Stadsmiljön, planläggning, generalplaneingenjör Andrei Panschin 17.1.2023:

Planläggningen har utarbetat ett förslag till Generalplan 2029, daterat 24.11.2021, ändrats 20.12.2021 (Ssn § 582), 1.8.2022 (utlåtanden och anmärkningar), 11.10.2022 (Ssn § 419) och 13.1.2023 (utlåtanden och anmärkningar). Planen har utarbetats för Åboregionen som en generalplan med rättsverkningar som styr stadens struktur och områdesanvändning.

Gällande förslaget till generalplan lämnades 3 utlåtanden och 13 anmärkningar in. Ett utlåtande och en anmärkning har lett till behov av ändringar i planbeteckningarna och planbestämmelserna. Svaren på utlåtandena och anmärkningarna finns i bilaga 9.

Målen med generalplanen

Stadsstyrelsen uppställde mål för generalplanen 30.9.2013 § 399. Målen har delats in i allmänna mål och detaljerade mål. Det viktigaste allmänna målet är att stärka Åbos ställning, attraktionskraft och konkurrenskraft. De övriga allmänna målen kretsar kring hållbar utveckling, enhetlig stadsstruktur, bekämpning av ojämlikhet, ekologiska nätverk och stadsnaturens mångfald, turism och rekreation, tillgänglighet, logistik och förbindelser med alla trafikformer.

Till de allmänna målen räknas också invånar- och arbetsplatsmålen. Dessa granskades för att stöda en balanserad tillväxt och en positiv strukturomvandling. Stadsstyrelsen uppställde 22.5.2017 § 219 det nya målet med 220 000 invånare och 115 000 arbetsplatser.

De detaljerade målen har delats in i fyra teman:

• ​​​​​​utvecklandet av centrumområdet
• ​​​​​​​verksamhetsförutsättningar för näringslivet
• ​​​​​​​positiv befolkningsutveckling och attraktiva bostadsområden
• ​​​​​​​trafiken i en hållbar stadsstruktur.

Kartorna i delgeneralplanen

Generalplanen består av åtta kartor och en planbeskrivning. Alla kartor godkänns med rättsverkningar. Plankartorna visas i digital form och i pdf-format. De digitala kartorna finns i Åbo karttjänst på adressen https://opaskartta.turku.fi/ims/. Kartorna finns under fliken Planläggning. Varje karta återges på en egen nivå och deras kartbeteckningar kan studeras så att de överlappar varandra. Generalplanekartornas skala är 1:40 000. Centrumområdet har behandlats på en noggrannare skala, 1:10 000.

Efter att Generalplan 2029 trätt i kraft ersätter den Generalplan 2020 och delgeneralplanerna för Skansen och Piispanristi, Slottsstaden och Övre S:t Marie–Koskennurmi. Delgeneralplanerna för Bangårdsområdet, Hirvensalo och Runsala gäller också i fortsättningen, med undantag av en del av beteckningen för järnvägstrafik i Bangårdsområdet (LR) som stryks.

I Generalplan 2029 anvisas ändringar och kompletteringar till följande områden i delgeneralplaner som fortsättningsvis gäller:

Styrande beteckningar i delgeneralplaneområdet för Bangårdsområdet är

• ​​​​​​beteckningarna C och Cy
• ​​​​​​​utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård
• ​​​​​​​åtgärdsområden för dagvattenhantering
• ​​​​​​​område med risk för dagvattenöversvämning
• ​​​​​​​område med bergsresurser och
• ​​​​​​​värdefullt objekt i den bebyggda miljön.

Styrande beteckningar i delgeneralplaneområdet för Runsala är

• ​​​​​​​ områden med risk för havsöversvämning
• ​​​​​​​ skyddszon sv-1
• ​​​​​​​ skjutbanans bullerområde (60 dB) me-2
• ​​​​​​​ nationellt värdefullt landskapsområde (ma-1)
• ​​​​​​​ nationalstadsparken och
• ​​​​​​​ värdefulla objekt i den bebyggda miljön.

Dessutom gäller flera informativa beteckningar för delgeneralplaneområdena som inte kompletterar delgeneralplanerna.

Generalplan 2029 ersätter varken delgeneralplanen för Satava-Kakskerta, som fullmäktige godkänt 14.12.2020 § 217 men som ännu inte vunnit laga kraft, eller de anhängiga delgeneralplanerna för S:t Marie-Ilmarinen och Flygplatsen med omgivning.

Generalplanens innehåll har indelats på plankartorna enligt ämnesområde:

Karta 1: Samhällsstruktur

• ​​​​​​​Helhetsbild av markanvändningen
• ​​​​​​​Beteckningar över strategiska utvecklingsmål: tätnande zon för hållbar stadsstruktur, zoner för produktionsverksamhet och logistik samt beteckningar för innovations- och kompetenskluster

Karta 2: Boende

• ​​​​​​​Läge för byggande i enlighet med invånarmålet
• ​​​​​​​Bostadsområden (A) indelade i områden som är färdiga, kompletteras, nya eller som väsentliga förändras
• ​​​​​​​De mest betydande nya bostadsområdena placeras inuti den tätnande zonen för hållbar stadsstruktur
• ​​​​​​​I Norra Åbo utanför den tätnande zonen för hållbar stadsstruktur föreslås nytt bonde i området Övre S:t Marie-Koskennurmi och tätorten Patis. I Moisioområdet anvisas nya bostadsområden som ska byggas efter år 2029
• ​​​​​​​Nytt boende placeras förutom reserveringarna för bostadsområden (A) också i områden för centrumfunktioner (C, Cy), sekundärcentrum (C-1, C-2) och områden för service och boende (PA)
• ​​​​​​​Med beteckningen A-1 anvisas bostadsområden i Pahaniemi och Storheikkilä i närheten av utredningsområdet för TFÄ-rangeringsbangård
• ​​​​​​​Längs Patisvägen och i Paimala har anvisats fyra byområden (AT)

Karta 3: Tjänster och näringar

• ​​​​​​​Områden för tjänster och näringsfunktioner som är viktiga för hela staden
• ​​​​​​​Industri- och lagerområden som också kan inbegripa kontors- och terminalutrymmen
• ​​​​​​​Till huvudändamålet mångsidiga arbetsplatsområden som inte orsakar miljöstörningar
• ​​​​​​​Regionalt viktiga områden för detaljhandel: Österås–Biodalen, Kärsämäki, Manhattan, Rieskalähdevägen, Oriketo–Toppå och Kungsbäcken
• ​​​​​​Närservice som ingår i bostadsområdena, såsom enstaka skolor, daghem och affärslokaler, har inte anvisats separat

Karta 4: Trafik

• ​​​​​​Nätverket för biltrafik visas i tre steg: riksomfattande trafikleder, huvudleder i stadsregionen eller landskapet samt huvudmatarleder som kompletterar dessa
• ​​​​​​​Biltrafiknätverket utnyttjar i första hand det nuvarande väg- och gatunätverket
• ​​​​​​​Dessutom finns det reserveringar för trafikleder långt in i framtiden för att bevara möjligheterna att utveckla trafiksystemet. De nya lederna och lederna som utvecklas samt de planskilda anslutningarna visas med en separat beteckning. Vissa av de nya lederna är riktgivande till sitt läge
• ​​​​​​Med beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken visas de målsatta spårvägslinjerna och stombussrutternas viktigaste sträckor
• ​​​​​​​Med järnvägsbeteckningen visas de nuvarande järnvägarna och järnvägarna som ska utvecklas. Läget för lokaltågstationer är riktgivande
• ​​​​​​​Huvudnätverk för cykling, som kopplar närkommunerna och de största bostads- och arbetsplatsområdena till Åbo centrum och områdescentrumen. En del av rutterna är regionala kvalitetskorridorer
• ​​​​​​​Gällande centrum föreslås ett trafiknätverk i enlighet med det s.k. scenariot för snabb ändring som tas upp i utredningen av trafikscenarierna i Åbo centrum
• ​​​​​​​Med beteckningen promenadområde i centrum anvisas i första hand en omgivning som betjänar gångtrafiken och där motorfordonstrafikens genomfart begränsas
• ​​​​​​​Fartygsleder och båtleder/färjförbindelser och båthamnar
• ​​​​​​​Allmänna bestämmelser om buller

Karta 5: Hållbar hantering av vatten

• ​​​​​​​Allmän bestämmelse om prioritetsordningen som tillämpas i behandlingen och avledningen av dagvatten
• ​​​​​​​Områden med behov av åtgärder för dagvattenhantering
• ​​​​​​​Område med risk för havs- och dagvattenöversvämning
• ​​​​​​​Åar och bäckar som är viktiga med tanke på dagvattensystemet samt naturen och/eller landskapet
• ​​​​​​​Grundvattenområden

Karta 6: Samhällstekniken

• ​​​​​​​Specialområden såsom försvarsmaktens områden och områden för cirkulär ekonomi
• ​​​​​​​Anläggningar för samhällsteknisk försörjning såsom energiproducerande anläggningar, elstationer, vattenbehandlingsanläggningen och avloppsreningsverket
• ​​​​​​​Användningen av området begränsas av landningszonen för flygplan och flygbullerområdet, skyddszonen och bullerområdena för skjutbanan i anslutning till försvarsmaktens områden samt kemikalieanläggningarnas konsultationszoner
• ​​​​​​​Centrumområden med bergsresurser som senare kan tas i bruk för parkering eller annat
• ​​​​​​​Utredningsområde till vilket utredningsområdet för TFÄ-rangeringsbangård eventuellt flyttas från sin nuvarande plats (se-1)
• ​​​​​​​Utredningsområde för jordtipp i området Koivuluoto i Pansio–Verkkoluoto (se-2)
• ​​​​​​​Verksamhetsområden för vattenförsörjning och områden som eventuellt ansluts till dessa i och med den nya markanvändningen

Karta 7: Grönmiljö, landskap och fornlämningar

• ​​​​​Nätet av grönområden i generalplanen som består av rekreations-, naturskydds- samt jord- och skogsbruksområden, koloniträdgårdar och begravningsplatser​
• ​​​​​​​Huvudfriluftsleder och behov av friluftsleder
• ​​​​​​​Behov av ekologiska korridorer
• ​​​​​​​Beteckningar för naturen och landskapets värden
• ​​​​​​​Områden som bäst lämpar sig för högt byggande och historiska landmärken som påverkar läget för högt byggande
• ​​​​​​​Arkeologiska objekt

Karta 8: Värdefulla objekt i den bebyggda miljön

• ​​​​​​​Objekt som skyddas i en detaljplan och skyddsbeslut som fattats med stöd av speciallagar
• ​​​​​​​Värdefulla objekt vars särdrag ska tryggas
• ​​​​​​​Objekt av riksintresse som har områdesbeteckningar i enlighet med Museiverkets RKY-inventering och ska tas i beaktande i den mer detaljerade planeringen. I dessa områden ska man dessutom se till att särdragen hos lokalt och regionalt värdefulla objekt bevaras.

Utredningar och konsekvensbedömning

Inför beredningen av generalplanen har utredningar gjorts bl.a. av trafiken, näringslivet, kulturmiljön, stadsbilden, kompletteringsbyggande, grönmiljön och dagvattenhanteringen.

I konsekvensbedömningen i förslaget till generalplan uppskattas hur de olika målen som styr generalplanen genomförs.

Med tanke på den totala fördelaktigheten av generalplanen uppstår de viktigaste positiva verkningarna genom att utveckla Österås och Slottstaden som utgör expansionsområden för centrum. Dessutom är det helhetsekonomiskt lönsamt att utveckla Skansen.

I enlighet med de uppställda målen fokuserar bostadsutbudet på urbant boende. Mellan de allt tätare utvecklingskorridorerna bevaras vidsträckta grönområden. Byggande som kompletterar och utvidgar centrum förstärker centrumets dragningskraft. En minskning av biltrafikens roll ger möjlighet till en bättre gång- och cykelmiljö och ökad trivsel i centrum.

Industrifunktionerna koncentreras till omgivningen kring ringvägen och i Pansio-Perno. Med beteckningen innovations- och kompetenskluster i Perno tryggas sjöfartsindustrins behov. Vetenskapsparkens bostads- och arbetsplatskluster i Österås kan utvecklas enligt målen. Genom ett mångsidigt bostadsutbud tryggas tillgången till arbetskraft och näringslivets verksamhetsförutsättningar.

Ökningen av antalet invånare och arbetsplatser ökar trafiken. Utrymmet för trafiken ökar däremot inte i centrum och genom att endast förbättra trafiknätet är det svårt att trygga en smidig biltrafik. Avsikten är att styra biltrafiken utanför centrum.

Den största effekten på växthusgasutsläpp fås med hjälp av lösningar i samhällsstrukturen och trafiken. En tätare samhällsstruktur ökar sannolikheten för mindre växthusgaser. Förutsättningarna för hållbara färdsätt förbättras genom att utveckla kvalitetskorridorerna för kollektivtrafiken, huvudnätverket för cykling och promenadområdena i centrum.

Byggandet av nya bostäder stöder sig tämligen bra på befintliga lösningar. En planlösning som förtätar områdena längs kollektivtrafikskorridorerna skapar förutsättningar för utvecklingen av kollektivtrafiken och olika befolkningsgruppers tillgång till tjänster. Särskilt nya bostadsområden kräver investeringar i närtjänster.

Regnfall som ökat till följd av klimatförändringen, en tätare stadsstruktur och byggande i översvämningskänsliga områden ökar risken för stadsöversvämningar. Flera funktioner, såsom Åbo hamn och Meyervarvet, är belägna i riskområden för dagvattens- och havsöversvämningar. Med beteckningarna i generalplanen eftersträvas kontroll över översvämningar, men en noggrannare planering avgör hur bra vi lyckas.

Med generalplanebeteckningar anvisas flygtrafikens hinderbegränsande ytor och flygbullerområden, försvarsmaktens skyddszonsområden och kemikalieanläggningarnas konsultationszoner som begränsar användningen av områdena.

Generalplanen ger möjlighet att flytta TFÄ-rangeringsbangården längre bort från centrum. Antalet områden som utsätts för buller från biltrafiken ökar inte väsentligt.

Grönområdesbeteckningarna bildar ett i huvudsak heltäckande nätverk. Områden som är viktiga för rekreationsbruk bevaras. Planlösningen tryggar merparten av grönmiljöns värden. Verkningarna på grönmiljön koncentreras för bostadsbyggandets del till centrum och områdena längs kollektivtrafikkorridorerna och för arbetsplatsbyggandets del i Pansio–Perno och Paimala.

Kulturmiljön och stadsbilden förändras i centrum och dess kanter samt längs kollektivtrafikaxeln. Generalplanen visar vilka byggnadsarvsobjekt som ska skyddas samt de kulturhistoriskt värdefulla grönmiljöerna. Sättet att sammanslå nybyggandets värden med de befintliga värdena avgörs i den noggrannare planeringen.

Faserna i generalplaneringen och växelverkan

Programmet för deltagande och bedömning blev klar 26.1.2010. Efter basutredningsfasen 2012 fortsatte man beredningen av generalplanen utifrån Strukturmodellen för Åbo stadsregion 2035. Målet var att generalplanen blir klar år 2035.

De preliminära målen i generalplanen utarbetades i en verkstad för intressentgrupper i maj 2012 och presenterades för allmänheten i juni 2012. Ett myndighetssamråd ordnades 4.6.2012. Stadsplanerings- och miljönämnden föreslog 16.4.2013 § 95 att stadsstyrelsen godkänner målen i generalplanen. Stadsstyrelsen godkände dessa mål 30.9.2013 § 399.

I februari 2014 ändrades målåret till 2029, som motsvarar målåret i Åbo stadsstrategi 2029. Samtidigt ändrades invånar- och arbetsplatsmålet i generalplanen så att det nu ligger på ett kortare tidsspann: år 2029 bor 200 000 invånare i Åbo och antalet arbetsplatser i staden är 105 ​000.

Sektorerna samarbetade för att ta fram tre alternativa utvecklingsscenarier för generalplanen, i vilka stadens tillväxt betonades på olika sätt.

• ​​​​​​​I utvecklingsbilden Tillväxt i centrumen som kraftigt stöder sig på den befintliga servicestrukturen placerades den eftersträvade tillväxten främst i Åbo stadskärna och i sekundärcentrumen
• ​​​​​​​Utvecklingsbilden Splittrad tillväxt stöder sig på Åbo stadskärna och byggande som stöder småhusboende och som utvidgar stadsområdet
• ​​​​​​​Utvecklingsbilden Tillväxtkorridorer placerar tillväxten så att den stöder sig på Åbo stadskärna, utvecklingskorridorerna för kollektivtrafiken och områdena längs infartslederna

Experter inom olika sektorer utarbetade en omfattande konsekvensbedömning utifrån utvecklingsbilderna.

Utkasten till utvecklingsbilder för generalplanen presenterades under 2014 vid möten för allmänheten. Om utvecklingsbilderna ordnades dessutom en invånarenkät och en företagsenkät. År 2015 ordnades en paneldiskussion om Åbos framtid i anslutning till temana i konsekvensbedömningen i generalplanen.

Utlåtanden om utvecklingsbilderna begärdes 24.8.2015. Stadsstyrelsen godkände 23.11.2015 § 494 utvecklingsbilden Tillväxtkorridorer som bas för den fortsatta beredningen av generalplanen.

Ett planutkast bereddes utifrån denna utvecklingsbild. För att möjliggöra tillväxten som eftersträvas i utkastfasen, dvs. en positiv strukturomvandling, preciserades invånar- och arbetsplatsmålen, eftersom stadens tillväxt hade varit snabbare än vid den tidpunkt då målen för generalplanen uppställdes. Stadsstyrelsen godkände 220 000 invånare och 115 000 arbetsplatser som mål för generalplanen 22.5.2017 § 219 .

I utkastfasen ordnades en invånarenkät på webben, Tulevaisuuden Turku 2029 (Framtida Åbo 2029), där invånarnas åsikter om boendeplatser, tjänster, grön- och rekreationsområden och trafik. Åren 2016–2017 ordnades Turku Future Forum-verkstäder kring utvecklingen av centrum och spetsprojekten gällande Åbo Vetenskapspark. I dessa verkstäder diskuterades också generalplanen. En verkstad handlade om scenarier av trafiksystemet i centrum. Åsikter om alternativen samlades också in med hjälp av webbenkäter.

Utkastet till generalplan presenterades till stadsmiljönämnden 28.8.2018. Dessutom har planutkastet presenterats för fullmäktigegrupper och ordförandena för fullmäktigegrupperna 27.8.2018.

Stadsmiljönämnden godkände utkastet till generalplan 25.9.2018 § 387. Enligt nämndens beslut ströks VU/C-beteckningen för östra delen av Kuppisparken (område för idrotts- och rekreationsanläggningar/område för centrumfunktioner) och ersattes med en VU-beteckning (område för idrotts- och rekreationsanläggningar för idrottscenter).

Stadsstyrelsen godkände 5.11.2018 § 420 utkastet till generalplan, daterat 24.8.2018 och ändrat 25.9.2018 enligt nämndens beslut, som underlag till förslaget till generalplan. Utkastet till generalplan innehöll ett utkast till trafikplan för centrum, daterat 28.8.2018 och uppdaterat 17.9.2018. Samtidigt beslutade stadsstyrelsen att beredningen av trafikplanen för 2029 och av generalplanen fortsätter med utgångspunkt i att privatbilism tillåts på Domkyrkobron och Aningaisbron och att slutgiltiga beslut om trafiken på Aurabron fattas på basis av de erfarenheter som erhållits.

Dessutom beslutade stadsstyrelsen följande:

• ​​​​​​​Före generalplanens förslagsfas utreds möjligheten att ändra bostads- och arbetsplatsområdena eller delar av dessa i Österås som har beteckningen innovations- och kompetenskluster till område för centrumfunktioner. Målet är att utvidga området för centrumfunktioner.
• ​​​​​​​Förhandlingar inleds med Reso om att på förslag av flera medborgarorganisationer i Åbo inrätta ett naturskyddsområde i området Mälikkälä-Kungsbäcken, och om att stryka den riktgivande vägreserveringen mellan Raisiontie/Satakuntavägen och Kuloistentie ur generalplanen.

Utkastet till generalplan var offentligt framlagt 12.11–31.12.2018. I rapporten som sammanställts av utlåtanden, åsikter och svar på dessa tas upp ändringarna som gjorts på basis av ställningstagandena.

Under framläggningstiden i november 2019 ordnades två möten för allmänheten, varav den ena handlade om centrum och den andra om hela generalplanen. Samtidigt öppnades webbenkäten Åbo 2029. I enkäten utreddes invånarnas åsikter om grönmiljön, tjänsterna och trafiken i centrumområdet.

Som en del av beredningen av generalplanen utredde Åbo stad våren 2020 slumpmässigt valda Åbobors åsikter om trafiken i centrum och om dess utveckling inom projektet Turku keskustelee (Åbo diskuterar). Förutom enkäten tillhandahölls enkätsvararna också möjlighet att delta i medborgarpanelen Turku keskustelee (Åbo diskuterar).

Förslag till generalplan

På basis av kommentarerna till utkastet och utredningarna bereddes ett förslag till generalplan. Planförslaget som daterats 30.6.2020 var ute på remissrunda 30.6–15.9.2020. Förslaget till generalplan justerades utifrån utlåtandena som lämnats in. Ändringar gjordes också på basis av ställningstaganden gällande utkastet till generalplan och den övriga beredningen.

Förslaget till generalplan, daterat 30.6.2020 och ändrat 22.10.2020 (utlåtanden), behandlades i stadsmiljönämnden första gången 27.10.2020 § 369. Stadsmiljönämnden remitterade förslaget för ny beredning 1.12.2020 § 430. I beslutet om återremiss anges följande: ”I den nya beredningen utarbetas separata delgeneralplaner för centrum och Österås (i förslaget har området beteckningen innovations- och kompetenskluster), där områdena planläggs med samma noggrannhet som i en delgeneralplan.” Enligt beslutet om återremiss ska flera enskilda ändringar dessutom göras i planförslaget innan förslaget föreläggs för ny behandling.

Efter beslutet om återremiss begärdes riktlinjer för fortsatta åtgärder för beredningen av generalplanen av stadsstyrelsen. Stadsstyrelsen beslutade 22.03.2021 § 132 att separata delgeneralplaner inte utarbetas för centrum och Österåsområdet i samband med Generalplanen 2029 och att de ändringar som behövs för stadens servicenät görs i förslaget till generalplan.

Stadsstyrelsen beslutade 20.12.2021 § 582 att förslaget till generalplan, daterat 24.11.2021, godkänns med följande ändringar och att förslaget till generalplan framläggs offentligt.

Ändringar i kartbeteckningarna:

• ​​​​​​Renparken, västra delen av Fogdeparken och den byggda daghemsfastigheten och småhuskvarteret har beteckningen område för service och boende (PA).
• ​​​​​​​Beteckningen för TP-5-området i närheten av hamnen har ändrats till område för service och boende (PA).
• ​​​​​​​En del av kvalitetskorridorerna för kollektivtrafiken har ändrats till reserveringar för kvalitetskorridorer för kollektivtrafiken, varav största delen sannolikt blir aktuella först efter 2029.
• ​​​​​​​För ändhållplatsen för kvalitetskorridoren för kollektivtrafiken i Kråkkärret har anvisats ett alternativt läge.

Ändringar i planbestämmelserna:

• ​​​​​​​Den allmänna bestämmelsen på karta 1 ”Högt byggande ska placeras utanför rutplansområdet på platser som är stadsbildsmässigt och stadsstrukturellt motiverade enligt principerna i utredningen om högt byggande i Åbo” har strukits.
• ​​​​​​​Från den allmänna bestämmelsen som gäller områdena för centrumfunktioner C och Cy har meningen ”Byggnadernas höjd ska anpassas till bygghöjderna i omgivningen” strukits.
• ​​​​​​Från den allmänna bestämmelsen som gäller områdena för centrumfunktioner C, Cy och C-3 har följande mening strukits: ”Kompletteringsbyggandet genomförs enligt principerna i utredningen Täydennysrakentamisen mahdollisuudet Turun keskusta-alueella (Möjligheterna till kompletteringsbyggande i Åbo centrum”.
• ​​​​​​​Den allmänna bestämmelsen som gäller områdena för centrumfunktioner C, Cy och C-3 har preciserats med följande understreckade tillägg: ”Dessa genomföranden ska stöda butiker i gatuplan och dess verksamhetsmöjligheter genom att efter separat övervägande reservera de första våningarna i byggnaderna som gränsar till gator och andra allmänna områden för affärs- och servicebruk.”
• ​​​​​​​I beteckningen Reservering för kvalitetskorridor för kollektivtrafiken har följande bestämmelse lagts till: ”Reservering för kollektivtrafikrutt med hög servicenivå. Med beteckningen anvisas ett långsiktigt målnätverk för spårväg. Gatan utvecklas särskilt genom att förbättra kollektivtrafikens kvalitet och hållplatsernas tillgänglighet.”
• ​​​​​​​Från beteckningen Värdefull byggnad eller helhet av bebyggd miljö har meningen ”Värdefulla byggnader får inte rivas” strukits. Meningen har inte strukits när det gäller objekt som är skyddade med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet/byggnadsskyddslagen, kyrkolagen och/eller förordning 480/85 eller objekt som enligt detaljplanen ska bevaras.

Förslaget till Generalplan 2029 var framlagt 31.1–23.3.2022. Samtidigt begärdes kompletteringar till utlåtandena av NTM-centralen i Egentliga Finland, Egentliga Finlands förbund, grannkommunerna, Åbo museicentral och försvarsmakten. Åtta utlåtanden lämnades in, varav två lämnades in av andra än de myndighetsinstanser av vilka ett utlåtande begärts. Sammanlagt 45 anmärkningar lämnades in. Dessutom lämnades sju åsikter in efter 24.11.2021.

Planförslaget ändrades på basis av de utlåtanden och påminnelser som tagits emot. Den mest betydande ändringen gällde en ny nordlig sträcka för hamnspåret som grundade sig på stadsstyrelsens beslut 6.6.2022 § 269. Sträckan som valdes var alternativet ALT7 som i utredningen ”Ändringsarbeten vid Åbo hamnspår - Alternativa stationsplatser och deras verkningar” hade valts till bästa alternativ. Dessutom gjordes mindre preciseringar och tekniska korrigeringar i planbeteckningarna samt preciseringar i planbestämmelserna.

Stadsmiljönämnden beslutade 4.10.2022 § 367 att föreslå för stadsstyrelsen att förslaget till generalplan framläggs på nytt genom ändringen gällande koloniträdgården i Kuppis som nämnden föreslog 13.9.2022 § 338 samt två nya ändringar gällande skolan Juhana Herttuan koulu och P-beteckningen för korsningen mellan Tammerfors riksväg och Vahtovägen.​

Stadsstyrelsen beslutade 11.10.2022 § 419 att förslaget till generalplan, daterat 24.11.2021, ändrat 20.12.2021 (Ssn § 582) och 1.8.2022 (utlåtanden och anmärkningar) godkänns med ändringar och framläggs på nytt.

Följande ändringar gjordes i kartbeteckningarna:

• ​​​​​​​Beteckningen C-3 stryks gällande koloniträdgården i Kuppis och ersätts med beteckningen Koloniträdgårdsområde/Rekreationsområde (RP/V), vars bestämmelse lyder: Området reserveras för en koloniträdgård och rekreationsbruk. I området får på basis av en mera detaljerad plan ordnas koloniträdgårdsverksamhet eller byggas konstruktioner och byggnader som betjänar rekreation. I samband med projekt som berör området ska områdets funktionalitet, öppenhet och allmänna rekreationsbruk ökas genom att trygga förutsättningarna för koloniträdgårdsverksamhetens fortsättning. I planeringen och användningen av området ska dess kulturhistoriska, landskapsmässiga och trädgårdskonstnärliga värden särskilt beaktas.​
• ​​​​​​​Beteckningen Värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö stryks gällande skolan Juhana Herttuan koulu.​
• ​​​​​​​P-beteckningen i korsningen mellan Tammerfors riksväg och Vahtovägen ändras till beteckningen Bostadsområde som kompletteras (A) så att den motsvarar områdets framtida markanvändning.​​​

Förslaget till Generalplan 2029 var framlagt på nytt 31.10–29.11.2022. Tre utlåtanden lämnades in. Sammanlagt 13 anmärkningar lämnades in. Efter 1.8.2022 lämnades dessutom tre åsikter in innan förslaget var framlagt, dessa har inte tidigare besvarats.

Ställningstagandena handlade huvudsakligen om följande:

Kuppis koloniträdgård

Museitjänsterna ansåg att Kuppis koloniträdgård ska utöver RP/V-beteckningen även anvisas som ett värdefullt objekt i den bebyggda miljön. Kupittaan ryhmäpuutarhayhdistys ry föreslog att RP/V-beteckningen ändras till RP och att koloniträdgården skyddas i detaljplanen. I anmärkningarna föreslås beteckningen RP/s för koloniträdgården. I åsikterna kritiserades beteckningen C-3 för koloniträdgården. Åsikterna lämnades in före stadsstyrelsens beslut, i vilket C-3-beteckningen för koloniträdgården ändrades till RP/V-beteckning.

Högt byggande

Egentliga Finlands förbund ansåg att beteckningen om begränsande av högt byggande i centrumområdet ska återupptas i planförslaget. Museitjänsterna konstaterade att högt byggande ska styras till områden som på karta 7 anses vara lämpligare och ska inte möjliggöras på andra områden. I anmärkningen kritiserades strykningen av bestämmelsen gällande högt byggande.

Korois

Enligt Museitjänsterna strider det nya bostadsområdet som anvisats på det öppna åkerområdet mellan byarna Korois, Räntämäki och Hallis med planbestämmelsen för landskapsområdet och dess skyddsmål. Museitjänsterna ansåg att byggandet av åkerområdet betydligt försämrar Koroisområdets landskapsmässiga värden.

Sjöfartsinstitutets och skolan Juhana Herttuan koulus byggnader

Museitjänsternas åsikt var att båda byggnaderna ska skyddas. Museitjänsterna har föreslagit att byggnaderna ska tas upp förteckningen över värdefulla objekt i den bebyggda miljön i generalplanen. Frågan om skydd avgörs i detaljplanen, så museicentralen konstaterade att det faktum att byggnaderna fattas från objektförteckningen i generalplanen inte ska tolkas som ett samtycke till att de inte ska skyddas.

Spårvägslinje framför Domkyrkan

Museitjänsterna lyfte fram att Domkyrkan med omgivning är ett stadsbildsmässigt, kulturhistoriskt och arkeologiskt mycket viktigt område där det inte i någon form är önskvärt att kollektiv- eller fordonstrafiken återställs. Domkyrkan är Finlands enda medeltida katedral. Domkyrkan med omgivning är en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY). Domkyrkan och den omgivande fornlämningens medeltida kärna har valts till arkeologiska objekt av riksintresse (VARK).

T/PA-området i Pansio

Försvarsmakten föreslog att PA-beteckningen som föreslagits som nytt användningsändamål för T/PA-området i Pansio efter 2029 stryks. Planbestämmelsen lyder enligt följande: ”Området kan stegvis omvandlas till ett område för tjänster och boende när det finns förutsättningar för det.” Enligt försvarsmaktens åsikt ska en eventuell ändring av området till ett PA-område efter 2029 granskas separat.

Planbeteckningar för bostadsområden

Invånar- och egnahemsföreningarna i Västra Åbo, Teräsrautela och Mälikkälä föreslog att man istället för A-beteckningen använder beteckningarna AP och AK. Egnahemsföreningen i Hammarbacka föreslog att planbeteckningen AP för gamla småhusområden bevaras i generalplanen. Föreningarna ansåg att A-beteckningen är otydlig och förmodade att den ger möjlighet till att planera nästan vad som helst i småhusområdena.

Planbeteckning för godsstationen i Oxbacka

Senatsfastigheter och VR-Group Abj föreslog att innehållet i planbeteckningen TP för Åbo godsstation görs mångsidigare så att den möjliggör service och boende.

Luo-begränsningen i Rönnudden

Senatsfastigheter föreslog att luo-objektet 4-88 i Rönnudden stryks. Som grund framlades att fladdermusutredningen inte ger motiveringar till att fastställa området i klass III som ett område som med tanke på naturens mångfald är särskilt viktigt och att resultaten från fladdermusutredningen har beaktats i planläggningen.

Området för Piparbäckens gård

Enligt Knaapi Holdings Oy ska beteckningen PK kompletterad med A/s-beteckningen för driftscentrum i den gällande generalplanen bevaras. Anmärkarens avsikt är att anhängiggöra planläggning av området. Till anmärkningen bifogades ett utkast till markanvändning där företagstomter föreslås för Piparbäckens gårds område.

Beteckningar längs Planetvägen

Kiinteistö Oy Turun Kiertotähdentie 2 föreslog att PA-beteckningen ska utvidgas till att även gälla kvarter 60 och 65 vid Planetvägen i Storheikkilä.

Förslaget till generalplan har på basis av anmärkningarna setts över enligt följande:

• ​​​​​​​Luo-beteckningen som sträcker sig till planområdet i Rönnudden har strukits. Luo-begränsningen härstammar från en naturutredning där området beskrivs enligt följande: ”Klass III: Annat område som används av fladdermöss. I markanvändningen ska i mån av möjlighet beaktas områdets värde för fladdermöss.” Miljöskyddet anser att miljövärdena i Rönnudden har beaktats tillräckligt i markanvändningen i den anhängiga detaljplanen och i planbestämmelserna. Gällande annat område som används av fladdermöss har utfärdats planbestämmelser i detaljplanen som bevarar fladdermössens levnadsförhållanden.
• ​​​​​​​Karta 7 (Grönmiljö, landskap och fornlämningar) och dess bilaga 4 (Fasta fornlämningar, historiska bytomter och andra kulturarvsobjekt) har preciserats vad gäller bestämmelsen för VARK-objekt (arkeologiska objekt av riksintresse). Bestämmelsen preciserades enligt följande: ”Objekt som föreslås ingå i VARK-inventeringen. Slutlig status för objektet ska kontrolleras i förteckningen över VARK-inventering som godkänts av statsrådet.” Genom ändringen lyfts fram att förteckningen ännu inte har godkänts. Redogörelsen har uppdaterats med fasen med hörande om VARK-inventeringen.
• ​​​​​​​På karta 7 (Grönmiljö, landskap och fornlämningar) har uppgifterna om nya arkeologiska objekt uppdaterats. I dessa ingick undervattensobjekt i Linnanaukko, sprängningsställen, bergshuggningar och en stenmur i Tallimäkiparken, en skålgropssten i Oxbacka, en stenåldersboplats i Hallis och en historisk byplats i Nummisbacken.

Svaren på utlåtandena, åsikterna och anmärkningarna finns i bilaga 9.

Efter den offentliga framläggningen har följande ändringar och kompletteringar företagits i förslaget till generalplan:

• ​​​​​​​Ur de informativa planbeteckningarna (utan rättsverkningar) har följande beteckningar strukits i delgeneralplaneområden för tydlighetens skull: fartygsled och båtled/färjförbindelse, å- eller bäckstrand som är betydande med tanke på naturen och/eller landskapet, verksamhetsområde för vattenförsörjningen och grundvattenområde. I delgeneralplaneområdet för S:t Marie-Ilmarinen har beteckningen dikesfåra som är viktig med tanke på dagvatten som ska bevaras strukits.
• ​​​​​​​Planbestämmelserna har kompletterats med uppgiften om vilka av beteckningarna är informativa i delgeneralplaneområden. Exempel på sådana är bl.a. förtätningszon för en hållbar stadsstruktur, zon för produktionsverksamhet och logistik, dikesfåror som är viktiga med tanke på dagvatten som ska bevaras, konsulteringszoner för kemikalieanläggningar, flygbullerzon, landningszon för flygplan samt ekologiska korridorer som ska bevaras, förstärkas eller som är nya.
• ​​​​​​​Begränsningen för V- och A-beteckningar har preciserats på basis av ansökan om att inrätta ett naturskyddsområde i Mälikkäläskogen. Stadsmiljönämnden beslutade 20.12.2022 § 493 att staden ansöker om ett beslut enligt miljöskyddslagen av NTM-centralen i Egentliga Finland för att inrätta ett naturskyddsområde i Mälikkäläskogen.
• ​​​​​​​Planbeteckningen T/PA har också lagts till på kartorna 2 (Boende) och 6 (Samhällsteknik).
• ​​​​​​​I delgeneralplaneområdet i Runsala har lagts till en beteckning för nationellt värdefullt landskapsområde (ma-1) som inte har föreslagits i den gällande delgeneralplanen. Delgeneralplanen för Runsala trädde i kraft 16.10.1999. Gränserna för det nationellt värdefulla landskapsområdet härstammar från statsrådets beslut 18.11.2021.
• ​​​​​​​I delgeneralplaneområdet i Hirvensalo har beteckningen för nationellt värdefullt landskapsområde vid Aura å (ma-2) strukits och ur bestämmelsen för beteckningen har punkterna gällande Färjstranden strukits. Landskapsområdet har markerats i den gällande delgeneralplanen för Hirvensalo.
• ​​​​​​​Beteckningarna för friluftsled har preciserats i Patis för att motsvara nuläget.
• ​​​​​​​Beteckningarna för område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald har uppdaterats enligt de nyaste utredningarna. De nya luo-begränsningarna gällde tre torrängar, en äng, utbredningsområdet för smygstekellikglasvinge som hör till arter som särskilt ska skyddas samt revir för uttern som hör till arterna i bilaga IV a till art- och habitatdirektivet.
• ​​​​​​​På karta 8 (Värdefulla objekt i den bebyggda miljön) har angetts skyddsobjekten i detaljplaner som trädde i kraft efter 1.8.2022 (Virvoitusvägen, Slottsgatan 45, Saga Kaskenpuisto II och Hörnet av Ekvägen 2.0).

Planens helhetsstruktur och reserveringarna för markanvändning följer i huvudsak planförslaget som stadsstyrelsen godkände 11.10.2022 § 419. Ändringarna i förslaget till generalplan är små, vilket innebär att förslaget inte behöver läggas fram på nytt.

Bilaga 1​Förslag till generalplan, karta 1: Samhällsstruktur

Bilaga 2​Förslag till generalplan, karta 2: Boende

Bilaga 3​Förslag till generalplan, karta 3: Tjänster och näringar

Bilaga 4​Förslag till generalplan, karta 4: Trafik

Bilaga 5​Förslag till generalplan, karta 5: Hållbar hantering av vatten

Bilaga 6​Förslag till generalplan, karta 6: Samhällstekniken

Bilaga 7​Förslag till generalplan, karta 7: Grönmiljö, landskap och fornlämningar

Bilaga 8​Förslag till generalplan, karta 8: Värdefulla objekt i den bebyggda miljön

Bilaga 9​Utlåtanden, anmärkningar, åsikter och svar

Tilläggsmaterial 1​Förslag till generalplan, redogörelse (på finska)

Tilläggsmaterial 2​Förslag till generalplan, redogörelse, på svenska​

Utredningar och rapporter (länk till sidan med utredningar och växelverkan, på finska)

Stadsmiljödirektör Christina Hovi:

Förslag​Stadsmiljönämnden beslutar att godkänna svaren på anmärkningarna (bilaga 9) och föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att förslaget till generalplan, daterat 24.11.2021, ändrat 20.12.2021 (Smn § 582), 1.8.2022 (utlåtanden och anmärkningar), 11.10.2022 (Smn § 419) och 13.1.2023 (utlåtanden och anmärkningar) godkänns som en generalplan med rättsverkningar.​

BeslutÄrendet bordlades enhälligt på förslag av Manni understödd av Kaunislahti.

Generalplaneingenjör Andrei Panschin deltog i sammanträdet för att föredra.

Bordlagt 21.1.2023 § 18

BeslutStadsmiljönämnden beslutade att godkänna svaren på anmärkningarna (bilaga 9) och föreslå för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att förslaget till generalplan, daterat 24.11.2021, ändrat 20.12.2021 (Smn § 582), 1.8.2022 (utlåtanden och anmärkningar), 11.10.2022 (Smn § 419) och 13.1.2023 (utlåtanden och anmärkningar) godkänns som en generalplan med rättsverkningar med följande ändringar:

- beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken i området framför Domkyrkan stryks,

- beteckningen utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård stryks och

- gränsen för TP-område i Piparbäcken ändras i enlighet med PK-områdesgränsen i den gällande generalplanen. I övrigt görs inga andra ändringar i de föreslagna planbeteckningarna.

Dessutom beslutade nämnden för tydlighetens skull att enhälligt konstatera följande gällande A-beteckningen i generalplanen:

Trivsamma småhusområden i närheten av tjänster är en ytterst viktig attraktionsfaktor för Åbo stad. Det eventuella kompletteringsbyggandet på befintliga småhusområden ska fokusera på att öka utbudet av småhustomter och på möjligheterna att dela stora tomter och bevara områdets särskilda värden. Också i gamla höghusdominerade områden är det önskvärt att bygga nya småhus. För att främja bostädernas mångsidighet anses det ändamålsenligt att bostadsområdena får en översiktlig A-beteckning i generalplanen för att styra bevarandet av områdets utmärkande karaktär. Oron för att avsikten skulle vara att försämra småhusområdenas ställning och fortsatta användning som småhusområden är obefogad. En noggrannare planering och växelverkan skulle göras senare i samband med planläggningen.

Beslut i ärendet fattades efter 15 omröstningar.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Omröstning 1

I den första omröstningen röstades om föredragandens förslag och Kaunislahtis följande ändringsförslag understött av Jakobsson:

”Följande planbestämmelse återinförs enligt förslaget till generalplan daterat 24.11.2021:

Allmän bestämmelse: Högt byggande ska placeras utanför rutplansområdet på platser som är stadsbildsmässigt och stadsstrukturellt motiverade enligt principerna i utredningen om högt byggande i Åbo.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För Kaunislahtis ändringsförslag som understöddes av Jakobsson röstade förutom dessa personer även Åland, Muurinen och Harjuniemi.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 7–5, 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 2

I den andra omröstningen röstades om föredragandens förslag och Kaunislahtis följande ändringsförslag understött av Jakobsson:

”Följande planbestämmelser återinförs enligt förslaget till generalplan daterat 24.11.2021:

1) Följande mening återinförs i de allmänna bestämmelserna om C- och Cy-områden:

Byggnadernas höjd ska anpassas till bygghöjderna i omgivningen och

2) I de allmänna bestämmelserna om områdena för centrumfunktioner C, Cy och C-3 återinförs följande mening:

Kompletteringsbyggandet genomförs enligt principerna i utredningen Täydennysrakentamisen mahdollisuudet Turun keskusta-alueella (ung. Möjligheterna till kompletteringsbyggande i Åbo centrum).”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Åland, Muurinen, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För Kaunislahtis ändringsförslag som understöddes av Jakobsson röstade förutom dessa personer även Harjuniemi.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–3, 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 3​

I den tredje omröstningen röstades om föredragandens förslag och Kaunislahtis följande ändringsförslag understött av Jakobsson:

”Generalplan 2029 karta 8. Värdefulla objekt i den bebyggda miljön Värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö. I underlaget som föreslås för stadsstyrelsen har en ändring gjorts i punkten ”Värdefull byggnad eller helhet av bebyggd miljö”, där det föreslås att meningen ”Värdefulla byggnader får inte rivas” stryks. Vi föreslås att meningen som strukits läggs till i beteckningen som ingår i skyddspunkten i följande form: ”Värdefulla byggnader med skyddsvärden får inte rivas.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Åland, Muurinen, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För Kaunislahtis ändringsförslag som understöddes av Jakobsson röstade förutom dessa personer även Harjuniemi.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–3, 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 4

I den fjärde omröstningen röstades om föredragandens förslag och Kaunislahtis följande ändringsförslag understött av Jakobsson:

”I de allmänna bestämmelserna om områdena för centrumfunktioner C, Cy och C-3 återinförs följande mening:

Dessa genomföranden ska stöda butikerna i gatuplan och deras verksamhetsmöjligheter genom att de första våningarna i byggnaderna som gränsar till gator och andra allmänna områden reserveras för affärs- och servicebruk.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Åland, Muurinen, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För Kaunislahtis ändringsförslag som understöddes av Jakobsson röstade förutom dessa personer även Harjuniemi.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–3, 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 5

I den femte omröstningen röstades om föredragandens förslag och Jakobssons följande ändringsförslag understött av Harjuniemi:

”Vägreservationen för Kähäri parkväg stryks.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Perho, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För Jakobssons ändringsförslag som understöddes av Harjuniemi röstade förutom dessa personer även Kaunislahti, Åland och Vierimaa.

Muurinen röstade blankt.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 6–5, 1 blankt och 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 6

I den sjätte omröstningen röstades om föredragandens förslag och Jakobssons följande ändringsförslag understött av Harjuniemi:

”VU-1-beteckningen för området längs Hipposvägen flyttas till korsningen mellan Hipposvägen och Nylandsgatan och huvudsakligen på Veritas Stadions och Marli Areenas tomter i enlighet med kartan. I övrigt omvandlas VU-1-betecknigen i förslaget till VU-beteckning.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Åland, Muurinen, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För Jakobssons ändringsförslag som understöddes av Harjuniemi röstade förutom dessa personer även Kaunislahti.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–3, 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 7

I den sjunde omröstningen röstades om föredragandens förslag och Jakobssons följande ändringsförslag understött av Harjuniemi:

”Tunnelreservationen i Tranbacken stryks.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Åland, Muurinen, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För Jakobssons ändringsförslag som understöddes av Harjuniemi röstade förutom dessa personer även Kaunislahti.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–3, 1 frånvarande. el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 8

I den åttonde omröstningen röstades om föredragandens förslag och Jakobssons följande ändringsförslag understött av Harjuniemi:

”Beteckningen för huvudmatarväg mellan Tavastvägen-Mariegatan stryks.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Åland, Muurinen, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För Jakobssons ändringsförslag som understöddes av Harjuniemi röstade förutom dessa personer även Kaunislahti.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–3, 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 9

I den nionde omröstningen röstades om föredragandens förslag och Jakobssons följande ändringsförslag understött av Harjuniemi:

”Beteckningen Värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö ska inte strykas gällande skolan Juhana Herttuan koulu.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Åland, Muurinen, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För Jakobssons ändringsförslag som understöddes av Harjuniemi röstade förutom dessa personer även Kaunislahti.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–3, 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 10

I den tionde omröstningen röstades om föredragandens förslag och Ålands följande ändringsförslag understött av Manni:

”Beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken i området framför Domkyrkan stryks.”

I omröstning med namnupprop röstade Jakobsson, Harjuniemi och Perho för föredragandens förslag.

För Ålands ändringsförslag som understöddes av Manni röstade förutom dessa personer även Hellsten, Toivari, Kallio, Kaunislahti, Bastman och Pälve.

Ålands ändringsförslag blev beslut med rösterna 8–3, 2 frånvarande.

Vierimaa och Muurinen förklarade sig jäviga och avlägsnade sig från sammanträdet medan omröstningen om ärendet pågick. Istället för Vierimaa deltog Bastman i behandlingen av ärendet.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 11

I den elfte omröstningen röstades om föredragandens förslag och Ålands följande ändringsförslag understött av Muurinen:

”Beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken stryks mellan Sotalaisgatan och Lasarettsgatan.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Kaunislahti, Jakobsson, Harjuniemi, Perho, Vierimaa och Pälve för föredragandens förslag.

För ändringsförslaget röstade Åland och Muurinen.

Manni röstade blankt.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–2, 1 frånvarande och 1 blankt.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 12

I den tolfte omröstningen röstades om föredragandens förslag och Ålands följande ändringsförslag understött av Muurinen:

”Följande mening stryks från sida 92 i planbeskrivningen: ”Det allt större antalet besökare ökar också områdets livskraft och kommersiella dragningskraft.”

I slutet av det tredje stycket: För att uppnå målen för utvecklingen av trafiksystemet är det viktigt att prioritera användningen av utrymmet som reserverats för trafik i centrum och infartslederna till centrum. Med hjälp av dessa kan konkurrenskraften och servicenivån för hållbara färdsätt ökas. Att utvidga promenadcentrumet är en central åtgärd för att förbättra trivseln i centrum. Det allt större antalet besökare ökar också områdets livskraft och kommersiella dragningskraft.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Toivari, Kallio, Kaunislahti, Jakobsson, Harjuniemi, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För ändringsförslaget röstade Åland och Muurinen.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 10–2, 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 13

I den trettonde omröstningen röstades om föredragandens förslag och Ålands följande ändringsförslag understött av Muurinen:

”Beteckningen för utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård stryks.”

I omröstning med namnupprop röstade Perho och Pälve för föredragandens förslag.

För Ålands ändringsförslag som understöddes av Muurinen röstade förutom dessa personer även Toivari, Kallio, Kaunislahti och Vierimaa.

Hellsten, Jakobsson, Harjuniemi och Manni röstade blankt.

Ålands ändringsförslag blev beslut med rösterna 6–2, 4 blankt och 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 14

I den fjortonde omröstningen röstades om föredragandens förslag och Ålands följande ändringsförslag understött av Muurinen:

”Planbeteckningen A färdigt bostadsområde som gäller för bostadsområdena stryks ur planförslaget och ersätts med beteckningarna AK och AP såsom föreslås nedan.

Planbeteckning och planbestämmelse: AK-området reserveras i huvudsak för höghusdominerat boende och för arbetslokaler som lämpar sig för området, rekreation, tjänster samt samhällsteknisk försörjning som behövs i området och trafik. AP-området reserveras för småhusdominerat boende och för arbetslokaler som lämpar sig för området, rekreation, tjänster samt samhällsteknisk försörjning som behövs i området och trafik.”

I omröstning med namnupprop röstade Hellsten, Kallio, Kaunislahti, Jakobsson, Harjuniemi, Perho, Vierimaa, Manni och Pälve för föredragandens förslag.

För ändringsförslaget röstade Åland och Muurinen.

Toivari röstade blankt.

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–2, 1 frånvarande och 1 blankt.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Omröstning 15

I den femtonde omröstningen röstades om föredragandens förslag och Mannis följande ändringsförslag understött av Vierimaa:

”Gränsen för TP-området i Piparbäcken ändras i enlighet med PK-områdesgränsen i den gällande generalplanen. I övrigt görs inga andra ändringar i de föreslagna planbeteckningarna.”

I omröstning med namnupprop röstade Jakobsson och Harjuniemi för föredragandens förslag.

För Mannis ändringsförslag som understöddes av Vierimaa röstade förutom dessa personer även Hellsten, Toivari, Kallio, Kaunislahti, Åland, Muurinen, Perho och Pälve.

Mannis ändringsförslag blev beslut med rösterna 10–2, 1 frånvarande.

el-Khatib var frånvarande från sammanträdet.

Efter detta beslutades enhälligt att Mannis klargörande av A-beteckningen i generalplanen som understöddes av Pälve läggs till beslutet.

Innan ett beslut fattades gjorde Kaunislahti följande förslag till återremiss, men den förföll i brist på understöd:

”Förslaget till Generalplan 2029 remitteras för ny beredning så att de nuvarande småhusområdena också i fortsättningen har beteckningen AP.”

Motiveringar till ändringsförslagen som blev beslut i den ordning som de tas upp i beslutet:

”Museitjänsterna lyfte fram att Domkyrkan med omgivning är ett stadsbildsmässigt, kulturhistoriskt och arkeologiskt mycket viktigt område där det inte i någon form är önskvärt att kollektiv- eller fordonstrafiken återställs. Domkyrkan är Finlands enda medeltida katedral. Domkyrkan med omgivning är en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY). Domkyrkan och den omgivande fornlämningens medeltida kärna har valts till arkeologiska objekt av riksintresse (VARK).” (Åland)

”Behovet av att bevara tankvagnar i Åbo har försvunnit efter att Nystadsbanan elektrifierades. I framtiden behövs banan främst av persontrafiken samt gods- och basråvarutransporter.” (Åland)

”Staden har ett klart behov av företagstomter, därför är det inte skäl att minska området i den gällande generalplanen. Byggbarhet och byggkostnaderna ska övervägas av den sökande.” (Manni)

Motiveringar till Jakobssons ändringsförslag i omröstningsordning:

”En vägreservation är inte nödvändig utan skulle skada grönområdet, naturvärdena och invånartrivseln. Byggandet av vägen blir dyrt för staden och ökar privatbilismen i strid med fullmäktiges enhälliga mål om färdsätt.” (Vägreservationen i Kähäri)

”Planbestämmelsen VU ger möjlighet till en tillräcklig utveckling av motions- och rekreationstjänsterna längs Lemminkäinengatan och Hipposvägen:

Kuppisparken ska utvecklas i första hand utifrån de befintliga funktionerna så att nya och utvecklande idrotts- och motionsgrenar ges utrymme att utvecklas. För funktioner med VU-1-beteckning (byggnader och konstruktioner som betjänar företags-, inkvarterings-, forsknings- och undervisningverksamhet o.d. i anslutning till idrotts-, rekreations- och fritidsfunktioner) är det möjligt att hitta lokaler i korsningen mellan Hipposvägen och Nylandsgatan och på andra ställen i Vetenskapsparkens område, för att idrottskoncentrationen i Kuppis ytterligare kan utvecklas. Eventuellt idrottsplatsbetonat kompletteringsbyggande i Kuppisparken ska riktas till den redan bebyggda miljön och parkeringsområden, och idrottsparkens parklika och öppna karaktär ska bevaras.” (Hipposvägen)

”En tunnel är inte nödvändig utan skulle bli dyr för staden och öka privatbilismen i strid med fullmäktiges enhälliga mål om färdsätt.” (Tunnelreservationen i Tranbacken)

”I synnerhet på längre sikt är det skäl att avlasta centrum och gamla staden från onödig genomfart. Beteckningen huvudmatarväg ska strykas från sträckan mellan Tavastvägen och Mariegatan, Nylandsgatan och Aningaisgatan. Då kan centrum och i synnerhet Gamla Stortorget och Domkyrkotorget utvecklas till en trivsam helhet. Strykandet av beteckningen huvudled hindrar inte körning till centrum eller genom den, men styr onödig genomfart till andra rutter. Noggrannare trafiklösningar görs i planläggningen och i gatu- och trafikplanerna.” (Strykning av beteckningen huvudmatarväg)

Det är inte motiverat att stryka beteckningen ”värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö” gällande skolan Juhana Herttuan koulu med hänvisning till planläggningsprocessen. I generalplanearbetet har den modernistiska skolbyggnaden som ritades av Aarne Ehojoki konstaterats vara ett byggnadsarvsobjekt som ska bevaras. Objektförteckningen har utarbetats av museicentralen, stadsplaneringen och byggnadstillsynen och för fastighetens del har inga sådana ändringar som ger anledning till att betvivla klassificeringens aktualitet uppstått under generalplaneprocessen.” (Beteckningen gällande skolan Juhana Herttuan koulu)

Motiveringar till Ålands andra ändringsförslag än de som blev beslut:

”Området förändras väsentligt till följd av de nya cykelvägs- och trafikplanerna såväl på åns östra som västra sida. Enligt de nya planerna är det inte möjligt att bygga en spårväg på den östra sidan. Dessutom går spårvägen framför polishuset och stör utryckningstrafiken och övrig trafik i anslutning till polisuppgifter.” (Strykning av beteckningen reservation för kvalitetskorridor mellan Sotalaisgatan och Lasarettsgatan.)

”Den planerade snabba ändringen av färdsättsfördelningen minskar centrums dragningskraft och tillgänglighet med bil. Enligt utredningar genereras 43 % av eurobeloppet som används i affärerna i centrum av dem som tar sig till centrum med bil. Av de fyra strategiska tyngdpunkterna i generalplanen uppfylls inte följande två tyngdpunkter åtminstone med tanke på affärerna i gatuplan: 1) utveckling av centrum och 2) verksamhetsförutsättningar för näringslivet.” (Mening som ska strykas ur planbeskrivningen)

”De färdiga bostadsområdena är i huvudsak antingen höghus- eller småhusdominerade. I Åbo finns det många hyrestomter och gamla bostadsområden med stora tomter. Genom att sammanslå tomter och låta bli att förlänga arrendeavtal kan bl.a. byggande av flervåningshus i småhusområden möjliggöras i framtiden. I synnerhet i de fall då höghus- och småhusdominerade områden möter varandra. Den nuvarande föreslagna A-beteckningen färdigt bostadsområde, ”på området kan genomföras förändringar som beaktar särdragen”, är ett subjektivt begrepp på kartan. Enligt den kan ett område inbegripa flera byggnadsbestånd och eftersom generalplanebeskrivningen inte fastställer bostadsområdenas särdrag på en tillräcklig nivå anvisas boendemiljöns särdrag bättre i de gamla generalplanebeteckningarna AK och AP från år 2020. Jag vill påminna att vi genomför en generalplan som sträcker sig över flera fullmäktigeperioder. Även om kompletteringsbyggande i ett småhusområde nu utgör en trend och har tagits upp i borgmästarprogrammet är det inte garanterat att samma trend fortsätter i följande borgmästarprogram efter kommunalvalet.” (strykning av beteckningen A färdigt bostadsområde)

Ärendet föredrogs av direktören för stadsbyggande Kimmo Suonpää.

​

​​

​Generalplaneingenjör Andrei Panschin och utvecklingschef Juha Jokela 2.2.2023:

Stadsmiljönämnden beslutade 31.1.2023 § 31 att föreslå för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att det 24.11.2021 daterade förslaget till generalplan med senare ändringar godkänns som en generalplan med rättsverkningar med den ändringen att beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken i området framför Domkyrkan stryks och att beteckningen utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård stryks. Dessutom föreslog nämnden för stadsstyrelsen att TP-områdesgränsen i Piparbäcken ändras i enlighet med PK-områdesgränsen i den gällande generalplanen. I övrigt görs inga andra ändringar i de föreslagna planbeteckningarna för detta område.

Beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken i området framför Domkyrkan har upptagits i det 24.11.2021 daterade förslaget till Generalplan 2029 som var offentligt framlagt 31.1–23.3.2022 och på nytt 31.10–29.11.2022. Beslut om att utreda spårvägslinjen framför Domkyrkan har fattats i styrgruppen för spårvägen. På grund av detta har en alternativ spårvägslinje i första fasen anvisats i förslaget till generalplan med en beteckning för kvalitetskorridor för kollektivtrafiken på Domkyrkotorget och vid Akademigatan. En alternativ spårvägsrutt för rutten som korsar Domkyrkotorget går längs Nylandsgatan-Tavastgatan. Utgångspunkten är att busstrafiken också i fortsättningen kör via Tavastgatans och Nylandsgatans korsning.

Avsikten är att fatta beslut om spårvägsrutten under 2023 på basis av alternativa ruttplaner och konsekvensbedömningar som utarbetas i den allmänna spårvägsplanen. De alternativa spårvägsrutterna som undersöks ska presenteras i den allmänna planen så att det framtida ruttalternativet kan väljas. Om beteckningen för kvalitetskorridor för kollektivtrafiken inte tas upp i generalplanen och man i ett senare skede utifrån utredningar och konsekvensbedömningar beslutar att bygga en spårvägslinje som korsar Domkyrkotorget, finns det en stor risk att beslutet tolkas som motstridigt i förhållande till generalplanen.

Beteckningen utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård som tas upp i generalplanen har utgått från myndighets- och expertutlåtanden som lämnats in (Trafikledsverket och Närings- trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland) och från utredningar. Den nuvarande planbestämmelsen lyder enligt följande: ”Området reserveras för utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård. Arrangeringen av transporter av farliga ämnen i bangårdsområdet orsakar en risk för storolycka i de närliggande områdena. Den detaljerade riskbedömningen och åtgärderna för att behärska dem ska bedömas i samband med detaljplaneringen av bangården och dess närområde.”

På Åbo bangård finns i nuläget s.k. TFÄ-spår på vilka tågvagnar med farliga ämnen rangeras. Avsikten är att flytta TFÄ-rangeringsbangårdsområdet från sin nuvarande plats. Beteckningen utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård möjliggör en flyttning av TFÄ-bangårdsområdet till godsstationen och senare eventuellt till Muhkuri. Avsikten med flyttningen är att placera riskfyllda funktioner längre bort från centrum.

Det nya bangårdsområdets omgivning förändras ständigt. I områdets omgivning har planlagts och planläggs rikligt med nytt boende, en knytpunkt för fjärr- och närtrafiken, ett resecentrum samt ett arena- och upplevelsecentrum, vars eventuella byggande skulle medföra en stor mängd evenemangskunder i området. Flyttningen av det nya bangårdsområdet sker i två faser enligt nuvarande uppgifter. I den första fasen flyttas bangårdsfunktionerna till godsbangården i Heikkilä och i den andra fasen till det nya läget i Muhkuri. Staten och Åbo stad utreder tillsammans möjligheten att flytta TFÄ-bangården till Muhkuri enligt det gällande MBT-avtalet. Den första fasen genomförs i samband med KUTU-projektet. Om tidtabellen för den andra fasen finns ännu inte noggrannare uppgifter. Utifrån utredningar har Muhkuri visat sig vara det bästa placeringsläget för bangården i Åbo stads område. I bakgrunden ligger sårbarhetsgranskningar och banoperatörers kommentarer, enligt vilka detta område är det lämpligaste alternativet. För tillfället uppgår områdets befolkningsunderlag grovt taget till cirka 1/10 av invånarantalet i centrum, och ny bebyggelse planeras inte i området.

Utöver redan genomförda utredningar har Trafikledsverket och Åbo stad begärt en utredning av möjligheten att flytta TFÄ-bangården utanför Åbo stads område. Utredningen har genomförts i huvudsak längs bansträckan Åbo–Nystad, där alternativa lägen har granskats ända fram till Nystad. Också utifrån denna utredning visar sig Muhkuri i regel vara det alternativ som är lämpligast att genomföras.

Enligt Trafikverkets utlåtande om generalplanen ska ett område som sträcker sig från Muhkuribacken till Aningaisbron föreslås som utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård. Området inbegriper såväl godsstationen Turku Tavara (Heikkilä bangård) som personstationen Turku Asema (Åbo personbangård). Utredningsområdet har anvisats i förslaget till generalplan enligt detta utlåtande. I utarbetandet av generalplanen ska begränsningarna som TFÄ-bangården medför beaktas i den omgivande markanvändningen. A-1-områdesreservationerna i Muhkuriområdet lyder enligt följande: ”I områdesreservationen ingår bostadskvarter, gator och närparker. Vid detaljplaneringen ska tillräcklig plats anvisas i området för offentliga och privata tjänster som är nödvändiga för boendet. I området får också placeras sådana småskaliga arbetsutrymmen som inte föranleder buller, tung trafik, luftföroreningar eller med dessa jämförbara miljöstörningar. Området hör inte till de primära områdena för kompletteringsbyggande på grund av att det ligger i närheten av ett utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård.

Om beteckningen för utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård stryks finns det inte tillräckligt med stöd i generalplanen för att anvisa ett TFÄ-område i detta område i en senare planläggning, eftersom 42.1 § i markanvändnings- och bygglagen föreskriver att generalplanen ska tjäna till ledning när detaljplanen utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. Dessutom skulle en strykning av utredningsområdet i sin helhet vara en så stor ändring att planförslaget måste framläggas på nytt.

Stadsmiljönämnden föreslog också en utvidgning av arbetsplatsområdet i Piparbäcken, något som skulle möjliggöra att mer omfattande företagsverksamhet placeras i området än vad som föreslagits i förslaget till generalplan. Stadsmiljönämnden har motiverat ändringen av gränserna med stadens tydliga behov av företagstomter, utifrån vilket man har uppskattat att det inte finns en orsak att minska området som anges i den nuvarande generalplanen. Områdets byggbarhet och byggkostnader ska övervägas av den sökande. Stadsmiljönämndens ändring av arbetsplatsområdets gräns avlägsnar inte de landskapsmässiga värdena eller andra värden som konstaterats i området och som har presenterats i generalplanekartorna. Dessa värden ska beaktas i den noggrannare planeringen av området. Nämndens ändringsförslag gällande Piparbäcken ändras i bilagorna 1,3 och 7. Planbeskrivningen korrigeras så att den motsvarar ändringen.

Dessutom beslutade nämnden för tydlighetens skull att konstatera följande gällande A-beteckningen i generalplanen:

”Trivsamma småhusområden i närheten av tjänster är en ytterst viktig attraktionsfaktor för Åbo stad. Det eventuella kompletteringsbyggandet på befintliga småhusområden ska fokusera på att öka utbudet av småhustomter och möjligheterna att dela stora tomter och bevara områdets särskilda värden. Också i gamla höghusdominerade områden är det önskvärt att bygga nya småhus. För att främja bostädernas mångsidighet anses det ändamålsenligt att bostadsområdena får en översiktlig A-beteckning i generalplanen för att styra bevarandet av områdets utmärkande karaktär. Oron för att avsikten skulle vara att försämra småhusområdenas ställning och fortsatta användning som småhusområden är obefogad. En noggrannare planering och växelverkan skulle göras senare i samband med planläggningen.”

Kanslichef Tuomas Heikkinen:

Stadsmiljönämndens ändringsförslag gällande en strykning av beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken har i de föregående faserna av behandlingen av generalplanen antingen förfallit utan understöd (Smn 4.10.2022 § 367) eller förlorat i stadsstyrelsens omröstning med rösterna 10–3 (Ssn 11.10.2022 § 419). Ändringsförslaget gällande en strykning av beteckningen för utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård är däremot helt nytt. Konsekvenserna av att stryka beteckningarna har bedömts av sakkunniga inom stadsmiljönämndens servicehelhet inför behandlingen i stadsstyrelsen.

På basis av dessa utredningar föreslår jag att stadsstyrelsen lägger fram sitt förslag till fullmäktige i enlighet med förslaget till generalplan som förelagts för nämnden, dock med ändringen gällande Piparbäckens område som nämnden föreslagit för stadsstyrelsen. De övriga ändringarna som nämnden föreslagit avgränsar onödigt de eventuella framtida kollektivtrafiklösningarna för området framför Domkyrkan, och gällande strykningen av beteckningen för utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård skulle förslaget till generalplan avvika från både myndighets- och sakkunnigutlåtanden och det som överenskommits i MBT-avtalet.

Bilaga 1​Förslag till generalplan, karta 1: Samhällsstruktur

Bilaga 2​Förslag till generalplan, karta 2: Boende

Bilaga 3​Förslag till generalplan, karta 3: Tjänster och näringar​

Bilaga 4​Förslag till generalplan, karta 4: Trafik

Bilaga 5​Förslag till generalplan, karta 5: Hållbar hantering av vatten

Bilaga 6​Förslag till generalplan, karta 6: Samhällstekniken

Bilaga 7​Förslag till generalplan, karta 7: Grönmiljö, landskap och fornlämningar​

Bilaga 8​Förslag till generalplan, karta 8: Värdefulla objekt i den bebyggda miljön

Tilläggsmaterial 1​Förslag till generalplan, redogörelse (på finska)

Tilläggsmaterial 2​Förslag till generalplan, redogörelse, på svenska​

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar att förslaget till generalplan, daterat 24.11.2021, ändrat 20.12.2021 (Smn § 582), 1.8.2022 (utlåtanden och anmärkningar), 11.10.2022 (Smn § 419), 13.1.2023 (utlåtanden och anmärkningar) och 31.1.2023 (Smn § 31) godkänns som en generalplan med rättsverkningar.

Beslut​Förslaget godkändes med följande ändring av planbestämmelse:

• Planbestämmelsen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken kompletteras enligt följande: Längs rutten Domkyrkotorget-Akademigatan gäller beteckningen endast den alternativa spårvägsrutten.

​

Behandling av ärendet vid sammanträdet

​Framlagt förslag till återremiss och dess behandling

​Stadsstyrelsen beslutade fortsätta behandlingen av ärendet med rösterna 10–4.

​I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Helin, Weber, Rantanen, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för en fortsatt behandling av ärendet.

​För Furuholms följande förslag till återremiss som understöddes av Muukkonen röstade förutom dessa personer även Niinivirta och Anttila:

​”Förslaget till Generalplan 2029 remitteras för ny beredning så att de nuvarande småhusområdena också i fortsättningen har beteckningen AP.

Motiveringar:

Det är skäl att värna om de nuvarande småhusområdena på grund av boendetrivseln och de stadsbildsmässiga och kulturhistoriska värdena. Segregationen mellan bostadsområden kan däremot minskas med en mer aktiv och decentraliserad hyresbostadspolitik och genom att förbättra närtjänsterna i synnerhet i förorterna.”

Framlagda ändringsförslag om vilka omröstning ordnades (14 st.)

Med beaktande av innehållen i de framlagda ändringsförslagen konstaterade ordförande att varje ändringsförslag ställs mot föredragandens beslutsförslag.

Omröstning 1

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 8–6.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Helin, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Furuholms följande ändringsförslag som understöddes av Weber röstade förutom dessa personer även Muukkonen, Niinivirta, Anttila och Rantanen:

”Följande planbestämmelse återinförs enligt förslaget till generalplan daterat 24.11.2021:

Allmän bestämmelse

Högt byggande ska placeras utanför rutplansområdet på platser som är stadsbildsmässigt och stadsstrukturellt motiverade enligt principerna i utredningen om högt byggande i Åbo.”

Omröstning 2

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–5.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Niinivirta, Anttila, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Furuholms följande ändringsförslag som understöddes av Weber röstade förutom dessa personer även Muukkonen, Helin och Rantanen:

”Följande planbestämmelser återinförs enligt förslaget till generalplan daterat 24.11.2021:

1) Följande mening återinförs i de allmänna bestämmelserna om C- och Cy-områden:

Byggnadernas höjd ska anpassas till bygghöjderna i omgivningen och

2) I de allmänna bestämmelserna om områdena för centrumfunktioner C, Cy och C-3 återinförs följande mening:

Kompletteringsbyggandet genomförs enligt principerna i utredningen Täydennysrakentamisen mahdollisuudet Turun keskusta-alueella (Möjligheterna till kompletteringsbyggande i Åbo centrum).”​

Omröstning 3

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–5.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Niinivirta, Anttila, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Furuholms följande ändringsförslag som understöddes av Weber röstade förutom dessa personer även Muukkonen, Helin och Rantanen:

”Generalplan 2029 karta 8. Värdefulla objekt i den bebyggda miljön Värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö.

I underlaget som föreslås för stadsstyrelsen har en ändring gjorts i punkten ”Värdefull byggnad eller helhet av bebyggd miljö”, där det föreslås att meningen ”Värdefulla byggnader får inte rivas” stryks. Vi föreslås att meningen som strukits läggs till i beteckningen som ingår i skyddspunkten i följande form: ”Värdefulla byggnader med skyddsvärden får inte rivas.”

Omröstning 4

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–5.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Niinivirta, Anttila, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Furuholms följande ändringsförslag som understöddes av Weber röstade förutom dessa personer även Muukkonen, Helin och Rantanen:

”I de allmänna bestämmelserna om områdena för centrumfunktioner C, Cy och C-3 återinförs följande mening:

Dessa genomföranden ska stöda butikerna i gatuplan och deras verksamhetsmöjligheter genom att de första våningarna i byggnaderna som gränsar till gator och andra allmänna områden reserveras för affärs- och servicebruk.”

Omröstning 5

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 10–4.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Helin, Niinivirta, Anttila, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Rantanens följande ändringsförslag som understöddes av Furuholm röstade förutom dessa personer även Muukkonen och Weber:

”Vägreservationen för Kähäri parkväg stryks.

Motiveringar:

En vägreservation är inte nödvändig utan skulle skada grönområdet, naturvärdena och invånartrivseln. Byggandet av vägen blir dyrt för staden och ökar privatbilismen i strid med fullmäktiges enhälliga mål om färdsätt.”

Omröstning 6

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 10–4.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Helin, Niinivirta, Anttila, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Rantanens följande ändringsförslag som understöddes av Furuholm röstade förutom dessa personer även Muukkonen och Weber:

”VU-1-beteckningen för området längs Hipposvägen flyttas till korsningen mellan Hipposvägen och Nylandsgatan och huvudsakligen på Veritas Stadions och Marli Areenas tomter i enlighet med kartan. I övrigt omvandlas VU-1-betecknigen i förslaget till VU-beteckning.

Motiveringar:

Planbestämmelsen VU ger möjlighet till en tillräcklig utveckling av motions- och rekreationstjänsterna längs Lemminkäinengatan och Hipposvägen: Kuppisparken ska utvecklas i första hand utifrån de befintliga funktionerna så att nya och utvecklande idrotts- och motionsgrenar ges utrymme att utvecklas. För funktioner med VU-1-beteckning (byggnader och konstruktioner som betjänar företags-, inkvarterings-, forsknings- och undervisningverksamhet o.d. i anslutning till idrotts-, rekreations- och fritidsfunktioner) är det möjligt att hitta lokaler i korsningen mellan Hipposvägen och Nylandsgatan och på andra ställen i Vetenskapsparkens område, för att idrottskoncentrationen i Kuppis ytterligare kan utvecklas. Eventuellt idrottsplatsbetonat kompletteringsbyggande i Kuppisparken ska riktas till den redan bebyggda miljön och parkeringsområden, och idrottsparkens parklika och öppna karaktär ska bevaras.”

Omröstning 7

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–5.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Niinivirta, Anttila, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Rantanens följande ändringsförslag som understöddes av Furuholm röstade förutom dessa personer även Muukkonen, Helin och Weber:

”Tunnelreservationen i Tranbacken stryks.

Motiveringar:

En tunnel är inte nödvändig utan skulle bli dyr för staden och ökar privatbilismen i strid med fullmäktiges enhälliga mål om färdsätt.”

Omröstning 8

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–5.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Niinivirta, Anttila, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Rantanens följande ändringsförslag som understöddes av Furuholm röstade förutom dessa personer även Muukkonen, Helin och Weber:

”Beteckningen för huvudmatarväg mellan Tavastvägen-Mariegatan stryks.

Motiveringar:

I synnerhet på längre sikt är det skäl att avlasta centrum och gamla staden från onödig genomfart. Beteckningen huvudmatarväg ska strykas från sträckan mellan Tavastvägen och Mariegatan, Nylandsgatan och Aningaisgatan. Då kan centrum och i synnerhet Gamla Stortorget och Domkyrkotorget utvecklas till en trivsam helhet. Strykandet av beteckningen huvudled hindrar inte körning till centrum eller genom den, men styr onödig genomfart till andra rutter. Noggrannare trafiklösningar görs i planläggningen och i gatu- och trafikplanerna.”

Omröstning 9

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 9–5.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Niinivirta, Anttila, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Rantanens följande ändringsförslag som understöddes av Furuholm röstade förutom dessa personer även Muukkonen, Helin och Weber:

”Beteckningen Värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö ska inte strykas gällande skolan Juhana Herttuan koulu.

Motiveringar:

Det är inte motiverat att stryka beteckningen ”värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö” gällande skolan Juhana Herttuan koulu med hänvisning till planläggningsprocessen. I generalplanearbetet har den modernistiska skolbyggnaden som ritades av Aarne Ehojoki konstaterats vara ett byggnadsarvsobjekt som ska bevaras. Objektförteckningen har utarbetats av museicentralen, stadsplaneringen och byggnadstillsynen och för fastighetens del har inga sådana ändringar som ger anledning till att betvivla klassificeringens aktualitet uppstått under generalplaneprocessen.”

Omröstning 10

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 11–2, 1 blankt.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Furuholm, Muukkonen, Helin, Weber, Rantanen, Aaltonen, Ruohonen och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Anttilas följande ändringsförslag röstade förutom honom även Niinivirta som understödde honom:

”Beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken i området framför Domkyrkan stryks.

Motiveringar:

Museitjänsterna lyfte fram att Domkyrkan med omgivning är ett stadsbildsmässigt, kulturhistoriskt och arkeologiskt mycket viktigt område där det inte i någon form är önskvärt att kollektiv- eller fordonstrafiken återställs. Domkyrkan är Finlands enda medeltida katedral. Domkyrkan med omgivning är en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY). Domkyrkan och den omgivande fornlämningens medeltida kärna har valts till arkeologiska objekt av riksintresse (VARK).”

Pälve röstade blankt.

Omröstning 11

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 12–2.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Furuholm, Muukkonen, Helin, Weber, Rantanen, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Anttilas följande ändringsförslag röstade förutom honom även Niinivirta som understödde honom:

”Beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken stryks mellan Sotalaisgatan och Lasarettsgatan.

Motiveringar:

”Området förändras väsentligt till följd av de nya cykelvägs- och trafikplanerna såväl på åns östra som västra sida. Enligt de nya planerna är det inte möjligt att bygga en spårväg på den östra sidan. Dessutom går spårvägen framför polishuset och stör utryckningstrafiken och övrig trafik i anslutning till polisuppgifter.”

Omröstning 12

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 11–3.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Furuholm, Muukkonen, Weber, Rantanen, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Anttilas följande ändringsförslag som understöddes av Niinivirta röstade förutom dessa personer även Helin:

”Följande mening stryks från sida 92 i planbeskrivningen ”Det allt större antalet besökare ökar också områdets livskraft och kommersiella dragningskraft” i slutet av tredje stycket:

För att uppnå målen för utvecklingen av trafiksystemet är det viktigt att prioritera användningen av utrymmet som reserverats för trafik i centrum och infartslederna till centrum. Med hjälp av dessa kan konkurrenskraften och servicenivån för hållbara färdsätt ökas. Att utvidga promenadcentrumet är en central åtgärd för att förbättra trivseln i centrum. Det allt större antalet besökare ökar också områdets livskraft och kommersiella dragningskraft.

Motiveringar:

Den planerade snabba ändringen av färdsättsfördelningen minskar centrums dragningskraft och tillgänglighet med bil. Enligt utredningar genereras 43 % av eurobeloppet som används i affärerna i centrum av dem som tar sig till centrum med bil. Av de fyra strategiska tyngdpunkterna i generalplanen uppfylls inte följande två tyngdpunkter åtminstone med tanke på affärerna i gatuplan: 1) utveckling av centrum och 2) verksamhetsförutsättningar för näringslivet.”

Omröstning 13

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 12–2.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Furuholm, Muukkonen, Helin, Weber, Rantanen, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Anttilas följande ändringsförslag röstade förutom honom även Niinivirta som understödde honom:

”Beteckningen för utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård stryks.

Motiveringar:

Behovet av att bevara tankvagnar i Åbo har försvunnit efter att Nystadsbanan elektrifierades. I framtiden behövs banan främst av persontrafiken samt gods- och basråvarutransporter.”

Omröstning 14

Föredragandens beslutsförslag godkändes med rösterna 11–3.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Koivusalo, Lehtinen, Furuholm, Muukkonen, Weber, Rantanen, Aaltonen, Ruohonen, Pälve och Arve för föredragandens beslutsförslag.

För Anttilas följande ändringsförslag som understöddes av Niinivirta röstade förutom dessa personer även Helin:

”Planbeteckningen A färdigt bostadsområde som gäller för bostadsområdena stryks ur planförslaget och ersätts med beteckningarna AK och AP såsom föreslås nedan.

Planbeteckning och planbestämmelse:

AK-området reserveras i huvudsak för höghusdominerat boende och för arbetslokaler som lämpar sig för området, rekreation, tjänster samt samhällsteknisk försörjning som behövs i området och trafik.

AP-området reserveras för småhusdominerat boende och för arbetslokaler som lämpar sig för området, rekreation, tjänster samt samhällsteknisk försörjning som behövs i området och trafik.

Motiveringar:

De färdiga bostadsområdena är i huvudsak antingen höghus- eller småhusdominerade. I Åbo finns det många hyrestomter och gamla bostadsområden med stora tomter. Genom att sammanslå tomter och låta bli att förlänga arrendeavtal kan bl.a. byggande av flervåningshus i småhusområden möjliggöras i framtiden. I synnerhet i de fall då höghus- och småhusdominerade områden möter varandra. Den nuvarande föreslagna A-beteckningen färdigt bostadsområde, ”på området kan genomföras förändringar som beaktar särdragen”, är ett subjektivt begrepp på kartan. Enligt den kan ett område inbegripa flera byggnadsbestånd och eftersom generalplanebeskrivningen inte fastställer bostadsområdenas särdrag på en tillräcklig nivå anvisas boendemiljöns särdrag bättre i de gamla generalplanebeteckningarna AK och AP från år 2020. Jag vill påminna att vi genomför en generalplan som sträcker sig över flera fullmäktigeperioder. Även om kompletteringsbyggande i ett småhusområde nu utgör en trend och har tagits upp i borgmästarprogrammet är det inte garanterat att samma trend fortsätter i följande borgmästarprogram efter kommunalvalet.”

Framlagt ändringsförslag som godkändes enhälligt

Elos följande ändringsförslag understödd av Ruohonen godkändes enhälligt:

”Planbestämmelsen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken kompletteras enligt följande: Längs rutten Domkyrkotorget-Akademigatan gäller beteckningen endast den alternativa spårvägsrutten.”

Bilaga 1​Förslag till generalplan, karta 1: Samhällsstruktur (ssn 6.2.2023 § 50)

Bilaga 2​Förslag till generalplan, karta 2: Boende​ (ssn 6.2.2023 § 50)

Bilaga 3​Förslag till generalplan, karta 3: Tjänster och näringar​​ (ssn 6.2.2023 § 50)

Bilaga 4​Förslag till generalplan, karta 4: Trafik​ (ssn 6.2.2023 § 50)

Bilaga 5​Förslag till generalplan, karta 5: Hållbar hantering av vatten​ (ssn 6.2.2023 § 50)

Bilaga 6​Förslag till generalplan, karta 6: Samhällstekniken​ (ssn 6.2.2023 § 50)

Bilaga 7​Förslag till generalplan, karta 7: Grönmiljö, landskap och fornlämningar​​ (ssn 6.2.2023 § 50)

Bilaga 8​Förslag till generalplan, karta 8: Värdefulla objekt i den bebyggda miljön​ (ssn 6.2.2023 § 50)

Tilläggsmaterial 1​Förslag till generalplan, redogörelse (på finska)​ (ssn 6.2.2023 § 50)

Tilläggsmaterial 2​Förslag till generalplan, redogörelse, på svenska​​ (ssn 6.2.2023 § 50)

Stadsstyrelsens förslag​

Stadsfullmäktige beslutar att förslaget till generalplan, daterat 24.11.2021, ändrat 20.12.2021 (Ssn § 582), 1.8.2022 (utlåtanden och anmärkningar), 11.10.2022 (Ssn § 419), 13.1.2023 (utlåtanden och anmärkningar), ändrat 31.1.2023 (Smn § 31) och​ 6.2.2023​ (Ssn § 50) godkänns som en generalplan med rättsverkningar.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Mika Maaskola att han med stöd av 157 § i förvaltningsstadgan begränsar anförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 5 minuter.

​Framlagt förslag till återremiss och dess behandling

Furuholm lämnade understödd av Muukkonen följande förslag till återremiss:

”Förslaget till Generalplan 2029 remitteras för ny beredning så att de nuvarande småhusområdena också i fortsättningen har beteckningen AP.

Motiveringar:

Det är skäl att värna om de nuvarande småhusområdena på grund av boendetrivseln och de stadsbildsmässiga och kulturhistoriska värdena. Segregationen mellan bostadsområden kan däremot minskas med en mer aktiv och decentraliserad hyresbostadspolitik och genom att förbättra närtjänsterna i synnerhet i förorterna.”

Då diskussionen avbrutits framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" vinner, har Furuholms förslag till återremiss blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 52 fullmäktigeledamöter en fortsatt behandling av ärendet och 15 fullmäktigeledamöter understödde Furuholms förslag till återremiss, och således fortsatte behandlingen av ärendet.

Framlagda ändringsförslag (14 st.) och deras behandling

Med beaktande av innehållen i de framlagda ändringsförslagen konstaterade ordförande att varje ändringsförslag ställs mot föredragandens beslutsförslag.

Omröstning 1

Furuholm lämnade understödd av Lumme följande ändringsförslag:

”Följande planbestämmelse återinförs i enlighet med förslaget till generalplan daterat 24.11.2021:

Allmän bestämmelse:

Högt byggande ska placeras utanför rutplansområdet på platser som är stadsbildsmässigt och stadsstrukturellt motiverade enligt principerna i utredningen om högt byggande i Åbo.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Furuholms ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 34 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 32 fullmäktigeledamöter understödde Furuholms ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 2

Furuholm lämnade understödd av Lumme följande ändringsförslag:

”Följande planbestämmelser återinförs i enlighet med förslaget till generalplan daterat 24.11.2021:

1) Följande mening återinförs i de allmänna bestämmelserna om C- och Cy-områden:

Byggnadernas höjd ska anpassas till bygghöjderna i omgivningen och

2) I de allmänna bestämmelserna om områdena för centrumfunktioner C, Cy och C-3 återinförs följande mening:

Kompletteringsbyggandet genomförs enligt principerna i utredningen Täydennysrakentamisen mahdollisuudet Turun keskusta-alueella (Möjligheterna till kompletteringsbyggande i Åbo centrum).”​

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Furuholms ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 45 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 22 fullmäktigeledamöter understödde Furuholms ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 3

Furuholm lämnade understödd av Lumme följande ändringsförslag:

”Generalplan 2029 karta 8. Värdefulla objekt i den bebyggda miljön Värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö.

I underlaget som föreslås för stadsstyrelsen har en ändring gjorts i punkten ”Värdefull byggnad eller helhet av bebyggd miljö”, där det föreslås att meningen ”Värdefulla byggnader får inte rivas” stryks. Vi föreslås att meningen som strukits läggs till i beteckningen som ingår i skyddspunkten i följande form: ”Värdefulla byggnader med skyddsvärden får inte rivas.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Furuholms ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 46 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 21 fullmäktigeledamöter understödde Furuholms ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 4

Furuholm lämnade understödd av Lumme följande ändringsförslag:

”I de allmänna bestämmelserna om områdena för centrumfunktioner C, Cy och C-3 återinförs följande mening:

Dessa genomföranden ska stöda butikerna i gatuplan och deras verksamhetsmöjligheter genom att de första våningarna i byggnaderna som gränsar till gator och andra allmänna områden reserveras för affärs- och servicebruk.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Furuholms ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 44 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 22 fullmäktigeledamöter understödde Furuholms ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 5

Engblom lämnade understödd av Furuholm följande ändringsförslag:

”Vägreservationen för Kähäri parkväg stryks.

Motiveringar:

En vägreservation är inte nödvändig utan skulle skada grönområdet, naturvärdena och invånartrivseln. Byggandet av vägen blir dyrt för staden och ökar privatbilismen i strid med fullmäktiges enhälliga mål om färdsätt.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Engbloms ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 41 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 26 fullmäktigeledamöter understödde Engbloms ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 6

Engblom lämnade understödd av Furuholm följande ändringsförslag:

”VU-1-beteckningen för området längs Hipposvägen flyttas till korsningen mellan Hipposvägen och Nylandsgatan och huvudsakligen på Veritas Stadions och Marli Areenas tomter i enlighet med kartan. I övrigt omvandlas VU-1-betecknigen i förslaget till VU-beteckning.

Motiveringar:

Planbestämmelsen VU ger möjlighet till en tillräcklig utveckling av motions- och rekreationstjänsterna längs Lemminkäinengatan och Hipposvägen: Kuppisparken ska utvecklas i första hand utifrån de befintliga funktionerna så att nya och utvecklande idrotts- och motionsgrenar ges utrymme att utvecklas. För funktioner med VU-1-beteckning (byggnader och konstruktioner som betjänar företags-, inkvarterings-, forsknings- och undervisningsverksamhet o.d. i anslutning till idrotts-, rekreations- och fritidsfunktioner) är det möjligt att hitta lokaler i korsningen mellan Hipposvägen och Nylandsgatan och på andra ställen i Vetenskapsparkens område, för att idrottskoncentrationen i Kuppis ytterligare kan utvecklas. Eventuellt idrottsplatsbetonat kompletteringsbyggande i Kuppisparken ska riktas till den redan bebyggda miljön och parkeringsområden, och idrottsparkens parklika och öppna karaktär ska bevaras.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Engbloms ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 39 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 28 fullmäktigeledamöter understödde Engbloms ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 7

​Engblom lämnade understödd av Furuholm följande ändringsförslag:

”Tunnelreservationen i Tranbacken stryks.

Motiveringar:

En tunnel är inte nödvändig utan skulle bli dyr för staden och ökar privatbilismen i strid med fullmäktiges enhälliga mål om färdsätt.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Engbloms ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 45 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 21 fullmäktigeledamöter understödde Engbloms ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 8

Engblom lämnade understödd av Furuholm följande ändringsförslag:

”Beteckningen för huvudmatarväg mellan Tavastvägen-Mariegatan stryks.

Motiveringar:

I synnerhet på längre sikt är det skäl att avlasta centrum och gamla staden från onödig genomfart. Beteckningen huvudmatarväg ska strykas från sträckan mellan Tavastvägen och Mariegatan, Nylandsgatan och Aningaisgatan. Då kan centrum och i synnerhet Gamla Stortorget och Domkyrkotorget utvecklas till en trivsam helhet. Strykandet av beteckningen huvudled hindrar inte körning till centrum eller genom den, men styr onödig genomfart till andra rutter. Noggrannare trafiklösningar görs i planläggningen och i gatu- och trafikplanerna.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Engbloms ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 43 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 24 fullmäktigeledamöter understödde Engbloms ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 9

Engblom lämnade understödd av Furuholm följande ändringsförslag:

”Beteckningen Värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö ska inte strykas gällande skolan Juhana Herttuan koulu.

Motiveringar:

Det är inte motiverat att stryka beteckningen ”värdefull byggnad eller helhet av byggd miljö” gällande skolan Juhana Herttuan koulu med hänvisning till planläggningsprocessen. I generalplanearbetet har den modernistiska skolbyggnaden som ritades av Aarne Ehojoki konstaterats vara ett byggnadsarvsobjekt som ska bevaras. Objektförteckningen har utarbetats av museicentralen, stadsplaneringen och byggnadstillsynen och för fastighetens del har inga sådana ändringar som ger anledning till att betvivla klassificeringens aktualitet uppstått under generalplaneprocessen.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Engbloms ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 45 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 21 fullmäktigeledamöter understödde Engbloms ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 10

​Anttila lämnade understödd av Toivari följande ändringsförslag:

”Beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken i området framför Domkyrkan stryks.

Motiveringar:

Museitjänsterna lyfte fram att Domkyrkan med omgivning är ett stadsbildsmässigt, kulturhistoriskt och arkeologiskt mycket viktigt område där det inte i någon form är önskvärt att kollektiv- eller fordonstrafiken återställs. Domkyrkan är Finlands enda medeltida katedral. Domkyrkan med omgivning är en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY). Domkyrkan och den omgivande fornlämningens medeltida kärna har valts till arkeologiska objekt av riksintresse (VARK).”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Anttilas ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 37 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 29 fullmäktigeledamöter understödde Anttilas ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 11

​Anttila lämnade understödd av Miikkola följande ändringsförslag:

​Beteckningen kvalitetskorridor för kollektivtrafiken stryks mellan Sotalaisgatan och Lasarettsgatan.

Motiveringar:

Området förändras väsentligt till följd av de nya cykelvägs- och trafikplanerna på såväl åns östra som västra sida. Enligt de nya planerna är det inte möjligt att bygga en spårväg på den östra sidan. Dessutom går spårvägen framför polishuset och stör utryckningstrafiken och övrig trafik i anslutning till polisuppgifter.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag:

​ De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Anttilas ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 13 fullmäktigeledamöter understödde Anttilas ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 12

Anttila lämnade understödd av Miikkola följande ändringsförslag:

”Följande mening stryks från sida 92 i planbeskrivningen ”Det allt större antalet besökare ökar också områdets livskraft och kommersiella dragningskraft” i slutet av tredje stycket:

För att uppnå målen för utvecklingen av trafiksystemet är det viktigt att prioritera användningen av utrymmet som reserverats för trafik i centrum och infartslederna till centrum. Med hjälp av dessa kan konkurrenskraften och servicenivån för hållbara färdsätt ökas. Att utvidga promenadcentrumet är en central åtgärd för att förbättra trivseln i centrum. Det allt större antalet besökare ökar också områdets livskraft och kommersiella dragningskraft.

Motiveringar:

Den planerade snabba ändringen av färdsättsfördelningen minskar centrums dragningskraft och tillgänglighet med bil. Enligt utredningar genereras 43 % av eurobeloppet som används i affärerna i centrum av dem som tar sig till centrum med bil. Av de fyra strategiska tyngdpunkterna i generalplanen uppfylls inte följande två tyngdpunkter åtminstone med tanke på affärerna i gatuplan: 1) utveckling av centrum och 2) verksamhetsförutsättningar för näringslivet.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Anttilas ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 55 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Anttilas ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 13

​Anttila lämnade understödd av Toivari följande ändringsförslag:

”Beteckningen för utredningsområde för TFÄ-rangeringsbangård stryks.

Motiveringar:

Behovet av att bevara tankvagnar i Åbo har försvunnit efter att Nystadsbanan elektrifierades. I framtiden behövs banan främst av persontrafiken samt gods- och basråvarutransporter.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Anttilas ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 53 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 14 fullmäktigeledamöter understödde Anttilas ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 14

Yrttiaho lämnade understödd av Anttila följande ändringsförslag:

”A-områdena i plankartan anvisas som AP- och AK-områden i enlighet med handlingen Generalplan 2020 (förslaget till generalplan, plankarta 1).

AK-område = höghusdominerat bostadsområde

Området reserveras i huvudsak för höghusdominerat boende och för arbetslokaler som lämpar sig för området, rekreation, tjänster samt samhällsteknisk försörjning och trafik som behövs i området.

AP-område = småhusdominerat bostadsområde

Området reserveras i huvudsak för småhusdominerat boende och för arbetslokaler som lämpar sig för området, rekreation, tjänster samt samhällsteknisk försörjning och tjänster som behövs i området.

Motiveringar: A-beteckningen styr inte tillräckligt noggrant detaljplaneringen. Generalplanen ska vara styrande. Den gällande generalplanen styr en noggrannare utveckling av småhusdominerade och höghusdominerade bostadsområden med beaktande av en välfungerande stadsstruktur, miljön, de kulturhistoriska värdena och boendetrivseln.”

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

​I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 13 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

​Omröstning 15

Yrttiaho lämnade understödd av Sandelin följande ändringsförslag:

”Beteckningen RP/V som gäller för Kuppis koloniträdgård ändras till RP/s.

Beteckningen lyder på följande sätt: Området reserveras för en koloniträdgård. Området ges beteckningen värdefullt objekt i den bebyggda miljön och skyddas för användningsändamålets del. Området ska utvecklas som en koloniträdgård med särskild hänsyn till de kulturhistoriska, landskapsmässiga, trädgårdskonstnärliga och kollektiva värdena.

​Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 64 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 3 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Bilaga 9Omröstningsförteckningarna​​