Familje- och socialtjänsterna, direktör för serviceområdet Sirpa Kuronen, förebyggande hälsovård; överläkare Hannele Kallio, överskötare Riikka Kytöman 23.5.2022:

I fullm. Sandelins m.fl. motion föreslås att Åbo stad vidtar åtgärder för att avhjälpa resursbristen i rådgivningstjänsterna och för att förbättra rådgivningstjänsterna. Därtill föreslås i motionen att lönesättningen åtgärdas för att trygga att de anställda inte lämnar arbetet i vården.

Den förebyggande hälsovården ansvarar för Åbo stads rådgivningstjänster. På stadens område finns 14 enheter för rådgivningstjänster och alla fungerar enligt principen för kombinerad barn- och mödrarådgivning. Hälsovårdarnas kunder är gravida kvinnor i den egna rådgivningskretsen samt barn under skolåldern och deras familjer. Läkararbetet i hela staden organiseras från läkarenheten för förebyggande hälsovård. Av läkararbetet i barnrådgivningen görs ca 50 % av läkare från den förebyggande hälsovården och ca 50 % som sektorarbete av läkarna på hälsostationerna. I mödrarådgivningen genomförs nästan 90 % av arbetet av läkare från hälsovården. Också en del av läkarna arbetar enligt principen för kombinerat rådgivningsarbete.

Enligt rekommendationen av Institutet för hälsa och välfärd ska en hälsovårdare som gör kombinerat barn- och mödrarådgivningsarbete, tillbringa hälften av sin arbetstid i mödrarådgivningsarbete och då kan hen ha 38 gravida kvinnor som kunder. Ifall hälsovårdaren eller läkaren arbetar på ett område där det finns mycket invandrare eller andra familjer som behöver stöd, ska antalet kunder per läkare vara mindre. I rekommendationen nämns att en vikarie då ska anskaffas för semestern. Utgångspunkten för den kalkylerade dimensioneringen av hälsovårdarna i barnrådgivningen är högst 340 barn/ heltidsanställd hälsovårdare, då det inte finns en vikarie för semestern. Då hälsovårdaren gör kombinerat barn- och mödrarådgivningsarbete eller det finns mycket invandrare eller andra familjer som behöver stöd på området, minskar det antalet barn som hälsovårdaren ska ha på sitt ansvar. I genomsnitt kan en hälsovårdare som gör kombinerat barn- och mödrarådgivningsarbete ha 38 gravida kvinnor och 170 barn som kunder, då en vikare hittas för semestertiden och hälsovårdarens arbetstid är 100 %.

I mars var rådgivningskunderna i genomsnitt 12 975 i Åbo. Av dessa var 1 959 kunder i mödrarådgivningen och 11 016 kunder i barnrådgivningen. I rådgivningen i Åbo finns 64 hälsovårdarvakanser. Av dessa har sju anställda anvisats till den centrerade telefontjänsten, i vilken utöver återuppringningstjänsten för kundsamtal också ordnas chattjänst, besvaras kontaktförfrågningar via Be om hjälp-funktionen samt annulleras insjuknade sjukskötares och läkares mottagningstider med patienter. Med hjälp av telefonservicen som sköts av erfarna proffs kan en del av servicebehovet skötas som telefonrådgivning. Be om hjälp-knappen är en kontaktlänk med låg tröskel för barns, ungas och familjers behov av hjälp. Syftet med funktionen är att förbättra tillgången till rådgivningen och de andra familjestödtjänsterna Be om hjälp-knappen erbjuder stöd med låg tröskel för barnfamiljer | Turku.fi.

Rådgivningens resurser påverkas också av deltidsanställningar, som omfattar lite över 10 % av de anställda vid rådgivningens mottagning. I och med pensioneringarna har bl.a. deltidsanställningar och partiella vårdledigheter ökat då nyanställningar gjorts. Hälsovårdarna som yrkesgrupp är väldigt efterfrågade för tillfället och det är utmanande att rekrytera personal till både deltidsanställningar och normala anställningsförhållanden. Under sommaren 2022 kommer vikariesituationen att vara krångligare än under de föregående åren, därtill finns det brist på vikarier för familjeledigheter. Således har också kundantalet för hälsovårdarna som arbetar på rådgivningsmottagningen ökat.  

Också befolkningsstrukturen påverkar rådgivningens resursbehov. T.ex. behovet av användning av tolk på mottagningen, förutsätter en längre mottagningstid. Enligt anvisningarna av Institutet för hälsa och välfärd tar ett mottagningsbesök som genomförs med stöd av tolk 1,5 gånger mer tid jämfört med ett besök där tolktjänster inte är nödvändiga.

Enligt anvisningarna av Institutet för hälsa och välfärd ska det finnas en öronmärkt resurs på 20 % av arbetstiden för kunder som behöver särskilt stöd. Behovet av särskilt stöd ska redas ut om det finns faktorer i familjen eller miljön, som kan äventyra den gravidas, fostrets eller barnets hälsa, växande och utveckling. I praktiken reds behovet av tilläggsstöd ut vid varje besök. Utmaningar som kräver extra uppföljning är graviditetsdiabetes, flerbarnsbörd, tidigare problem under graviditeter, våld i närrelationer och familjer, drogproblem i familjen, tidiga problem i kommunikationen, osv. Ifall rådgivningen inte har möjligheter att erbjuda tillräckligt stöd och hjälpa familjen, kan situationen försämras och då kan behövas betydligt dyrare korrigerande tjänster för familjen. Lite under 10 % av besöken till rådgivningen var besök i anknytning till särskilt stöd. Andelen har aningen stigit från förra årets nivå men har inte ännu återställts till nivån innan coronapandemin.

Situationen med anställda i Åbo stads rådgivningstjänster har redan under en längre tid varit utmanande. Coronasituationen försvårade också tillfälligt rådgivningsverksamheten trots att rådgivningens personal inte flyttades till rådgivningen. Under den senaste tiden har omsättningen i rådgivningen varit stor, under våren 2022 har flera anställda på enheten sagt upp sig. Personalomsättningen har varit stor under de senaste åren på grund av att många anställda har pensionerats. Av den nuvarande personalen har ca hälften av de anställda under fem års erfarenhet av rådgivningsarbete. Vid sidan av personalomsättningen bland de anställda har också den omsättning förekommit i ledningen för den förebyggande hälsovården, vilket har försvårat det långsiktiga utvecklingsarbetet.

Man har strävat efter att förbättra personalsituationen i rådgivningen genom att öka vakanserna: från 2018 har grundats 11 nya vakanser för hälsovårdare i rådgivningen och ultraljudsenheten, därtill har det varit nödvändigt att använda tillfälliga vakanser vid behov. Rekryteringen är fortgående och aktiv. Utifrån antalet vakanser är resursen i Åbos rådgivningsbyråer tillräckliga, men deltidsanställningar, fasta anställningar och rekryteringen av vikarier försvagar resursen.

Rådgivningsverksamheten är i fortsättningen en del av välfärdsområdets familjecentral. Detta ger goda förutsättningar för utvecklingen av rådgivningsverksamheten: rådgivningsbyrån är i fortsättningen en allt starkare del av en mångprofessionell helhet, som kan antas öka arbetets dragningskraft. I fortsättningen kommer mer omfattande elektroniska tjänster att användas, med dessa kan man stöda mottagningsarbetet eller hjälpa familjerna att själva hitta hjälp för sina situationer.

Lösningarna gällande lönesättningen i vårdbranschen behandlas ännu av arbetsmarknadsorganisationerna och separata, kommunvisa lösningar är inte nödvändiga i den här situationen. Lönefrågorna kommer att behandlas då välfärdsområdena inleder sin verksamhet 2023.

Tilläggsmaterial 1Fullm. Elina Sandelins m.fl. motion

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

BeslutFörslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1Fullm. Elina Sandelins m.fl. motion (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Framlagt ändringsförslag och dess behandling

Sandelin lämnade understödd av Kaarniharju följande ändringsförslag:

”Stadsfullmäktige antecknar motionssvaret för kännedom och ger det behöriga organet i uppdrag att förbereda åtgärder för att avhjälpa krisen inom rådgivningstjänsterna. De anställdas välbefinnande och arbetsförhållanden på mödra- och barnrådgivningen ska förbättras och engagemanget i arbetet ska stärkas. Åtgärderna förbereds i samarbete med de anställda.

Den ökade arbetsbelastningen och de ökade arbetskraven hos hälsovårdare beaktas genom att höja lönerna och öka antalet kompetenta anställda. De tilläggsresurser som åtgärderna kräver ska vid behov allokeras genom en tilläggsbudget utan dröjsmål.

Motiveringar:

Åbo stad har skyldighet att ordna rådgivningstjänsterna enligt lag och förordningar. Avhjälpandet av krisen inom rådgivningstjänsterna kan inte vänta tills organiseringsansvaret för tjänsterna har överförts till välfärdsområdet. Barnens rätt till årliga hälsokontroller genomförs inte. Det råder betydande brister även i genomförandet av omfattande periodiska hälsokontroller. Till följd av de bristande resurserna inom rådgivningstjänsterna har en del av barnen och familjerna också blivit utan tilläggsundersökningar, vård eller särskilt stöd som barnens och familjernas utveckling och välbefinnande förutsätter.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Sandelins ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 51 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 13 fullmäktigeledamöter understödde Sandelins ändringsförslag, 3 fullmäktigeledamöter röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Bilaga 1 Omröstningsförteckning