Jussi Paavola, direktör för serviceområdet för gymnasieutbildning och allmänbildande vuxenutbildning 7.4.2022:

Fullmäktigeledamot Laura Rantanen m.fl. har lämnat en motion till fullmäktige 14.2.2022 § 36 om grundande av en skejtningslinje i ett gymnasium eller ett yrkesinstitut och om snabb förbättring av förhållandena för skejtboardåkning i Åbo.

I motionen läggs fram att en separat skejtningslinje skulle grundas för skejtare i gymnasieutbildningen i Åbo eller i en yrkeshögskola. Tanken är att man på skejtningslinjen enligt Tammerforsmodellen utöver skejtträningen året runt, skulle studera kommunikation, stadskultur och internationalism. Precis som i Tammerfors skulle de studerande avlägga minst 16 studiepoäng enligt läroplanen för skejtningslinjen under gymnasiet. Till studierna skulle höra kurser i fotografering och videoinspelning, media- och evenemangsproduktion samt planering och genomförande av miljöer för skejtboardåkning. En ung som idkar skejtboardåkning med siktet på en karriär som proffs skulle kunna söka till idrottslinjen under studierna, om hen så skulle önska. Praktiken skulle ordnas i samarbete med lokala skejtboardåkningsföreningar och skejtboardåkningsproffs skulle fungera som lärare på linjen.

I gymnasieutbildningen i Åbo finns sex dagsgymnasier (fem finskspråkiga och ett svenskspråkigt), av vilka fem har en nationell specialuppgift enligt 6 § i gymnasielagen. Åbo stads gymnasier har tillstånd att ordna utbildning för följande särskilda utbildningsuppgifter:

• musikbetonad undervisning i gymnasiet Puolalanmäen lukio,
• idrottsbetonad undervisning i gymnasiet Kerttulin lukio,
• uttrycksbetonad (konstkommunikation) undervisning i gymnasiet Turun klassillinen lukio,
• naturvetenskapsbetonad undervisning i gymnasiet Turun Suomalaisen Yhteiskoulun lukio och
• naturvetenskapsbetonad undervisning (ICT-betonad undervisning) i gymnasiet Kerttulin lukio.

Dessutom har gymnasiet TSYK en lokal utbildningsuppgift dvs. den maritima linjen.

Om förutsättningarna för beviljande av lov att ordna nationella, särskilda utbildningsuppgifter bestäms i 9 § i förordningen om gymnasieutbildning. Sådana är t.ex.

1) det riksomfattande utbildningsbehovet med tanke på att främja särskild kompetens och att stärka den nationella kompetensreserven;

2) det riksomfattande och regionala ansökandet till utbildning, studerandenas behov att kombinera gymnasieutbildning med en stark specialisering eller ett specialintresse och behov att skapa individuella studievägar,

3) undervisningsutbudet enligt den särskilda utbildningsuppgiften, sökandens samarbetsnätverk och verksamhetens genomslag,

4) personalens behörighet, särskilda kompetens och tillräcklighet, lokalernas, utrustningens och läroplanernas lämplighet, utvecklandet av verksamheten och studerandenas möjligheter att delta i och påverka hur undervisningen och utbildningen utvecklas, samt sökandens beredskap att rikta resurser till skötseln av den särskilda utbildningsuppgiften,

5) eventuella andra saker som är väsentliga med tanke på den särskilda utbildningsuppgiften som söks.

Om det i en särskild utbildningsuppgift ingår en riksomfattande utvecklingsuppgift beaktas vid beviljandet av utbildningsuppgiften dessutom:

1) det riksomfattande behovet att utveckla den undervisningsinriktning som den särskilda utbildningsuppgiften avser,

2) sökandens förutsättningar och beredskap att fungera som riksomfattande utvecklare av den egna undervisningsinriktningen,

3) utvecklingsverksamhetens riksomfattande betydelse och genomslag samt tillgänglighet,

4) andra omständigheter som är betydelsefulla med tanke på utvecklandet.

Om gymnasieutbildningens lärokurs och innehåll stadgas däremot i 10 § och 11 § i gymnasielagen. På linjen för en särskild utbildningsuppgift är den unga berättigad att bygga upp lärokursen för sina gymnasiestudier på ett annat sätt än de som studerar på den allmänna linjen. De ifrågavarande unga kan låta bli att studera en viss mängd riksomfattande obligatoriska studieavsnitt och istället avlägga studier inom temat för linjen, t.ex. studier i ett gymnasium med musikbetoning.

Utöver att utbildningsarrangören kan ansöka om tillstånd att ordna en särskild utbildningsuppgift, kan utbildningsarrangören lokalt bygga upp linjer med olika betoningar. Ett exempel är t.ex. den maritima linjen på Turun Suomalaisen Yhteiskoulun lukio, som grundades 2007. Beredningsgruppen för havsgymnasiet utnämndes i september 2006 av Åbos stadsdirektör Mikko Pukkinen. Arbetsgruppens uppgift var då att planera konceptet och verksamheten för havsgymnasiet. Arbetsgruppen planerade också samarbetet med nödvändiga intressentgrupper i beredningsfasen för gymnasieprojektet. Utbildningsväsendet i Åbo utsågs till den part som ansvarade för beredningsprocessen. Som en del av beredningsprocessen uppgjorde arbetsgruppen 31.1.2007 en rapport som biföll grundandet av den maritima linjen som en del av gymnasieutbildningen i Åbo. Grundandet av den maritima linjen bifölls i rapporten bl.a. på grund av den maritima havsindustrins betydelse för sysselsättningen och näringslivet i regionen. Med den maritima linjen kan Åbo stad sträva efter att genom gymnasieutbildningen möta behovet av arbetstagare och kompetens inom havsindustrin i regionen.

Bakom den riksomfattande särskilda utbildningsuppgiften eller en lokalt bestämd utbildningsanordnare med egen betoningslinje, ligger alltså nationella och lokala behov.  En lokal, betonad linje kan grundas av särskilt vägande skäl, och gällande skejtningslinjen finns dessa inte. En sådan linje grundades t.ex. i Tammerfors i gymnasiet Sammon lukio, som årligen haft 20 platser för nya studerande. Skejtningslinjens startplatser i gemensam ansökan har inte fyllts en enda gång sedan linjen grundades år 2017.

Grundande av en separat skejtningslinje i gymnasieutbildningen i Åbo är inte heller motiverat på grund av följande orsaker: På grund av bristen på lokaler blir ca 200 unga varje år utan plats i samband med den gemensamma ansökan till dagsgymnasierna i Åbo. De ansökande har fallit ut från både de allmänna linjerna och speciallinjerna. Grundandet av en ny skejtningslinje skulle ta upp allt fler av dessa startplatser, eftersom en ökning av startplatser för en speciallinje på grund av lokalbristen skulle minska startplatserna på de allmänna linjerna. Modellen för skejtningslinjen som föreslås i motionen kan redan i nuläget genomföras i kombination med idrottslinjen på Kerttulin lukio. Detta skulle dock förutsätta lämpliga träningsförhållanden, systematisk och ändamålsenlig träning i ett klart etablerat träningsförhållande samt ett fungerande nätverk av tränare och samarbete med grenförbundet, på samma sätt som för de andra idrottsgrenarna i en examen med specialisering. En linje enligt modellen i Tammerfors skulle alltså kunna genomföras som sådan eftersom de studerande skulle kunna studera liknande innehåll i sina lärokurser i nuläget i dagsgymnasierna i Åbo. Till idrottslinjen antas årligen 70 unga via inträdesprov. Därtill ska beaktas att grundandet av en linje som betonar en enskild idrottsgren skulle ställa de lokala idrottsgrenarna och idrottsföreningarna i en ojämlik ställning.

Direktör för serviceområdet för yrkesutbildning Hannu Immonen 5.5.2022:

I Åbo yrkesinstitut bedrivs studier för 27 olika grundläggande examina, av vilka två är svenskspråkiga. Åbo yrkesinstitut har en riksomfattande specialuppgift i utbildningen av idrottare som genomförs i samarbete med Åboregionens Idrottsakademi. Ifall en ung, vars gren är skejtning, ansöker till yrkesinstitutet via gemensam ansökan, studerar hen normalt för en yrkesinriktad grundexamen och ifall hen möter kriterierna i sitt eget grenförbund, har ett tydligt etablerat förhållande med en tränare och träningen är ändamålsenlig, kan hen kombinera studierna och träningen i samarbete med Idrottsakademin.

Om yrkesutbildningens lärokurs och innehåll bestäms enligt lagen om yrkesutbildning 531/2017.

Modellen som föreslås i motionen kan genomföras redan i nuläget som en gymnasieutbildning med specialisering i samarbete med Idrottsakademin. Detta skulle dock förutsätta lämpliga träningsförhållanden, systematisk och ändamålsenlig träning i ett tydligt etablerat träningsförhållande samt ett fungerande nätverk av tränare och samarbete med grenförbundet, på samma sätt som för de andra idrottsgrenarna vid gymnasieutbildning med specialisering.

Verksamhetsledaren för det regionala ungdomsarbetet Jani Äijälä och motionsplanerare Nea Fagerlund 16.5.2022:

Fullmäktigemotionen behandlades tillsammans med representanter för hobbyn på mötet för stadens skejtningsarbetsgrupp 29.3.2022. Enligt förbundsrepresentanterna för de olika grenarna i skejtningsarbetsgruppen är motionen om att grunda en skejtningslinje positiv och värd att stödjas och om linjen skulle grundas skulle den främja artkulturens utveckling. Utredningen av grundandet av skejtningslinjen verkade dock inte lika betydande i representanternas kommentarer som den del av motionen som gällde en snabb förbättring av förhållandena för skejtboardåkning i Åbo. Representanterna för grenens idkare upplever att det inte finns tillräckligt med platser att träna i staden eller att de inte är ändamålsenliga, och de önskar att förhållandena betydligt skulle förbättras.

Utifrån samtal med unga, skejtare och representanter för skejtningsarbetsgruppen, erkänner och identifierar ungdomstjänsterna att ett behov av förbättring av förhållandena för skejtboardåkning finns. Det finns många utövare av grenen men inte tillräckligt många platser att utöva sporten på och de ställen som finns möter inte helt skejtarnas behov. I skejtningshallen Cube finns turer för varje veckodag och dessutom kommer hela tiden förfrågningar av externa aktörer om bokning av lokalerna.

Ungdomstjänsterna har beaktat att Skejtningshallen Cube inte kan fortsätta på sitt nuvarande läge hur länge som helst på grund av stadsutvecklingen och å andra sidan möter hallen inte i nuläget, utöver de egentliga skejtboardåkningsplatserna, alla krav som ställs på en modern plats för idkande av en idrottsgren. För en motsvarande hall finns dock uppenbarligen ett stort behov, och ungdomstjänsterna har berett en förutredning om behovet av en motsvarande skejtningshall och förhållandekraven för de kommande lokalerna. Förutredningen har behandlats av ledningsgruppen för fritidssektorn och lokalitetstjänsterna har tagit sig uppgiften att reda ut tillgången till ändamålsenliga lokaler.

Idrottstjänsterna har identifierat behovet att utveckla förhållandena för skejtboardåkning i Åbo. Åbos nätverk för utomhusidrottsplatser är dock väldigt omfattande med ca 300 utomhusidrottsplatser, vilket för sin del betyder att man noggrant måste överväga reparationer av idrottsplatserna och planera reparationerna längre fram i framtiden. Under 2022 färdigställs en skejtningspark med element i Hirvensalo i Ylikylänpuisto och under sommaren kommer också mindre reparationsarbeten att göras på de nuvarande platserna för skejtboardåkning. Via invånarbudgeten röstades om anskaffningen av nya element till platsen för skejtboardåkning i Pansio, detta kommer att genomföras under 2023. Behovet av utveckling av förhållandena för skejtboardåkning syns också i listan på investeringsobjekt för utomhusidrottsplatser som idrottsnämnden godkände för åren 2023–2026. I listan ingår sanering av platsen för skejtboardåkning i Laustis samt byggande av en ny plats i Åbo.

Tilläggsmaterial 1Fullm. Laura Rantanens m.fl. motion

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

BeslutFörslaget godkändes.

Tilläggsmaterial 1Fullm. Laura Rantanens m.fl. motion (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige antecknar ovannämnda svar för kännedom och konstaterar att motionen är slutbehandlad.

BeslutFörslaget godkändes.