Direktör för stadsmiljön Christina Hovi och utvecklingschef Maarit Luukkaa 29.9.2022:

Fullmäktige godkände åtgärdsprogrammen för att förebygga utslagning och främja en socialt hållbar stadsutveckling 28.1.2019 § 7, och dessa program genomfördes under fullmäktigeperioden 2018–2021. Förebyggande av utslagning och stadsplanering som hör till insatsområdena inom spetsprojektet Smart and Wise Turku har stött genomförandet av åtgärdsprogrammet. Ledningsgruppen inom organiseringsfunktionen har behandlat och godkänt slutrapporten om åtgärdsprogrammet för att förebygga utslagning. Arbetet med att förebygga utslagningen och främja den balanserade områdesutvecklingen fortsätter även under den pågående fullmäktigeperioden i basverksamheten och bland annat som en del av spetsprojektet för gemenskap, välfärd och en balanserad utveckling av bostadsområden enligt borgmästarprogrammet.

Åtgärderna i åtgärdsprogrammet för att förebygga utslagning har i huvudsak genomförts före utgången av 2021. Åtgärden för att främja de ungas fria samvaro samt åtgärderna för att minska områdesvis segregation dvs. modellen för att förutse den områdesvisa segregationen och områdesprofilen har inte framskridit enligt planerna. Detta beror på att resurserna har riktats till andra ändamål i stadens verksamhet.

Effekterna och effektfullheten av åtgärdsprogrammet har uppföljts med hjälp av kvalitativa mätare och med beaktande av antalet utslagna unga. Dessutom har man under projektets gång tagit fram en modelll för kontinuerlig uppföljning av utslagningen. Antalet utslagna unga har utvecklats positivt under den tid åtgärdsprogrammet har pågått trots effekterna av coronapandemin. Då programmet inleddes uppgick antalet utslagna unga i åldern 15–29 år till uppskattningsvis 2 900. I juni 2022 uppgick antalet till 2.600 personer. Siffran grundar sig på en beräkningsmodell som tagits fram av stiftelsen Me-säätiö och som utnyttjar de färskaste tillgängliga uppgifterna om antalet ungdomar i åldern 15-29 år som är arbetslösa, utanför arbetskraften och pensionerade. På grund av coronapandemin började antalet arbetslösa ungdomar öka kraftigt, men antalet ungdomar som hade svårt att sysselsätta sig minskade.

Flera av åtgärderna för en socialt hållbar stadsutveckling är långsiktiga projekt som främjats under åtgärdsprogrammets gång. De kortsiktiga åtgärderna har framskridit positivt. Den socialt hållbara stadsutvecklingen har främjats till exempel genom att utnyttja partnerskapsmodeller vid utveckling av förorterna, genom att genomföra bostads- och markpolitiska principer samt genom att förbättra servicenivån för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken.

De mer detaljerade rapporterna om åtgärdsprogrammen finns bifogade som tilläggsmaterial. Nedan följer ett sammandrag av förverkligandet av åtgärdsprogrammen enligt målhelheter.

Förebyggande av utslagning 

Verktyg för informationsledning:

Till stöd för informationsledningen genererade åtgärdsprogrammet bl.a. områdesdata från skolhälsoenkäten, undersökningar om riskfaktorer för utslagningen och skyddsåtgärder, utbildningar som gick ut på att göra flera olika yrkespersoner inom stadens serviceområden (ca 400 personer) förtrogna med fenomen som ligger bakom utslagning och områdesvis segregation samt en uppföljningsmodell för förebyggandet av utslagningen. Med hjälp av resursflödesanalys utreddes de resurser som använts för förebyggande av utslagning och områdesvis segregation i Åbo och storområdesvis. I samarbete med projektet Aurora AI som tillsatts av finansministeriet har vi identifierat nya målgrupper genom att gruppera data från skolhälsoenkäten, utveckla ledningen av lägesbilden och genom att bereda en övergripande klientstyrning för ungdomar. Information om coronapandemins effekter på barn, barnfamiljer och unga samlades in och kommunikation om servicehandledningen effektiviserades via flera kanaler.

Hemmet stöder den ungas uppväxt:

Det systemiska arbetsgreppet som stöder ungas och familjers delaktighet har förankrats inom familje- och vuxensocialarbetet. Välfärdsplanen för barn och unga godkändes i stadsfullmäktige 19.10.2020 innehållande bl.a. barnkonsekvensbedömningen. Allaktivitetshusen Syvälahti och Ypsilon fortsatte med att utveckla familjecentralsmodellen som erbjuder sektorsövergripande stöd med låg tröskel. I och med pilotförsöket med områdesutvecklingen har Åbo skapat en hybridmodell för familjecentralsverksamheten som bygger på områdesvisa sektorsövergripande nätverk som skapats i samband med områdesutvecklingen. För att stödja föräldraskapet inom småbarnspedagogiken anställdes en familjearbetare, 8 socionomer och två skolkuratorer. För att stödja föräldrarnas psykiska välbefinnande anställdes också en psykiatrisk sjukskötare vars resurs riktades till rådgivningsverksamheten. Med denna resurs kunde man hjälpa 79 klienter under ca ett halvt års tid. Familjerådgivningen inledde konsultationen av småbarnspedagogiken i augusti 2020 och verksamheten fortsätter.

De vuxna bryr sig om den unga:

Teman som rör utslagning och områdesvis segregation inkluderades i utdelningsprinciperna för de bidrag som beviljas av koncernförvaltningen. I sin verksamhet förband sig den grundläggande utbildningen till kvalitetstemat Välfärd varvid MAPA-utbildare utbildades för att möta elever med utmanande beteende.   För att främja ProKoulu-verksamhetsmodellen har man anställt en koordinator och till stöd för förankringen har man tillsatt en styrgrupp. Anvisningarna för ingripande i mobbning och det förebyggande arbetet uppdaterades och arbetet med att utveckla kvaliteten på den gemensamma elevvården inleddes. Sjukhusskolan Kiinamyllyn koulu inledde 08/2020 konsultationen av personalen inom den grundläggande utbildningen och har genomfört nästan 100 konsultationer. Utvecklingsarbetet pågår för tillfället. Bildningsväsendet riktade tilläggsresurser skolspecifikt genom att tillämpa mätaruppsättningen från Utbildningsstyrelsen. Barn och unga erbjöds fritidsverksamhet under semestertider i bostadsområden. Ungdomstjänsterna ändrade de anställdas arbetstider så att barns och ungas önskemål skulle kunna tas i beaktande. I och med reformen utökades ungdomsgårdarnas öppettider även under veckoslut. Personalen på andra stadiet förband sig till att delta i den lösningsfokuserade Nepsy-utbildningen som avser att ge stöd till dem som är i behov av särskilt stöd. Arbetet med att förebygga skolfrånvaro utfördes också genom olika projekt och arbetet fortsätter.

Tjänster och unga möts:

Vamos, Ohjaamo, vuxensocialarbete och familjerådgivningen utvecklar sina tjänster med hjälp av tjänstedesign så att de blir mer invånarorienterade. Vuxensocialarbetet och Ohjaamo förnyades ända från klientprocesserna. För att främja servicehandledningen och kommunikationen har fritidssektorn allokerat resurser för att anställa en person med vars hjälp främjades tjänsternas och funktionernas synlighet för unga i sociala medier. Medvetenheten om servicemöjligheter ökades genom att utarbeta 3 guider om servicehandledning med låg tröskel för personalen inom småbarnspedagogiken, barn, unga och barnfamiljer samt för studerande på andra stadiet. Marknadsföring av innehållet i guiderna samt effektivisering av servicehandledningen främjades via ett aktiverande pilotförsök.

Den unga har möjligheter till en positiv sinnesstämning:

Att tio psykiatriska sjukskötare inledde sitt arbete i högstadieskolor och läroanstalter på andra stadiet minskade antalet remisser till ungdomspolikliniken med 25 procent i det inledande skedet. För att stödja barns och ungas psykiska hälsa förstärktes kompetensen hos den egna personalen genom utbildningar där 1000 personer deltog. I fråga om förebyggande missbruksarbete inleddes rusmedelsfostran även för elever i årskurs 7 hösten 2021.

Den unga har möjlighet att ha en hobby:

Användarkretsen för Kimmoke-armbandet utvidgades till att omfatta de arbetslösas familjemedlemmar. De ungas funktionsförmåga stöddes genom att utvidga verksamhetsmodellen Skolan i rörelse till andra stadiet. Skolan i rörelse fortsatte inom den grundläggande utbildningen genom kontaktpersonernas stöd. Inom ramen för pilotförsöket med Finlandsmodell för hobbyverksamheten våren 2021 (”Mot Åbomodellen för hobbyverksamheten”) startades en uppsökande hobbyverksamhet i sju olika skolor samt i Barnkulturcentret  Äventyrsparken. Pilotförsöket förlängdes hösten 2021. För att främja hobbyverksamheten anställdes en hobbykoordinator. Med funktionerna har fritidsmöjligheterna för barn och unga som löper risk att bli utslagna förstärkts och tjänster för dem som annars blir utan hobby har utökats. Projektet Terveempää elämää som utvecklar handledningen kring levnadsvanor inleddes i början av 2020.

Den unga har en utbildning som öppnar dörrar till arbetslivet:

Vi fortsatte att förverkliga visionen om ungdomsgarantin genom att förstärka företagssamarbetet och utveckla läroavtalsutbildningen. Kompetenscentret effektiviserar hänvisningen av personer med invandrarbakgrund till utbildningen och arbetet. Genomförandet av ungdomsgarantin stöddes genom flera projekt. Som resultat fick vi flera verktyg samt styrnings- och stödmodeller för andra stadiet. Den nya guiden för arbetssökning (Työelämän pelikäsi) vägleder studerandena på anda stadiet och används som undervisningsmaterial inom studiehandledningen i årskurserna 7-9. Ungdomstjänsterna beaktades som en del av sysselsättningsförsöket som inleddes 2021.

Socialt hållbar stadsutveckling

Åtgärder för områdesutvecklingen:

Allaktivitetshuset i Runosbacken övergick i genomförandefasen 2021 och gruppen ”Runosmäki yhdessä” ingår som partner i projektet. Till det nya allaktivitetshuset i Runosbacken koncentreras områdets funktioner (såsom daghem och ungdomslokaler) och utvecklingen av fastigheterna som frigörs i och med byggandet av allaktivietshuset fungerar som en startmotor för den omfattande områdesutvecklingshelheten som är koncentrerad till Piparestigen med närliggande områden.

Förutom Runosbacken har allaktivitetshus- och områdesutvecklingsprojekten framskridit i Slottsstaden och Pansio-Perno. År 2021 godkändes behovsutredningen för ett allaktivitetshus i Slottsstaden. Målen för detaljplaneändringen som ett allaktivetshus i Pansio-Perno förutsätter godkändes 2021. Den ursprungliga idén om en partnerskapsmodell för områdesutvecklingen i Pansio-Perno förverkligades inte, men utvecklandet av visionen för det maritima Åbo har lyfts fram i borgmästarprogrammet. Utifrån visionen har man för avsikt att uppdatera generalpalnen särskilt för Västra Åbo.

Förutom partnerskapsmodeller har man försökt främja kompletteringsbyggandet genom principerna för bostads- och markpolitiken som godkändes i stadsfullmäktige i juni 2020 och genomförandet av principerna godkändes i stadsstyrelsen i september 2020. Planläggningen som siktar på kompletteringsbyggande och/eller mångsidigare boendealternativ har kunnat främjas till exempel i Laustis, Pansio-Perno och Björkas.

I Hepokulta förnyas bostadsområdet genom reparationsbyggande och kompletteringsbyggande. I området pågår ett exceptionellt reparationsprojekt där nästan alla bostadsaktiebolagen deltar. Bostadsaktiebolagen har lämnat in ett gemensamt planläggningsinitiativ till staden.

Åbo stad deltar i det nationella förortsprogrammet 2020-2022. Målet med programmet är en övergripande och långsiktig positiv utveckling av bostadsområdena. ARA har beviljat de åtgärder som inkluderats i programmet ett understöd som uppgår till 35 procent av kostnaderna. Dessa åtgärder har koncentrerats till tre målförorter, dvs. till Laustis, Runosbacken och Pansio-Perno.

Invånarnas delaktighet i utvecklingen av bostadsområdena och den gemensamma staden:

Den första invånarbudgeten genomfördes under 2020 och 2021 och temat för den var främjandet av välfärden. Det visades stort intresse för invånarbudgeten. De utsedda projekten skulle genomföras under 2021. Största delen av projekten genomfördes enligt tidtabellen, men sex av projekten pågår fortfarande. År2021 fattade man beslut om att etablera deltagande budgetering och Åbos andra invånarbudgetprocess inleddes med temat barns och ungas välfärd. Anslaget för utarbetandet av invånarbudgeten har höjts från en miljon euro till tre miljoner euro i den andra budgeten.

Vi strävar också efter att invånarna i allt högre grad ska få sin röst hörd genom att utnyttja det gemensamma utvecklingsarbetet i områdesplaneringen. År 2021 inleddes arbetet med att skapa en förortsvision för Åbo. Visionen blir färdig före utgången av 2022 och ingår i   Spetsprojektet för gemenskap, välfärd och en balanserad utveckling av bostadsområden som godkändes i början av 2022. Målet med förortsvisionen är att skapa en gemensam idé och målbild om Åboförorternas framtid och utvecklandet av dessa. Visionen skapas i samarbete med stadsorganisationen, invånarna i Åbo och olika aktörer som är verksamma i staden med hjälp av olika evenemang, verkstäder samt enkäter och juryarbete.

Områdenas särsdrag som utgångspunkt för planering och inriktning av åtgärderna:

Områdenas särdrag beaktas med hjälp av modellen för positiv särbehandling inom småbarnspedagogiken. Staden har bland annat riktat tilläggsresurser till barnträdgårdslärare och förankrat familjearbetare till småbarnspedagogiken i bostadsområden. Att förebygga segregation och utslagning är en av grunderna vid beviljandet av bidrag inom koncernförvaltningen. Vi har som mål att öka förståelse för områdenas särskilda behov genom uppföljning av en heltäckande områdesvis databas och indikatorer och genom att höra invånarna och göra dem delaktiga i områdesplaneringen.

Tjänster som främjar tillgängligheten och mobiliteten:

Staden har förbättrat tjänsterna för kollektivtrafiken bland annat genom biljettreformen och den förbättrade kommunikationen. I samband med godkännandet av budgeten för 2021 beslutade man att skjuta upp stomlinjereformen från 2022 med tre år och enligt beslutet införs stomlinjenätet sommaren 2025. Målet med stomlinjereformen är att öka antalet linjer som kör med täta turer och tvärgående förbindelser, vilket förbättrar framkomligheten framför allt utanför centrumområdet. Planeringen av spårvägen fortsätter och utarbetandet av en allmän plan för linjen Hamnen-Kråkkärret inleddes våren 2021. Spårvägslösningen har en stor strategisk betydelse för staden och bidrar till stadens klimatmål och förbättar förorternas nåbarhet.

Förutsättningarna för gång- och cykeltrafiken förbättras genom att förnya stadscykelsystemet. Det treåriga avtalet med tjänsteproducenten upphörde 2021 och år 2022 inleder en ny tjänsteproducent tjänsten med ett avtal på fyra.  Med hjälp av det nya stadscykelsystemet har man kunnat fördubbla antalet cyklar och cykelstationer med en kostnad i samma storleksklass som i det gamla systemet. Vintercyklingen främjas genom att utvidga cykelledsnätet som omfattas av det effektiviserade vinterunderhållet. Helheten av cykelledsnätet har konkurrensutsatts separat 2021.

Tilläggsmaterial 1Slutrapport om åtgärdsprogrammet för att förebygga utslagning för 2018-2021 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Slutrapport om åtgärdsprogrammet för en socialt hållbar stadsutveckling för 2021 (på finska)

Stadsstyrelsens förslag    

Stadsfullmäktige antecknar rapporterna för kännedom.

BeslutFörslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1Slutrapport om åtgärdsprogrammet för att förebygga utslagning för 2018-2021 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Slutrapport om åtgärdsprogrammet för en socialt hållbar stadsutveckling för 2021 (på finska)

Stadsstyrelsens förslag    

Stadsfullmäktige antecknar rapporterna för kännedom.

BeslutFörslaget godkändes.