Föredragningslistor/protokoll

Reform av bidragssystemet för idrott och prissättningsmodellen för kommunala idrottslokaler

Utvecklandet av idrottsplatsnätverket ingår i delen Ett välmående Åbo i Åbo stads borgmästarprogram 2021-2025. Ett delområde i spetsprojektet för gemenskap, välfärd och en balanserad utveckling av bostadsområden är aktivering av invånare i olika åldersgrupper till motion. Målet med åtgärdsprogrammet för motion som genomförs som en del av spetsprojektet är att erbjuda alla barn och unga möjlighet till fritidsaktiviteter och att trygga jämlikheten mellan idrottsgrenar, kön och områden bl.a. genom att reformera bidragssystemet. Helhetsmålet är att uppmuntra barn och unga att röra på sig mer än nu och att minska kostnaderna för hobbyverksamhet. Idrottsnämnden har ombetts avge ett utlåtande om riktlinjerna för reformen. Dessutom har en bedömning av konsekvenserna för barn utarbetats. Föreslås att fullmäktige godkänner riktlinjerna för reformen av bidragssystemet och prissättningen av idrottslokaler.

Kanslichef Tuomas Heikkinen och direktör för idrottstjänster Markus Kalmari:

Bakgrund

I Åbo uppgår kostnaderna för fysisk inaktivitet i förhållande till invånarantalet till cirka 112–260 miljoner euro per år (Olympiska kommittén 2021). Motion, möjliggörande av motion och främjande av motion hör till hela kommunens ansvar. Med hjälp av fysisk aktivitet, motion, idrott och fysisk aktivitet kan man främja invånarnas välfärd och gemenskap, förebygga utslagning och därmed minska social- och hälsovårdskostnaderna.

Åbobornas motionsbeteende är polariserat: en del av invånarna är fysiskt aktiva vardagsmotionerare med idrottsbetonade fritidsintressen, emedan en del inte alls rör på sig under sin fritid. Bland 20–54-åriga Åbobor utövar 29 % konditionsträning eller idrott flera timmar i veckan och på motsvarande sätt utövar 24,4 % ingen motion alls på sin fritid. Enligt riksomfattande resultat minskar andelen barn och unga som uppnår motionsrekommendationen betydligt med åldern: 7-åringar 58 %, 11-åringar 42 %, 15-åringar 15 % ja 16–20-åringar 8 %.

Genomförandet av vårdreformen framhäver stadens roll i främjandet av välfärd. Deltagande i fritidsaktiviteter är en del av förebyggandet av utslagning. Att upprätthålla och öka den fysiska aktiviteten har en stor betydelse i förebyggandet av sjukdomar.

Helhetsmålet för utvecklingen av idrottsplatsnätverket är att öka den fysiska aktiviteten genom att skapa en allt mer omfattande och mångsidigare idrottsplatsnätverk. Nätverket byggs, uppdateras och underhålls genom samarbete mellan olika aktörer. En väsentlig del av den övergripande utvecklingen av idrottsplatsnätverket är dessutom prissättningen av användningen av idrottslokaler och bidragssystemet för idrott. Målet är att skapa en bidragsmodell som stöder användningen och utvecklingen av idrottsplatsnätverket och en modell för prissättningen av idrottslokaler genom vilken staden uppmuntrar barn och unga att regelbundet röra på sig, stävjar ökningen av hobbykostnader och stöder motions- och idrottsföreningar i främjandet av fysisk aktivitet, motion och idrott.

Det föreslagna bidragssystemets tyngdpunkter är ”servicesedeln”, dvs. hobbykortet, som ges till 7–19 år gamla Åbobor och bidragen till motions- och idrottsföreningar i Åbo för användning av idrottslokaler som ägs av privata aktörer och föreningar. Tanken är att staden investerar i Åbobornas välfärd genom en ekonomisk satsning på motionering i motions- och idrottsföreningar och genom att stöda Åbobaserade klubbar och föreningar med hjälp av penningbidrag för idrottsplatskostnaderna.

Reformeringen har fått sin inspiration av den s.k. Islandsmodellen. Grunden för arbetet utgörs av främjande av jämlikhet med tanke på såväl utövarna av olika idrottsgrenar, kön som bostadsområden. Utvecklingen bistås dessutom av resultaten från en hobbyenkät hösten 2021 (ca = 5.930), enligt vilka cirka 25–30 % av föräldrarna till 7–15 år gamla barn och cirka 20 % av 16–19 år gamla enkätsvarare önskar sig ett understöd på 150–300 euro för utövandet av hobbyverksamhet.

Fullmäktiges beslut 11.4.2022 § 67 inbegriper sex principiella riktlinjer för utvecklande av idrottsplatsnätverket, varav den femte riktlinjen handlar om att reformera idrottsbidragssystemet. Stadsstyrelsen beslutade 30.5.2022 § 246 om åtgärderna för en reform av bidragsmodellen och prissättningen av idrottsplatser som väsentligt anknyter till utvecklingen av idrottsplatsnätverket och som ska vidtas under de närmaste åren. Enligt beslutet fattas beslut om de nya riktlinjerna för idrottsbidrag och prissättningen av idrottsplatser hösten 2022. I enlighet med ovan nämnda beslut föreslås att stadsstyrelsen begär ett utlåtande av idrottsnämnden om nedan föreslagna riktlinjer för reformen av bidragssystemet och prissättningen av idrottslokaler. Efter att idrottsnämnden avgett sitt utlåtande föreläggs ärendet stadsstyrelsen och fullmäktige i december 2022. Innan ett slutligt beslut fattas bedöms konsekvenserna för barn.

Prissättning av kommunala idrottslokaler

Idrottsnämnden har fattat ett beslut om en uppdatering av priserna för idrottslokaler och om principerna för prissättningen 25.10.2022 § 98. För tillfället är användningen av kommunala idrottslokaler huvudsakligen gratis för under 20-åringars regelbundna idrottsverksamhet. Ett undantag i principen utgörs av simhallar där under 20-åringar betalar för kurser och för att delta i tävlingar, Kuppis bollhall där under 20-åringars matcher och evenemang är avgiftsbelagda och ishallar där under 20-åringar betalar för isturer om somrarna.

Det kommunala idrottsplatsnätverket har dock inte idrottslokaler för alla idrottsgrenar (tilläggsmaterial 1, på finska), vilket orsakar ojämlikhet mellan dem som utövar idrottsgrenarna. Eftersom staden inte har en ekonomisk möjlighet att bygga egna idrottsförhållanden för alla nuvarande och kommande idrottsgrenar, strävar staden efter att främja jämlikheten genom prissättning.

Målet är att uppdatera prissättningen av kommunala idrottslokaler så att graderade lokalhyror införs för 7–19-åringars idrottsturer. Den röda tråden i den föreslagna prissättningsmodellen är att lokalhyran för högklassiga och fullskaliga idrottsförhållanden är cirka 30 % av marknadshyran för motsvarande idrottslokal. Hyrorna för idrottslokaler som är sämre vad gäller utrustning, storlek eller läge sänks graderat så att en del av dessa idrottslokaler även i fortsättningen erbjuds gratis till 7–19-åringar. Prissättningen som graderats med 30 % utgår från att lokalhyrorna fortsättningsvis är rimliga och inte oskäligt höjer hobbykostnaderna.

Lokalhyrorna för över 20-åringars idrottsverksamhet hålls på samma nivå som i nuläget. Alternativt synkroniseras de med lokalhyrorna för 7–19-åringars idrottsturer beroende på idrottsplats. Lokalhyrorna för annan verksamhet än idrottsverksamhet följer den gällande prislistan. Genom fullmäktiges beslut 11.4.2022 § 67 är turerna för under 7 år gamla barn avgiftsfria också enligt den nya modellen. Idrottslokaler som kan användas gratis prissätts på basis av inträdes- eller periodavgift. Nivån på inträdes- eller periodavgiften överensstämmer med principen för en 30 %-prissättning.

I tilläggsmaterial 1 (på finska) bedöms hur reformen av prissättningen av idrottslokaler och bidragssystemet skulle påverka de kalkylmässiga hobbykostnaderna per idrottsgren. Den nya prissättningen skulle medföra uppskattningsvis cirka 1,5 miljoner euro ytterligare intäkter till staden jämfört med nuläget enligt statistiken för 2021. Det bör dock noteras att beloppet av faktiska extra intäkter påverkas av antalet faktiska turer på olika idrottsplatser. I och med att prissättningen av idrottsplatser kan också antalet reserverade turer förändras jämfört med tidigare år.

Idrottsbidragssystemet

Idrottsnämnden beslutar årligen om principerna för bidrag 28.9.2021 § 76 och om bidragsanslaget 18.1.2022 § 5. Syftet med bidragen är att stöda verksamheten som Åbobaserade motions- och idrottsklubbar och motionsföreningar ordnar, användningskostnaderna för idrottsplatser, ordnandet av evenemang, byggandet av idrottsplatser och utbildning. Dessutom stöder staden framgångsrika unga idrottare med stipendier.

Det nuvarande bidragssystemet fokuserar på att stöda Åbobaserade klubbar och föreningar. I och med reformen skulle ekonomiskt stöd riktas förutom till klubbar och föreningar också direkt till barn och unga som bor i Åbo. Med andra ord skulle staden ge invånarna årligen pengar för hobbyverksamhet. Målet är att skapa jämlikare möjligheter för barn och unga att delta i ledd motionsverksamhet, minska ökningen av hobbykostnader för enskilda deltagare, uppmuntra till regelbunden fysisk aktivitet och förebygga drop out bland unga, dvs. att unga lämnar föreningsverksamheten. Dessutom uppmuntrar den ekonomiska resursen som hobbyutövaren medför motions- och idrottsföreningar att utveckla sin verksamhet så att föreningen får fler deltagare och att deltagarna fortsätter i föreningen också i dom äldre åldersklasserna.

Reformen som nu föreslås strävar efter att skapa allt jämlikare möjligheter för alla att börja motionera och att fortsätta motionera under ledning och regelbundet genom ungdomsåren. Med tanke på genomförandet av målet är bidragsformerna som uppdateras följande: Bidrag för ersättning av hyror för träningslokaler, Verksamhetsbidrag för idrotts- och motionsföreningar samt Verksamhetsbidrag för övrig föreningsverksamhet. I övrigt förblir bidragsformerna och deras huvudsakliga principer oförändrade. Som ny bidragsform föreslås dessutom ett hobbykort för 7–19-åringar som bor i Åbo.

Hobbykortet – ett ekonomiskt stöd för barn och unga i Åbo

Hobbykortet är ett nytt redskap för att minska den fysiska inaktiviteten bland barn och unga samt främja kontinuiteten i hobbyverksamheten. Utöver de nuvarande avgiftsfria hobbyklubbarna skulle staden årligen erbjuda alla 7–19-åriga i Åbo ett ekonomiskt stöd som kan användas för motionering i klubbar eller föreningar som är verksamma i Åbo. Tanken är att Åbo stad beviljar 7–11-åringar som bor i Åbo årligen 200 euro och 12–19-åringar 300 euro som ska användas till ledd verksamhet i Åbobaserade motions- och idrottsföreningar. Beloppet på hobbykortet överförs från en instans till en annan via ett digitalt system enligt samma princip som för servicesedeln.

Anslagen för hobbykortet reserveras årligen i samband med budgeten. Det slutliga anslaget för hobbykortet fastställs under årets lopp: ju fler barn och unga använder hobbykortet, dvs. deltar i klubb- eller föreningsverksamhet, desto mer anslag behövs. Om alla 7–19-åriga Åbobor som för tillfället deltar i klubb- och idrottsföreningsverksamhet använder hobbykortet, behövs cirka 2,87 miljoner euro för anslag varje år. I tilläggsmaterial 1 (på finska) uppskattas hur ändringarna i antalet hobbykortsanvändare påverkar anslagsbehovet.

Utöver hobbykortet riktas ett separat ekonomiskt stöd till mindre bemedlade barn och unga, kring vilket detaljerna fastställs under 2023, ssn 30.5.2022 § 246.

Verksamhetsbidrag för idrotts- och motionsföreningar samt för övrig föreningsverksamhet

Med verksamhetsbidragen har staden stött hobby-, tränings- och tävlingsverksamheten hos motions- och idrottsklubbar samt föreningar som ordnar motionsverksamhet. Som en del av reformen av bidragssystemet föreslås att bidraget för verksamhet som ordnas för under 20-åringar upphör efter en s.k. övergångsperiod. I fortsättningen riktas bidragsanslagen via hobbykortet till Åbobaserade motions- och idrottsklubbar och motionsföreningar. Tanken är att verksamhetsbidrag i fortsättningen endast beviljas för verksamhet som ordnas för över 20 år gamla.

Enligt planerna slopas verksamhetsbidraget för under 20-åringar två år efter att hobbykortet tagits i bruk. Förändringen medför besparingar i de årliga bidragsanslagen på cirka 400.000 euro. Under de två övergångsåren är hobbykortets belopp cirka 30–40 euro mindre per person för att anslagen ska räcka till verksamhetsbidraget. Övergångsperioden har diskuterats med Åbo föreningsparlament. Syftet med övergångsperioden är att säkerställa en lyckad systemförändring.

Bidrag för ersättning av hyror för träningslokaler – ekonomiskt stöd för Åbobaserade motions- och idrottsföreningar

Åbo stad stöder motions- och idrottsföreningar med subventionerade priser för idrottslokaler. För under 20-åringar är idrottsturerna i stadens lokaler i huvudsak avgiftsfria och för över 20-åringars turer beviljar staden ekonomiskt stöd. Då kalkylerna över användningspriserna per timme relateras till antalet turer uppgår de teoretiska lokalsubventionerna till cirka 5miljoner euro per år för under 20-åringars idrottsverksamhet och till 1,4 miljoner euro per år för över 20-åringars idrottsverksamhet (år 2019). Staden har emellertid inte möjlighet att inom sitt kommunala idrottsplatsnätverk erbjuda alla användare de träningsförhållanden som behövs. Därför utnyttjar motions- och idrottsklubbar och föreningar träningslokaler som ägs av privata aktörer eller föreningar.

Med bidraget för ersättning av träningslokalhyror stöds Åboföreningars kostnader för privat- och föreningsägda idrottslokaler som används för under 20-åringars verksamhet samt bassängkostnaderna för anpassad motion utan åldersgränser. Med bidraget strävar staden efter att stöda träningslokalkostnaderna så att avgifterna för idrottslokaler inte höjer priset för motionering i idrottsgrenar gällande vilka utbudet av kommunala idrottslokaler saknas eller är mycket bristfälligt.

För att främja jämlikhet beslutade idrottsnämnden 19.4.2022 § 34 att sammanslå bidragskategorierna från och med 2023 och att stöda användningen av idrottsplatser utanför Åbo från och med 2022, 27.9.2022 § 82. År 2023 stöds klubbars och föreningars tränings- och bassängkostnader med cirka 50 procent av de faktiska kostnaderna och beroende på anslag som finns tillgängliga.

För att användningen av kommunala och privata idrottslokaler ska vara jämlikare för användarna har staden på basis av bakgrundskalkyler uppskattat att bidragsandelen av stödet för träningslokalhyror ska höjas till 70 procent. Efter bidraget är den slutliga utgiften för klubbar och föreningar cirka 30 % av kostnaderna för idrottslokalen, vilket är jämlikt i förhållande till den föreslagna prissättningsmodellen för kommunala idrottslokaler. Ur användarnas synvinkel är kostnaderna för kommunala, privata och föreningars idrottslokaler således cirka 30 % av kostnaderna för högklassiga och fullskaliga idrottsförhållanden på marknaden. 30/70-modellen dämpar också ökningen av hobbykostnader. Med ett bidrag på 70 % är det sannolikt att utvecklingen av idrottsplatsnätverket blir möjligt via privatfinansierade idrottsplatsprojekt, något som gör Åbo idrottsplatsnätverk i sin helhet mångsidigare.

Det bör också noteras att en lägre bidragsprocent innebär en högre självkostnadsandel för användarna för användningen av privata och föreningsägda idrottslokaler: t.ex. med ett bidrag på 60 % betalar användaren själv 40 % av kostnaderna. I jämlikhetens namn bör också prissättningsmodellen för kommunala idrottslokaler därmed vara cirka 40 % av marknadspriset. Med tanke på helheten höjer detta sannolikt hobbykostnaderna, eftersom avgifterna för användningen av idrottslokaler skulle vara högre.

Jämfört med anslaget för ersättningsbidrag för träningslokalhyror på 643.000 euro år 2022 och med beaktande av tilläggsanslaget på 400.000 euro som beviljades 30.5.2022 § 246 skulle det målsatta bidraget på 70 % kräva ett ytterligare anslag på cirka 417.000 euro på basis av uppgifterna i ansökningarna 2021. I tilläggsmaterial 1 (på finska) uppskattas hur ändringen av bidragsprocenten påverkar anslagsbehovet. I kalkylerna beaktas att bidrag beviljas för användningen av idrottsplatser utanför Åbo.

Reform av bidragssystemet – en investering i barns och ungdomars välfärd

För att aktivera fler barn och unga att röra på sig måste beloppet på hobbykortet vara tillräckligt stort. Staden ska förbinda sig till helheten på ett långsiktigt sätt. För att barn och unga regelbundet ska utöva någon hobbyverksamhet behövs tilläggsanslag då allt fler barn och unga börjar använda hobbykortet. Det är inte ändamålsenligt att minska det individuella beloppet på hobbykortet så att effekten av det ekonomiska stödet inte försvinner.

Det är också sannolikt att ersättningen av träningslokalhyror med ett cirka 70 % bidrag uppmuntrar nya instanser att genomföra idrottsplatsprojekt, vilket bidrar till att kostnaderna som berättigar till bidrag ökar. Då kostnaderna ökar börjar bidragsprocenten att minska, om anslaget hålls på samma nivå. Detta innebär att bidragsanslaget måste höjas så att staden kan fortsätta att stöda de allt högre kostnaderna med cirka 70 %.

För att bidragshelheten kan genomföras behövs fler anslag än i nuläget. Dessa ska följas upp regelbundet och vid behöv höjas i tilläggsbudgeten. Förutom tilläggsanslagen som föreslås balanseras ekonomin av inkomsterna som reformen av prissättningen av stadens idrottslokaler medför samt bortfallet av underhålls- och hyreskostnader för idrottslokaler samt investeringsutgifterna för ny- och ombyggnad ur stadens balansräkning under de kommande åren, tilläggsmaterial 1 (på finska).

I genomsnitt bor cirka 25 % av deltagarna i Åbobaserade klubbar och föreningar (cirka 92) bor i grannkommunerna. I föreningar som är specificerade på en viss gren kan antalet deltagare från andra kommuner vara högre, cirka 30–50 %. På motsvarande sätt deltar också barn och unga som är bosatta i Åbo i motions- och idrottsföreningar i andra kommuner. Att göra hobbykortet regionalt, dvs. en stödform över kommungränserna, är ett särskilt viktigt mål i framtiden. Satsningar på barns och ungas välfärd ska prioriteras genom att uppmuntra till en aktiv livsstil och genom att öka de ekonomiska resurserna. Hobbyutövarens eller hobbyerbjudarens hemort ska inte vara en avgörande faktor.

Ur idrottsplatsnätverkets synvinkel beaktar den föreslagna reformen användarna och utvecklingen av nätverket som en helhet, där den offentliga, privata och tredje sektorn samspelar för att ta fram möjligheter för befintliga och nya idrottsgrenar och motionsutövare. I stället för att satsa på befintliga idrottsgrenar och ombyggnad eller nybyggnad av deras idrottslokaler ska staden sträva efter att betjäna en allt större grupp motionsutövare och idrottsgrenar genom att erbjuda mångsidiga och högklassiga motionsförhållanden jämlikare än tidigare såväl med tanke på motionsutövarna, idrottsgrenarna, kön och bostadsområden. Genom investeringar i ombyggnad av befintliga idrottsplatser som kräver lösningar eller nybyggnad skapar staden lika mycket utrymme för samma idrottsgrenar med nya väggar och högre underhållskostnader. Genom att ändra bidragsstrukturerna och praxis för utvecklingen av idrottsplatsnätverket är Åbo stad föregångare i skapandet av fler nya möjligheter att stöda Åboborna: dem som motionerar, idrottare, dem som ordnar motion och dem som genomför motion och idrott.

Beslut som ska fattas

Stadsstyrelsen beslutar om riktlinjerna för reformen av idrottsbidragssystemet och prissättningsmodellen för idrottslokaler. Idrottsnämnden beslutar om principerna för bidrag som beviljas för idrott samt om detaljerna kring prissättningen av idrottslokaler och hobbykortet i enlighet med riktlinjerna nedan och så att tidigare beslut, sfm 11.4.2022 § 67 och ssn 30.5.2022 § 246, främjas. Beslut om detaljer och principer fattas våren 2023.

1) Åbo stad tar i bruk ett hobbykort som är riktat till 7–19-åriga Åbobor och förbinder sig att stöda motionskostnaderna för barn och unga som bor i Åbo.

Användningen av hobbykortet inleds i januari 2025 (mål).
Under den s.k. övergångsperioden 2025–2026 är värdet på hobbykortet för 7–11-åringar 160–170 € / år /person.
Från och med 2027 är värdet på hobbykortet för 7–11-åringar 200 € / år / person.
Under den s.k. övergångsperioden 2025–2026 är värdet på hobbykortet för 12–19-åringar 260–270 € / år /person.
Från och med 2027 är värdet på hobbykortet för 12–19-åringar 300 € / år / person.
Planeringen av det digitala systemet, anbudsförfarandet och upphandlingen genomförs före 2025, ssn 30.5.2022 § 246.
Tillsammans med grannkommunerna utreds om hobbykortet kan omvandlas till en regional tjänst.

2) Verksamhetsbidraget för idrotts- och motionsföreningar som riktas till verksamhet som ordnas för under 20-åringar samt verksamhetsbidraget för övrig föreningsverksamhet upphör två år efter att hobbykortet tagits i bruk. Bidragsanslagen riktas med hjälp av hobbykortet till motions- och idrottsklubbar och motionsföreningar i Åbo. Verksamhetsbidragen för över 20-åringar fortsätter.

3) Målet för stödet för träningslokalhyror är cirka 70 % av de faktiska kostnaderna.

Bidraget införs 2025.
Den årliga stödprocenten fastställs genom förhållandet mellan anslagsbidraget och ansökarnas faktiska kostnader.
I de idrottsplatsspecifika lokalhyrorna beaktas den rådande marknadsnivån. Ett s.k. takpris fastställs för lokalhyran för vilket det är möjligt att få bidrag.

4) Lokalhyrorna för kommunala idrottslokaler fastställs enligt fyra betalgrupper: under 7-åringar, 7–19-åringar, över 20-åringar och annat än idrottsverksamhet.

Den nya prissättningen för idrottslokaler tas i bruk från och med 1.1.2025.
Turerna för under 7 år gamla barn är avgiftsfria, sfm 11.4.2022 § 67.
Lokalhyrorna för högklassiga, fullskalade idrottsgrenförhållanden för 7–19-åringar fastställs enligt idrottsplatstyp. Lokalhyran per timme är cirka 30 % av marknadspriset för en fullstor, högklassig idrottsplatstyp. Lokalhyrorna för idrottsturer i mindre och mer avlägset belägna lokaler med lägre utrustningsnivå är förmånligare eller helt avgiftsfria beroende på idrottslokal.
Lokalhyrorna för idrottsturer för över 20-åringar hålls på samma nivå eller synkroniseras i förhållande till 7–19-åringars lokalhyror beroende på idrottslokal.
Hyrorna för lokaler som används för annat än idrottsverksamhet följer nuvarande prislista.
Gällande idrottsplatser för vilka turbaserade lokalhyror inte lämpar sig införs period- eller inträdesavgifter. Avgifterna bestäms per idrottsplats enligt två betalgrupper: 7–19-åringar och över 20-åringar. Verksamheten för under 7-åringar är avgiftsfri också i fortsättningen.

5) Det beräknade behovet av tilläggsanslag för reformen av bidragssystemet och prissättningen av idrottslokaler uppgår till cirka 1.558.500 euro. Detta omfattar kalkylerna av anslag som budgeterats för hobbykortet (cirka 2.470.000 €) och stöd för träningslokalhyror (cirka 417.000 €), separat hobbystöd för mindre bemedlade barn (cirka 171.500 €) samt extra intäkter från kommunala idrottslokaler (cirka 1.500.000 €).

Från och med 2027 riktas de nuvarande anslagen för verksamhetsbidraget för under 20-åringar (cirka 400.000 €) till budgeteringen av hobbykortet, vilket innebär att hobbykortets värde stiger såsom planerat då den totala budgeten är cirka 2.870.000 euro.

Till helheten bidrar bl.a. antalet hobbykort som används, antalet och användningskostnaderna för träningslokaler som ska stödas, antalet idrottsplatser i stadens balansräkning, antalet kommunala idrottslokaler och deras användningsvolym samt det nationella ekonomiska läget. Därmed ska anslagen som behövs för de olika delområden i reformen beaktas i budgeten närmare åren då reformen införs. Som riktgivande belopp när beslut om anslag fattas är värdena på hobbykorten (beslutspunkt 1: 160–300 € / person / år) och ett stöd på 70 % för användningen av träningslokaler (beslutspunkt 3).

Kanslichef Tuomas Heikkinen 23.11.2022:

I enlighet med stadsstyrelsens beslut 7.11.2022 § 464 begärdes ett utlåtande av idrottsnämnden om ärendehelheten. Idrottsnämndens utlåtande 15.11.2022 § 106 finns i tilläggsmaterial 2 (på finska). Om ärendehelheten har dessutom utarbetats en bedömning av konsekvenserna för barn. Bedömningen medföljer som tilläggsmaterial 3 (på finska).

Riktlinjerna för reformen av bidragssystemet och prissättningen av idrottslokaler behöver inte ändras på grund av idrottsnämndens utlåtande och bedömningen av konsekvenserna för barn.

Åbo stad	§	Sammanträdets datum	Ärende nr	1
Stadsstyrelsen	493	28.11.2022	8
Stadsfullmäktige	249	12.12.2022	5