaflöden positiva på koncernnivå år 2039 om alla markanvändningsersättningar realiseras fullt ut. Höjningen av räntenivån skulle innebära en ökning av finansieringskostnaderna, vilket har en negativ inverkan på hela projektets lönsamhet.

De största riskerna i projektet är att kostnadsförslaget håller sig inom ramarna och dess fördelning mellan staden och Hamnen.

Projektet utökar moderstadens lånestock med 172 M€ dvs. med 831 euro per invånare (befolkningsprognos 2027) motsvarande hela projektets kapital om hela investeringen måste finansieras genom extern upplåning. Projektet är det största enskilda investeringsobjektet inom stadskoncernen vars finansieringsansvar i sin helhet ligger på moderstaden.

Tilläggsmaterial 1​Utdrag ur protokollet för Åbo Hamn Ab:s styrelse med bilagor 19.12.2022 (sekretessbelagt, Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet, 24 § 1 mom. punkt 20) (på finska)​​

Tilläggsmaterial 2​​Utvecklingsprojekten för Havsnära Åbo och finansieringsarrangemangen gällande projektet Ferry Terminal Turku (kompletteras innan mötet hålls) (på finska)

Stadsstyrelsens förslag​ ​

Stadsfullmäktige ändrar sitt finansieringsbeslut om projektet Ferry Terminal Turku från 14.6.2021 § 151 så att 77,2 M€ av projektets investeringskostnader riktas via investeringsprogrammet för moderstaden och andelen i fråga inkluderas som en ny icke-indexerad rat i markanvändningsavtalet mellan bolaget och staden genom att använda en avskrivningstid på 30 år och en årlig kalkylerad ränta på 2,69 procent.

​Stadsfullmäktige beslutar samtidigt att placera högst 60 M€ i Åbo Hamn Ab:s fond för inbetalt fritt eget kapital för att trygga projektets helhetsfinansiering, medan Åbo Hamn Ab svarar för en finansieringsandel på 34,8 M€ med sina kassamedel och sin interna finansiering.​

Stadsfullmäktige beslutar också berättiga Åbo Hamn Ab att fortsätta genomförandet av projektet Ferry Terminal Turku enligt alternativ A så att de totala kostnaderna för projektet är högst 172 172 M€.​

Stadsfullmäktige reserverar de anslag som finansieringsarrangemangen förutsätter i investeringsprogrammet i 2024 års budget så att de periodiseras över ekonomiplaneperioden motsvarande byggandet av Ferry Terminal Turku-investeringen.​

BeslutFörslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1​​Utvecklingsprojekten för Havsnära Åbo och finansieringsarrangemangen gällande projektet Ferry Terminal Turku​ (på finska)

Stadsstyrelsens förslag​ ​

Stadsfullmäktige ändrar sitt finansieringsbeslut om projektet Ferry Terminal Turku från 14.6.2021 § 151 så att 77,2 M€ av projektets investeringskostnader riktas via investeringsprogrammet för moderstaden och andelen i fråga inkluderas som en ny icke-indexerad rat i markanvändningsavtalet mellan bolaget och staden genom att använda en avskrivningstid på 30 år och en årlig kalkylerad ränta på 2,69 procent.

​Stadsfullmäktige beslutar samtidigt att placera högst 60 M€ i Åbo Hamn Ab:s fond för inbetalt fritt eget kapital för att trygga projektets helhetsfinansiering, medan Åbo Hamn Ab svarar för en finansieringsandel på 34,8 M€ med sina kassamedel och sin interna finansiering.​

Stadsfullmäktige beslutar också berättiga Åbo Hamn Ab att fortsätta genomförandet av projektet Ferry Terminal Turku enligt alternativ A så att de totala kostnaderna för projektet är högst 172 172 M€.​

Stadsfullmäktige reserverar de anslag som finansieringsarrangemangen förutsätter i investeringsprogrammet i 2024 års budget så att de periodiseras över ekonomiplaneperioden motsvarande byggandet av Ferry Terminal Turku-investeringen.​

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Bergström anmälde jäv och avlägsnade sig från sammanträdet för den tid som behandlingen av ärendet pågick.

Framlagt förslag till förkastande och dess behandling

​Yrttiaho föreslog understödd av Sandelin att beslutsförslaget förkastas.

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos förslag till förkastande blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 64 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 3 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos förslag till förkastande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Bilaga 1​Omröstningsförteckning ​